DOM OL,- Z 6 Meddelad i Sundsvall. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Härnösands dom den 16 maj 2012 i mål nr , se bilaga A

KAMMARRÄTTEN

I SUNDSVALL DOM

Sida

1 (5)

Mål nr

1330-1 2

Dok.Id I 06236 Postadress Box 714 851 21 Sundsvall

KLAGANDE

2013 -OL,- Z 6

Meddelad i Sundsvall

Försäkringskassan

Process

j

uridiska enheten/Sundsvall

851 93

Sundsvall

MOTPART

A

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Härnösands dom den

16

ma

j 2012

i mål nr

855-11,

se bilaga A

SAKEN

Assistansersättning

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten avslår överklagandet.

Besöksadress Södra Tjämgatan 2

Telefon 060-18 66 00

Telefax 060-18 66 52 E-post: kammarrattenisundsvall@dom.se www.kamman-attenisundsvall.se

Expeditionstid måndag - fredag 09:00-16:00

KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL

DOM Sida 2

Mål

nr

1 330-1 2

YRKANDEN M.M.

Försäkringskassan yrkar att förvaltningsrättens dom upphävs och att Försäkringskassans beslut den 24 februari 2011 , att

A

inte har rätt till assistansersättning, fastställs. Försäkringskassan anför i huvudsak följande. Försäkringskassan har bedömt att

A

. behov av hjälp med kommunikation, som sker med hjälp av taktilt teckenspråk, uppgår till 1 timme och 1 0 minuter per dag. Även om kommunikation med taktilt teckenspråk begränsar förmågan att kommunicera med personer som inte kan detta teckenspråk kan det inte anses innebära ett totalt hinder mot kommunikation. Taktilt teckenspråk kan inte jämställas med ett eget språk som inte delas av andra eller uttryckssätt som bara förstås av den som har ingående kunskaper om personen. A sätt att kommunicera förutsätter inte ingående kunskaper om hans funktionshinder eller nära kännedom om hans uttryckssätt och förmåga att förstå och uppfatta andra.

Hjälpbehovet av teckentolkning av tidning och post samt beskrivning av miljön kan inte anses vara ett grundläggande behov. Dessa situationer utgör inte heller kommunikation mellan

A

och en tredje part utan kommunikation mellan honom och hans assistent. Mot bakgrund av de beskrivna hjälpbehoven är det tveksamt om A uppfyller kriterierna för att omfattas av personkrets tre. Den bedömning som Försäkringskassan gjort av A hjälpbehov är rimlig.

A bestrider bifall till överklagandet.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Av 1 § 3. lagen (I 993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, framgår att lagen innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med varaktiga fysiska eller psykiska

funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de

är

KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL

DOM Sida 3

Mål

nr

1330-12

stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

I

51 kap. 3 § socialförsäkringsbalken stadgas att för rätt till assistans­

ersättning krävs att den försäkrade behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sådana grundläggande behov som avses i 9 a § LSS. Sistnämnda bestämmelse är återgiven i förvaltningsrättens dom.

Den första frågan i målet är om A tillhör personkretsen enligt LSS och därmed kan vara berättigad till assistansersättning.

Kombinationer av skador vars sammantagna följder är speciellt svåra eller komplicerade medför ofta att den enskilde har särskilt stora svårigheter i den dagliga livsföringen. Det kan t.ex. gälla för personer med döv blindhet.

Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas att den en­

skilde inte kan klara vardagsrutiner som t.ex. förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändig träning eller behandling.

Andra svårigheter kan vara att kommunicera med andra. Det gäller både svårigheter att ta emot och ge information och att samtala med andra direkt eller per telefon. Begreppet kan även användas om en person på grund av funktionshindret löper risk att bli isolerad från andra människor. Med omfattande behov av stöd och service avses både kvantitativa och kvalita­

tiva aspekter. Den enskilde ska i allmänhet ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand (se prop. 1992/93: 159 s. 56 och 169).

A

är dövblind. Av utredningen framgår att han inte kan röra sig

ute i samhället utan stöd av sina assistenter eftersom han varken ser eller hör

trafiken. Assistenterna måste tolka allt som andra människor säger till

honom och det han vill fönnedla till andra. När han är ensam sitter han vid

en dator som har punktskrift. Han har uppgett att han inte kan kommunicera

KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL

DOM

Sida

4

Mål nr

1330-12

med den moderna teknik som finns via Internet eller liknande och att han inte heller kan använda sig av texttelefon.

Kamman-ätten anser att vad som framkommit om

A

funk- tionshinder ger stöd för att han tillhör personkretsen enligt

1 § 3. LSS.

Det är i målet ostridigt att A själv klarar de grundläggande behoven i fom1 av personlig hygien, måltider och att klä av och på sig. Den andra frågan i målet är därför om A ^. har ett grundläggande behov av hjälp med att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kw1skaper om honom och om detta behov i så fall uppgår till i genomsnitt mer än

20

timmar i veckan.

Den enskilde ska ha ett klart behov av personlig assistans i de situationer det är fråga om. Den funktionshindrade ska ha behov av assistans för att kunna klara sådana mycket personliga angelägenheter som den personliga hygi­

enen, att inta måltider och att kommunicera med andra. Insatsen bör vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade fall (se prop.

1992/93:159

s.

174 f.).

A

kommunicerar genom taktilt teckenspråk. Eftersom han är dövblind saknar han förmåga att kommunicera på annat sätt. En förutsätt­

ning för att förstå

A

och för att han ska uppfatta budskap som andra vill förmedla till honom är att han får hjälp av någon som kan hans sätt att kommunicera. Hans möjligheter att kommunicera med sin omvärld utan hjälp är så begränsade att han inte bedöms klara av att kommunicera själv. Kommunikation är en mycket personlig angelägenhet och stöd för kommunicering bör ges av ett begränsat antal personer.

Kammarrätten finner mot bakgrund av det ovan anförda att

A

behov av hjälp med att kommunicera får anses utgöra ett grundläggande behov.

KAMMARRÄTTEN

I

SUNDSVALL

DOM Sida 5

Mål nr 1330-12

Förvaltningsrätten har bedömt att A behov av hjälp med att kommunicera i vart fall uppgår till tre timmar per dag.

I

målet har inte framkommit något som ger kammanätten anledning att frångå den bedömningen. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4).

f! i _{n /f , 7}

_.1

c-r A!iG A. _J IJ,.U�

0Elsa Nihlen ' kammaiTättsråd

//J (ft +

V

Hans Eberstein l� Wi�

f.d. kammanättsråd referent

Sofia Norlin

tf. föredragande

.. :-�; -� .:

· ^• '-)·,l;o^{L· •. 1} -l.JV\. "'' ^{-L• ... -:�}

.:lida 1 (8) FÖRV ALTNINGSRÄ TTEN

I HÄRNÖSAND 2012-05-16

^DOM

Meddelad i Härnösand

Mål

nr

855-11

Dok.Id 38087 Postadress Box 314

KLAGANDE A

MOTPART Försäkringskassan

Processjuridiska enheten/Sundsvall 851 93 Sundsvall

ÖVERKLAGAT BESLUT

Försäkringskassans beslut den

24

februari 2011 SAKEN

Assistansersättning enligt lagen (1993:389) orn assistansersättning, LASS

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten och bifaller överklagandet på så sätt att A

grundläggande behov avseende hjälp med kommunicering anses överstiga 20 timmar per vecka.

Förvaltningsrätten upphäver dänned det överklagade beslutet och visar målet åter till Försäkringskassan för vidare utredning avseende

A

totala behov av assistansersättning där även hans andra personliga behov ska beaktas.

Besöksadress l1:ickl:'.�i!nd 9

Telefon 061 I ^-34 98 00

Telefax 0611-349810

Expeditionstid

•n�ndao - !Tedao

• :::i • ::;:,

87 J 27 Härnösand E-post: 08:00-16:00

FÖRVALTNINGSRÅ.TTEN I HÄRNÖSAND

BAKGRUI'{D

DOlVI

A

var sedan juni 2007 beviljad assistansersättning under peri- oden maj till oktober årligen med l 728 timmar och under perioden no­

vember till april med

l

492 timmar. Försäkringskassan genomförde en ny prövning av

A

rätt till assistansersättning under hösten 2010.

Den 22 december 2010 beslutade Försäkringskassan att A fick fortsatt assistansersättning från och med mars 2011.

A

begärde omprövning av beslutet.

Genom det överklagade beslutet vidhöll Försäkringskassan sitt tidigare inte

beslut att inte beviljas A assistansersättning från och med mars 2011. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande.

A

hjälpbehov vid måltider betraktas inte som grundläggande. Av utredningen framkommer att A kan klä av och på sig och klarar sin person- liga hygien självständigt. A har genom grundbeslutet den 22 . december 2010 beviljats 1, 10 timmar per dag när det gäller det grundläg­

gande behovet kommunikation. Den bedömningen f'ar anses skälig varför Försäkringskassan inte beviljar ytterligare tid för kommunikation.

YRKANDEN M.M.

A överklagar beslutet och yrkar att hans även fortsättningsvis ska beviljas assistansersättning i den omfattning han haft tidigare. Till stöd för sin talan anför han i huvudsak följande. Om han inte f'ar behålla de as­

sistanstimmar han haft tidigare kommer hans liv bli mycket isolerat och torftigt. All kontakt med hans vänner och de aktiviteter han har i vardagen blir väldigt begränsade om han bara f'ar en timme och tio minuter per dag för kommunikation. Försäkringskassans bedömning angående hans behov av hjälp vid kommunikation överensstämmer inte med verkligheten. Han

. . .

f'ar assistans med i genomsnitt 8,5 timmar per dag. Assistenten kommer kl.

08 .00 och då går de till badhuset. Han träffar många bekanta under prome-

Sida

2

855-11

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I HÄRNÖSAND

^DOM

naden till badhuset. Dessa samtal beräknas till minst

15

minuter per till­

fälle. Med hans funktionshinder innebär ett samtal att det tar betydligt längre tid att konversera än för personer utan syn- och hörselnedsättning.

Först måste personen han träffar framföra sitt tal till hans assistent som sedan tecknar i hans hand. När han fått del av innehållet ska han teckna tillbaka till assistenten som därefter framför hans ord till den tredje perso­

nen. Han tillbringar fem till sex timmar i badhuset och av dessa timmar avsätts närmare halva tiden till att samtala med vänner och bekanta. Sedan går han till relaxavdelningen där han växelvis sitter i bubbelpoolen och bastun. Där kan han vara i fyra till fem timmar. Då står assistenten bakom honom och med hjälp av assistenten brukar han prata med människor i omgivningen. Det är stimulerande att få kontakt med andra och eftersom han lever ett så isolerat liv i övrigt är dagarna på badhuset väldigt värde­

fulla för honom. Efter badhuset går han och äter lunch på sitt starnställe.

Personalen där känner honom väl efter alla dessa år. Det är inte bara hans behov av en måltid som gör att han besöker restaurangen utan även de re­

lationer han har med dessa personer. Han kommunicerar med sina vänner med hjälp av sin assistent. Varje besök kan ta ca en timme varav samtalen sträcker sig till minst 20 minuter. Förutom hans dagar på badhuset så träf­

far han medlemmar i <lövföreningen en gång per vecka och de mötena va­

rar i ca två timmar. Han är helt beroende av sina assistenter som tolkar vad andra förmedlar samt information om själva verksamheten i föreningen.

Han är mycket ute och rör sig i staden och träffar sina vänner och bekanta.

Övrig tid av aktivitet som han utför är inköp av mat, inköp av kläder samt andra varor som behövs i ett hem, bankärenden, läkarbesök och provtag­

ningar. Hans assistenter har ingående kunskap om hans begränsade språk­

kunskaper, han förstår inte alltid orden som uttalas och behöver då assi­

stentens hjälp att "översätta" till hans språk. Han tyclcer att det är väldigt genant att inte förstå vad en tolk säger och brukar då bara nicka som om han förstått. Hans assistenter har goda kunskaper i hur han fungerar och vet

Sida 3

855-11

FÖRVAL TNINGSRÄ TTEN

I HÄRNÖSAND

^DOM

blir

de ska uttrycka sig för att han ska förstå. Han har behov av assistans för kommunikation fyra till fem timmar dagligen.

Försäkringskassan motsätter sig ändring av det överklagade beslutet och anför följande.

A

klarar att själv tillgodose de grundläggande behoven i samband med personlig hygien, på- och avklädning och mål­

tider. Han behöver hjälp för att kunna kommunicera med andra i olika situ­

ationer. Endast de faktiska tolkningsinsatsema har godtagits, vilket innebär att det endast är den tid då

A

faktiskt kommunicerar som be�

räknats. Försäkringskassan har bedömt att tidsåtgången för detta hjälpbe­

hov

är

en timme och tio minuter per dag. Utöver detta behov i samband med kommunikation med andra

får A

hjälp av sin assistent huvudsakligen med att tolka och beskriva den miljö han vistas i samt med att teckentolka tidning och post. F är att ge

A

den hjälp han behöver med tolkning av omgivning och miljö samt inhämtande av in-

_

formation krävs att hjälparen kan taktilt teckenspråk. Försäkringskassan . anser emellertid inte att detta innebär att hjälpen förutsätter ingående kun­

skaper om

A

och hans funktionshinder. Hjälpbehovet avse­

ende teckentolkning av tidning och post samt beskrivning av miljön kan därmed inte anses vara grundläggande behov.

Förvaltningsrätten har den 15 mars 2011 beslutat att det överklagade beslu­

tet tills vidare inte ska gälla.

SKÄLEN FÖR A V GÖRANDET

Tillämpliga bestämmelser m.m.

Den 1 januari 2011 trädde socialförsäkringsbalken i kraft. Enligt 1 kap. 3 § lagen (2010: 111) om införande av socialförsäkringsbalken ska de upp­

hävda författningarna tillämpas i fråga om ersättningar som avser tid före ikraftträdandet.

Sida 4

855-11

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I HÄRNÖSAND

I målet är ostridigt att A

DOM

omfattas av personkretsen i LSS.

Enligt 3 § om assistansersättning (LASS) har den som omfattas av LSS, utom i fall som här inte är aktuella, rätt att för sin dagliga livsföring

få

assi­

stansersättning enligt denna lag om han eller hon har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer

än 20

tim­

mar i veckan.

I 9 _a § LSS anges att med personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt.

Kommunikation är en förutsättning för interaktion, det vill säga ett samspel med omgivningen. Interaktion är alltid en tvåvägsprocess: att kunna ge och ta emot ett budskap. Det är ett samspel mellan människor för att de ska förstå varandra. Det finns olika sätt att överbygga kommunikationssvårig­

heter som kan uppstå mellan individer. Att kommunicera med andra män­

niskor kan ske med såväl verbal som icke verbal kommunikation. Ofta blandas olika kommunikationssätt, till exerripel verbal och icke verbal kommunikation, för att om möjligt tillsammans kunna förmedla vad man tänker eller önskar till omgivningen. Detsamma gäller för att personen själv ska kunna ta emot information. Detta innebär att omgivningen måste bestå av personer som känner en sådan person väl för att han eller hon över huvud taget ska kunna förmedla något budskap som går fram respektive själv ska kunna tillgodogöra sig information från någon annan. Ett grund­

läggande behov av assistans för att kunna kommunicera med andra innebär

- Sida 5

855-11

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I HÄRNÖSAND

^DOM

· att personen med funktionsnedsättning behöver ha ytterligare en person, d.et vill säga den personliga assistenten, närvarande för att en kommunikat­

ion över huvud taget ska vara möjlig. Det krävs en nära kännedom om per­

sonens uttryckssätt och förmåga att förstå och uppfatta andra. Det kräver tid och utbildning för att lära sig att kommunicera på ett nytt sätt. I dessa fall är det viktigt att den personliga assistenten följer personen i vardagen.

Ofta behöver man hjälp med att bearbeta upplevelser och information för att kunna förstå sin omgivning. Detta gäller i synnerhet när personen kommunicerar med alternativa kommunikationsmetoder eller med ut- tryckssätt som kan förstås endast av den som har ingående kännedom om honom eller henne. Behovet av personlig assistans för att kommunicera är liksom de övriga grundläggande behoven i lagtexten formulerat som ett eget fristående behov. I bedömningen av behov av personlig assistans för att kommunicera är det viktigt att utreda i vilka situationer behovet av hjälp med att kommunicera uppstår för att nå delaktighet i den avsedda situat­

ionen. Bedömningen måste därför ske utifrån personens individuella förut­

sättningar. Personens individuella förutsättningar för att lämna respektive ta emot ett budskap måste beaktas såväl som mottagarens möjlighet att förstå och svara upp på budskapet. (Försäkringskassans vägledning Assi�

stansersättning 2003:6 version 10 s. 94).

Utredningen i målet

Av ett läkarutlåtande om hälsotillstånd utfärdat av familjeläkaren Leif Wedman den 12 november 2010 framgår bl.a. följande. A . har en tablettbehandlad diabetes, förlorade synen i slutet av 1990-talet och döv sedan födseln. Hans hälsotillstånd är väsentligen oförändrat jämfört med tidigare. A har ingen syn och går med följeslagare. Han är döv och kommunicerar med taktilt teckenspråk. A har utomordent- liga problem med dagliga aktiviteter och. behöver mycket hjälp.

Sida 6

855-11

FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I HÄRNÖSAND

^DOM

Förvaltningsrättens bedömning

I målet är ostridigt att A tillhör personkretsen i

1 §

LSS. Han kan därmed ha rätt till personlig assistans enligt LASS, under förutsättning att han under i genomsnitt mer än

20

timmar per vecka behöver personligt . utformat stöd av ett begränsat antal personer med sina grundläggande be­

hov så som de definieras i

9 §

LSS dvs. hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade .

Av utredningen i målet framgår att A . själv klarar de grundläg- gande behoven i form av personlig hygien, måltider och att klä på och av sig själv. Han har därmed inte behov av hjälp med dessa grundläggande behov. Till de grundläggande behoven hör också att kunna kommunicera med andra och att därmed kunna upprätthålla sociala kont�kter Umf

RÅ 2000

ref.

11).

Frågan i målet blir därmed om A hjälpbehov vid kommunicering är så omfattande att han därigenom är berättigad till assistansersättning enligt LASS.

Av utredningen i målet framgår att A . är en mycket social per- son som behöver hjälp med att kommunicera med sin omgivning när han är ute på olika aktiviteter. Försäkringskassan har gjort bedömningen att A

behov av hjälp med kommunicering uppgår till en timme och tio minuter per dag, dvs. totalt

8,91

timmar per vecka. A har själv uppskattat sitt behov av hjälp med kommunicering till mellan fyra och fem timmar per dag. Enligt förvaltningsrättens mening står det klart att A på grund av sitt funktionshinder har ett omfattande behov av hjälp med kommunicering, vilket utgör ett grundläggande behov. A

kan inte på egen hand kommunicera alls med sin omgivning när han är ute på aktiviteter eller för att göra ärenden såsom handla mat eller i kon­

. takter med sjukvården eller myndigheter. Förvaltningsrätten anser med hänsyn till den praktiska hjälp som A behöver för att kommu-

Sida

7

855-11

FÖRVAL TNINGSRÄ TTEN

I HÄRNÖSAND

^DOM

nicera med andra i alla vardagliga situationer att hans grundläggande bt::­

hov i detta avseende uppgår till i vart fall tre timmar per dag, dvs. 21 tim­

mar per vecka. Eftersom hans grundläggande behov därmed överstiger 20 timmar per vecka har han rätt till assistansersättning.

Av Försäkringskassans utredning framgår att A . andra person- liga behov inte har beaktats då hans grundläggande behov inte bedömts uppgå till minst 20 timmar per vecka. Mot bakgrund av att förvaltningsrät- ten nu funnit att

A

grundläggande behov av hjälp med kom- municering överstiger 20 timmar per vecka ankommer det på Försäkrings- kassan att utreda

A

totala behov av assistansersättning där även hans andra personliga behov ska beaktas. Det överklagade beslutet ska därför upphävas och målet visas åter till Försäkringskassan för förnyad handläggning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3104/lC).

Sida 8

855-1 1