Unga vuxnas boende i
Stockholms län år 2001 - 2009
Rapport
Sven Bergenstråhle
Förord
SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat 4 441 unga vuxna i åldern 20 till 27 år i hela Sverige, varav 1 123 i Stockholms län (550 i Stockholms stad och 568 i övriga länet) om deras nuvarande bostadssituation och framtida boendepreferenser. Intervjuerna genomfördes under januari – mars 2009.
De som ingår i denna undersökning är 20-27 år vid årsskiftet 2008/09. Jag kallar dem för unga vuxna, eftersom de faktiskt är vuxna. Deras föräldrar har inget försörjningsansvar. Det upphör när barnen går ut gymnasiet. De ska alltså kunna stå på egna ben, leva ett eget liv.
Men hur många kan göra det? Hur många har en egen bostad med riktigt besittningsskydd?
Hur många tvingas bo kvar hos föräldrar mot sin vilja?
Undersökningen är upplagd på samma sätt med samma frågor som tidigare undersökningar 1997, 1999, 2001, 2003, 2005 och 2007 i hela Sverige.
2007 tillkom frågor om hur stor bostad de skulle behöva, hur mycket den kan kosta dem själva samt hur många vuxna som skulle bo i den. I år frågar vi också om vilka som är de största hindren för ungas möjlighet att få en bostad.
Detta är femte gången som urvalet utvidgats för att möjliggöra särredovisning av förhållandena i tre grupper: Stockholms län, Stockholms stad och Övriga länet
Undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval varför resultaten inte är exakta utan ger skattningar av de verkliga förhållandena. Skillnader i skattningarna mellan åren 2001, 2003, 2005, 2007 och 2009 kan således bero på slumpen. I alla tabeller redovisas därför huruvida skillnader i procenttal är statistiskt säkra eller inte, dvs. är större än vad som kan bero på slumpfaktorer.
Urvalets storlek gör det ibland meningslöst att redovisa resultat för en delgrupp, eftersom svaren bygger på ett litet antal observationer och resultaten får en alltför stor statistisk osäkerhet.
I rapporten har jag lagt de flesta tabeller i en särskild tabellbilaga, längst bak i rapporten, för att inte tynga texten.
Denna rapport har utarbetats i samarbete med Hyresgästföreningen Region Stockholm. Jag vill passa på och tacka Kristina Folkeson, Tomas Henriksson, Minna Rahko och Georgios Tsiroyannis på regionen för deras hjälp.
Landskrona i april 2009
Sven Bergenstråhle Boendeforskare
Innehållsförteckning
Sammanfattning av resultaten ... 5
Varannan ung vuxen saknar egen bostad ... 5
Fler ofrivilliga mambos i Stockholm ... 5
Fler mambo med egna barn i länet ... 5
Idag saknas 36 000 bostäder till 56 000 utan egen bostad ... 5
Billiga hyresrätter minskar på grund av ombildning ... 6
Var fjärde ung vuxen är fattig ... 6
Var tredje 20–27-åring kan betala högst 3 800 kronor ... 6
Fyra av tio unga vill helst bo i hyresrätt ... 6
200 000 unga vuxna bor i Stockholmsregionen och ökningen fortsätter ... 6
Undersökningsresultat ... 7
Hur bor de unga vuxna? ... 7
Hälften har egen bostad ... 7
Fler bor i bostadsrätt och färre i hyresrätt – men vikande tendens ... 7
Var tionde bor i andra hand i hela länet ... 8
Andelen mambo ökar i Stockholm ... 9
Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män ... 10
Boendeförhållanden för dem som inte bor hos föräldrar ... 10
Stigande boendekostnader för övriga ej mambo i Stockholm ... 10
Färre i små bostäder bland dem i eget boende ... 11
Oförändrad hygienstandard ... 11
Fler i eget boende klarar boendekostnader utan problem ... 12
Flyttplaner och efterfrågad boendeform, bostadsstorlek och boendekostnad ... 12
De flesta stannar i länet ... 12
8 av 10 vill ha en egen bostad – 5 av 10 har det ... 12
Hyresrätt första alternativ för dem som saknar egen bostad ... 14
Många samboende i Stockholm efterfrågar små bostäder ... 14
Drygt varannan vill dela bostad med minst en till ... 15
30 procent i Stockholms län kan betala högst 3 800 kronor i månaden ... 16
De som efterfrågar egnahem kan betala mest – men räcker det? ... 16
Lägre betalningsförmåga för hyres- och bostadsrätt ... 17
Max 3 000 för en studentbostad ... 18
Det behövs ett tillskott av 36 000 prisvärda bostäder idag ... 18
Om behov och efterfrågan - betalningsförmåga ... 19
Ombildning ger inte fler bostäder ... 20
Sysselsättning och ekonomi ... 21
Färre arbetar heltid jämfört med år 2001 ... 21
Fler får hjälp av föräldrar ... 22
Minst 50 000 av 198 000 unga vuxna är fattiga ... 22
En majoritet av dem med egen bostad är samboende ... 23
Slutsatser om sysselsättning och ekonomi ... 24
Förhållanden och behov hos dem som bor hos förälder (mambo) ... 24
Drygt 8 av 10 vill flytta hemifrån ... 24
Nästan 9 av 10 vill ha en egen bostad nu om de hade råd... 24
Men färre har råd med egen bostad ... 24
Billigt och praktiskt främsta skäl att bo hos föräldrar ... 24
3 av 10 har haft eget boende men hem igen ... 25
Varannan mambo har ingen boendekostnad ... 25
De flesta tänker stanna i den kommun de bor i ... 25
Eget boende första val och främst hyresrätt ... 25
2 rum och kök mest efterfrågat även bland mambo ... 25
65 procent tänker bo ensam ... 25
40 procent kan betala högst 3 800 kronor per månad ... 25
Heltidsarbete och studier på universitet och högskola vanligast ... 25
Ökat beroende av föräldrar ... 26
Ökad andel ensamstående med barn bland mambo ... 26
Kommentar om mambos situation ... 26
Hinder för ungas etablering på bostadsmarknaden ... 26
Behovet av ett helhetsgrepp ... 27
Hur åstadkomma fler bostäder? ... 27
Generationsklyftan ... 27
Några fakta om Stockholmsregionens bostadsmarknad ... 28
Antalet 20–27-åringar fortsätter att öka ... 28
127 000 unga flyttar hemifrån de närmaste åren ... 28
Antal bostäder och upplåtelseformer ... 28
Bostadsbyggandet ... 29
Hyror och bostadspriser ... 29
Billiga lägenheter ombildas till dyra bostadsrätter för att bygga dyra hyresrätter! ... 30
Stor bostadsbrist i regionen ... 31
Studentbostäder ... 31
Förekomst av bostadsförmedlingar ... 32
Tabeller ... 33
Hur bor de unga ... 33
Boendeförhållanden för dem som inte bor hos föräldrar ... 34
Flyttplaner och efterfrågad boendeform, bostadsstorlek och boendekostnad ... 37
Sysselsättning och ekonomi ... 41
Förhållanden och behov hos dem som bor hos förälder (mambo) ... 44
Hinder för ungas etablering på bostadsmarknaden ... 47
Fakta om bostadsmarknaden ... 48
Beskrivning av bostadsundersökning bland ungdomar ... 50
Frågeformulär ... 51
Sammanfattning av resultaten
Varannan ung vuxen saknar egen bostad
Varannan ungdom saknar egen bostad i Stockholm stad. Detta trots att åtta av tio vill ha egen bostad. Detta förhållande har inte förändrats nämnvärt sedan 2001, då
Hyresgästföreningen började undersöka frågan i Stockholms län.
Fler ofrivilliga mambos i Stockholm
I Stockholm stad är antalet mambo fler än i tidigare undersökningar, 21 procent, trots att en stor del av de unga i staden har flyttat dit från sina föräldrar. Och i övriga länet bor 30 procent av 20–27-åringarna hos sina föräldrar (mambo). Samtidigt svarade 83 procent av länets mambos att de ville flytta hemifrån (ja -absolut eller ja – kanske).
Fler mambo med egna barn i länet
År 2003 (tidigaste data från detta år) hade 3 procent av dem som är mambo egna
hemmavarande barn. I år är denna andel 11 procent, varav nästan alla är ensamstående med barn.
Idag saknas 36 000 bostäder till 56 000 utan egen bostad
Hyresgästföreningens rapport visar att det behövs ytterligare omkring 36 000 bostäder i Stockholms län. Det är vad som krävs för att möta unga vuxnas efterfrågan på en bostad med ett riktigt besittningsskydd. Om unga vuxnas efterfrågan fick styra skulle cirka 18 500 vara hyresrätter, 11 500 bostadsrätter och 6 000 egnahem.
21 2
4 7 1
13
26 24 1
51 2
30 1
3 4 2
9
21 21 6
50 1
0 10 20 30 40 50 60
Förälder Anhörig Med kompisar Studentbostad Hyr rum Andra hand Hyresrätt ‐ första hand Egen bostadsrätt Eget hem Summa eget boende Annat
Procent
Boende år 2009 ‐ 20‐27 år
Övriga länet Stockholm
Billiga hyresrätter minskar på grund av ombildning
Antalet hyresrätter med låg hyra minskar på grund av ombildningen till bostadsrätter, framför allt i Stockholm stad. Det leder till försämrade möjligheter för bland annat unga, att få en egen bostad. Även om vinsten vid försäljningen används till nyproduktion av
hyresrätter blir det färre och dyrare lägenheter. Den genomsnittliga hyran var 2 800 kronor i månaden i nyligen ombildade ettor tillhörande kommunägda bostadsföretag i Stockholm.
Nybyggda ettor har en nästan dubbelt så hög hyra, cirka 5 400 kronor i månaden.
Var fjärde ung vuxen är fattig
Andelen unga arbetslösa ökar. Färre jobbar heltid och fler studerar på universitet eller högskola jämfört med 2001. Var tredje ungdom får hjälp av sina föräldrar till uppehälle eller boende. Särskilt vanligt är det bland 20–23-åringar.
34 procent av de unga i länet som flyttat hemifrån hade ett konsumtionsutrymme efter att boendet är betalt på högst 4 100 kronor per månad när boendet är betalt. Det innebär att minst 25 procent, eller ca 50 500, av alla unga vuxna i Stockholms län kan betecknas som fattig.
Var tredje 20–27-åring kan betala högst 3 800 kronor
Bland de unga vuxna med eget boende svarar 78 procent i hela länet att de klarar boendekostnaderna utan problem, men så är också 61 procent av dessa samboende.
Betalningsförmågan skiftar dock kraftigt bland de unga. I Stockholm kan 15 procent betala högst 3 200 kronor och 29 procent högst 3 800 kronor i månaden. I övriga länet är
andelarna 19 respektive 31 procent. Av undersökningen framgår en många unga kommer att få svårt att klara hyror och kostnader i de olika boendeformer som de efterfrågar.
Dessutom finns det knappt några lediga billiga hyresrätter i länet.
Fyra av tio unga vill helst bo i hyresrätt
Den mest efterfrågade boendeformen bland de unga är hyresrätt (38 procent) och den är speciellt viktig för dem som saknar egen bostad idag. 79 procent av de unga vuxna i hela länet tycker att en egen bostad (hyresrätt i första hand, bostadsrätt eller egnahem) är den boendeform som passar dem bäst. Dock är det bara hälften av gruppen som bor så idag.
200 000 unga vuxna bor i Stockholmsregionen och ökningen fortsätter
I Stockholmsregionen finns vid årsskiftet knappt 200 000 unga vuxna i åldern 20-27 år. Av dessa bor 94 000 i Stockholm stad.
Det kommer nya årskullar med ungdomar som inom kort skall söka sig ut på
bostadsmarknaden. I åldersgruppen 15-19 år finns 127 000 personer i Stockholms län, varav 43 000 i Stockholm. Till detta skall läggas en ökad inflyttning från övriga landet. Den stora frågan till alla ansvariga parter är; var ska dessa bo?
Undersökningsresultat
Hur bor de unga vuxna?
I undersökningen ställdes frågan: Hur bor Du idag? Och till dem som svarade Äger eller har egen bostad med förstahandskontrakt, ensam eller tillsammans med make/maka, sambo:
Bor Du i hyreslägenhet, bostadsrätt/insatslägenhet eller eget hus?
Hälften har egen bostad
Varannan av 20–27-åringarna i både Stockholm och övriga länet har en egen bostad. Denna andel har inte förändrats nämnvärt under de fyra undersökningarna sedan 2001 (se tabell 1).
Men det är stora ålderskillnader.
Av dem i åldern 20-23 år är det 31 procent i Stockholm och 32 procent i övriga länet som har egen bostad. Resultaten tyder på att andelen i eget boende i denna åldersgrupp har minskat i Stockholm sedan 2001, från 40 till 31 procent i år (se tabell 2). 1
Bland de lite äldre, 24-27 år, är motsvarande andelar betydligt högre än bland 20–23- åringarna, nämligen 66 procent i Stockholm och 69 procent i övriga länet (se tabell 3). De skillnader som finns i denna andel för 24–27-åringar mellan år 2001 och år 2009 ligger inom den statistiska felmarginalen.
Fler bor i bostadsrätt och färre i hyresrätt – men vikande tendens
Fördelningen mellan upplåtelseformerna har förändrats. Från att hyresrätt dominerade bland dem med egen bostad är det numera ungefär lika stor andel som bor i hyresrätt och i
bostadsrätt i hela länet, 24 procent i hyresrätt och 22 procent i bostadsrätt. År 2001 var andelen i hyresrätt 29 procent och i bostadsrätt 18 procent. Båda förändringarna är statistiskt säkra. Andelen som bor i egnahem i hela länet är 4 procent, varav merparten utanför Stockholms stad.
I Stockholm har andelen i hyresrätt minskat från 30 procent år 2001 till 26 procent år 2009.
Däremot är förändringen i andelen i bostadsrätt inom inte statistiskt säker i år, vilken den var år 2007. I övriga länet har dock andelen i bostadsrätt bland 20–27-åringar ökat från 17 till 21 procent och andelen i hyresrätt har minskat från 27 till 21 procent (se tabell 1).
Bland 20–23-åringarna i hela länet bor 18 procent i hyresrätt och 13 procent i bostadsrätt, vilket är i stort oförändrade andelar sedan är 2001. I Stockholm är motsvarande andelar 19 respektive 12 procent och i övriga länet 17 respektive 13 procent. Inga skillnader jämfört med år 2001 är statistiskt säkra (se tabell 2).
Bland 24–27-åringarna i hela länet är det 29 procent som bor i hyresrätt och 31 procent som bor i bostadsrätt samt 6 procent i egnahem. Även bland dessa har andelen i hyresrätt
minskat och andelen i bostadsrätt ökat sedan år 2001.
I Stockholm är motsvarande andelar 31, 33 och 1 procent. År 2007 var det fler av 24–27- åringarna som bodde i bostadsrätt än i hyresrätt i Stockholm, men i år ligger skillnaden inom den statistiska felmarginalen. Fortfarande är dock ökningen i den andel som bor i bostadsrätt i Stockholm sedan år 2001 säker. År 2001 var denna andel 23 procent och i år är andelen 33 procent. Däremot visar de nya siffrorna ingen säker minskning av andelen i hyresrätt sedan 2001.
I övriga länet har andelen i hyresrätt minskat från 36 procent år 2001 till 26 procent i år.
Andelen i bostadsrätt är 29 procent vilket inte skiljer sig statistiskt säkert från andelen år 2001. Andelen i egnahem är 12 procent (se tabell 3).
1 Skillnaderna är inte statistiskt säkra på 95-procentsnivå men väl på 90-procentsnivån.
En bidragande orsak till att andelen i bostadsrätt är att antalet bostadsrätter ökat kraftigt.
Detta har skett speciellt i de centrala delarna i länet. Samtidigt har hyresrätterna blivit färre.
Detta beror på ombildningar av hyreslägenheter och att det byggts betydligt fler
bostadsrätter än hyresrätter. En stor del av de hyresrätter som byggts har dessutom varit kategoribostäder, typ studentbostäder.
Enligt Boverkets undersökning från 2008 framgår det att det enligt kommunernas egna uppgifter framför är allt brist på små och medelstora hyresrätter. Stockholms län och framför allt de tre kommunerna Stockholm, Solna och Sundbyberg har stora
inflyttningsöverskott. Ska man arbeta eller studera måste man ha någonstans att bo. Unga människor på väg in på bostadsmarknaden tvingas ofta att köpa en bostad (om de har råd) eftersom det finns få lediga hyresrätter.
Var tionde bor i andra hand i hela länet
Bland 20–27-åringarna i hela länet är det 11 procent som bor i andra hand. Denna andel är i stort oförändrad sedan år 2001. I Stockholm är andelen i andra hand 13 procent vilket är högre än i övriga länet där andelen är 9 procent. I varken Stockholm eller övriga länet har det skett några säkra förändringar sedan år 2001.
Andelen som bor i studentbostad 5 procent i hela länet. I Stockholm är andelen 7 procent och i övriga länet 4 procent. (se tabell 1).
Bland 20-23åringarna är det 10 procent i hela länet som bor i andra hand. Andelen är högre i Stockholm (14 procent) än i övriga länet (8 procent). Även andelen i studentbostad är högre i Stockholm (8 procent) än i övriga länet (5 procent). I Stockholm har denna andel ökat sedan 2001 (se tabell 2)
Bland 24–27-åringar bor 11- 12 procent i andra hand i Stockholm och övriga länet. I Stockholm bor 6 procent i studentbostad jämfört med 2 procent i övriga länet (se tabell 3) Man kan på goda grunder anta att undersökningen underskattar andelen i boende i andra hand eller som hyr rum. Ett skäl är att dessa sannolikt är överrepresenterade i bortfallet, beroende på att intervjuarna inte har fått kontakt med dem eftersom de flyttar runt. Ett annat skäl kan vara att de inte ens är skrivna i Stockholms län eftersom de tvingas flytta ofta och därför inte har ändrat folkbokföringsadressen och då kommer det inte ens med i urvalet. Ett tredje skäl kan vara de bor på ett sätt som inte värdar eller bostadsrättsföreningar skulle acceptera och att de inte litar på sekretesskyddet (vilket de kan) och därför inte vill medverka i undersökningen. Att missa att få med marginalgrupper är ett allmänt problem vid undersökningar.
Att bo med kamrater utan kontrakt, att hyra rum och att hyra i andra eller tredje hand medför att man inte har samma trygghet som vid första handskontrakt, utan kan bli tvungen att flytta med kort varsel. Problemen och osäkerheten vid andrahandsboende har kartlagts i ett par rapporter.2
Det är osäkert vilket trygghet den har som delar bostad med kamrater. Den som skrivit på kontraktet sitter säkert (om han/hon har råd att bo kvar om de andra flyttar), men de som delar lägenhet med kontraktsinnehavaren är egentligen bara inneboende. Det förekommer dock att bostadsföretag tillämpar en modell där personer som delar en större lägenhet har kontrakt på bara sin del. I denna undersökning torde denna typ av boende falla under begreppet studentbostäder.
2 Andersson B, Lindén A-L (1990) Andrahandsboende ungdomar - villkor och omfattning,
BFR R 69:1990. SOU 2007:14: Renovering av bostadsmarknad efterlyses – Om ungas möjlighet till egen bostad. Huvudbetänkande från Boutredningen s. 111-115 samt tillhörande Rapport 1 s. 94-110.
Studentboende har inget riktigt besittningsskydd, laglig rätt att bo kvar i bostaden. Rätten att bo kvar är villkorad till att man studerar och håller en viss studietakt. Man kan se det som en form av tjänstebostad. För att få bo i en studentbostad krävs att man är aktivt
högskolestuderande och tar minst 15 poäng per termin. En stor andel av bostäderna är enkelrum eller rum med kokskåp.
I en insändare i Dagens Nyheter i år beskriver en student sin situation:
”De flesta hyresbolag anser inte att socialbidrag är inkomst nog för att kunna hyra lägenhet hos dem. Samtidigt har studerandevillkoret tagits bort från alfakassan och jag som är färdig med mina studier måste därför söka socialbidrag. Samtidigt tvingas jag flytta från mitt studentrum eftersom jag inte uppfyller deras krav (15 högskolepoäng/termin).
Men i praktiken slänger ju samhället ut mig och mina 250 000 studieskuldskronor på gatan.
…. Hur ska jag kunna söka jobb utan någon bostad? Hur ska jag kunna betala tillbaka mina studielån utan jobb?”3
Totalt bor 27 procent i olika typer av boende utan besittningsskydd inkluderat
studentboende i Stockholm jämfört med 20 procent i övriga länet. Skillnaderna mellan år 2001 och 2009 ligger inom den statistiska felmarginalen.
Andelen mambo ökar i Stockholm
I hela länet är var fjärde (26 procent) av 20–27-åringarna mambo (bor hos förälder).
Stockholm är en inflyttningskommun varför andelen mambo borde vara lågt, eftersom unga flyttar från föräldrar för studier eller arbete i Stockholm. Men ändå är andelen mambo i år 21 procent, vilket tycks vara en ökning från år 2001, då andelen var 16 procent.4 I övriga länet är andelen högre, nämligen 30 procent, vilket är ungefär detsamma som år 2001 (se tabell 1).
Andelen mambo bland dem i åldern 20-23 år är 44 procent i hela länet, vilket är samma som år 2001. I Stockholm är andelen 32 procent i Stockholms stad och hela 49 procent i övriga länet i år. Jämfört med år 2001 har det inte skett några statistiskt säkra förändringar (se tabell 2).
3 Dagens Nyheter 17 mars 2009 s. 31 A-delen insändare av Emma Andersson
4 Skillnaden är statistiskt säker på 90-procentsnivån men inte på 95-procentsnivån.
5 5 5 8 7
3 3 5 4 4
24
20 22 22
20
16 15 12 16 16
0 5 10 15 20 25 30 35
01 03 05 07 09 01 03 05 07 09
Stockholms stad Övriga länet
Procent
Andel i boende utan besittningsskydd ‐ 20‐27 år
Övriga Studentbostad
Bland dem i åldern 24-27 år är 9 procent mambo i både Stockholm och övriga länet. Det är inga säkra skillnader jämfört med år 2001. Dock har andelen mambo ökat i Stockholm mellan åren 2007 och 2009 samt minskat mellan åren 2005 och 2007 (se tabell 3).
Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män
Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män. Medan cirka 18 procent av kvinnorna i 20-27- årsåldern bor hos föräldrar är motsvarande andel 29 procent bland männen i Stockholms län.
I Stockholm bor 16 procent av kvinnorna hos föräldrar jämfört med 25 procent bland männen. I övriga länet ligger siffrorna för både kvinnor och män högre, nämligen 26 respektive 34 procent.
Det är en högre andel kvinnor som har en egen bostad, 57 procent jämfört med 44 procent bland männen i hela länet. Medan andelen män i egen bostad är densamma i Stockholm och i övriga länet, är andelen kvinnor i egen bostad 59 procent i Stockholm och 55 procent i övriga länet (se tabell 4).
Det finns flera skäl till att unga kvinnor flyttar hemifrån tidigare än unga män. Ett är att de oftare lever i parförhållanden än män i samma åldrar. I åldersgruppen 20-27 år är 47 procent av kvinnorna i hela länet är gifta/samboende mot endast 31 procent av männen i hela länet. Skillnaderna har varit ungefär desamma i alla undersökningar sedan år 2001.
Boendeförhållanden för dem som inte bor hos föräldrar
Stigande boendekostnader för övriga ej mambo i Stockholm
I undersökningen ställdes frågan: Hur mycket betalar Du själv för Ditt boende? Du skall även räkna med hyra som Du betalar till Dina föräldrar för Ditt rum? Intervallgränserna har löpande ändrats med hänsyn till inflationen. Vid tolkning av resultaten bör man komma ihåg att en del är sammanboende eller delar en bostad med andra och då ofta delar på boendeutgifterna. Med frågan får vi alltså inte reda på hur mycket månadskostnaderna för en genomsnittlig bostad är eller har förändrats.
Eftersom vi inte redovisade svaren på denna och flera andra frågor uppdelade på boendeform (mambo, egen bostad och övriga ej mambo5) år 2001, kan vi bara studera
5 Bor hos anhörig, delar bostad med kompisar, bor i studentbostad, hyr rum, hyr i andra eller tredjehand, bor på annat sätt.
48 44
48 47 47
34 33 33 34 31
0 10 20 30 40 50 60
01 03 05 07 09
Andel gifta/samboende och genus i Stockholms län ‐ 20‐
27 år
Kvinna Man
förändringar för dessa grupper sedan år 2003. För dem som är mambo redovisar jag svaren i ett senare avsnitt.
För dem med en egen bostad finns det ingen säker förändring av boendekostnaderna i fast penningvärde, varken i Stockholms stad eller i övriga länet, sedan år 2003. Procentandelen som betalar över 3 800 kronor i månaden i år är 52 procent i Stockholm och 55 procent i övriga länet. Man kan uppskatta den genomsnittliga månadskostnaden till cirka 3 900 kronor/månad i Stockholm och cirka 4 000 kronor/månad i övriga länet (se tabell 5).
Bland de övriga ej mambo har andelen som betalar över 3 800 kronor i månaden i fast penningvärde ökat i Stockholm sedan 2003. I Stockholm ökade andelen från 24 procent år 2003 till 33 procent i år6. I övriga länet är 29 procent i år, vilket skiljer sig signifikant från andelen år 2003. I genomsnitt betalade de övriga ej mambo cirka 3 500 kronor per månad i Stockholm och cirka 3 200 kronor per månad i övriga länet (se tabell 6).
Färre i små bostäder bland dem i eget boende I undersökningen ställdes frågan: Hur stor är Din bostad?
Jämfört med år 2003 har de med egen bostad av 20-27-åringarna i Stockholm en lägre andel som bor i bostäder som är högst 1 rum och kök. Andelen minskat i Stockholms stad från 46 procent år 2003 till 33 procent i år. I övriga länet har andelen troligen också minskat från 26 procent till 20 procent i år.7 I Stockholm har andelen av dem med en egen bostad som är större än 2 rum och kök ökat från 16 procent år 2003 till 23 procent i år. I Övriga länet är andelen högre, 38 procent, men det är ingen statistisk säker förändring sedan år 2003.
I Stockholm bor 81 procent av dem med egen bostad i högst 2 rk. I Övriga länet är motsvarande andel 61 procent (se tabell 7).
Däremot har inte de övriga som inte bor hos föräldrar känt av någon ökad bostadsstorlek.
56 procent har en lägenhet på högst 1 rum och kök i Stockholm. I övriga länet är andelen lägre nämligen 43 procent. Dessa andelar har inte förändrats statistiskt säkert sedan år 2003 (se tabell 8).
Men bostadsstorleken hänger naturligtvis också ihop med hushållets storlek. En majoritet av ensamboende utan barn i Stockholm bor i högst 1 rum och kök, 63 procent. I övriga länet är det cirka varannan, 48 procent. Det är inga statistiskt säkra förändringar jämfört med tidigare år (se tabell 9).
En stor majoritet (84 procent) av samboende utan barn i Stockholm bor i högst 2 rum och kök (är trångbodda enligt norm 3). Hela 23 procent bor i högst 1 rum och kök. I övriga länet är det också en majoritet även om andelen är lägre än i Stockholm, 61 procent, som bor i högst 2 rum och kök. Andelen som bor i högst 1 rum och kök är 15 procent och andelen som bor i lägenheter mindre än 1 rum och kök hela 6 procent. Brist på bostäder, höga boendekostnader och låga inkomster tvingar unga att tränga ihop sig (se tabell 10).
Oförändrad hygienstandard
I undersökningen ställdes frågan Har Du dusch eller badrum?
År 2001 hade 97 procent av alla som inte bodda hos förälder i hela Stockholms län dusch eller badrum i lägenheten eller rummet. I år är denna andel 96 procent, vilket ligger inom den statistiska felmarginalen. 3 procent har det i anslutning till rummet eller lägenheten och 1 procent svarade inte.
6 Statistiskt säker skillnad på 90-procentsnivån
7 Säkerställt på 90-procentsnivån
Av dem med egen bostad (som vi kan följa från 2003) har 98 procent dusch eller badrum i lägenheten och 1 procent hade det bara i anslutning till lägenheten/rummet. I övriga länet var motsvarande andelar 97 respektive 2 procent. Det är inga säkra skillnader jämfört med år 2003 (se tabell 11).
Bland övriga ej mambo, där bland andra boende i studentbostäder m.fl. ingår, har 92 procent dusch eller badrum i lägenheten eller rummet i år i hela länet. 6 procent har det i anslutning till lägenheten/rummet och 1 procent saknar det helt. Det är inga säkra skillnader jämfört med år 2003 (se tabell 12).
Fler i eget boende klarar boendekostnader utan problem
I undersökningen frågade man Hur klarar Du att betala Dina boendekostnader? Bland dem i eget boende tyder resultaten på att en större andel klarar dem utan problem i år jämfört med år 2003 i hela Stockholms län och i Stockholm. 78 respektive 79 procent uppger att de klarar boendekostnaderna utan problem. År 2003 var andelen i hela länet 72 procent och i Stockholm 70 procent. I övriga länet är det i år 76 procent som svarar på samma sätt. Det är dock drygt en av fem som har svårt att klara sina boendekostnader (se tabell 13).
Bland övriga ej mambo är det en lägre andel som klarar boendekostnaderna utan problem jämfört med dem som har ett eget boende. I hela länet är andelen 66 procent. I denna grupp har det inte skett någon positiv utveckling (se tabell 14).
Flyttplaner och efterfrågad boendeform, bostadsstorlek och boendekostnad
De flesta stannar i länet
I årets undersökning ställdes för första gången frågan Planerar Du att under det närmaste året flytta till en annan bostad än den Du bor i?
Den åldersgrupp som studeras kännetecknas av höga flyttfrekvenser, vilket naturligtvis också kan och bör påverka bostadsplaneringen.
Cirka varannan av alla 20–27-åringar hade inga flyttplaner, dvs. svarade Nej på frågan. I Stockholm är det 81 procent som planerade att stanna i staden och 94 procent som tänker stanna inom Stockholms län. I övriga länet är det 68 procent som planerar att stanna i samma kommun som i dag, medan 91 procent tänker stanna inom länet (se tabell 15).
De som redan har en egen bostad flyttar mera sällan än andra. Cirka två tredjedelar av dem planerade inte att flytta alls. I Stockholm är det 85 procent som stannar i staden och 96 procent som stannar inom länet. I övriga länet är det 78 procent som planerar att stanna i den kommun de bor i idag och 92 procent som stannar inom länet (se tabell 16).
Bland dem som saknar egen bostad är det högre andelar som planerar att flytta jämfört med dem som har en egen bostad. I hela länet tänker 42 procent av övriga ej mambo inte flytta, jämfört med 34 procent av dem som bor hos förälder (mambo). 72 procent av övriga ej mambo stannar i samma kommun som de bor i idag. Bland mambo är denna andel 62 procent. Men i stort sett samma andel i både dessa grupper planerar att stanna i länet (se tabell 17).
8 av 10 vill ha en egen bostad – 5 av 10 har det
I undersökningen ställdes frågan: Vilken boendeform passar Dina behov bäst idag? Frågan är utformad för att försöka komma åt hur de ser på sitt boende utifrån sina behov idag (med tanke på aktuell ekonomi, familjesituation, sysselsättning etc.). Med denna utformning av
frågan får man en annan svarsfördelning jämfört med om man skulle ha frågat om önskad boendeform.8
79 procent i hela svarar att egen bostad (hyresrätt i första hand, bostadsrätt eller egnahem) är den boendeform som passar deras behov bäst idag, vilket kan jämföras med att 50 procent bor så idag. Översättar man detta till antal personer så är det totalt i hela länet cirka 158 000 som efterfrågar eget boende, men bara cirka 100 000 20-27-åringar som redan har det.
I hela länet har andelen unga som efterfrågar en egen bostad minskat från 85 procent år 2001 till 79 procent i år. I Stockholm har den minskat från 89 procent 2001 till 81 procent i år. I övriga länet svarar 78 procent att någon form av egen boende passar dem bäst, vilket inte är någon säker skillnad jämfört med år 2001.
Den mest efterfrågade boendeformen i denna grupp är hyresrätt som 38 procent efterfrågar i hela länet. I Stockholm efterfrågar 41 procent hyresrätt och i övriga länet är det 35
procent. Jämfört med år 2001 har efterfrågan på hyresrätt minskat i Stockholm från 50 procent år 2001 till 41 procent i år och i övriga länet från 42 till 35 procent.
Den näst mest efterfrågade formen av eget boende är bostadsrätt. I hela länet efterfrågas det av 32 procent, vilken är en ökning sedan 2001 (27 procent) men en minskning sedan 2007 (37 procent). I Stockholm anser 35 procent att bostadsrätt passar bäst. Det är dock ingen säker förändring jämfört med år 2001, vilket det var år 2007 då 39 procent
efterfrågade bostadsrätt. I övriga länet anger 29 procent bostadsrätt, vilket är en ökning sedan 2001 (24 procent) men en minskning sedan 2007 (35 procent). De unga har en något ändrad syn på bostadsrätten i år jämfört med år 2007, vilket sannolikt beror på sjunkande bostadspriser och ökade svårigheter att låna för många. Bilden av bostadsrätten som en säker vinstmaskin har fått sig en törn.
I hela länet anger 10 procent av de unga att egnahem passar dem bäst idag. Det är ingen säker skillnad jämfört med år 2001. I Stockholm är det endast 5 procent som svarar
egnahem, vilket är en minskning sedan 2001, då andelen var 9 procent. I övriga länet är det en högre andel än i Stockholm som svarar egnahem och den andelen har inte förändrats säkert sedan år 2001.
Andelen som svarar förälder har ökat i hela länet från 8 procent år 2001 till 11 procent i år.
I Stockholm har denna andel också ökat från 4 till 9 procent. I övriga länet är den 13 procent, vilket inte är någon säker skillnad jämfört med år 2001.
Även efterfrågan på studentbostad har ökat något i hela länet och troligen i Stockholm från 2 till 4 procent.
Man kan också notera att efterfrågan på boende i andra hand är i de närmaste obefintlig.
Dessa har därför lagts in under kategorin Annat. Andelen svar är 0 procent (se tabell 18).
Hur man svarar på frågan om vilken boendeform som passar behoven bäst idag beror till viss del hur man faktiskt bor. I diagrammet visas skillnaden mellan antalet unga i hela länet som anger en viss boendeform som den som passar deras behov bäst och det antal unga som bor så idag. Svaren visar att det skulle bli stora förändringar i ungas boendemönster om de fick sina behov tillgodosedda. Cirka 58 000 unga saknar och behöver en egen bostad.
Nästan lika många bor antingen på annat sätt, framför allt i andra hand, eller hos föräldrar och skulle vilja bo på ett annat sätt.
8 Se till exempel Lind J-E, Bergenstråhle S (2004) Boendets betydelser och boendes värderingar, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, s. 42-48
Hyresrätt första alternativ för dem som saknar egen bostad
Av dem som idag är mambo anser 47 procent i Stockholms län att en egen bostad skulle passa deras behov bäst idag. Av de tre upplåtelseformerna anges hyresrätt av 31 procent, bostadsrätt av 15 procent och egnahem av 2 procent.
Av de övriga som inte är mambo men som inte idag har en egen bostad (övriga) anser 75 procent i Stockholms län att en egen bostad passar deras behov bäst idag. 49 procent svarar hyresrätt, 22 procent bostadsrätt och 5 procent egnahem.
Bland dem som redan har en egen bostad finns det en dragning från hyresrätt mot bostadsrätt och egnahem. I Stockholms län svarar 46 procent av dem med egen bostad att bostadsrätt passar deras behov bäst idag, 36 procent svarar hyresrätt och 16 procent
egnahem. Det finns några som inte vill (eller kanske inte har råd) att ha kvar ett eget boende (se tabell 19).
Idag bor cirka 48 procent av dem med egen bostad i hyresrätt, 45 procent i bostadsrätt och 7 procent i egnahem i hela länet.
Det finns en underförstådd bostadskarriär från hyresrätt till bostadsrätt och egnahem.
Troligen har denna trend förstärkts av den bristande neutraliteten i samhällets behandling av upplåtelseformerna. Hyresrätten saknar de ränteavdrag som övriga upplåtelseformer har.
Dessutom har investeringsstödet och räntebidraget riktat till hyresrätten upphört. Att ombildning i dagens situation ses som en bra kapitalinvestering påverkar dessutom sannolikt. Detta eftersom man som hyresgäst vid en förfrågan om ombildning erbjuds att köpa den under rådande marknadspriser på bostadsrätter. 9
Många samboende i Stockholm efterfrågar små bostäder
I undersökningen frågade vi dem som svarat att annat boende än hos föräldrar passade dem bäst: Hur stor skulle bostaden behöva vara?
9 Se till exempel Lindström J (2007) Förändringar på Möllevången, En studie över ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter på Möllevången/Karlskronaplan i Malmö, UppsatsSGE 402, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet där värdegapets inverkan på ombildningar berörs.
‐28,3
‐1,9
‐0,8
‐2,2
‐0,9
28,3 19,1 11,8
58,0
‐24,2
‐40,0 ‐20,0 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 Föräldrar
Anhörig Kompisar Studentbostad Hyra rum Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem S:a egen bostad Annat (andra hand)
Antal i tusental
Bästa passande minus boende idag 2009 Stockholms län
‐ antal i tusental 20‐27 år
Det vanligaste svaret är 2 rum och kök i båda åldersgrupper och i både Stockholms stad och övriga länet. Men som framgår av diagrammet nedan är efterfrågan på mindre bostäder större i Stockholm än i övriga länet. Medan två tredjedelar av 20–27-åringarna i Stockholm efterfrågar bostäder på högst 2 rum och kök är motsvarande andel i övriga länet 58 procent.
Men det finns också skillnader mellan hur man svarar i de båda åldersgrupperna.
24–27-åringarna efterfrågar oftare än 20–23-åringar större bostäder, medan de yngre oftare efterfrågar 1 rum och kök än de äldre. 24–27-åringarna i övriga länet efterfrågar oftare större bostäder än samma åldersgrupp i Stockholms stad (se tabell 20).
Bland de unga utan hemmavarande barn efterfrågar både ensamboende och samboende i oftast 2 rum och kök. 82 procent av de ensamboende utan barn efterfrågar högst 2 rum och kök i Stockholm och 82 procent i övriga länet.
Men bland de samboende är det en majoritet i Stockholm, 53 procent, och en minoritet i övriga länet (35 procent) som efterfrågar en bostad om högst 2 rum och kök.
En bidragande orsak till att även hushåll som består av två personer oftast efterfrågar lägenheter på 2 rum och kök och t.o.m. mindre är naturligtvis de höga boendekostnaderna och att många unga inte har råd med större bostäder (se tabell 21).
Tyvärr är urvalet för litet för att se hur samboende med barn i Stockholm ser på detta. Det talas om en ny trend där samboende med barn i Stockholms innerstad tränger ihop sig hellre än flyttar utanför innerstaden beroende på kommunikationer och utbud. Hushållens sägs väga trångboddhet mot kortare restider, mer tid med barnen och ett större utbud nära bostaden.
I varje fall visar data i denna undersökning att samboende i Stockholm oftare än samboende i övriga länet efterfrågar mindre bostäder.
Drygt varannan vill dela bostad med minst en till
Vi frågade samma personer också: Hur många vuxna skulle bo i bostaden?
I Stockholm vill varannan 20–27-åring dela bostaden med en annan vuxen, och 2 procent vill dela den med flera. I övriga länet vill fler, 57 procent, dela bostad med ytterligare en vuxen och ytterligare 1 procent vill dela bostad med en ytterligare vuxen. Det är inga säkra skillnader jämfört med hur man svarade år 2007 (se tabell 22)
0 7
46
34
5 5 3
53
0 4
31 37
17 10
1 35
0 10 20 30 40 50 60
< 1 rkv 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 ‐ rk Ej svar Högst 2 rk
Procent
Efterfrågad bostadsstorlek år 2009 ‐ samboende utan barn 20‐27 år
Stockholm Övriga länet
I Stockholm svarar 23 procent av de som idag bor ensamma att de skulle vilja dela bostad med minst en annan vuxen person. I övriga länet är andelen 29 procent. Dessa siffror kan tolkas som att bristen på bostäder medför att färre är samboende än som skulle vilja vara det. Det skulle i så fall vara ett stöd för ”holkteorin”, enligt vilken tillgången på bostäder påverkar hushållsbildning . Visserligen är siffrorna inte helt jämförbara eftersom det kan vara en skillnad mellan att vara samboende och att dela bostaden med en annan vuxen.
En stor majoritet av dem som är ensamboende idag vill ändå fortsätta med det, i Stockholms stad 71 procent och i övriga länet 68 procent. I Stockholm vill 90 procent av de samboende fortsätta att vara det, medan 5 procent vill bo själva igen. I övriga länet är motsvarande andelar bland de samboende 94 och 3 procent(se tabell 23).
Bland dem med egen bostad är det 63 procent i Stockholm och 71procent i övriga länet som vill dela bostad med en annan vuxen. Det är 31 procent i Stockholm och 25 procent som vill bo själva.
Bland mambo är det 65 procent i Stockholms län som vill ha en bostad för sig själva och 30 procent som vill dela den med en annan vuxen. Bland övriga ej mambo är det 53 procent som vill bo själva och 39 procent som vill dela bostad med en annan vuxen. Det är inga säkra förändringar sedan år 2007 (se tabell 24).
30 procent i Stockholms län kan betala högst 3 800 kronor i månaden I undersökningen ställdes frågan: Hur mycket skulle du själv kunna betala för denna bostad? Intervallgränserna är satta i fast penningvärde, för att möjliggöra jämförelser mellan åren.
Spridningen på svaren är stor. Av alla 20–27-åringar i Stockholm kan 15 procent betala högst 3 200 kronor och 29 procent högst 3 800 kronor i månaden. I övriga länet är
motsvarande andelar 19 och 31 procent. Jämfört med år 2007 har dessa andelar minskat. I den andra ändan kan 35 procent i Stockholm betala mer än 5 100 kronor själv för en bostad.
I övriga länet är andelen 31 procent. Dessa andelar har dock inte förändrats säkert sedan år 2007 (se tabell 25).
När man jämför med hur mycket de betalar idag med hur mycket de säger att de skulle kunna betala framgår, att en del kan betala lite mer än vad de gör idag. Av dem i
Stockholms län med eget boende idag kan 72 procent betala mer 3 800 kronor i månaden, men 54 procent betalar idag över 3 800 kronor. Bland övriga ej mambo i Stockholms län kan 56 procent betala mer än 3 800 kronor i månaden, medan 31 procent gör det idag. Det betyder att ett antal skulle kunna betala lite mer för en bostad som passar deras behov än vad de betalar idag (se tabell 26).
De som efterfrågar egnahem kan betala mest – men räcker det?
För att koppla den boendeform de ansåg passade deras behov bäst med hur mycket de kunde betala, körde vi dessa mot varandra. Tyvärr ökar den statistiska osäkerheten ju mindre grupper man studerar. Därför redovisar jag siffror om betalningsförmågan för egnahem enbart i hela Stockholms län.
Det är tydliga skillnader på hur mycket man kan betala och val av boendeform. Speciellt är de som efterfrågar egnahem uppenbarligen beredda att betala betydligt mer än de övriga.
Samtidigt framgår att en del val av boendeform inte riktigt stämmer med vad det kostar idag 59 procent av 20–27-åringarna i Stockholms län kan betala över 5 100 kronor per månad för att bo i egnahem och 37 procent kan betala mer än 6 300 kronor i månaden. En beräkning gjord på svaren visar att de som efterfrågar ett egnahem i genomsnitt kan betala cirka 5 350 kronor per månad (se tabell 27).
Eftersom de som efterfrågar egnahem i allmänhet tänker sig att dela bostad kan man förmodligen dubblera denna kostnad (två vuxna som delar på kostnaden). Men det betyder ändå att en hel del av dem som efterfrågar egnahem inte har råd med det, i varje fall inte om det ska ligga i Stockholms län.
Priserna på både egnahem och bostadsrätter har sjunkit en del sedan förra undersökningen år 2007.
Medelpriset för ett egnahem under perioden december 2008-februari 2009 var 3,2 miljoner i Stockholms län enligt både SCB och Mäklarstatistik. Det var oerhörda skillnader i
försäljningspris mellan kommunerna. Dyrast var villorna i Lidingö med ett snittpris på nästan 6,5 miljoner, tätt följt av Danderyd med priser på 6,2 miljoner. I Stockholm var snittpriset cirka 3,6 miljoner. Billigast var de i Norrtälje 1,8 miljoner och Nynäshamn 2,0 miljoner kronor.
I regionen får man i genomsnitt räkna med en månadskostnad på cirka 13 000 kronor oräknat amorteringar plus att man bör ha en reserv för oväntade utgifter. Då har jag räknat med att man kan låna till allt, alltså även kostnader för lagfart och stämpelavgifter, vilket idag är osannolikt. Dessutom kräver bankerna idag ofta även amortering.
Eftersom efterfrågan på egnahem är relativt låg bland dessa unga bygger undersökningens siffror om betalningsförmåga på relativt få observationer, vilket medför en ganska stor osäkerhet i svaren på hur mycket man är beredd att betala för egnahem. Ändå står det klart att en del av dem som efterfrågar egnahem troligen inte klarar dagens prisnivåer.
Däremot är det bättre säkerhet i svaren för dem som efterfrågar hyres- och bostadsrätter.
Lägre betalningsförmåga för hyres- och bostadsrätt
De som efterfrågar hyresrätt eller bostadsrätt kan inte betala lika mycket som dem som efterfrågar egnahem.
Av dem i Stockholm som efterfrågar i hyresrätt kan 13 procent betala högst 3 200 kronor själv, 26 procent högst 3 800 och 47 procent högst 4 400 kronor i månaden. I övriga länet är motsvarande procentandelar 19, 34 och 53 procent. I genomsnitt kan man i Stockholm betala cirka 4 500 kronor per månad för en hyresrätt och 4 300 kronor per månad i övriga länet
De som efterfrågar bostadsrätt har en något högre betalningsförmåga. I Stockholm kan 15 procent av dem betala högst 3 200 kronor, 25 procent högst 3 800 kronor och 33 procent högst 4 400 kronor i månaden. I övriga länet är motsvarande procenttal 18, 27 och 43 procent (se tabell 28).
För att kunna ställa den uppgivna betalningsförmågan mot aktuella hyror och kostnader har jag utgått från boendekostnader i små lägenheter avsedda för en person, främst 1 rum och kök men även 2 rum och kök eftersom även ensamstående efterfrågar framför allt 2 rum och kök.
Hyresgästföreningen Region Stockholm har tagit fram aktuella hyror år 2009 i ett antal av kommunerna i länet. Inga av dessa är nybyggda, men ändå är spridningen ganska stor.
Ettorna har hyror från 2 346 kronor (Lidingö) till 4 571 (Stockholm). Enligt SCB:s statistik var den genomsnittliga hyran år 2007 i Stockholm i en lägenhet på 1 rum och 3 540 kronor i månaden och hyrorna i lägenheter på 1 rum och kök byggda samma år i Stor-Stockholm var i genomsnitt 5 160 kronor per månad enligt SCB. Och sedan dess har hyrorna höjts i två omgångar, år 2008 och 2009.
För lägenheter om 2 rum och kök varierar hyrorna enligt Hyresgästföreningens redovisning år 2009 mellan 4 050 (Lidingö) till 6 280 kronor (Stockholm) (se tabell 61). De
genomsnittliga hyrorna i Stockholms län för 2 rum och kök år 2007 var enligt SCB 4 720 kronor per månad och för nybyggda 2 rum och kök byggda samma år hade en genomsnittlig hyra på 6 560 kronor per månad.
Av dessa uppgifter framgår att många som efterfrågar hyresrätt skulle ha råd att hyra en genomsnittlig lägenhet om 1 rum och kök. Problemet är att det inte finns knappt några lediga lägenheter och konkurrensen om de billiga lägenheterna är hård. Det skulle dock vara svårare för många att klara hyran bo ensamma i en genomsnittlig 2 rum och kök om det fanns sådana lediga.
De stora skillnaderna i hyra mellan nybyggda och äldre bostäder ger i blixtbelysning den negativa effekt som ombildningarna av äldre hyresrätter till bostadsrätter har på ungas möjligheter att klara boendekostnaderna. De kommunägda bostadsföretagen ska ju bygga nya hyresrätter för de pengar de får in i samband med ombildningarna. Men dessa nya bostäder lär inte bli åtkomliga för en majoritet av de unga.
Enligt Mäklarstatistik var snittpriset på en bostadsrätt om 1 rum och kök under perioden december 2008 till februari 2009 i Stockholm 1 425 000 kronor, månadsavgiften var 1 821 kronor och ytan igenomsnitt 34,2 kvm. Siffrorna bygger på 420 försäljningar. Detta skulle motsvara en genomsnittlig månadskostnad på cirka 5 500 kronor om man lånade till allt och inte amorterade. I månadskostnaden ingår inte heller kostnader för det inre underhållet och reparationer i lägenheten eller reserv om något skulle gå sönder.
I övriga länet kostade en etta i genomsnitt 841 500 kronor med en månadsavgift på 2 119 kronor och en genomsnittlig yta på 37,9 kvm. I detta fall var det 228 försäljningar. Det motsvarar en månadskostnad på cirka 4 300 kronor med ovan nämnda förutsättningar.
Med den nuvarande prisbilden på bostadsrätter i Stockholms län lär det vara svårt för många som efterfrågar en bostadsrätt att köpa en.
Max 3 000 för en studentbostad
Bland dem som efterfrågar studentbostad kan mellan 32 och 63 procent betala högst 3 000 och mellan 58 och 86 procent högst 3 600 kronor i månaden. De stora procentintervallen förklaras av att det var få av de svarande som efterfrågade studentbostäder.
Bland dem som efterfrågar andra boendeformer (bo med kompisar, hyra rum, bo hos anhörig eller andra former dock inte hos förälder) är det mellan 40 och 65 procent som kan betala högst 3 000 och mellan 65 och 87 procent som kan betala högst 3 600 kronor i månaden. De breda konfidensintervallen beror även i detta fall på få observationer.
Alla dessa siffror avser hela Stockholms län.
Det behövs ett tillskott av 36 000 prisvärda bostäder idag
På grundval av undersökningen kan man göra beräkningar av det antal bostäder som skulle behövas för att täcka de unga vuxnas efterfrågan. Svaren på undersökningens frågor återspeglar en kombination av önskningar och anpassningar till rådande förhållanden samt ekonomiska villkor.
Ett sätt att ta reda på hur många normala bostäder (hyresrätter, bostadsrätter och egnahem) som de unga efterfrågar är att beräkna skillnaden mellan det antal som uppger att dessa boendeformer passar deras behov bäst idag och det antal som redan bor så. Samtidigt måste vi ta hänsyn till hushållsstorleken, eftersom en hel del är gifta eller samboende. Vid dessa beräkningar har jag utgått från det genomsnittliga antalet vuxna i de olika
upplåtelseformerna, enligt svaren i denna undersökning. När det gäller efterfrågan på egnahem har jag utgått från att två vuxna ska bo i varje egnahem.
Enligt denna beräkning skulle det idag behövas totalt ytterligare cirka 36 000 bostäder i länet med riktigt besittningsskydd för att möta de unga vuxnas behov. Av dessa skulle cirka 18 500 vara hyresrätter, 11 500 bostadsrätter och 6 000 egnahem. De nya bostäderna skulle fördelas ganska jämnt mellan Stockholm, 17 500, och övriga länet, 18 500.
Jämfört med motsvarande beräkningar år 2001 har efterfrågan minskat i år. Då beräknades att det skulle behövas cirka 45 000 bostäder, varav 23 500 i Stockholm och 21 500 i övriga länet. Även jämfört med 2007 är det möjligen en minskning, då efterfrågades nämligen 37 000 bostäder. Anmärkningsvärt är den minskning i efterfrågan på bostadsrätter som skett mellan 2007 och 2009. Den är nu t.o.m. lägre än den var 2001. Samtidigt ökade efterfrågan på hyresrätter mellan 2007 och 2009. Sannolikt har det förändrade läget på
bostadsmarknaden spelat roll härvidlag, liksom även att både byggande och ombildningar ökat andelen bostadsrätter i bostadsbeståndet (se tabell 29).
Det är viktigt att det blir ett ökat utbud av bostäder med hyror och priser som de unga kan betala. Som framgått av tidigare avsnitt är det en hel del av de unga som sannolikt har svårt att klara hyrorna i nyare bostäder eller priserna på bostadsrätter och egnahem på dagens bostadsmarknad i Stockholms län.
Den minskade efterfrågan sedan år 2001 beror till viss del på att. man måste vara två för att klara boendekostnaden, vilket också medfört att fler svarar att det passar bäst att bo kvar med föräldrar – inte för att de vill utan för att verkligheten är som den är.
Om behov och efterfrågan - betalningsförmåga
Behov behöver inte vara liktydigt med efterfrågan i nationalekonomisk terminologi. Ett upplevt och uttalat behov innebär vilja att efterfråga, men inte nödvändigtvis förmåga att betala. Efterfrågan i ekonomisk teori inrymmer per definition också förmågan att betala. Ett bostadsbyggande styrt av efterfrågan sker då inte i första hand för att täcka de behov som finns, utan för att svara mot betalningsviljan hos dem som vill ha en bostad.
En hel del nationalekonomer förnekar att det finns ett mätbart bostadsbehov eller att det skulle finnas någon bostadsbrist. Allt är en fråga om priser och betalningsvilja:
24,5 21,5
17,5 14,5
18,5 12,5
10,0 12,0 16,5 11,5
8,0
7,5
4,5 5,5 6,0
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0
01 03 05 07 09
Antal i tusental
Beräknad bostadsefterfrågan i Stockholms län ‐ 20‐27 år
Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt
”En central fråga under snart 50 år i svensk bostadspolitik är frågan om bostadsbristen. Men denna brist är – och har alltid varit – en myt. Mer än hälften av det svenska bostads-beståndet är idag föremål för fri prissättning som ägarlägenheter. Detta gäller egnahem och bostadsrätter. På denna marknad finns det alltså ingen brist annat än i teknisk mening.”10
Denna diskussion rymmer ett vägval. Ska bostaden ses som vilken vara som helst eller som en social rättighet? Annorlunda uttryckt: ska enbart hushållens betalningsvilja styra utbudet av bostäder eller ska även fattiga hushåll bör ha rätt till en bostad, kanske liten men med godtagbar standard? Jag har här valt att utgå från människornas uttalade behov.
I Europarådets sociala stadga antagen 1966 står:
Artikel 31: ”I avsikt att tillförsäkra det effektiva utövandet av rätten till bostad förbinder sig länderna att vidta åtgärder avsedda
• att verka för tillgång till bostäder med en fullgod standard;
• att förhindra och minska hemlöshet med sikte på dess gradvisa försvinnande;
• att göra boendekostnaderna tillgängliga för dem utan tillräckliga resurser.”
I den svenska Regeringsformens andra paragraf stadgas vår grundlagsskyddade rätt till en bostad:
”Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.”
Det är högst rimligt om bostadspolitiken, regionalt och på riksplanet har ha en sådan målsättning även i praktiken.
Ombildning ger inte fler bostäder
Det finns fortfarande ett intresse för ombildning av hyresrätter till bostadsrätter speciellt i attraktiva bostadsområden även om den nuvarande krisen har dämpat intresset en del. En del kommunpolitiker vill också göra det möjligt för hyresgäster i det kommunägda bostadsföretaget att göra ombildningar.
För dem som bor i attraktiva bostadsområden (det är i princip bara där som
ombildningsintresset finns) och har råd kan detta vara ekonomiskt intressant eftersom försäljningspriset för en hyresfastighet i attraktiva områden understiger summan av
marknadspriserna för de enskilda lägenheterna i samma fastighet på bostadsrättsmarknaden.
Det kan vara en bra kapitalinvestering för det enskilda hushållet. Men det skapar inga nya bostäder. Det blir tvärtom svårare för flertalet av dem som idag saknar en egen bostad att träda in på bostadsmarknaden. 11
Det visar sig att genomsnittshyrorna i nyligen ombildade fastigheter som tillhört de
kommunägda bostadsföretagen i Stockholm är låga. Om de pengar som dessa företag fått in används för att bygga nya hyresrätter kan de aldrig bygga lika många som sålts. Dessutom kommer de nya bostäderna ha hyror som flertalet unga och andra med låga inkomster inte kan klara.
Bostadsrättsföreningens medlemmar tar på sig ansvaret för fastigheten och den framtida värdeutvecklingen är inte given, vilket numera fler borde ha lagt märke till.
Även om en majoritet av hyresgästerna i en fastighet är med på ombildningen kan en del vilja och har också rätt att bo kvar med hyresrätt. Erfarenheterna av detta är inte så bra.
Konflikter mellan kvarvarande hyresgäster och de nya bostadsrättsinnehavarna är legio.
10 Meyersson P-M, Ståhl I, Wickman K (1990) Makten över bostaden, SNS förlag, Kristianstad
11 Se till exempel Lindström J (2007) Förändringar på Möllevången, En studie över ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter på Möllevången/Karlskronaplan i Malmö, UppsatsSGE 402, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet
Men den kanske största invändningen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv – om ombildningar medför att hyresrättens andel av bostäderna blir låg – är att rörligheten på bostadsmarknaden kan påverkas negativt. Det är lätt för en hyresgäst att flytta (tre månaders uppsägningstid), jämfört med dem i bostadsrätt och egnahem som måste få köpare, kanske anlita mäklare och besiktningsmän.
Med dagens rörliga arbetsmarknad spelar hyresrätten en viktig roll för att underlätta flytt till orter där jobben finns. Därför är det viktigt att det finns en stor andel hyresrätter.12
Sysselsättning och ekonomi
I detta avsnitt redovisas resultat för alla oavsett om de bor kvar i föräldrahemmet eller inte.
Färre arbetar heltid jämfört med år 2001
Vi frågade: Vad är din huvudsakliga sysselsättning för närvarande?
50 procent av 20–27-åringarna i Stockholm och 47 procent i övriga länet har heltidsarbete som huvudsaklig sysselsättning. Det är en minskning sedan år 2001 i båda fallen, i
Stockholm från 59 procent och i övriga länet från 61 procent. Men jämfört med bottenåret 2005 har andelarna ökat.
Andelen som har deltidsarbete är 7 procent i Stockholm och 10 procent i övriga länet. I övriga länet liksom i hela länet har den andelen ökat sedan 2001.
I hela länet liksom i övriga länet har andelen arbetslösa ökat sedan år 2001. I hela länet är den 5 procent och i övriga länet 6 procent, medan andelen i inflyttningskommunen Stockholm är endast 3 procent. Jämfört med andra siffror som redovisas är andelarna arbetslösa låga. Det kan finnas skillnader i sättet att mäta. Vi frågar om huvudsaklig sysselsättning och inte om man är anmäld till arbetsförmedlingen till exempel. Men samtidigt är det troligen så att den växande arbetslösheten bland unga inte hade slagit fullt ut när data samlades in under januari – mars 2009.
31 procent av de unga vuxna i Stockholm studerar på universitet eller högskola jämfört med 22 procent i övriga länet. I Stockholm är detta en ökning sedan 2001, då andelen var 25 procent (se tabell 30).
Bland dem som har eget boende i Stockholm har andelen heltidsarbetande ökat från 52 procent år 2003 till 70 procent i år, samtidigt som andelen som studerar på universitet eller högskola har minskat från 31 till 23 procent. I övriga länet tycks tvärtemot andelen
heltidsarbetande minskat från 70 procent år 2003 till 56 procent i år, medan istället andelen deltidsarbetande ökat från 4 till 8 procent (se tabell 31). Skillnaderna mellan Stockholm och övriga länet förklaras av att Stockholm är en inflyttningskommun, där möjligheten att få bostad är avhängigt av att man kan betala den, dvs. har ett arbete.
Bland övriga som inte är mambo är cirka 37 procent heltidsarbetande i Stockholm och 41 procent i övriga länet, 9 procent är deltidsarbetande i Stockholm jämfört med 5 procent i övriga länet. (se tabell 32). I Stockholm studerar 44 procent på universitet eller högskola jämfört med 38 procent i övriga länet (se tabell 32).
12 Se Brandén M (2008) Bostadens betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.
Fler får hjälp av föräldrar
Har Du i år fått eller vet du att Du kommer att få hjälp till uppehälle eller boende via följd av fasta svarsalternativ. Det var möjligt att svara med flera alternativ.13 Frågan ställdes fr.o.m. undersökningen år 2003.
I Stockholm har 34 procent studiebidrag och i övriga länet är det 28 procent.
30 procent får hjälp till uppehälle och boende från föräldrar eller anhöriga i Stockholm och 31 procent i övriga länet. Denna andel har ökat sedan 2003 på båda ställen, i Stockholm från 23 procent och i övriga länet från 19 procent år 2003.
3 procent i Stockholm och 5 procent i övriga länet får stöd från A-kassa eller annan form av arbetsmarknadsstöd.
5 procent i Stockholm och 6 procent i övriga länet får bostadsbidrag. I övriga länet har denna andel ökat sedan 2003. 1 procent i Stockholm och 3 procent i övriga länet får socialbidrag (se tabell 33).
Det är stora skillnader mellan 20-23- och 24–27-åringar. Medan 41 procent av 20–23- åringarna i Stockholms län får studiebidrag är motsvarande andel bland 24–27-åringar 22 procent. 43 procent av 20–23-åringarna får hjälp från föräldrar eller anhöriga jämfört med 19 procent av 24–27-åringarna (se tabell 34).
Bland dem med eget boende har 25 procent i Stockholms stad fått studiebidrag och 19 procent bidrag från föräldrar jämfört med 19 procent respektive 18 procent i övriga länet. I Stockholms stad får 6 procent bostadsbidrag jämfört med 7 procent i övriga länet. Medan andelen med A-kassa är 1 procent i Stockholms stad är motsvarande andel i övriga länet 4 procent i år. Resultaten tyder på att andelen med studiebidrag i Stockholm har minskat samt att andelen med hjälp från föräldrar ökat i övriga länet sedan år 200314(se tabell 35).
Bland dem som flyttat hemifrån men inte har egen bostad – övriga ej mambo – tyder resultaten på att fler har fått hjälp av föräldrar i Stockholms län. År 2003 var andelen 19 procent jämfört med 25 procent år 2009. Även i Stockholm där andelen 27 procent pekar siffrorna på en ökning sedan 2003. 15 I övriga länet är andelen 23 procent vilket inte är någon säker förändring sedan 2003. Andelen som fått studiebidrag är 48 procent i Stockholm och 40 procent i övriga länet. Andelen som får bostadsbidrag har ökat från 3 procent år 2003 till 7 procent i Stockholm i år. Behovet av bostadsbidrag tycks således öka (se tabell 36).
Minst 50 000 av 198 000 unga vuxna är fattiga
Vi frågade de unga: Hur mycket har Du själv kvar i månaden att röra Dig med när Ditt boende är betalat? Frågan är ett enkelt sätt att få en bild av konsumtionsutrymmet.
Samtidigt är det ingen noggrann kartläggning. Den högsta gränsen är satt till 4 100 kronor i månaden.16
Om man utgår från Konsumentverkets beräkningar av kostnader för en skälig levnadsnivå år 2009 skulle en ensamstående kvinna på 20 år som inte bor hos förälder och som äter alla måltider hemma behöva ha ett konsumtionsutrymme efter skatt och boendekostnader på
13 Frågan hade en lite ändrad utformning jämfört med tidigare år, eftersom intervjuerna inleddes redan i början av januari innan några utbetalningar hade kunnat ske.
14 Skillnaderna är statistiskt säkra på 90-procentsnivån
15 Se noten ovan!
16 Nivån har varit densamma i fast penningvärde i alla undersökningar sedan 1997.
