Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Full text

(1)

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande

behandling

Närlundaskolan

Denna likabehandlingsplan innehåller en beskrivning av hur vi på Närlundaskolan, både i skolan och fritidshemmet, arbetar för att

motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Den beskriver våra mål och de åtgärder vi prioriterar under det närmaste året, personalens ansvarsområden och våra rutiner för att upptäcka och åtgärda kränkningar samt dokumentationshantering.

Fastställes 2014 06 27

Annelie Lööf Rektor

(2)

Målsättning

Alla på skolan ska kunna känna arbetsglädje, trivsel, trygghet, självförtroende och ansvar.

Vi ska skapa ett klimat där ingen accepterar trakasserier eller kränkande behandling.

Så här arbetar vi för att upptäcka kränkande behandling.

Ansvariga

FRÄMJANDE INSATSER

I det pedagogiska arbetet ingår att

kontinuerligt arbeta med empati, etik och värdegrund. Alla på skolan ska föregå med gott exempel.

Lyhörda, närvarande och delaktiga vuxna under barnens/elevernas hela dag.

Alla som arbetar i skolan ska ha tagit del av likabehandlingsplanen.

På föräldramöten varje höst informeras om likabehandlingsplanen. Alla vårdnadshavare får planen hemskickad med mottagningsbevis.

Eleverna i åk 3-5 deltar i en

värdegrundsutbildning i början av varje läsår Klasserna samarbetar för att skapa ett trivsamt klimat och större gemenskap i och mellan de olika skolhusen

Rektor/alla

Arbetslaget

Rektor

Rektor/lärare

Rektor/LBHgrupp

Arbetslag/rektor

(3)

Samtal i klass/grupper om hur vi kommunicerar och umgås på nätet

FÖREBYGGANDE INSATSER

Personalen arbetar medvetet för att motverka kränkande behandling, till exempel genom att inte tillåta nedsättande miner, kommentarer och suckar i klassrummet eller på annan plats.

Vi accepterar inte repliker som ”Vi bara

skojar…”, när det är uppenbart att någon blivit kränkt.

Stående punkt ”läget i

klassen/skolan/fritidshemmet” på klassråd, elevråd, arbetslagsträffar och

samverkansgrupper.

Genomgång av likabehandlingsplanen med eleverna.

Likabehandlingsplanen utvärderas regelbundet och revideras inför kommande läsår. Elever och föräldrar deltar genom enkäter, klassråd och elevråd deltar genom samtal.

Vi har väl förankrade ordnings- trivselregler som är framtagna i samarbete mellan personal och elever. Reglerna revideras i början av varje läsår.

Vårdnadshavare uppmuntras att höra av sig.

Barnen inskolas i att säga ifrån och våga säga SLUTA om det är något de inte vill vara med om.

Kartläggning av elevernas trivsel genom enkät i april och oktober varje år.

lärare

skola/fritidshem

Rektor/alla

LBHgrupp/lärare

Rektor/lärare

Rektor/LBHgrupp

Rektor

Rektor/lärare Arbetslag/lärare

LBHgrupp/lärare

(4)

Analysera det som kommer fram i samtal och kartläggningar ang elevernas trygghet och trivsel på väg till och från, i skolan och fritidshemmet.

ÅTGÄRDANDE INSATSER

Tillgång till elevhälsapersonal vid behov Möjlighet till samarbete med kommunens familjecentral.

Likabehandlingsgrupp finns som har regelbundna träffar.

I början på läsåret träffas kommunens likabehandlingsgrupper för gemensam fortbildning.

Vi har observanta och agerande vuxna ute på rasterna.

Det åtgärdande arbetet sätts igång genast enligt nedanstående rutiner när det kommer signaler om att en elev känner sig

diskriminerad, trakasserad eller kränkt

LBHgrupp/arbets- lag

Rektor Rektor

Rektor

Rektorerna i kommunen

Rektor/arbetslag

Rektor/lärare

(5)

Vad gör man som vårdnadshavare om ens barn känner sig utsatt?

Kontaktar personal på skola/fritids, rektor, skolsköterska, skolkurator eller likabehandlingsgruppen. Se telefonlista längst bak i foldern.

Vad gör vi på skolan/fritidshemmet om någon ändå blir utsatt för kränkande behandling?

När någon i arbetslaget uppmärksammar, eller får vetskap om, att någon elev kan vara utsatt för kränkande behandling utreds och dokumenteras det vad som hänt.

Arbetslaget gör en bedömning av läget och försöker lösa den uppkomna situationen. Vårdnadshavarna kontaktas. Rektor informeras.

Bedömer arbetslaget att det krävs ytterligare uppföljning fyller de i blanketten ”Kränkande behandling” (som bl a finns i blankettarkivet på Intranätet).

Dokumentation och uppföljning sker fortlöpande där datum, beskrivning av iakttagelser, vidtagen åtgärd, ansvarig för åtgärden samt när

uppföljning ska ske antecknas.

Fortsätter den kränkande behandlingen och arbetslagets insatser inte har effekt överlämnas ärendet till likabehandlingsgruppen.

Då följer blanketten med och den används sedan för fortsatt

dokumentation för gruppens arbete. Alla vidtagna åtgärder antecknas på blanketten.

Om en vuxen kränker en elev överlämnas ärendet omedelbart till rektor.

(6)

Likabehandlingsgruppens arbete då någon har blivit utsatt för kränkande behandling.

Likabehandlingsgruppen sätter sig in i ärendet och planerar upp en strategi.

Rektor informerar huvudmannen.

Samtal hålls snarast med berörda elever. Samtalen bör vara raka, konkreta och lösningsinriktade. Vid samtalen tydliggörs att den

kränkande behandlingen måste upphöra. Ingenting annat accepteras.

Samma dag kontaktar gruppen vårdnadshavarna till de inblandade för att berätta vad som inträffat och vad man gemensamt har kommit överens om.

Arbetslaget informeras och uppmanas att vara uppmärksamma.

En individuell uppföljning görs med eleverna efter ca två veckor.

Om problem kvarstår kallar rektor till elevvårdskonferens.

Kvarstår problemen ändå kontaktas Barn- och Utbildningsförvaltningen, socialtjänst och/eller polismyndighet.

(7)

Aktiva åtgärder – Vår årliga plan

Kartläggning – förra läsåret.

I trivselenkäterna som vi gjort i alla skolans klasser framkommer det att ca 91% av eleverna är glad att gå till skolan och att 96% trivs bra med sina klasskamrater. Enstaka elever kan vara oroliga och ledsna i olika situationer under dagen.

Vi uppmärksammar dessa elever i arbetslagen och är lyhörda för att de ska ha det bra.

Eleverna vill att de vuxna med rastansvar mest ska vara utanför kapprummen, vid fotbollsplanen, i skogen, vid stenarna och vid kompisgungan.

Eleverna i åk 5 har svarat på en annan enkät där 98% känner sig trygga i skolan och 85% säger att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter.

Synpunkter från föräldrarna efter att ha besökt skolan.

Rektor har fått in 15 skriftliga reflektioner från föräldrar som besökt

klasserna under läsåret. Det är betydligt färre än året innan. Det beror på att vi tog bort besöksveckan för föräldrarna då en del klasser inte fick tillräcklig arbetsro när så många föräldrar dök upp samtidigt. Istället uppmanade vi föräldrarna att komma på olika tider. Det resulterade i att färre föräldrar har besökt oss men också att det varit svårare för lärarna att komma ihåg utvärderingslappen.

Synpunkterna som har kommit in har varit övervägande positiva:

bra rutiner, tydligt ledarskap, trevliga barn, intressant att se hur skolan fungerar och bra mat,

(8)

Mål för läsåret 2014/2015

Diskriminering

En person ska vara skyddad mot diskriminering utifrån sju diskrimineringsgrunder.

Mål:Pedagogerna i skola och fritidshem ska bli mer insatta i de olika diskrimineringsgrunderna och hur de påverkar vårt arbete.

Åtgärder: All personal tar del av diskrimineringsombudsmannens handledning: Lika rättigheter i skolan.

Material som används inom skolan och fritidshemmen granskas av pedagogerna så de inte innehåller diskriminerande värderingar.

Utvärdering på elevfria dagar i slutet på varje termin Ansvar: rektor och LBHteam

Rastaktiviteter

Mål: Eleverna ska känna sig trygga på rasterna.

Åtgärder: Pedagoger erbjuder med regelbundenhet gemensamma lekar/aktiviteter.

Utvärdering på klassråd och arbetslagsträffar i slutet av varje termin.

Ansvar: Arbetslag och pedagogerna på fritidshemmen.

(9)

Denna handlingsplan bygger på de lagar som styr skolan utifrån läroplanen FN:s barnkonvention, skollagen och diskrimineringslagen.

Till grund för den här planen finns även skolverkets

allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Barn och elever skall känna sig trygga i verksamheten och ha ett tydligt och aktivt skydd. Skolan och fritidshemmet ska därför bedriva ett

målinriktat och aktivt arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Skolans och fritidshemmets likabehandlingsplan ska därför vara känd av alla och vara allas ansvar. Planen ska följas upp och revideras varje år och vara aktuell i den dagliga verksamheten.

Rektor eller av rektor utsedda personer ska utreda och förhindra fortsatt diskriminering eller annan kränkande behandling om ett barn eller elev anmäler att han/hon har blivit utsatt för detta. Ansvaret och skyldigheten att agera och dokumentera gäller rektor och all övrig personal.

Skadestånd kan utgå om ansvariga ej följer lagens skyldigheter.

Vad står begreppen för?

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn/elever i skolan/fritidshemmet ska ha samma rättigheter, tjejer som killar oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder.

Diskriminering

Är när en vuxen i skolan / fritidshemmet missgynnar ett barn/elev och det har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Trakasserier som utförs av skolans / fritidshemmets personal kan också vara diskriminering. Diskriminering kan även ske genom skolans / fritidshemmets regler, undervisning, läroböcker ect.

Trakasserier

Trakasserier är en behandling som kränker barns/elevers värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Både skolpersonal och barn/elev kan göra sig

(10)

skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn/elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder ect.

Vad är kränkande behandling?

Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.

Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbning.

Kränkande behandling kan vara:

Fysisk – tex bli utsatt för slag och knuffar

Verbal – tex att bli hotad eller kallad för olika skällsord

Psykosocial – tex att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Text- och bildburen - tex klotter, brev och lappar, e-post, sms/mms.

Mobbning

Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och avsiktligt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan en skada eller obehag. Mobbning kan ske mellan barn/barn, barn/elev, elev/elev, barn/vuxen, elev/vuxen eller vuxen/vuxen. Mobbning kan tidsmässigt sträcka sig från kortare till längre tid. Mobbning kan, förutom rent våld, även bestå av kränkande kommentarer, tillmälen och

utfrysning. Mycket vanligt är upprepade knuffar och kommentarer utom syn- och hörhåll för vuxna. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka, utan den ena parten ständigt är i underläge och blir

kränkt.

Definitioner1

En person är skyddad mot diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna:

Kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck.

Etnisk tillhörighet.

Religion eller annan trosuppfattning.

Funktionshinder.

Sexuell läggning.

Ålder.

1 Definitionerna är tagna ur Allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling”

Skolverket 2012.

(11)

Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken

missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.

Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering . Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Med diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra annat kön.

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller

begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen eller har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

(12)

Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet i skollagen.

Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I Askersunds kommun: Barn- och utbildningsnämnden .

Likabehandlingsgruppen

Carina Danielsson Närlundahuset 812 55 Närlundahuset

Närlundahuset

Anki Danielsson Närlundahuset 811 73 idrottsläraren Sålundahuset 812 61 Jonas Colliander Sålundahuset 812 50 Marianne Wright Sålundahuset 813 43 Sophia Johansson Sålundahuset

Annelie Lööf rektor 812 51 (070-629 09 03) Hans Sedström skolsköterska 812 53

Lena Klang kurator 820 13 (070-618 10 83)

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :