Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott

(1)

KALLELSE 1(2) 19 januari 2012

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 27 januari 2012

Tid/plats den 27 januari kl. 09.00 - ca 12.00

Konferensrum Öland (1337), Visborgsallén 19, VISBY Mötet börjar i konferensrum Rügen (1441)

ÄRENDEN

1. Justering på förslag: Leif Dahlby Brukare/kunder

2. Medborgarförslag om familjehälsocentraler, bilaga 3. Motion angående inrättande av äldreombudsman, bilaga 4. Motion angående att läkare ska kunna utfärda temporära

parkeringstillstånd, bilaga

5. Folktandvårdens jourverksamhet, bilaga

6. Utökad vaccination mot HPV på Gotland, bilaga 7. Sjukgymnastikverksamhet i Klintehamn, bilaga Ekonomi

8. Ekonomirapport/Årsbokslut 2011, bilaga kommer senare 9. Lokalförsörjningsplan 2013-2017, bilaga

10. Habiliteringsinsatser inom Region Gotland – omfördelning av resurser, bilaga

Medarbetare/ledare

Processer

11. Rapport från sjukvårdschefen

12. Rapport från hälso- och sjukvårdsdirektören

13. Information om gemensam satsning för svårt sjuka äldre, bilaga (gemensam med socialnämnden)

(2)

19 januari 2012

Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen 621 81 VISBY

Tfn 0498 – 26 90 00 Fax 0498 – 20 35 58

Org nr Region Gotland SE212000-0803-17

14. Information om gemensamt program läkemedelsgenomgångar, bilaga (gemensam med socialnämnden)

15. Information om fortsatt planering med anledning av avvecklingen av nuvarande tillnyktringsenheten (gemensam med socialnämnden) Samhälle

Övrigt

16. Informations- och anmälningsärenden

Protokoll Samverkansnämnden Stockholm-Gotland

Utdrag ur protokoll från andra fullmäktige/styrelser/nämnder RS § 282 Besparingsförslag 1 %

RS § 287 Strategisk plan och budget 2012-2014

RS § 289 Målrelaterad ersättning för sjukdomsförebyggande åtgärder i hälso- och sjukvården

RS § 299 Motion. Resultatuppföljning i hälso- och sjukvården RS § 312 Delårsrapport 2:2011

RS § 371 Budgetöverföring mellan socialnämnd och hälso- och sjukvårdsnämnden.

RS § 376 Information. Personalsystemet

RF § 214 Resursfördelningsmodell för hälso- och sjukvården RF § 213 Strategisk plan och budget 2012-2014

RF § 212 Delårsrapport 2:2011

RF § 217 Motion. Resultatuppföljning i hälso- och sjukvården Granskning av Serviceförvaltningen

Avskrivningar av patientavgifter

Utdelning ur fonden ”Samstiftelse för sjukvården” 2011 17. Övriga frågor

Ordföranden

Ordinarie ledamöter i arbetsutskottet: Stefaan De Maecker (MP), ordförande, - Leif Dahlby (S), 1:e vice ordförande, - Jenny Jarve (V) – Patrik Thored (M), 2:e vice ordförande, Eva Nypelius (C).

Ersättare vid förhinder för ordinarie i mp+s+v-gruppen Viveca Bornold (MP) ersättare för Stefaan De Maecker (MP), Birgitta Eriksson (S) ersättare för Leif Dahlby (S), Jörgen Benzler (V) ersättare för Jenny Jarve (V). Vid ytterligare förhinder går de in för varandra.

Ersättare vid förhinder för ordinarie i m+c+fp-gruppen – Margareta Persson (M) ersättare för Patrik Thored (M), - Curt Broberg (C) ersättare för Eva Nypelius (C). Vid ytterligare förhinder går de in för varandra.

(3)

Region

Gotland

MEDBORGARFORSLAG Till

Regionfullmäktige i Region Gotland 621 81 VISBY

REGION GOTLAND

2011 -09- 3 O

Förslaget

Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt.

SevfUyvtflnStoAtii^igk

-fY ( (

i f S0C e c/tfn* (er-

Motivering

Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt.

Information om behandling av personuppgifter

För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag.

Jag samtycker till internetpublicering (*]

Jag samtycker inte till internetpublicering f"~l Förslagsställare ni.m.

Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland.

Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag.

Datum Namnteckning

Namnfbrtydligande

T i™ G S-

Adress

Postadress

Z (

E-postadress

. ^ C

Region Gotland - blankett för medborgarförslag 2011-03-01 Sidan 1 av 2

(4)

Leif Ohlsson/Ulrika Holmberg Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 18 januari 2012

Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl

E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Medborgarförslag. Sammanslagning av

mödravårdscentraler och barnavårdscentraler till familjehälsocentraler.

Förslag till beslut

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att lämna förvaltningens skrivelse som svar på medborgarförslaget.

Bakgrund

Ett medborgarförslag har kommit angående att inrätta familjehälsocentraler genom att slå samman mödravårdscentralen och barnhälsovårdscentralerna.

Detta för att det skulle bli en mer helhetssyn när det gäller barnets och familjens utveckling.

Bedömning

Det arbete som bedrivs idag inom mödravården och barnhälsovården är inriktat på hela familjen. Papporna har möjlighet att vara med vid besöken på mödravårdcentral (MVC) och barnavårdscentral (BVC). Då det är olika professioner som arbetar på MVC och BVC kommer troligen inte någon besparing av personal att göras.

Barnhälsovården (BHV) ställer sig i grunden mycket positiva till det som kallas familjecentraler. I familjecentralerna ingår även socialtjänst och öppen förskola.

Frågan har drivits under ett antal år i barnnätverket.

I nuläget finns BVC-mottagningar på 5 olika lokaler över hela ön, medan MVC bara har på 3 orter. Förslaget skulle innebära att BVC-verksamheten på de 2 orter som inte har MVC skulle försvinna eller alternativt en utökning av MVC- verksamheten på ytterligare två ställen.

(5)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Region Gotland

Ärendenr HSN 2011/422 2 (2)

Det pågår arbete i Region Gotland som syftar till att stärka helhetssynen på familjen då främst inom BarnSam. BarnSam är ett strategiskt utskott för barn- och ungdomsfrågor i koncernledningsgruppen, där förvaltningschefer från socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen ingår.

Bo Magnusson Leif Ohlsson

T f hälso- och sjukvårdsdirektör Kvalitetschef

(6)

REGION GOTLAND Folkpartiet Liberalerna 2Q11 -11- 7 g

Motion till Regionfullmäktige

Ang. inrättande av Äldreombudsman

De äldre och deras anhöriga behöver en företrädare som kan hjälpa till i kontakten med personal på boenden, ansvariga tjänstemän, tillsynsmyndigheter etc. Ett viktigt led i att stärka de äldres självbestämmande är att stärka deras möjligheter att tillvarata sina rättigheter. Många äldre eller deras anhöriga drar sig för att påpeka brister i vården eller omsorgen då de är rädda för att den gamle då skall bli sämre behandlad.

Jag anser därför att en äldreombudsman ska finnas för de äldre på Gotland.

En person, som skall vara fristående och opartisk, samt utan myndighetsansvar.

En äldreombudsman ska ha i uppdrag att stärka den enskildes inflytande över och delaktighet i sin vård och omsorg. Till en äldreombudsman skall den äldre personen kunna vända sig med synpunkter och klagomål, få hjälp att slussas till rätt tjänsteman eller få sina klagomål framförda till rätt person. Men också vara behjälplig vid skrivelser och överklaganden till regionen och domstolar.

Ibland kan även den äldre behöva hjälp med att tillvarata sina rättigheter.

Äldreombudsmannen skulle få erfarenhet av brister och tillkortakommanden inom regionen och kunna föreslå förbättringar till nämnder och förvaltningar.

Uppgifter för Äldreombudsmannen kan vara att:

• informera om regionens äldreomsorg

• ge råd, stöd och vägledning till äldre, deras anhöriga och företrädare

• vägleda till rätt myndighet och i vissa fall förmedla kontakt

• ta tillvara och följa upp synpunkter, önskemål och klagomål samt förmedla dessa vidare till rätt myndighet eller verksamhet

• sprida goda exempel inom regionen och föra dialog med nämnder och verksamheter, så att regionens omsorg och andra tjänster kan utvecklas och förbättras

• systematiskt dokumentera och följa upp synpunkter och förslag, för att därigenom kunna förebygga brister och sprida goda exempel

Folkpartiet Liberalerna på Gotland www.folkpartietse/gotland gotland@folkpartiet.se

(7)

2011-11-28

Folkpartiet Liberalerna

• årligen beskriva sina erfarenheter och sin syn på regionens äldreomsorg och lämna denna rapport till regionstyrelsen.

En Äldreombudsmannen ska ta till vara de äldres intressen. Det är därför viktigt att Äldreombudsmannen ges en stark fristående ställning gentemot regionens förvaltningar och entreprenörer

Jag föreslår därför att en äldreombudsman tillsätts på Gotland Stånga 2011-11-28

Bror Lindahl (FP)

Folkpartiet Liberalerna på Gotland www.folkpartiet.se/gotland gotland@folkpartiet.se

(8)

Gunnar Ramstedt Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 13 januari 2012

Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl

Motionssvar. Angående inrättande av Äldreombudsman

Hälso- och sjukvårdsnämnden avstyrker motionen angående inrättande av äldreombudsman.

Bakgrund

Bror Lindahl (FP) föreslår att en äldreombudsman tillsätts på Gotland, med uppdrag att informera om regionens äldreomsorg, vägleda äldre och deras anhöriga eller andra företrädare, ta tillvara synpunkter och klagomål, sprida goda exempel och föra dialog, dokumentera detta och årligen rapportera till regionstyrelsen.

Bedömning

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen anser det principiellt felaktigt att bygga upp dubbla strukturer för likartade ändamål. Man bör i stället sträva efter att utnyttja befintliga resurser så väl som möjligt.

Det kan dessutom vara olämpligt ur resurshänseende att särbehandla en viss grupps behov, eftersom det finns många grupper med särskilda behov.

De uppdrag som motionären nämner finns i befintlig organisation inom Region Gotland. Socialförvaltningen har ansvar för äldreomsorgen, vilket inbegriper att vägleda och informera alla äldre och deras närstående. Både socialtjänst och sjukvård har uppbyggda organisationer för att ta tillvara synpunkter och klagomål. Sådana kan dessutom riktas till Patientnämnden, eftersom även äldreomsorg som inte är sjukvård ryms inom Patientnämndens uppdrag. På deras hemsida står att "Även personer som bor i särskilda

boendeformer, t ex servicehus och ålderdomshem, kan vända sig till patientnämnden”.

(9)

Region Gotland

Ärendenr HSN 2011/ 2 (2)

När behov av äldreomsorg uppstår ska det vara enkelt för den enskilde att få veta vilka resurser som finns i regionen och hur man får tillgång till dem.

Motionens intention att ”stärka den enskildes inflytande över och delaktighet i sin vård och omsorg” delas av hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Den betonar synsättet att utformningen av servicen för de äldre ska ha brukarens

helhetsupplevelse som utgångspunkt. Detta är också syftet med regeringens satsning på de mest sjuka äldre, liksom det initiativ regionen tagit i form av en för socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden gemensam styrning av vård och omsorg till våra äldre.

Bo Magnusson Gunnar Ramstedt

Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Chefläkare

(10)

GOTLAND

MOTION DATUM 2011-02-21

ANGÅENDE: Temporärt lokalt (Gotland) handikapparkerings-tillstånd

TILL: Gotlands Regionfullmäktige

Då någon drabbas av ett tillfälligt tillstånd av gravt handikapp som omöjliggör att den handikappade kan på egen hand förflytta sig några längre sträckor ska ett temporärt parkeringstillstånd kunna utfärdas.

Den läkare som behandlat/ar den handikappade ska ges möjlighet att omedelbart kunna utfärda ett tidsbegränsat parkeringstillstånd som upphör att gälla så snart läkaren bedömer att den skadade övervunnit sitt handikapp.

Som situationen ser ut i dag vid ex. Visby lasarett så kan det ibland vara helt omöjlighet vid återbesök att hitta en parkering inom den handikappades förflyttningsavstånd för att klara av att ta sig in till sjukhuset. Det kan och har inträffat att handikappade fått vända om och avboka besökstid.

Det finns alltid lediga markerade handikapplatser men dessa kan ju inte nyttjas då speciellt tillstånd krävs.

Jag yrkar att

Region Gotland undersöker möjlighet att införa rätt (lokal trafikföreskrift) för läkare att införa temporära handikapparkeringstillstånd som enbart gäller på Gotland och handikapplatser vid vårdcentraler, Visby lasarett samt vid besök på kommunala förvaltningar.

Mats Hedström (M)

(11)

Bo Magnusson

Ärendenr HSN 2011/445 1 (1)

Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 3 januari 2012

Motion. Temporärt lokalt parkeringstillstånd för rörelsehindrade

Hälso- och sjukvårdsnämnden avstyrker motionen angående temporärt lokalt parkeringstillstånd för rörelsehindrade.

Bakgrund

Mats Hedström (m) har i en i en motion daterad 2011-02-21 föreslagit att Region Gotland undersöker möjligheterna att införa rätt för läkare att besluta om temporära parkeringstillstånd att gälla vid sjukvårdsinrättningar och kommunala förvaltningar.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gör ingen egen bedömning av den juridiska situationen eller behovet att införa temporärt lokalt parkeringstillstånd inom region Gotland.

Bedömning

Att införa temporära lokalt parkeringstillstånd skapar helt nya administrativa uppgifter för läkare/sjukvården, både vad gäller beslut om utfärdande och kontroll av tillstånd samt eventuell juridisk hantering med myndighetsutövning.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen delar tidigare framförda synpunkter att sjukvården enligt förslaget skulle belastas med förhållandevis omfattande administrativ hantering, samtidigt som det finns minimalt med utrymme för tillkommande arbetsuppgifter. Mot denna bakgrund föreslår hälso- och sjukvårdsförvaltningen att motionen avslås.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson

T f hälso- och sjukvårdsdirektör

(12)

Monica Palmö Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 10 januari 2012

Folktandvårdens helgjour

Folktandvårdens helgjour bedrivs på söndagar.

Folktandvårdens helgjour bedrivs även långfredag, annandag påsk, 1:a maj, Kristi himmelfärdsdag, nationaldagen, midsommarafton, midsommardagen, juldagen, annandag jul, nyårsafton och nyårsdagen

Sommarjouren under perioden v. 27-32 bedrivs både lördagar och söndagar.

Bakgrund

Enligt tidigare beslut i HSN 2010-12-21 skall en utvärdering göras i januari 2012 för att eventuellt permanenta helgjouren till ett tillfälle per helg under 2012 och tills vidare eller för att se över andra alternativ.

Folktandvården Gotland har under de senaste åren noterat en betydande minskning av patienter till helgjouren samtidigt som ersättningen till medarbetarna har ökat drastiskt.

Jourverksamheten kräver en tandläkare och en tandsköterska per tillfälle.

Fram till och med 2010 bemannades helgjouren på lördagar, söndagar samt helgdagsaftnar och annandag jul och påsk.

Under perioden oktober till december 2008 prövades med att ha helgjour ett tillfälle per helg och valde då söndagen. Kostnaderna reducerades då märkbart.

(13)

Region Gotland

Ärendenr HSN 2012/ 2 (3)

Under januari 2010 till oktober 2010 uppvisar helgjouren ett underskott på 246 000 kronor. I kostnaden ingår lön för tandläkare, lön för tandsköterska samt material.

Folktandvården har under 2011 haft helgjour på söndagar samt helgdagsaftnar och annandag jul och påsk.

Under januari 2011 till december 2011 uppvisar helgjouren ett underskott på 157 627:-. I kostnaden ingår lön för tandläkare och tandsköterska samt material. Se bilaga.

Bedömning

En besparingsåtgärd för 2012 och tills vidare är att fortsätta med helgjouren med ett tillfälle per helg, förslagsvis söndagar.

Förutom söndagar föreslås helgjouren bedrivas även följande dagar:

långfredag, annandag påsk, 1:a maj, Kristi himmelfärdsdag, nationaldagen, midsommarafton, midsommardagen, juldagen, annandag jul, nyårsafton och nyårsdagen.

Sommarjouren (v. 27-32) bör bedrivas som i nuläget, det vill säga lördagar och söndagar.

Patientsäkerheten anses vara tillgodosedd då Folktandvårdens käkkirurg har telefonberedskap vid ytterst akuta fall.

Bo Magnusson Monica Palmö

Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Tandvårdschef Folktandvården

Bilaga

Redovisning av Folktandvårdens helgjour under 2011

(14)

Region Gotland

Bilaga:

HELGJOUR 2011: Patientintäkter och kostnader

2011 Ant dagar Ant pat Tel.rådg Intäkt Lön tdl Lön tsk Matr Resultat

Jan 5 6 10 2238 13875 5500 1200 -18337

Feb 4 9 2 9350 11100 4400 1800 -7950

Mar 4 9 5 10713 11100 4400 1800 -6587

Apr 6 17 4 18515 18957 8250 3400 -12092

Maj 5 12 7 14759 14935 6050 2400 -8626

Jun 8 27 1 14816 24126 10450 5400 -25160

Jul 10 45 6 48700 28720 22000 9000 -11020

Aug 6 21 3 13868 17232 11000 4200 -18564

Sep 4 15 1 12027 11488 4400 3000 -6861

Okt 5 16 3 11250 14360 5500 3200 -11810

Nov 4 7 3 6715 11488 4400 1400 -10573

Dec 7 15 7 14966 22113 9900 3000 -20047

S:a 2011 68 199 52 177917 199494 96250 39800 -157627

(15)

Lina Jacobsson/Thomas Kunze

Ärendenr HSN 2011/387 1 (3)

Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 13 januari 2012

Utökad vaccination mot HPV (Catch-up vaccination)

Förvaltningen föreslår att nämndens beslut från 25 oktober 2011 ändras och ersätts med följande:

• Flickor födda 1999-2000 vaccineras mot HPV inom ramen för skolhälsovården under 2012 enligt det nationella

vaccinationsprogrammet

• Samtliga flickor födda mellan 1993-1998 erbjuds under år 2012 kostnadsfri vaccination mot HPV inom primärvården

• Primärvården erhåller 68 kr i stickersättning per vaccinationstillfälle

• Kostnaden belastar kontot för hälsofrämjande åtgärder med 800 000 kronor

• Vaccinet till både primärvård och skolhälsovård betalas centralt från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Bakgrund

För att förebygga förekomsten av livmoderhalscancer infördes vaccination mot humant papillomvirus (HPV) i det allmänna vaccinationsprogrammet den 1 januari 2010 för flickor födda 1999 och senare.

En nationell upphandling har gjorts av vaccinet och den är nu efter många turer klar. Konsekvenserna av den utdragna upphandlingen har gjort att vaccinationen av de yngre flickorna inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet inte har påbörjats.

Upphandlingen resulterade i en kostnadsminskning för vaccinet och det finns därmed pengar över för att göra en utökad vaccination mot HPV, en så kallad Catch-up vaccination. Enligt socialstyrelsens utredning kan en sådan utökad vaccination ge goda effekter på framtida sjuklighet. Gruppen för nya

läkemedelsterapier (NLT) inom Sveriges kommuner och landsting

(16)

Region Gotland

rekommenderar alla landsting och regioner erbjuda HPV-vaccination till alla flickor födda efter 1 januari 1993. Rekommendationen är att den utökade vaccinationen blir kostnadsfri för flickan.

Volymer

Inom Gotlands län finns 2451 flickor födda under åren 1993-2000.

Födelseår Antal

1993 379

1994 368

1995 332

1996 281

1997 297

1998 226

1999 294

2000 274

Summa 2 451

Av dessa kan det uppskattas att ca 380¹ flickor redan vaccinerat sig mot HPV på egen bekostnad. En utökad vaccinering uppskattas fånga upp ca 80 %² av flickorna. Med dessa antaganden skulle en utökad vaccination av HPV på gotland omfatta ca 1200³

Flickor födda 1999-2000 är totalt 568 och de omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. Dessa flickor får sin vaccination av skolhälsovården inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Vaccinet ska dock bekostas av Hälso- och sjukvården. Varje flicka ska vaccineras med tre doser, vid tre tillfällen.

flickor.

Utförare av vaccinationen

Flickor födda 1999-2000 ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och de får sin vaccination inom ramen för skolhälsovårdens verksamhet.

Skolhälsovården uppger att de saknar resurser för att utföra den utökade vaccinationen, catch-upen av flickor födda 1993-1998. Skolhälsovården poängterar också att detta inte ligger inom deras ansvarsområde. Den utökade vaccinationen ligger under landstingens ansvar.

Förslaget från förvaltningen är att den utökade vaccinationen utförs inom primärvården. Efter en uppgjord tidsplan skickas information till flickorna om vaccinationen, vilken vårdcentral flickan är listad på samt en samtyckesblankett som ska undertecknas av flickans vårdnadshavare. Det är sedan upp till

1 Beräknad på 20% av flickorna födda 1993-1998.

2 I Danmark som genomfört utökad vaccinering vad det 80 % av flickorna som vaccinerade sig.

3 1883-380=1503. 1503*0,8= 1202 flickor.

(17)

Region Gotland

Ärendenr HSN 201 3 (3)

vårdnadshavaren att boka tid för vaccination på vårdcentralen. Utskicket till flickorna födda 1993-1998 görs centralt från förvaltningen och ska inte belasta den enskilda vårdcentralen.

Hälsofrämjande åtgärder i samband med vaccinationen

Ett genomförande av den utökade vaccinationen mot HPV av flickor födda 1993-1998 kan ge goda effekter på framtida sjuklighet enligt socialstyrelsen.

Kostnader

600 000 kr har tilldelats region Gotland för år 2012. Dessa pengar ska användas till vaccinkostnaden både för vaccinationer inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet i skolhälsovården och den utökade

vaccinationen inom primärvården. Vårdcentralen får 68 kr i stickersättning för varje vaccinationstillfälle.

Utökad vaccination mot HPV i andra landsting

En rundringning till övriga regioner och landsting i Sverige har visat att de allra flesta valt att utföra den utökade vaccinationen mot HPV i primärvården.

Catch-up vaccinationen omfattar alla flickor födda 93-98 och inget landsting tar ut någon avgift av flickorna. Den utbetalade stickersättningen till

primärvården varierar mellan 30 – 150 kr per vaccinationstillfälle.

Bedömning

Utifrån ovanstående bakgrund gör förvaltningen bedömningen att den mest effektiva lösningen är att flickor födda 1999-2000 vaccineras inom ramen för skolhälsovården och det nationella vaccinationsprogrammet och att som hälsofrämjande åtgärd erbjuda samtliga flickor födda mellan 1993-1998 en kostnadsfri vaccination mot HPV inom primärvården under 2012.

Bo Magnusson Thomas Kunze

Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Chefläkare Lina Jacobsson

Projektledare

(18)

Cecilia Krook/Liisa Strömer Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 13 januari 2012

Sjukgymnastikverksamhet i Klintehamn

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att Resursområde habilitering och rehabilitering lämnar

sjukgymnastiklokalerna vid Klinte vårdcentral och flyttar verksamheten till Hemse vårdcentral.

Bakgrund

I november 2009 föreslog Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i ett förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden att habiliterings- och rehabiliteringsenheten skulle lämna sina lokaler i Klintehamn. Hälso- och sjukvårdsnämnden avslog förvaltningens förslag.

I lokalerna arbetar idag en sjukgymnast. Sjukgymnasten ingår i en arbetsgrupp med 15 sjukgymnaster som finns på Slite VC, Hemse VC och i Visby.

Sjukgymnastiken i Klinte har ca 120 individuella besök/månad och ca 20 patienter som självtränar/månad.

Bedömning

Föreslagen förändring innebär att HSF får minskade hyreskostnader motsvarande 150-175 tkr/ år, minskade investeringsbehov samt att verksamheten koncentreras till färre utbudsställen. Förutom minskade

kostnader innebär denna förändring minskad sårbarhet personalmässigt och ett minskat lokalansvar för habiliterings- och rehabiliteringsenheten. Mindre interna anpassningar av lokalerna i Hemse kan behöva göras.

Negativa konsekvenser av förslaget är att patienter som bor i närområdet får sämre service. Det kan finnas en risk att patienter väljer att inte söka

(19)

Region Gotland

Ärendenr HSN 2012/23 2 (2)

sjukgymnast vid tidiga besvär på grund av sämre tillgänglighet. Det kan bli ökade kostnader för sjukresor.

Denna förändring måste genomföras i samråd med primärvården utifrån ändrade patientflöden.

Bo Magnusson

Tf hälso- och sjukvårdsdirektör

Cilla Krook Liisa Strömer

Resursområdeschef Habilitering och Rehabilitering Enhetschef

Sjukgymnastikmottagningen primärvård

(20)

Bo Magnusson Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 17 januari 2012

Lokalförsörjningsplan 2013-2017

Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar följande synpunkter på

Ledningskontorets förslag angående lokalförsörjningsplan 2013-2017.

Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att nämnden tilldelas en investeringsram på 20 miljoner kr per år under perioden 2013-2017.

Bakgrund

Ledningskontoret ansvarar utifrån givna direktiv från regionledning för styrning, planering och samordning av arbetet med lokalförsörjningsprocessen och flerårsplan. Styrningen sker utifrån direktiv samt avstämningsmöten med förvaltningarna.

Utifrån direktiv att ny sporthall, ombyggnad/ersättning av F-hus (solrosen) samt nytt badhus skall ingå i investeringsplanen för 2013-2017 har

ledningskontoret i samarbete med SBF samt inhämtande av synpunkter från lokalförsörjningsgrupp tagit fram ett huvudförslag till fördelning av

lokalförsörjningsbehov med högst 160 mkr per år i ett koncernnyttoperspektiv.

Ledningskontoret tillställer samtliga förvaltningar/nämnder ett huvudförslag samt tre alternativa förslag för lokalförsörjningsplan 2013-2017 för synpunkter.

Huvudförslaget gällande hälso- och sjukvårdsförvaltningen/nämnden finns bilagt. De tre alternativa förslagen anger något olika prioriteringar av projekten under perioden men berör hälso- och sjukvårdsnämndens projekt endast marginellt.

(21)

Region Gotland

Ärendenr HSN 2012/3 2 (2)

Bedömning

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har i huvudsak lokaler i stora anläggningar som kontinuerligt kräver anpassningar utifrån förändrade behov eftersom det sker en ständig förändring av verksamheten. Därför anser förvaltningen att en investeringsram tillgodoser behoven av förändringar, till exempel

myndighetskrav och förändrade arbetsmetoder. För närvarande är det aktuellt med omfattande förändringar på grund av Arbetsmiljöverkets förelägganden.

En sådan investeringsram utgår ifrån de projekt som redovisas i Ledningskontorets förslag till lokalförsörjningsplan.

Hälso- och förvaltningen

Bo Magnusson

Tf hälso- och sjukvårdsdirektör

(22)

Ledningskontorets huvudförslag, lokalförsörjningsplan Region Gotland 2013-2017.

Förvaltn./objekt/fastighet Åtgärd 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Prio förv

Prio LK

Lasarettet Ombyggn. akuten/ortopeden Senareläggning 2 3 3 3

Sjukvårdslokaler Mindre ombygg./lokalanpassn. Minskat anslag 2014-2017 4 3 4 4 4 4 1 till 3 1 till 3 Lasarettet Ny reservvattentäkt m byggn Senareläggning, fördeln. år 4 3 2 1 Korpen Visby Anpassn. Habilit.-rehabiliter. Senareläggning, fördeln. år 3 3 3 3 Korpen Visby Ny centralkassa o entré Senareläggning 8 1 till 3 1 till 3

Korpen Psykiatri, slutenvård Senareläggning 1 5 5 1 till 3 1 till 3

Lasarettet Lab MedC Ombyggn. Senareläggning 2 3 3

Lasarettet Medtekn Ombyggn. Minskat anslag 1 1 1

Lasarettet Arbetsmiljöverket slutenvård Omfördel 2 2 13 12 1 1

Lasarettet Reservkraft 8,6 2? 2

Slite vårdcentral Verksamhetsanpassn. 1,5 3? 3

16,1 6 22 39 15 4

Av hälso- och sjukvårdsnämnden antagen lokalförsörjningsplan 2013-2017 (2011-12-21) Förvaltn./objekt/fastighet Åtgärd 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Lasarettet Ombyggn. akuten/ortopeden 2 3

Sjukvårdslokaler Mindre ombygg./lokalanpassn. 4 3 5 5 5 5

Lasarettet Ny reservvattentäkt m byggn 7

Korpen Visby Anpassn. Habilit.-rehabiliter. 3 3

Korpen Visby Ny centralkassa o entré 8

Korpen Psykiatri, slutenvård 1 5 5

Lasarettet Lab MedC Ombyggn. 2

Lasarettet Medtekn Ombyggn. 2

Lasarettet Arbetsmiljöverket slutenvård 2 10 10 7

Lasarettet Reservkraft 8,6

Slite vårdcentral Verksamhetsanpassn. 1,5

16,1 31 26 24 5 5

2012 års investering är fastställd av Regionfullmäktige

(23)

Leif Ohlsson

Ärendenr HSN

Handlingstyp Tjänsteskrivelse

Datum 2012-01-13

1 (1)

Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl

E-post registrator_son@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803

Habiliteringsinsatser inom Region Gotland-omfördelning av resurser

Hälso- och sjukvårdsnämnden begär hos Regionstyrelsen att 200 000 kr överförs från hälso- och sjukvårdsnämnden till socialnämnden för 2012 och fortsättningsvis.

Bakgrund

Inom ramen för det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret har socialnämnden habiliteringsansvar för dem som bor i sådan boendeform som avses i 9 § Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt för daglig verksamhet(LSS).

I samband med skapandet av gemensam habiliterings och rehabiliteringsenhet för hela Gotland (2001), samlades alla arbetsterapi- och sjukgymnastresurser inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen oberoende av vilken nämnd som hade hälso- och

sjukvårdsansvaret. Insatserna har reglerats genom överenskommelse mellan förvaltningarna och har avsett personer som har beslut om särskilt boende, dagverksamhet (SoL) eller daglig verksamhet (LSS).

Resurser för insatserna inom äldreomsorgen, hemrehabilitering, fördes över till socialnämnden vid hemsjukvårdens införande 2011-01-01. Under året har det uppmärksammats att resurser för habilitering på primärvårdsnivå inte förts över till socialnämnden. Habilitering på specialistnivå samt råd och stöd är ett fortsatt ansvar för hälso- och sjukvårdsnämnden enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Diskussion med berörda inom förvaltningarna har lett fram till att medel för 0,25 arbetsterapeut och 0,25 sjukgymnast, motsvarande 200 tkr ska föras över från hälso- och sjukvårdsnämnden till socialnämnden. Personalresursen finns kvar inom

habiliteringen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Socialförvaltningen avser att genom tjänsteköp få tillgång till insatserna och reglering kommer att ske genom ekonomisk överenskommelse där grunden är att tjänster ska köpas för det pris som angivits ovan.

Bo Magnusson Leif Ohlsson

Hälso- och sjukvårdsdirektör Kvalitetschef

(24)

jvc. .ge;» BESLUT NR 16 11/0658 Kommuner RFGIfiM nOTl AMr*• i t i . ' * •"" *"* l ^ta/ l V \J3 L J l l jJL I\I l *ir\'1 -1 -1 O -1 R

och Landsting^w i UMINU011-12-16

2011 -12- 2 9

Avdelningen för vård och omsorg Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i Got- Kristina jennben^landj Halland, Skåne och Västra Götaland,

samt kommunstyrelserna

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012

Dnr 09/4304

Förbundsstyrelsens beslut

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslutade vid sammanträde den 16 december 2011

att för sin del godkänna överenskommelsen med staten om sammanhållen vård och

omsorg om de mest sjuka äldre 2012. ;

Bakgrund

I februari 2010 träffade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en treårig överenskommelse på äldreområdet omfattande 271 miljoner kronor varav 100 miljoner kronor i prestationsbidrag. Det långsiktiga syftet med satsningen är att bidra till ett systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre. I januari 2011 beslöt styrelsen att godkänna en motsvarande överenskommelse och summa för år 2011.

I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en fortsatt satsning på de mest sjuka äldre med syfte att utveckla en mer effektiv och bättre organiserad sammanhål- len vård och omsorg. För år 2011 finns 150 miljoner kronor upptagna i regeringens budget, en miljard kronor år 2012 och 1,3 miljarder kronor per år 2013 och 2014.

Totalt uppgår satsningen till 3,75 miljarder kronor under mandatperioden.

I juni 2011 träffade regeringen och SKL en överenskommelse om 63 miljoner kronor (del av de 150 miljonerna för 2011) till SKL bl.a. som stöd till huvudmännen inför den planerade satsningen 2012.

Den gemensamma satsningen för 2012 syftar till att stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting för en mer sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. I överenskommelsen ingår dels fortsättning och utbyggnad av den satsning som inleddes 2010 innebärande stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete och dels prestations/resultatersättning till ett antal förbättringsområden som palliativ vård, demensvård, läkemedelsbehandling och sammanhållen vård och omsorg. Den- na omfattar! 161 000 000 kronor 2012.

Överenskommelsen jämte underbilagor finns i bilaga 1.

Sveriges Kommuner och Landsting

*_-..-•"-~""~ " " •- C

TCennart Gabrielsson l :e vice ordförande

Sveriges Kommuner och Landsting Posf: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50

(25)

liii

Socialdepartementet

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012

överenskommelse

mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och

intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting.

(26)

2 SATSNINGENS MÅLSÄTTNING 3 3 MÅLGRUPP FÖR SATSNINGEN 4 4 DEN EKONOMISKA OMFATTNINGEN AV SATSNINGEN 5 5 FÖRDELNING AV MEDEL 5

5.1 GRUNDLÄGGANDE KRAV 6 5.2 STÖD TILL ETT LÅNGSIKTIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE 6

5.2.1 Utvecklingsledare 6 5.2.2 Ledningskraft -att gå från ord till handling 7 5.2.3 Kvalitetssäkrad välfärd 8 5.2.4 Försöksverksamheter kring sammanhållen vård och omsorg 8 5.2.5 Stöd till förändrat arbetssätt med hjälp av kvalitetsregister 9 5.2.6 Nationell samordning 10

5.3 PRESTATIONS/RESULTATERSÄTTNING 10

5.3.1 God vård i livets slutskede 10 5.3.2 Preventivt arbetssätt 12 5.3.3 God vård vid demenssjukdom 12 5.3.4 God läkemedelsbehandling för äldre 14 5.3.5 Sammanhållen vård och omsorg 15

6 PATIENT-OCH BRUKARPERSPEKTIV 17 7 ÖPPNA JÄMFÖRELSER FÖR ÄLDRE 17 8 ÅTERRAPPORTERING 18 9 BESLUT OM UTBETALNING AV MEDEL 18 I O GEMENSAM UPPFÖLJNING AV INDIKATORERNA 18 I1 REDOVISNING AV EKONOMISKA MEDEL OCH

ÅTERBETALNING 18 12 UTVÄRDERING AV ÖVERENSKOMMELSEN 19 13 ÖVERENSKOMMELSENS INRIKTNING 2013-2014 19 14 GODKÄNNANDE AV ÖVERENSKOMMELSEN 19 BILAGA l MÅL FÖR ÄLDRESATSNINGEN 20 BILAGA 2 SÄRSKILT VIKTIGA OMRÅDEN ATT FÖRBÄTTRA 22 BILAGA 3. LÄKEMEDELSGRUPPER MED BETYDANDE

ANTIKOLINERGA EFFEKTER 25

(27)

l Inledning

En majoritet av den äldre befolkningen lever ett gott liv och klarar sig själva utan stöd från samhället långt upp i åren. Risken att drabbas av ohälsa och funktionsnedsättningar som innebär behov av vård och omsorg ökar med åldern. Äldre personer med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov är en växande grupp i vårt samhälle. Sedan Adel-reformen genomfördes år 1992 har antalet personer 80 år och äldre ökat med 30 procent och kommer att öka med ytterligare 60 procent under kommande två decennier.

Vårdstrukturen har förändrats sedan Adel-reformen både vad avser

socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser och verksamheter. Långt fler äldre bor idag i eget boende, boende- och vårdtiderna har minskat både i särskilda boendeformer och i sluten hälso- och sjukvård, fler har hemtjänst och hemsjukvård och nya vård- och omsorgsformer som bl.a. korttidsverk- samheter har byggts ut. Viktiga faktorer för denna utveckling har varit nya möjligheter att diagnostisera och behandla sjukdomar, bättre kompensation för funktionsnedsättning och förbättrad livskvalitet med adekvat

läkemedelsbehandling.

För dagens äldre personer med flera samtidigt förekommande

sjukdomstillstånd ställs stora krav att kunna hantera en skör livssituation i ett vård- och omsorgssystem som traditionellt är organiserat efter diagnoser och mindre anpassat till de mest sjuka äldres behov. Olika studier liksom patient- och brukarundersökningar ger en bild att de mest sjuka äldres behov av en sammanhållen vård och omsorg inte uppmärksammas tillräckligt.

Utmaningen för kommuner och landsting är att både tillsammans och var och en för sig bidra till en vård och omsorg med ett helhetsperspektiv och hög kvalitet.

Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. I dessa överenskommelser har statsbidraget inriktats mot att stödja kommuner och landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Medlen har använts till att stimulera ett ökat engagemang i kvalitetsarbetet genom bl.a. användning av kvalitetsregister och åtgärder för att förbättra möjligheterna till uppföljning och utveckling.

Medel har även använts till försöksverksamheter som bygger på

sammanhållen vård och omsorg och helhetslösningar kring de mest sjuka äldre och till kommun- och landstingsgemensamma utvecklingsledare.

Dessa ger stöd och driver utvecklingen i reguljära verksamheter. Denna satsning fortsätter men inom ramen för en betydligt större satsning med syftet att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre.

2 Satsningens målsättning

Parterna är överens om att statliga stimulansbidrag inom äldreområdet framför allt ska kopplas till resultat och prestationsbaserade mål. Under de

(28)

vård och omsorg om de mest sjuka äldre att prioriteras. Totalt beräknas satsningen under mandatperioden för de mest sjuka äldre att uppgå till drygt fyra miljarder kronor. De medel som avsätts för 2012 och framåt ska

huvudsakligen fördelas enligt en prestations- och resultatbaserad modell där krav och mål successivt höjs. Satsningen syftar till att, genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Målet är även att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i större grad utgår från de mest sjuka äldres behov. Det arbete som bedrivs inom ramen för satsningen ska bli en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie verksamhet. Även enskilda utförare omfattas av satsningen. Målen för satsningen finns beskrivna i bilaga L

Sett ur den enskildes perspektiv så är målsättningen följande.

Mål

Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg

Målbild

Jag kan som äldre med behov av omsorg och vård lita på att jag får den goda omsorg och vård jag behöver när jag behöver den och det är lätt att få

kontakt med den. När jag har hemtjänst kan jag så långt möjligt välja när och hur stöd och hjälp ges. Jag får stöd att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande även när jag är i behov av omsorg och vård. Om jag behöver hembesök av läkare eller annan sjukvårdspersonal på grund av svårigheter att förflytta mig erbjuds jag detta. Jag kan lita på att läkemedelsbehand- lingen är korrekt och följs upp regelbundet. Ansvaret för att samordna den omsorg och vård jag behöver är tydligt och något jag får hjälp med om jag behöver det. Jag känner mig trygg i att mina behov av omsorg och vård blir omhändertaget på ett kompetent och säkert sätt med hög kvalitet och värdigt bemötande. Jag blir alltid tillfrågad, informerad och får den kunskap jag behöver om olika vård- och hjälpinsatser och får möjlighet att själv välja.

Om jag så önskar är mina närstående väl informerade om min situation och om den omsorg och vård jag får samt delaktiga i planeringen. När jag vårdas i livets slutskede får jag lindring för smärtor och andra symtom, får vårdas där jag vill dö och behöver inte dö ensam.

3 Målgrupp för satsningen

För att kunna förbättra livssituationen för de mest sjuka äldre så krävs det vetskap om vilka personer som omfattas och hur stor gruppen är.

Socialstyrelsen har därför haft i uppdrag att ta fram en definition av gruppen mest sjuka äldre, inte minst för att kunna följa upp överenskommelsens satsningar på ett enhetligt sätt. Den definition av de mest sjuka äldre som Socialstyrelsen föreslagit och som används i denna överenskommelse är följande:

(29)

Mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd tillföljd av åldrande, skada eller sjukdom.

Parterna är överens om att avgränsningen av gruppen mest sjuka äldre innefattar samtliga personer 65 år eller äldre med behov av omfattande sjukvård eller omfattande omsorg. Med omfattande sjukvård avses något av följande: multisjuklighet (tre diagnoser senaste 12 månaderna) eller fler än 19 vårddagar i slutenvård eller fler än tre inskrivningar i slutenvård eller fler än sju läkarbesök i öppen specialistvård. Med omfattande omsorg menas de äldre som bor permanent i särskilt boende, de som har beslut om 25 eller fler timmar hemtjänst per månad, de som bor i korttidsboende eller har beslut om insatser med stöd enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS). 2010 utgjorde denna grupp 18 procent av befolkningen 65 år och äldre dvs. 297 000 personer.

4 Den ekonomiska omfattningen av satsningen

l 271 000 000 kronor har avsatts i statsbudgeten för 2012 i syfte att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. I

budgetpropositionen för 2012 har också angivits att regeringen, under förutsättning att riksdagen beviljar medel, avser att under perioden 2011- 2014 avsätta 3 750 000 000 kronor i syfte att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Beloppet motsvarar l 300 000 000 kronor per år 2013 och 2014. Denna överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre omfattar 1161 000 000 kronor. Utanför överenskommelsen men ingående i satsningen om de mest sjuka äldre kommer särskilda

regeringsbeslut om uppdrag till olika myndigheter eller organisationer att fattas i särskild ordning.

Utbetalning av resultat- och prestationsbaserade medel för 2012 sker senast i december 2012 baserat på uppnådda resultat under perioden september 2011 - september 2012. Medel utbetalas av Kammarkollegiet efter beslut av regeringen. Utbetalning sker från anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken och l :6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.

5 Fördelning av medel

För att ha möjlighet att delta i tilldelningen av de prestationsbaserade

medlen som avsätts är parterna överens om att huvudmännen måste uppfylla vissa grundläggande krav. Under förutsättning att dessa grundläggande krav är uppfyllda har huvudmännen möjlighet att få del av de prestationsbaserade medlen som presenteras i avsnitt 5.3. Den tidigare överenskommelsen som ingicks 2010 om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre och som fortsätter även nästa år presenteras i avsnitt 5.2.

Enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting som slöts i juni 2011 ska landstinget tillsammans med samtliga

(30)

på vilket sätt man avser att organisera ledning i samverkan samt vilka mål man avser att sätta upp och vilka planerade aktiviteter man avser att

genomföra i den fortsatta utvecklingen av samordnade insatser för vård och omsorg om de mest sjuka äldre. 30 miljoner kronor har under 2011 ställts till förfogande som stöd för arbetet.

Parterna är överens om följande delar i en överenskommelse om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre för 2012.

5.1 Grundläggande krav

Följande förutsättningar ska vara uppnådda för att landsting och kommuner ska kunna få möjlighet att ta del av medlen för 2012:

1. Det ska i länet finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan.

Det ska finnas ett gemensamt politiskt förankrat beslut om en

handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. Den gemensamma handlingsplanen ska innehålla en beskrivning av förbättringsområden utifrån lokala förutsättningar, konkreta och mätbara mål, planerade aktiviteter samt en beskrivning av hur uppföljningen ska gå till och hur resultaten ska redovisas.

2. Huvudmännen ska vidare ha fattat beslut om att införa ett

ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).

5.2 Stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete

5.2.1 Utvecklingsledare

Under 2010 inleddes ett treårigt utvecklingsarbete som syftar till att stödja kommuner, landsting samt enskilda utförare i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete med fokus på de mest sjuka äldre. Mellan tre till fem utvecklingsledare per län, totalt 66 personer samt en samordnare för de enskilda idéburna aktörerna har fått statlig finansiering för detta.

Utvecklingsledarnas roll förändras i takt med att utvecklingsarbetet

framskrider. I den första fasen av satsningen har mycket tid tagits i anspråk för att få äldreomsorgens medarbetare att komma igång med registrering i kvalitetsregister. Efterhand som spridningen av registren ökar ställs krav på att analysera och dra slutsatser av resultaten samt utifrån dessa initiera ett systematiskt förbättringsarbete. Utvecklingsledarnas kommande uppgifter bör därför fokusera mer på att fungera som stöd i detta arbete.

Förbättringsarbetet ska inriktas mot de områden som lagts fast i den för huvudmännen gemensamma handlingsplanen och härigenom bidra till bättre måluppfyllelse. Det är angeläget att bästa tillgängliga kunskap läggs till grund för förbättringsarbetet.

(31)

Överenskommelser har tecknats mellan kommuner och landsting och Sveriges Kommuner och Landsting i samtliga län avseende ett gemensamt strukturerat och långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre. I alla län har också formulerats avsiktsförklaringar för hur kommuner och landsting gemensamt tänker bygga strukturer för kunskapsutveckling.

Satsningen behöver utvecklas och breddas mot implementering av nationella riktlinjer och annan säkerställd kunskap som utarbetas på nationell nivå av Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering m.fl. Samspelet mellan den nationella kunskapsutvecklingen, regionala FolJ, universitet och högskolor samt utvecklingsledarna ska utvecklas.

Parterna är överens om att detta arbete ska fortsätta att få statligt stöd.

Utvecklingsledarna ska vara ett regionalt kunskaps- och förbättringsstöd när det gäller att utveckla en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Även Famna får två miljoner kronor och Vårdföretagarna tre miljoner kronor för 2012 till utvecklingsledare som stöd för förbättrings- och

kvalitetsarbete bland sina medlemmar. Sammanlagt avsätts 71 miljoner kronor för 2012. En plan för genomförandet ska ligga till grund för

utbetalning av medlen till Sveriges Kommuner och Landsting som i sin tur förmedlar medlen till huvudmän, Famna och Vårdföretagarna.

5.2.2 Ledningskraft - att gå från ord till handling

Sveriges Kommuner och Landsting inledde 2010 ett landsomfattande förändringsarbete kring de mest sjuka äldre genom överenskommelsen med staten om ett prestationsbaserat statsbidrag (S2010/1130/ST). Med den positiva utveckling som skett när det gäller att utveckla ett strukturerat förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregistren Svenska Palliativregistret och Senior Alert är tiden mogen att ta nästa steg i förändringsarbetet.

Förbättringar för de mest sjuka äldre ställer stora krav på kunskap om och erfarenhet av att leda förändring i komplexa system. Mötesplatser för dialog och kraftsamling behövs för att den handlingsplan som alla län nu tar fram för 2012 ska kunna omsättas i praktisk handling och leda till en varaktig förändring.

Som ytterligare kompletterande stöd för chefer erbjuds nu Ledningskraft med syfte att skapa nationella mötesplatser och stärka chefers kompetens i förbättringsarbete med fokus på att gå från ord till handling och omsätta den länsgemensamma handlingsplanen för 2012 till praktisk vardag.

Ledningskraft blir ett naturligt nästa steg i det påbörjade arbetet att införa ett nytt arbetssätt i vård och omsorg om äldre som är mer strukturerat,

förebyggande, evidensbaserat och använder sig av resultat från

kvalitetsregister och öppna jämförelser i såväl styrning och ledning som i det dagliga förbättringsarbetet i verksamheterna.

Ledningskraft har ambitionen att utvecklas till ett nationellt förbättringsarbete som vänder sig till hälso- och sjukvårds- och äldreverksamheter i hela Sverige oavsett driftsform. Målgruppen är

(32)

verksamhetschefer från slutenvård, äldreomsorg och primärvård, som i samverkan deltar i chefsteam med koppling till genomförande av respektive läns handlingsplan. Chefsteamen är representanter för sitt län och dess handlingsplan och kommer genom deltagande i programmet rustas för fortsatt kapacitetsbyggande i kommuner, landsting och enskilda utförare i respektive län. För att kunna göra en sådan nationell satsning som omfattar hela landet är parterna överens om att 23 miljoner kronor avsätts för detta ändamål för 2012.

5.2.3 Kvalitetssäkrad välfärd

Uppföljning och kontroll är ett område som är i starkt behov av ökad uppmärksamhet och utveckling. Utmaningen ligger i att utveckla metoder och arbetssätt som gör att offentlig sektor med en rimlig säkerhet kan följa och garantera att den service som politiskt beslutats också levereras till medborgarna. Vården och omsorgen om de mest sjuka äldre liksom övriga delar av välfärden måste kvalitetssäkras och detta oavsett driftsform.

2011 påbörjade Sveriges Kommuner och Landsting ett arbete kring dessa frågor inom ramen för förbundets prioriterade fråga Kvalitetssäkrad välfärd.

Arbetet syftar till att öka kunskapsnivån och utveckla metoder och instrument för upphandling, kravställande, uppföljning och kontroll. Det arbete som redan påbörjats behöver förstärkas och byggas ut till en större satsning som syftar till att via nätverksarbete ge stöd åt lokala och regionala utvecklingsarbeten. Målet är att enskilda kommuner och landsting

tillsammans med utförarna ska utveckla system, rutiner och arbetssätt som gör att man kan kvalitetssäkra de tjänster som utförs oberoende av vem som är leverantör. Kommuner, landsting och enskilda utförare erbjuds att delta med fokus mot äldreomsorg och primärvård i ett tjugotal nätverk med vardera sex möten per år.

För att öka genomslaget av de konkreta utvecklingsarbetena är det viktigt att nätverksarbetet kompletteras med olika former av kunskapsinsatser. Inte minst är det viktigt att nå de politiska ledningarna såväl som förvaltnings- ledningarna. Målet är att etablera uppföljnings- och kontrollfrågan som en naturlig del i kommunens respektive landstingets ledning och styrsystem.

Konkret innebär denna del av satsningen att ett antal utbildningspaket utvecklas och erbjuds kommuner och landsting. Fyra nätverksledare, en projektledare och en assistent ska engageras liksom expertis inom olika sakområden. För en kombinerad nätverks- och kunskapssatsning avsätts 12 miljoner kronor för 2012.

5.2.4 Försöksverksamheter kring sammanhållen vård och omsorg

I överenskommelsen från 2010 mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting ingår en treårig satsning på försöksverksamheter kring sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Sveriges

Kommuner och Landsting har ansvarat för utlysning, beredning och beslut att tilldela 19 projekt försöksmedel i juni 2010. Projekten handlar bl.a. om organisatoriska lösningar - äldrelots, mobila team, samlokaliserade verksamheter liksom ett antal projekt som syftar till att förbättra vård- och omsorgsprocessen. Erfarenheterna från projekten har stort värde när det gäller att stimulera utvecklingen i riktning mot en mer sammanhållen vård

(33)

9 och omsorg för de mest sjuka äldre. Parterna är överens om att för 2012, som är sista året för den här satsningen, avsätta 70 miljoner kronor till de 19 försöksverksamheterna. Socialstyrelsen har i uppdrag att utvärdera

försöksverksamheterna samt ett antal samverkansnätverk.

5.2.5 Stöd till förändrat arbetssätt med hjälp av kvalitetsregister Sedan 2010 har två kvalitetsregister - Svenska Palliativregistret och Senior Alert - valts ut för utvecklingsstöd med syfte att användas i hela landet. I juni 2011 gav regeringen även utvecklingsstöd till ytterligare två

kvalitetsregister - Svenskt Demensregister (SveDem) och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD).

Utvecklingen av dessa kvalitetsregister har bedömts som viktiga för att främja ett systematiskt förbättringsarbete och syftet är att de ska leda till kvalitets- och effektivitetsvinster inom vården och omsorgen om sjuka äldre. Härutöver bör de kunna bli en viktig informationskälla för öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre personer. Samtliga fyra

register innehåller uppgifter om angelägna förbättringsområden som är relevanta för de mest sjuka äldre. Deltagande i registren kan stimulera personalen till ett förändrat arbetssätt. Det handlar om att på ett systematiskt och standardiserat sätt förebygga fallskador, undernäring, trycksår, förbättra munhälsan, den palliativa vården och demensvården. Via registren kommer kunskap om vården och omsorgens resultat att bli synliga.

Användningen av kvalitetsregister som grund för prestationsersättning kan ses som en process i flera steg där utvecklingen och det aktuella läget får avgöra var man befinner sig och hur fort man kan gå fram.

1. Komma igång med registrering - målet är att verksamheterna ska börja använda registret. Prestationsersättning utgår per utförd registrering.

Exempel: Registrering i Senior Alert.

2. Täckningsgrad - målet är att registret ska vara infört i en viss omfattning för en definierad målgrupp. Prestationsersättning utgår när en bestämd andel av målgruppen finns med i kvalitetsregistret och utbetalas i relation till målgruppens storlek eller till antalet personer över 65 år i kommunen respektive landstinget. Exempel: Täckningsgrad i Svenska Palliativregistret.

3. Belöna process - målet är att se mer av en utvald nyckelprocess som registreras i kvalitetsregistret. Prestationsersättning kan utgå i

förhållande till antal registreringar eller täckningsgrad. Exempel:

Ersättning för utförda brytpunktsamtal i Svenska Palliativregistret.

4. Belöna uppnått resultat - målet är att deltagandet i kvalitetsregistret skapar ett mervärde och gör skillnad för den äldre. Prestationsersättning utgår sedan ett visst resultat uppnåtts. Resultatet får inte vara möjligt att manipulera och måste kontrolleras. Statskontoret har i 2011 års rapport rekommenderat att prestationsersättningen vidareutvecklas till att omfatta även process och resultat.