Lantbrukets lönsamhet

(1)

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Res f avskr minus finansnetto/oms

Mjölk Växtodling Griskött Nötkött

Mjölk långsiktig nivå Griskött långsiktig nivå

Växtodling långsiktig nivå

2009 2010 2011

Procent

2012 prel 2013

PRELIMINÄR 2013

Lantbrukets lönsamhet

NOVEMBER 2013

Tuffa tider kräver tuff styrning

Omvärlden och allmänna ekonomiska faktorer har fortsatt att påverka svenskt lantbruk. Det är måttlig tillväxt inom euroom- rådet och USA. BRIC länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) fortsätter starkt, tillväxten är, om än något försvagad, ändå 2–3 gånger högre än i USA och Europa. Utvecklingslän- der får en allt större betydelse som växande marknad med efterfrågan men även som aktörer och livsmedelsproducenter.

En måttlig efterfrågan inom Europa och relativt svag Euro och Dollar mot svenska kronan har medfört ett visst importtryck i Sverige under året framförallt av kött. För gris- och nötköttsföre- tagen inleddes året med bra priser men import under sommaren pressade priserna. Mjölkföretagen har haft stigande mjölkpriser även om många i Sverige upplever att prisbilden har en lång eftersläpning mot utvecklingen i omvärlden. Prognoserna för spannmål i världen pekar mot den största samlade spann- målsskörden någonsin i världen och stigande lager. Det gör att priserna har sjunkit under året. Animalieföretagen har endast upplevt mindre genomslag på foderpriser.

Lönsamheten 2012

Den upplevda dåliga lönsamheten i mjölkproduktionen be- kräftas i de faktiska siffrorna. Lönsamhetsförbättringen för växtodlingsföretagen blev lägre än förväntat. Grisköttsföretagen gjorde en återhämtning till samma nivåer som 2009, nötkötts- företagens lönsamhet sjönk något. Högst kostnadsökning hade grisköttsföretagen, en ökning med 11 procent medan kostnaderna minskade med 6 procent i nötköttsföretagen.

Preliminär lönsamhet 2013

Med måttliga kostnadsökningar under året så ökar lönsamheten för mjölk och grisköttsföretaget medan övriga ser en minsk- ning. De lägre spannmåls- och oljeväxtpriserna ger ett tydligt genomslag i växtodlingsföretagen. För alla animalieföretagen så påverkar foderpriset lönsamheten negativt.

Som synes i diagrammet når inte någon driftsinriktning långsik- tig lönsamhet. 2012 saknas 13 procentenheter för växtodlings- företaget och 11 respektive 6 procentenheter för griskötts- och mjölkföretagen. Med alla andra faktorer oförändrade skulle det krävas 23 procent högre växtodlingsintäkter för att nå tillväxtnivån och för gris- och mjölkföretaget cirka 19 respektive 16 procent högre djur/mjölkintäkter jämfört med vad man får under 2013. För att nå dit behöver företagaren arbeta med flera delar i sitt företag.

I rapporten belyses det i sista avsnittet om att lägga fokus på rätt saker i sitt företag.

NyCKELtALEt

(Resultat f Avskriv minus finansnetto)/

omsättning ska räcka till

•

Framtida investeringar (avskrivningar)

•

Uttag av egen lön

•

^Skatter

•

Ränta på eget kapital

•

^Vinst

RAPPORtEN vISAR BLAND ANNAt:

•

Lönsamheten i grisköttsföretaget fick en återhämtning 2012

•

Ett år utan omkastningar i spannmålsprognoser

•

Lönsamheten i växtodlingsföretaget försämras 2013

•

Lönsamheten i mjölkföretaget har försämrats men återhämtar sig något

•

För nötköttsföretaget är det ovisst läge och sjunkande inhemsk produktion

I LRF Konsults årliga rapport ”Lantbrukets lönsamhet”

redovisas det ekonomiska utfallet för 2012 samt en prelimi- när lönsamhet för 2013 inom driftsinriktningarna växtodling, griskött, mjölk och nötkött. Medelgårdar grundat på verkliga företag följs för varje inriktning. I specialavsnittet fördjupar vi oss i :”Fokus i Företaget”

(2)

Året har hittills dominerats av nedåtgående priser för växtod- lingsföretagen. Stora skördeökningar i världen har påverkat pro- duktionen och ökat lagret på världsmarknaden. I USA har bland annat majsproduktionen återhämtat sig från förra årets torka med påföljande prisnedgång under året. Prognoser visar att majslagret ökar och resulterar i ytterligare prisfall. Detta påver- kar ställningstagande för de amerikanska lantbrukarnas grödval kommande år. ”Informa Economics” spår att soja kommer odlas framför majs med ökande sojakvantiteter och fallande prisbild.

Enligt Statistics Canada har skördeutfallet av vete uppnått en historiskt hög nivå och ökat med 20 procent från förra året.

Vetelagret uppskattas öka i Europa med 7 procent. Likaså är prognosen ett ökat lager i Kanada, Argentina och Australien.

Prognoser från USDA och IGC pekar på att det samlade vetelagret är cirka 25 procent av konsumtionen. Världslagret för all spannmål prognostiseras till 18–19 procent av konsumtionen vilket motsvarar 2 månaders förbrukning. Trots en stigande produktion och konsumtion ligger lagren kvar på samma nivåer vilket gör att bufferten relativt sett minskar.

Det finns signaler att prismönstret kan förändras på grund av att det i vissa områden är problem med höstetableringen samt att Kina efterfrågar spannmål i större utsträckning. Gällande rapspriset kan prisbilden förändras om EU beslutar att införa en femårig strafftull av importerad biodiesel. Indonesien och Argenti- na står för 90 procent av importerad kvantitet i EU.

Kontroll i företagandet

Pendlingar i avsalupris påverkar lönsamheten i hög grad för växtodlingsföretagaren. Denne måste kunna hantera fluktua- tioner i pris och ha insikt i marknaden med utbud–efterfrågan, marknadens krav och behov. Man skall givetvis fortsätta att trimma odlingen och öka produktiviteten. Viktigt är att även som växtodlare göra ställningstagande och bygga upp en strategisk modell. Det gäller att hantera risker och oroligheter och undvika ekonomisk press. Strategiska modellen kan vara att beräkna grödornas produktionskostnad för att ha ett användbart verktyg vid prissäkring av grödor, förnödenheter och finansinstrument.

Det är även ett bra underlag för att analysera och hantera parametrar som är påverkningsbara inom företaget.

Utfall 2012

Växtodlingsföretagen är sällan rena med bara spannmålsodling utan har andra intäkter som skog, körslor, hyror och en viss andel specialgrödor. Vi kallar dem för kombinationsföretag växtodling och avser gårdar större än 10 hektar. I underlaget ingår totalt 836 företag med medelareal på cirka 130 hektar åkermark. I underlaget ingår både ekologiska och konventionella företag.

För 2012 ökade den totala omsättningen med knappt 5 procent jämfört med 2011. Växtodlingsintäkterna ökade med 8 procent. Ser vi till hela företaget inklusive sidoverksamheter och gårdsstöd, är omsättningen cirka 8 procent över medeltalet för perioden 2009–2012. De totala kostnaderna stannade vid en ökning på drygt 3 procent vilket gör att resultat före avskrivningar ökade med 8 procent. Resultatet före avskrivningar minus finansnetto ökade med 7 procent mot föregående år till drygt 26 procent vilket är över treårs medeltal.

Arbets- och kapitalinkomsten stiger och är över 2010 och 2011 års nivå. Även om man räknar bort gårdsstöd blir det fortsatt positivt resultat. Som andel av omsättningen, ligger arbets- och kapitalinkomsten oförändrat på drygt 12 procent, att jämföra med medelvärdet för 2009–2012 på knappt 12 procent.

Preliminär 2013

Enligt Jordbruksverkets tidiga skördeprognos skattades spann- målsskörden till 4,9 miljoner ton. Ett värde som är cirka 4 procent lägre än de genomsnittliga skördarna för senaste fem åren. Höstvädret 2012 begränsade förutsättningen att etablera höstsådd i stora delar av Sverige och har bidragit till en större vårsådd areal. Sverige har under detta år liksom i många andra europeiska länder drabbats av nederbörd som ligger under det normala och temperatur över det normala vilket har påverkat skördeutfallet negativt.

Avräkningspriset 2013 återgår till nivåer motsvarande 2010 års nivå eller under. Omsättningen beräknas sjunka med 9 procent jämfört med 2012. Totala kostnaderna förväntas sammantaget bli oförändrade med lägre energi- och handelsgödselpriser och ökade kostnader för utsäde och arbete. Preliminärt sjunker resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen till 19 procent.

Växtodlingsföretaget

DRIftsREsuLtat kR/ha sPaNNMåLsPRIs kR/kG

Utveckling av majslager Milj ton

USA Brasilien EU Kina

2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/a2014

0 10 20 30 40 50 60 70

Källa: USDA

Växtodlingsföretaget Tkr

Omsättning Res f avskr

2009 2010 2011 2012 Prel 2013

-500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

Arbets- och kapital inkomst Arbets- och kapital inkomst exkl gårdsstöd

(3)

INtERvjU mED mAgNUS CARLSSON Hur har året varit 2013?

Våren 2013 bestod av ett vårbruk på tjäle i mars och ett senare. Vi kör största delen plöjningsfritt därför kunde vi inte utnyttja den tidiga sådden. Vårbruket avslutades 20 Maj. I efterhand kan vi konstatera att den sena sådden gav endast 300 kilo mindre än den tidiga. Man kan säga att vändpunk- ten på sista årens mentala urladdning kom efter den sena sådden. Vi prissäkrade en del av skörden på ett bra sätt.

Hösten har medgivit mycket goda betingelser med bra skör- dar och riklig höstsådd av halva arealen. Den plöjningsfria odlingen var i höstbruket till en fördel då den höstsådd som såtts efter plöjningsfri odling grodde snabbt även på leran.

vad tänker ni göra för att utveckla ert företag?

– Vi ser över maskinägandet. Idag äger vi vissa maskiner och övriga ligger på leasingavtal. Funderingar finns om det vore bättre att köpa en funktion eller maskinlösning inklusive serviceavtal istället.

– Vi ser också över strategierna. Vi kommer fokusera mer på att försäkra oss om en jämn höstsådd mellan åren då denna gröda är säkrare och vi har hyfsade odlingsbetingelser.

– Insikten att strategier och affärsideer alltid måste ses över och korrigeras utifrån årsmån, priser, maskinteknik och omvärld är viktig.

Grisköttsföretaget

Den svenska marknaden har i år utsatts för ett enormt import- tryck från framförallt Danmark och tyskland. Orsaken till detta har varit en markant ökad suggslakt i EU. många grisköttspro- ducenter har inte velat anpassa sina suggstallar till implemen- teringen av EU-direktivet från den 1 januari 2013 med krav på lösgående sinsuggor. Då EU, redan innan suggslakten, är ett överskottsområde med en självförsörjningsgrad 2012 på 111 procent, så krävs det att ett ytterligare överskott på suggkött måste lyftas ut till en marknad utanför EU. Detta har tyvärr varit kärvare än normalt då bland annat Ryssland stängt sina gränser för import av handelspolitiska skäl.

Överskott av griskött på EU-marknaden (en slaktad sugga motsvarar i köttmängd nästan två slaktsvin) i kombination med en allt starkare krona har inneburit att det varit en god affär för importörer att ta in utländskt griskött till Sverige. En kraftig prispress som slakterierna skickat vidare till primärproducenter- na i form av sänkta noteringar. Under andra halvåret ligger note- ringarna visserligen fortfarande högre än 2012, men skillnaden har halverats jämfört med första halvåret.

Den stora suggslakten i EU kommer att leda till en minskad grisköttsproduktion nästa år. Minus 2 procent av suggpopula- tionen motsvarar 260 000 suggor färre vilket ger avtryck 2014.

Enligt prognoserna från Videncenter for svineproduktion blir 2013 ekonomiskt svagare än förväntat men följs av ett bättre resultat 2014. Dels tack vare bättre efterfrågan, dels tack vare lägre foderpriser. Diagrammet redovisar driftsresultat för tre typbesättningar:

Smågrisproduktion med 750 suggor, slaktgrisproduktion med 9 000 årsgrisar samt integrerad produktion med 300 suggor.

Det goda hälsoläget i Sverige kommer att innebära en viktig konkurrensfördel i framtiden. Danmarks motsvarighet till Livsmedelsverket, Foedevareinstituttet, rapporterar att dans- ka grisproducenter ökat sin användning av antibiotika med 6 procent mellan 2011 och 2012. År 2010 påbörjade danskarna

gård: Delägare i driftsbolaget Bondecompagniet, med verksamhet kring Grästorp.

Företag: AB med 5 delägare, 1400 hektar åker, spannmål, ärtor, oljeväxter och frö.

Anställda: En heltid, utöver ägarnas deltider

ett program med målsättningen att minska antibiotikaförbruk- ningen med 10 procent. Men det är en sak att bli mer restrik- tiv i att skriva recept på antibiotika och en annan sak att ha produktionssystem och hälsostatus på grisarna så att de klarar att producera trots mindre antibiotika. Rekylen i mängd använd antibiotika mellan 2011 och 2012 visar tydligt vilken enorm och kostsam utmaning Danmark, tillsammans med många griskötts- producerande länder, utom Sverige, står inför.

Men i väntan på att andra grisproducerande länders ökande produktionskostnader ska förbättra Sveriges konkurrensläge så måste det ske snabba interna åtgärder för att förbättra lön- samheten. Produktionssystem och arbetssätt som möjliggör att vi kan nå samma avkastning per årssugga som i övriga länder måste utprovas. Våra grisar har en genetisk kapacitet att producera så mycket mer än vad våra nuvarande produktionssystem och arbetsmetoder tillåter. >>>

Källa: Videncenter for svineproduktion, oktober 2013 Danskt driftsresultat för 2012 samt prognos för 2013–2015 Tkr

Smågrisproducenter Slaktgrisproducenter Integrerade producenter

Resultat 2012 Prel. resultat

2013 Prognos 2014 Prognos 2015 0

200 400 600 800 1 000 1 200

(4)

Om man i framtiden vill göra en investering i en utökad gris- köttsproduktion så blir föregående års bokslut allt viktigare för banker och långivare vid bedömningen av projektets ekonomiska bärkraft. Det kommer inte att räcka med säkerhet i mark, grisköttsproduktionen måste kunna bära sina egna kostnader.

Utfall 2012

2012 blev det efterlängtade året då det vände uppåt i lönsam- het för grisföretagarna. De totala intäkterna ökade med 18 procent beroende på ökad försäljning av spannmål och växtproduk- terna tillsammans med ökade intäkterna från djurförsäljningen.

Omsättningen i genomsnittsföretaget har positiv trend perioden 2009–2012. I undersökningen ingår både suggbesättningar och slutuppfödare. I underlaget ingår 157 företag med i snitt 240 suggor och 1 000 slaktgrisplatser. Företagen har i medel 80 hektar åkermark.

De totala kostnaderna ökade med drygt 10 procent under 2012 med foder och djurinköp som de största posterna. Inköpt foder utgör cirka 32 procent av företagets totala kostnader, och ökningen blev 1 procent mellan 2011 och 2012. Inköp djur steg med knappt 23 procent.

Resultatet före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen steg med 5 procentenheter mot föregående år till 15 procent och ligger över 3 årsmedel som är 12,5 procent.

Normalt ska 3 års medeltal ligga på över 27 procent för att sLaktPRIs kR/kG DRIftsREsuLtat kR/suGGa

INtERvjU mED NILS PEtERSON

Hur har året varit sedan vi talades vid sist?

Hösten 2012 var besvärlig vädermässigt så en mindre areal än normalt blev höstsådd. Den stora vårsådda arealen har dock gett en väldigt bra skörd. Tack vare stor inlagring så är jag självförsörjande på spannmål till grisarna under det kommande året.

Priserna på smågris och slaktsvin var bättre än 2012 under första halvåret. Men i kvartal 3 började priserna sjunka och tendensen för kvartal 4 tyder på en sänkning på över en krona per kilo.

vad tänker du göra för att utveckla ditt företag?

Jag håller fast vid min plan att bygga om spannmålsmottag- ningen och investera i en ny foderanläggning för att få till en mer flexibel foderhantering. Arbetet har kommit halvvägs.

När detta är klart kommer jag också att bygga ett utrymme för egna rekryteringsdjur.

gård: Malma strax utanför Linköping

Företag: 260 suggor integrerat levererar : 5 000 slaktsvin och 1000 förmedlingsgrisar

växtodling: 335 ha Antal anställda: 2,5

företaget ska överleva långsiktigt. Skuldsättning och räntekost- nader ökade och är mer än 3-årsmedel. Sammantaget gör det att arbets- och kapitalinkomsten för 2012 ändå blir positivt, även när man räknar bort gårdsstödet, och hamnar på samma nivå som 2009.

Året inleddes med riktigt bra avräkningspriser för slaktgris och smågris. De låg cirka 15 procent högre än första halvåret 2012, och man kunde känna lite framtidstro i branschen. Sedan kom sommaren med optimalt grillväder och statistiken visade på en ökande konsumtion av griskött, plus 4,6 procent. Problemet var att endast en tredjedel av konsumtionsökningen var svenskpro- ducerat kött, resten kom från en ökad import.

För hela året har grispriset ökat men de minskade spann- målspriserna dämpar omsättningsökningen till drygt 6 procent jämfört med föregående år. Kostnader ökar och då framförallt livdjurspriser och foderkostnader. Resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen ökar svagt till 16 procent. Sammantaget gör det att arbets- och kapitalkost- naderna hamnar på positiv sida både inklusive och exklusive gårdsstöd.

Grisköttsföretaget Tkr

2009 2010 2011 2012 Prel 2013

-1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000

Antibiotikaförsäljning mg/PCU

Sverige

Finland Danmar k

Irland Storbritanni

en Frankrik

e Nederländ

erna Belgien Spanien 0

50 100 150 200 250 300

Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten

Däremot känns planerna för en utbyggnad av grisproduk- tionen väldigt avlägsna. Mark- nads- och prisutvecklingen under 2013, med överskott på slaktgrisar och sjunkande priser på svenskt griskött trots en ökad konsumtion gör

att jag väljer att fokusera på att vidmakthålla och förbättra standarden i befintlig produktionsanläggning, höja produk- tionsresultatet och att hålla nere produktionskostnaderna.

(5)

Efter ett mycket ansträngande år har mjölkpriserna åter- hämtat sig under 2013. Från bottennivån hösten 2012 har priserna på Fonterras auktioner stigit med 35–40 procent.

Prisnedgången förra året var inte lika stor i Europa varför återhämtningen stannar vid cirka 20 procent för medelpri- set inom EU från lägsta nivån i maj 2012. Det genomsnitt- liga priset i EU har under sommaren nått den högsta nivån någonsin. mjölkpriset inom Sverige varierar beroende på mejeri.

För första gången på 20 år ökar mjölkkoantalet inom EU.

Ökningen sker bland annat i Holland, Tyskland och Frankrike vilka alla är stora mjölkproducenter inom EU. De kvigkalvar som fötts senaste året kommer kalva och sättas i produktion ungefär samtidigt som mjölkkvoterna avskaffas 2015, om 18 månader.

Hur kommer det ge effekter på mjölkmarknaden?

För närvarande är produktionen inom EU cirka 6 procent under totalkvoten. Innevarande kvotår pekar på att Danmark och Holland kommer överskrida sina landskvoter. Förra året överskred Danmark tillsammans med Tyskland, Polen och Öster- rike sina landskvoter.

Hela mjölkproduktionen lider av höga foderpriser. I USA rapporteras om rekordlågt förhållande mellan mjölkpris och foderkostnad som dock återhämtat sig senaste halvåret. Det gör att återhämtningen i mjölkproduktion går långsamt i USA.

Jordbruksdepartementet i USA räknar med 1 procents högre produktion 2013 än 2012.

LRF Mjölk beräknar att mjölk minus foder har förbättrats med cirka 60 öre per kilo mjölk mellan september 2012 till september 2013. Trots det är lönsamheten mycket pressad för de flesta mjölkföretagen i Sverige. Sviterna från förra årets lönsam- hetssvacka hänger fortfarande kvar med likviditetsbekymmer för många mjölkföretagare.

Utfall 2012

Den totala omsättningen sjönk med drygt 5 procent under 2012. Stagnationen beror mest på lägre mjölkintäkter som sjunkit med 9 procent. Besättningsstorleken i undersökningen ökar till i medel 73 kor för de 1 250 mjölkföretagen som ingår i analysgruppen.

De totala kostnaderna är i stort oförändrade och utgör ungefär 75 procent av omsättningen. Kostnaden för det inköpta fodret steg med 2,5 procent och utgjorde mer än 35 procent av mjölkintäkten. Drivmedelskostnaden ökade med nära 7 procent medan kostnader för el och underhåll sjönk. Resultat före avskrivningar minus finansnetto minskar till knappt 23 procent, vilket är långt under den långsiktiga nivån på 35 procent.

På grund av ytterligare ökade skulder och högre räntekostna- der minskade arbets- och kapitalinkomsten till den lägsta under jämförelseperioden.

För 2013 har vi räknat med att avräkningspriset hamnar i snitt på 3,50 kronor, en 16-procentig ökning mot 2012. Avkastningen förblir oförändrad. Antalet kor i medelbesättningen ökar i normal takt. Omsättningen ökar därmed med knappt 10 procent.

Foderkostnaderna beräknas öka med 6 procent på årsbasis och övriga kostnader ligger i stort stilla. Totalt bedöms kostnaderna öka med 2 procent. I relation till omsättningen ökar resultatet före avskrivningar minus finansnetto till 29 procent av omsättningen. För långsiktig lönsamhet saknas det i mjölkföre- taget därmed 6 procentenheter.

MjöLkPRIs kR/kG DRIftsREsuLtat/ko

Mjölkföretaget

0 10 20 30 40 50 60

Mjölkprisutveckling

Arla Foods Danmark Medel EU Fonterra Nya Zeeland

USA Kina (Emmi A.G.) Källa: LTO, Holland

feb -0 7

aug -07 feb -08 aug -08

feb -09 aug -09 feb -1

0 aug -10

feb -1 1

aug -11 feb -12 aug -12

feb -1 3 (Euro/100kg's)

Mjölkföretaget Tkr

2009 2010 2011 2012 Prel 2013

-500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500

Förhållande mellan pris på mjölk och foder i USA

Källa: University of Wisconsin 0,0

0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5

jan -0 7

juli -0 7

jan -08 juli -0 8

jan -09 juli -0 9

jan -1 0

juli -1 0

jan -1 1

juli -1 1

jan -12 juli -1 2

jan -1 3

juli -1 3

(6)

INtERvjU mED mjöLKFöREtAgARE PER O ANNE LAwERgREN

Hur har året varit 2013

Det är fortsatt tufft som mjölkföretagare. Innevarande år blir nog inte mycket bättre än förra. Höga foderpriser dämpar effekten av mjölkprishöjningarna. Vi klarade 2012 tack vare bra skördar så vi behövde inte köpa så mycket foder.

”Bo på lantgård” går bra och vi har bra uthyrning. Det ger ett bra tillfälle att möta konsumenterna och ge dem insikt i och kunskap om dagens lantbruk. Mötet ger oss också mycket energi och uppskattning för det vi håller på med.

vad tänker ni göra för att utveckla ert företag

Vi kommer utveckla mer samverkan med skötselavtal för att få mer mark. Vi behöver mer vall för att få större marginal och undvika att behöva köpa för mycket foder utifrån.

Långsiktigt hoppas vi att ”Bo på Lantgård”- besökarna

gård: Vallbys, Hogrän

Företag: Enskild firma med 2 mjölkrobotar, cirka 125 ha åker. Bo på lantgård.

Anställda: 1 anställd förutom familjen samt avbytartjänst.

Nötköttsföretaget

I OECD/FAO rapport ”Agricultural Outlook 2013–2022”, spår man att köttpriset kommer vara stigande fram till 2022.

man kan inte räkna med att köttpriset kompenserar för höga foderpriser. Inte heller kan man förlita sig på låga energipriser framöver. Produktionen spås inte komma att växa i lika stor omfattning som tidigare. Det poängteras i rapporten att ökad levnadsstandard påverkar ställningstagandet för ökad efter- frågan. I Indien sker attitydförändring där yngre medborgare efterfrågar mer kött.

Avräkningspriset har varit som högst vid årsskiftet 2012–2013 i EU och prisrörelsen har därefter varit något nedåtgående under senare delen av året. Fram till juli har exporten från EU mins- kat med 14 procent jämfört med motsvarande period 2012, varav största bortfallet har varit export till Ryssland och Turkiet.

Importen har ökat med 8 procent fram till augusti, varav ökad aktivitet kommer från Brasilien och Australien.

Den svenska marknaden speglas väl av den europeiska och inför halvårsskiftet minskade det genomsnittliga avräkningspri- set med cirka 6 procent i jämförelse med 2012. Utvecklingen av priset och ökande insatskostnader, återhållsam rationalisering och effektivisering har påverkat den inhemska produktionen. En rapport som Jordbruksverket publicerade i juni visar att självför- sörjningsgraden fallit under 50 procent. Detta trots att året har speglats av matfusk och skandaler.

Stabiliteten när det gäller återinvesteringar i byggnadsbestånd och teknikutveckling är oroväckande. Under perioden 2007–2012 minskade antalet förprövningar med 52 procent, ner till cirka 7 000 stycken. Återkrav och sanktioner för naturbete och osäker- heter i framtida landsbygdsprogram är parametrar som påverkar.

Konsumtionstrender förändras och efterfrågan av råvaror med kvalité börjar i allt större utsträckning efterfrågas inom handel och offentliga sektorer. Detta är en ljusglimt inom den svenska

nötköttsproduktionen och de svenska förutsättningarna som till exempel gott hälsoläge och bra genetiskt urval är en fördel i konkurrensen. Men man ska inte glömma att produktionen mås- te bära sina kostnader och skapa möjlighet till återinvestering.

Återigen är det viktigt att nötköttsföretagaren trimmar kapacite- ten i det som är påverkningsbart i produktionen kombinerat med en försäljningsstrategi där man tar tillräckligt betalt.

Utfall 2012

I gruppen nötköttsföretag ingår blandade heltids- och deltidsföre- tag precis som nötköttstrukturen idag ser ut. I underlaget är det 121 stycken företag där det förekommer inriktningarna att bara slutuppföda ungnöt och att ha både dikor och ungnöt.

År 2012 sjönk den totala omsättningen med 6 procent men är ändå över nivåerna för 2009 och 2010. Den genomsnittliga omsättningen har haft en positiv utveckling och omsättningen har växt med drygt 4 procent över jämförelseperioden. >>>

Självförsörjningsgrad

Källa: Jordbruksverket 45

50 55 60 65

2005 2006 2007

2008 2009 2010

2011 2012

juni 2 013 procent

ska bidra till att sprida kunskap om våra mervärden. Som mjölkföretagare har jag svårt att förhandla mitt mjölkpris.

Där ser jag större potential i att förbättra slaktpriset.

(7)

Företagstypen är beroende av stöd och ersättningar som har sjunkit till 22 procent av omsättningen. Kärnverksamheten minskade med 3 procent i omsättning.

De totala kostnaderna minskades med 6 procent under 2012. Främst beroende på minskade kostnader för foder och inköp av djur.

I analysen ser vi att resultatet före avskrivningar sjunkit med 4 procent. Skulder och räntekostnader har stigit varför arbets- och kapitalinkomsten sjunker. I relation till omsättningen sjönk arbets- och kapitalinkomsten något till 14 procent vilket är samma som medelvärdet för 2009–2012. Arbets- och kapitalinkomsten exklusive gårdsstöd är positiv om än bara strax över på plussidan. I relation till omsättningen sjönk resultatet före avskrivningar minus finansnetto till knappt 27 procent.

Stora delar av Sverige drabbades av försommartorka i tidigt stadium och många har inte fått in mängden av grovfoder som beräknat. Andra och tredje skörden har varit normala men kan variera mellan olika områden i Sverige. Detta kan påverka grov- fodertillgången i nötköttsföretagen efter årsskiftet och många tvingas att köpa in eller ändra strategi i foderstaten.

Kostnaderna för foder har fortsatt att stiga under 2013 vilket gör att de totala kostnaderna beräknas att öka kring 3 procent.

Djurintäkterna beräknas sjunka något vilket leder till att resultatet före avskrivningar minus finansnetto sjunker till 26 procent i förhållande till omsättningen.

NötköttsPRIs DRIftsREsuLtat

INtERvjU mED NötKöttSFöREtAgAREN mAgNUS jOHANSSON

Hur har året varit 2013

Det har varit bra! Vi slapp vårfroster och har inte haft den vanliga försommartorkan så både spannmål och vall har av- kastat bra. Vi har fått bra priserna på djuren både till slakt och livkalvarna. – Man måste förhandla sina priser. Då är det bra med ERFA gruppen jag är med i där vi bland annat diskuterar marknad och prisbild. Vi har inlett ett samarbete med en uppfödare i närheten som köper tjurkalvarna.

vad tänker ni göra för att utveckla ert företag?

Vi kan tänka oss att ha mer djur. Byggnaderna rymmer mer dikor men då behövs mer mark. Vi är öppna för olika former, det kan vara av samarbete, arrende eller köp. Det tar tid med daglig tillsyn, flytt och stängsling så det behöver vara större sammanhängande områden för att det ska var intres- sant och få ihop logistiken. Vi får se hur nya EU-stöden blir!

Vi har börjat satsa på vägar och dränering under året

gård: Tulunda

Ägare: Magnus Johansson

Företag: ca 70 dikor, 72 ha och ca 95 ha bete, ekologiskt Anställda: Familjen

som vi kommer fortsätta med. Tidig och snabb upptorkning på fälten är verkligen positivt för grödorna. Genom bredd- ning och förbättring av vägarna kan vi leja in moderna och effektiva maskiner samt att transporterna blir smidigare.

Slitaget på maskiner och människor vid transporter blir mindre.

Fokusera rätt i ditt företagande!

I rapporten visar vi att det är långt till långsiktig lönsamhet i det svenska lantbruket. vad är det du som enskild företagare kan göra för att förbättra din situation? vad är det som gör ett lantbruksföretag framgångsrikt? Det enkla kan vara att analysera det som påverkar resultaträkningen samt därefter fokusera på detta! vi försöker här lyfta fram de vanligaste och viktigaste faktorerna.

marknad: Primärproducenten har mycket sällan kontakt med slutförbrukaren av sin vara och har liten möjlighet att påverka slutkund. Speciellt i djurproduktionen kan man känna avstånd till marknaden. Som företagare bör man kontinuerligt se över sin marknadsplan och strategi. I planen ska man analysera hur före- taget ska bearbeta marknaden. Väljer jag att vara primärprodu- cent och underleverantör eller vill jag samarbeta med nästa led för att ta vara på mervärden. En tredje strategi är att själv >>>

Nötköttsföretaget Tkr

2009 2010 2011 2012 Prel 2013

-500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

(8)

FOKUS I FöREtAgEt

Biologi, miljö: ”–Det blir ändå som det blir, vädret avgör” hörs ibland. Genom gröd- och artval påverkar företagaren hur stor risk denna tar för väder och klimat. Till exempel medför klimat- förändringarna att odlingsgränserna förflyttas med möjligheter till nya sorter eller grödor samtidigt som man påtar sig en större risk. Riskminimering för yttre påverkan på odlingsplatsen måste ingå i lantbruksföretagets planering. Varje företag får göra en avvägning mellan potential och risk och göra åtgärder för att minska årsvariationerna. Det kan vara dränering, bevattning, växtföljdsplanering med mera.

Effektivitet: Effektivitet eller organisation och arbetssätt är en viktig del av företagandet, som alltför ofta kommer i skymundan.

Vikten av att tänka rätt, att alla drar åt samma håll, att ständigt förbättra sig har stor inverkan på ett företags lönsamhet. Med dagens allt snabbare förändringar på både kostnads- som intäkts- sidan krävs att du som företagare har verktyg att snabbt styra ditt företag och göra de rätta justeringarna. Återkommande och täta uppföljningar blir allt viktigare. Det finns flera olika metoder för uppföljning. Man kan bygga in affärssystem i traditionella bokföringen och ha ett Gårdsråd för att få in andra och nya ögon i företaget. ”Lean” är en strategi för svenskt lantbruk när det gäller att bli effektivare och skapa marginaler. Lean är en filosofi som samlar människor och resurser i rätt riktning och hjälper till att fokusera på rätt saker.

arbeta ut mot marknaden och skapa en egen produkt och varu- märke. Val av strategi beror i huvudsak på företagarens intresse och kunnande. Alla strategier drar fördel av att svensk matpro- duktion har mervärden av olika slag. Det är dock på olika lång sikt som man kan se resultatet i egna företaget.

Affären: Att vara aktiv och följa upp affärsstrategier samt vara mån om sina villkor gör att man visar att jag bryr mig och har koll på läget. Att vara aktiv är inte enbart av godo för egna priset utan ger också en signal till nästa led att anstränga sig för att uppnå lönsamhet och inte vara nöjd för tidigt. Avståndet till slutförbrukaren gör det ännu viktigare att till nästa led påtala att jag behöver tillräckligt betalt. Det är även viktigt att vara stolt och stå upp för de mervärden man anser att råvarorna har. I affärsstrategin är det i dag lika viktigt att vara aktiv på både in- köps som försäljningssidan. Beroende på marknadsstrategi för företaget har man olika möjligheter att arbeta med dessa poster för att förbättra affären.

Produktion: Vi fokuserar ofta på produktion i ett lantbruksföre- tag. Produktion är en viktig del vilken vi är bra på i Sverige. Vi har under lång tid arbetat för och nått hög och effektiv produktion.

Det konstateras även i rapporten ”Grön Konkurrenskraft” från LRF, Jordbruksverket och LRF Konsult. Balanserad produktion är grunden för ett gott resursutnyttjande även i de andra faktorerna Stöd: Stöd och ersättningar samt politiska beslut är en del av lantbruksföretagande. De utgör cirka 15 procent av omsättning- en för hela svenska jordbruket. Den varierar dock mellan olika produktionsgrenar och områden i Sverige. Som enskild företaga- re har man att förhålla sig till de spelregler som detta ger.

LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet.

Projektledare: Stefan Nypelius grafisk form: Joel Ledin tryck: Strålfors Upplaga: 3 000 ex LRF Konsult analysgrupp: Jan Lagerroth, Anders Dahlsjö, Ingvar Eriksson, Stefan Nypelius

tendenspilar sid 2–7 avser: Pil för produktpris visar tendens år 2013 jämfört med år 2012. Pil för driftresultat visar prognos för helår 2013 jämfört med 2012 Utgivningsplan: Mars 2014 ISBN nr 978-91-980762-4-0 Allt innehåll i denna rapport: © LRF Konsult

Avsändare:

B

LRF Konsult Franzengatan 6 105 33 Stockholm

• Avkastning

• Genetiskt material

• Resursutnyttjande

• Marknads- strategi

• Medvetenhet hos konsument

• Affärsstrategi

• Förhandling

• Riskspridning

• Tydlig affärside som följs

• Sjukdomar hos växter och djur

• Dränering och bevattning

• Nya grödor

• Management

• Genomtänkt arbetssätt

• Kapital

• Personal

• Lean marknad

Affären Biologiska

faktorer, miljö

Politik CAPoch

Produktion

Effektivitet I LRF Konsults arbete ser vi att framgångsrika

företag har en förmåga att arbeta ur ett brett perspektiv. Företagarens förmåga att blicka över hela verksamheten samt agera i tid har stor inverkan på resultatet. Det finns ett ökat behov, inför framtiden, att fokusera rätt och prioritera resultatpåverkande åtgärder i takt med det ökade globala trycket.