• No results found

REV Informerar. Huvudmannaskapsfrågan RIKSFÖRBUNDET ENSKILDA VÄGARS INFORMATIONSHÄFTE.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "REV Informerar. Huvudmannaskapsfrågan RIKSFÖRBUNDET ENSKILDA VÄGARS INFORMATIONSHÄFTE."

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

REV Informerar

www.revriks.se

RIKSFÖRBUNDET ENSKILDA VÄGARS INFORMATIONSHÄFTE

Huvudmannaskapsfrågan

Innan vi ger oss i kast med att besvara frågan i rubriken ska vi reda ut vad ”huvudmannaskapsfrågan” innebär i detta dokument. Varje väg eller vägnät har någon som ansvarar för vägen – en huvudman. Det kan vara staten genom Tra- fikverket, en kommun, en enskild vägförening/samfällighet eller en helt privat väg som sköts av fastighetsägaren.

Med ”huvudmannaskapsfrågan” avses frågeställningen om det skulle kunna vara aktuellt att byta huvudman för en väg samt de frågeställningar som då kan bli aktuella i planering av, och i samband med, det faktiska bytet av huvudman.

Svaret i en sådan process kan naturligtvis också bli att det inte är aktuellt att byta huvudman även om frågan lyfts och utretts.

Det här informationshäftet är av naturliga skäl utformat i första hand ur perspektivet att enskild väghållning antingen ska upphöra eller införas, och att alternativet är kommu- nal väghållning. Frågeställningarna blir dock i många fall likartade även om andra byten av huvudmannaskap är aktuella.

Generellt kommer begreppet ”vägförening” att användas (eftersom det är kortast) men med detta avses alla typer av vägföreningar, vägsamfälligheter och samfällighetsförening- ar som förvaltar väg.

Är det en fråga för väghållaren?

Den som strikt tolkar en vägförenings mandat enligt förrättningsbeslut kommer ofta fram till att

vägföreningens roll enbart är att förvalta och sköta an- läggningen – vägen – men att förändringar på ett högre plan inte ligger inom vägföreningens mandat. Detta må vara korrekt men kan ändå ses som lite väl formellt och inte helt rationellt. Ofta är vägföreningen en mycket lämplig organisation att företräde medlemmarnas intressen i frågor som rör vägens framtida status. Det kan därför vara en klok rekommendation att vägfören- ingen (via styrelsen) engagerar sig i dessa frågor.

Man bör dock tänka på två saker:

- Engagemanget ska utgå från den framtida an vändningen av vägen, d.v.s. är en ”planering för framtiden”

- Man bör inte låta arbetet bli kostsamt för väg föreningen.

Att engagera sig i frågor som inte rör vägen/anlägg- ningen bör anses felaktigt (t.ex. om hus i området ska ha en viss utformning) men däremot kan antalet fastigheter (styckning eller inte) vara OK eftersom det påverkar användningen av vägen.

(2)

Sex olika scenarios

Figuren ovan är tänkt att illustrera olika huvudmanna- skap samt olika former av övergångar mellan dem. Som nämnts tidigare tar vi övergångar mellan enskilt och kommunalt som exempel, men kommunalt kan i relevanta fall bytas ut mot statligt eller privat. Enskilt huvudmannaskap visas med ljusblå färg och kommunalt med röd. Ett ”tidsflöde” som går från vänster till höger finns också. Troligtvis är endast ett scenario aktuellt inom överskådlig tid för en vägförening.

Vi utgår från att enskilt har gällt sedan lång tid. Vid någon tidpunkt (X), troligtvis i början av 1970-talet, kan en kommun informellt ha tagit över det praktiska arbetet med att sköta vägen. Väg-föreningar kan därmed ha kommit in i det ”ingenmansland” med oklar ansvarsför- delning som illustreras med det streckade området i figuren.

Scenario A och B avser att formalisering av förhållan- dena så att kommunal väghållning införs formellt, alternativt att vägföreningen återtar väghållningen. Sce- nario C, D och E avser kommunalisering under olika förutsättningar. Avslutningsvis avser scenario F fortsatt enskild väghållning men under ny reglering genom detaljplan.

Det bör här påpekas att checklistorna för de beskrivna scenario A-F givetvis bara är en grund för vägförening- ens arbete. Att göra heltäckande checklistor som täcker in allt i alla tänkbara områden är naturligtvis inte möjligt att göra. Checklistorna ska ses som en mall att utgå från.

A – Informell kommunal vägskötsel sedan lång tid återgår till vägföreningen

Typexempel:I samband med sammanslagningen av stä- der och landsortskommuner i början av 1970-talet tog den blivande storkommunen på sig att sköta all väghåll-

ning inom hela kommunen. Genom kommunala förslag (kanske för att spara pengar) vill kommunen nu återläm- na allt ansvar till vägföreningarna.

I det här fallet finns ju ofta ingen styrelse som kan age- ra, det kan dock vara bra att direkt ”återstarta”

vägföreningen så att den kan agera motpart i diskussio- ner med kommunen.

Tänk särskilt på följande:

• Den här situationen kan vara svår att hantera för en

”insomnad” vägförening som inte haft någon

verksamhet på många år. Flertalet medlemmar är kan- ske inte ens medvetna om föreningens formella existens utan lever i tron att det är kommunen som sköter vägarna.

• Väck liv i föreningen genom att, från lantmäteriet, skaffa förteckning över gemensamhetsanläggningar inom föreningens område samt dessas delägare. Kalla medlemmarna till ett informationsmöte och beskriv situationen.

• Undersök om tidigare gällande andelstalslängder är relevanta eller om en omprövning måste göras för att andelstalen ska motsvara dagens förutsättningar.

• Kalla till stämma och välj en styrelse.

• Kommunen kan ha varit mottagare av bidrag från Trafikverket för (enskild) väghållning inom området, säkerställ att dessa pengar framöver går direkt till vägför- eningen.

• För en dialog med kommunen om vilket skick vägen ska vara i när kommunen ”lämnar tillbaka den”, det är rimligt att inga stora upprustningsåtgärder ska behövas de närmaste åren efter tillbakalämnandet.

• Träffa en skriftlig överenskommelse med kommunen gällande villkoren för tillbakalämnandet.

• Bekräfta gärna överenskommelsen med stämmobeslut.

B – Informell kommunal vägskötsel sedan lång tid bekräftas genom att kommunen formellt tar över huvudmannaskapet och vägföreningen upphör Typexempel: I samband med sammanslagningen av stä- der och landsortskommuner i början av 1970-talet tog den blivande storkommunen på sig att sköta all väghåll- ning inom hela kommunen. Detta formaliserades dock inte och många vägföreningar finns på pappret kvar men har insomnat och bedriver ingen verksamhet. För att lösa den oklara situation som råder angående vem som egentligen ansvarar för vad, och vilken roll kommunen

(3)

har, så inleds ett arbete med syfte att avregistrera vägför- eningarna och införa kommunalt huvudmannaskap fullt ut.

I det här fallet finns ju ofta ingen styrelse som kan age- ra, och det behövs väl egentligen inte heller. Tvärt om kan det vara bra att visa på att föreningens verksamhet de facto har upphört. Det kan dock ändå vara av vikt att en grupp engagerade boende företräder området, eller att en fastighetsägareförening gör det.

Tänk särskilt på följande:

• Föreningen upplöses formellt vid lantmäteribeslut (förrättning), säkerställ att även kommunen är medveten om detta.

• Kommunen kan ha varit mottagare av bidrag från Tra- fikverket för (enskild) väghållning inom området. Vad säger i sådant fall Trafikverket om ett formellt

övertagande?

• Säkerställ att avregistrering av gemensamhetsanlägg- ningar och vägföreningen görs i fastighetsregistret och samfällighetsföreningsregistret hos lantmäteriet.

C – Vägföreningen vill på eget initiativ upphöra med sin verksamhet och låta kommunen ta över

Typexempel: Vägföreningen är liten och det är svårt att besätta styrelseposterna. Intresset för att i enskild regi sköta vägarna finns inte längre. Likartade område i kommunen har redan kommunalt huvudmannaskap.

I det här fallet gäller det att få acceptans hos kommu- nen för vägföreningens förslag. Det kan då vara bra att börja diskussionen med kommunens politiker, och visa på likhet med andra område.

Tänk särskilt på följande:

• Föreningen upplöses formellt vid lantmäteribeslut (förrättning), säkerställ att även kommunen är medveten om detta.

• Accepterar kommunen vägens standard som den är eller kräver man ombyggnationer på vägföreningens/

medlemmarnas bekostnad innan övertagandet?

• Ställer kommunen några ekonomiska krav på vägför- eningen eller dess medlemmar för att ta över vägen.

• Har vägföreningen statligt bidrag från Trafikverket för vägen? Vad säger i sådant fall Trafikverket om ett över- tagande?

• Säkerställ att avregistrering av gemensamhetsanlägg- ningar och vägföreningen görs i fastighetsregistret och samfällighets föreningsregistret hos lantmäteriet.

D – Kommunen vill ta över huvudmannaskapet Typexempel: Kommunen vill av rationella skäl ha ansvaret för alla mindre vägar i kommunen, och inte bara vissa. Detta anses kunna leda till enklare upp- handlingar med större friheter för väg-entreprenörer att planera verksamheten än om hänsyn ska tas till gränser mellan kommunalt huvudmannaskap och enskilda vägföreningars ansvarområden. Av rättviseskäl vill också kommunen att komma ifrån situationen att vissa kommundelar behöver bekosta sitt vägunderhåll själva.

Det här fallet kanske är det enklaste, förutsatt att kommunen inte vill lägga kostnader för övertagandet på vägföreningen eller de boende.

Tänk särskilt på följande:

• Vad vill medlemmarna? Är det bra att kommunen tar över eller vill medlemmarna ha kvar den lokala demokratin och bestämmandet över vägen?

• Föreningen upplöses formellt vid lantmäteribeslut (förrättning), säkerställ att även kommunen är medveten om detta.

• Accepterar kommunen vägens standard som den är eller kräver man ombyggnationer på

vägföreningens/medlemmarnas bekostnad innan över- tagandet?

• Har kommunen planer på att på sikt ändra vägens standard och/eller leda annan trafik genom

området?

• Ställer kommunen krav på att ta över även vägfören- ingens kassa?

• Har vägföreningen statligt bidrag från Trafikverket för vägen? Vad säger i sådant fall Trafikverket

om ett övertagande?

• Säkerställ att avregistrering av gemensamhetsanlägg- ningar och vägföreningen görs i fastighetsregistret och samfällighetsföreningsregistret hos lantmäteriet.

E – Ny detaljplan som föreskriver att kommunen ska ta över huvudmannaskapet

Typexempel: Ett tidigare område för fritidshusbebyggel- se har mist sin funktion. Kommunens tätort växer och kommunen anser det vara viktigt att kunna erbjuda möjlighet till fler bostäder genom avstyckningar på befintliga fastigheter och förtätning av området samt ombyggnad av vägarna till kommunal standard.

I det här fallet bör vägföreningens agerande säkerstäl- la att övergångsperioden innan kommunen kan ta över huvudmannaskapet fungerar på bästa sätt.

(4)

Tänk särskilt på följande:

• Kommer hela vägföreningens område att omfattas av en och samma detaljplan? Om inte, hur hanteras att delområde för delområde försvinner från

vägföreningen? De kvarvarande medlemmarna bör inte drabbas av att skötseln blir mindre rationell när vägföreningen blir mindre.

• Finns möjligheten att kommunen tar över hela vägföreningens område innan de olika detaljplanerna blir klara? (för att undvika situationen ovan)

• Om vägföreningen upplöses i förtid och kommunen tar över bör garantier för nivå på drift och underhåll från kommunens sida dokumenteras, annars kan det finnas risk att underhållet blir bristfälligt under över- gångsperioden, särskilt om de nya detaljplanerna drar ut på tiden.

• Föreningen upplöses formellt vid lantmäteribeslut (förrättning), säkerställ att även kommunen är medveten om detta.

• I PBL (Plan- och Bygglagen) säkerställs en påverkansprocess där sakägarna via samråd,

utställning m.m. har möjlighet att påverka innehållet i detaljplanen. Det är viktigt att vara aktiv och delta i detta arbete.

• Var noga med att redovisa vägarnas nuvarande status för kommunen så att inte generell ombyggnad av samtliga vägar görs för att kommunen utgår från att alla vägar har brister i uppbyggnad och bärighet. Detta kan spara stora belopp.

• Om samtidig ombyggnad av resterande del av vägkroppen görs i samband med att VA läggs ner bör det finnas en tydlig redovisning av hur kostnadsfördelningen mellan vad som är VA-arbeten och vad som är vägarbeten görs. Det är viktigt att kun- na särskilja dessa kostnader eftersom VA-kostnader ska betalas av kommunens VA-enhet (finansieras av den beslutade kommunala VA-taxan) medan vägkostnader täcks av annan enhet på kommunen alternativt tas ut som gatukostnadsersättning enligt nedan.

• Kommunen har, i enlighet med bestämmelser i PBL möjlighet att ta ut gatukostnadsersättning för arbeten med vägar och annan allmän plats inom planområdet.

För detta ska en separat gatukostnads utredning göras.

• Säkerställ att avregistrering av gemensamhetsanlägg- ningar och vägföreningen görs i fastighetsregistret och samfällighetsföreningsregistret hos lantmäteriet.

F – Ny detaljplan som föreskriver fortsatt enskilt huvudmannaskap

Typexempel: Ett tidigare område för fritidshusbebyggel- se har successivt fått fler och fler permanentboende.

Vatten- och avloppssituationen är dock dålig. Kommu- nen avser bygga ut kommunalt VA men i övrigt behålla områdets karaktär och inte tillåta förtätning.

I det här fallet bör vägföreningens agerande fokusera på väghållningssituationen efter detaljplanen är klar, d.v.s. att villkoren för väghållningen då blir rimliga.

Tänk särskilt på följande:

• Kommer hela vägföreningens område att omfattas av en och samma detaljplan?

• Kommer samma planbestämmelser att gälla i alla detaljplaner? (om det är flera)

• Vägföreningen är i rollen som väghållare inte for- mell sakägare i ett detaljplanearbete. Det kan därför vara viktigt att vägföreningens åsikter även förs fram av medlemmar (fastighetsägare) då dessa är sakägare och därmed också har rätt att överklaga kommunens beslut. Om vägföreningen själv äger sin vägmark kan föreningen överklaga i rollen som ägare.

• Olika förutsättningar i olika delområden/detaljplaner kan hanteras av lantmäteriet så att kostnader fördelas på ett rättvist sätt.

• Finns en relevant förrättning för föreningen för att hantera arbeten som behöver göras med anledning av den nya detaljplanen? Har förrättningen samma eller olika andelstal för drift & underhåll respektive utförande?

• I PBL (Plan- och Bygglagen) säkerställs en påverkans- process där sakägarna via samråd,

utställning m.m. har möjlighet att påverka innehållet i detaljplanen. Det är viktigt att vara aktiv

och delta i detta arbete.

• Vad har vägföreningen och medlemmarna för önske- mål på utveckling av trafikmiljön? (kan vara

olika beroende på om man ser det som privatperson eller väghållare)

• Kommunen bör bara ställa funktionskrav i de- taljplanebestämmelserna (t.ex. bärighetsklass, vägens bredd, belysning).

• Det bör vara vägföreningen som får göra anspråk på nödvändiga utökningar av vägområdet i de

fall vägföreningen anser att ytterligare mark behövs för t.ex. vägbreddningar, mötesplatser eller vändplaner.

(5)

• Det bör vara vägföreningens ansvar (inte kommu- nens) att vägarbeten etc. utförs på ett sätt så att

detaljplanens funktionskrav uppfylls (t.ex. hur bärighet uppnås, vad man vill ha för beläggning/slitlager och hur tätt det ska vara mellan belysningspunkterna).

• Planeras några trafikalstrande verksamheter inom området (t.ex. att detaljplanen medger byggande av skola/förskola)? Kommer den att ha ett större upptag- ningsområde än vägföreningens område?

• Hur hanteras dagvatten? Ska lokalt omhändertagan- de av dagvatten ske på respektive tomt eller får dag- vatten ledas ut i vägföreningens diken?

• Ska kablar för el, tele etc. markförläggas i samband med att vatten och avlopp byggs ut?

• Ska ledningsrätt sökas av kommunen och andra ledn- ingsägare?

• Tillkommer extern genomfartstrafik p.g.a. andra intilliggande områden?

• Tillkommer andra verksamhetsgrenar/gemensam- hetsanläggningar än vägföreningen tidigare skött?

(t.ex. ny vägbelysning, lekplats, badplats) Detta måste införas i förrättningsbeslut av lantmäteriet.

• Finns intresse från vägföreningen att göra en samord- nad entreprenad med kommunens arbeten med vatten och avlopp? Kommunens upphandling görs ofta enligt LOU (lagen om offentlig upphandling), det kan vara svårt för vägföreningen att få insyn och påverka valet av entreprenör.

Möjlighet till fortsatt enskilt huvudmannaskap Avslutningsvis ska vi redovisa lite om möjligheterna att behålla enskilt huvudmannaskap trots att ett område detaljplaneläggs (enligt E eller F). Grundre- geln vid detaljplaneläggning enligt PBL (Plan- och Bygglagen) är att kommunen ska vara huvudman.

Rättspraxis visar dock att det finns utrymme för un- dantag inom vad som, enligt PBL, ska kunna anses vara ”särskilda skäl”.

Man bör också tänka på att det inte är ”fel” med enskild väghållning. Har man enskild väghållning så är det ”rätt”, man kan inte säga ”vi har enskilt och det är fel enligt PBL”. Det som är beslutat gäller och är

”rätt”, tills det eventuellt senare omprövas.

Det finns två färska rättsfall i högsta instans som av- gjort att enskilt huvudmannaskap kan accepteras i ny- antagna detaljplaner. I båda fallen hade fastighetsägare

överklagat kommunens beslut och krävt kommunalt huvudmannaskap i enlighet med grundregeln i PBL.

Nacka kommun (Storstockholm): Regeringen/Mil- jödepartementet fastställde enskilt enligt ÄPBL (den äldrevarianten av PBL som gällde till 2011) 2010-10-21 med följande motiveringar:

- Området har sedan tidigare varit enskilt - Områdets karaktär ska bevaras

- Detaljplanen innebär endast begränsad förtätning Österåkers kommun (Storstockholm): Mark- och Mil- jööverdomstolen fastställde enskilt enligt PBL/ÄPBL 2013-01-30 med följande motiveringar

- som ovan, samt

- Avståndet från tätorten (det är närmare än en mil) - Avsaknad av kommunalt bedrivna anläggningar - Svagt motstånd mot enskilt bland de boende, samt att det finns en helhetssyn eftersom enskilt gäller i

intilliggande områden

- Kommunen har tagit ett rimligt ansvar genom att bygga ut kommunalt VA i de enskilda vägarna samt att kommunen tagit ansvar för huvudvägen genom områ- det

References

Related documents

Till icke statsbidragsberättigade vägar utanför i § 14 angivna områden utgår kommunalt bidrag till kostnaderna för ny- och/eller ombyggnad samt iståndsättning av enskild väg

Årlig procentuell förändring, 3-månaders glidande medelvärde,

• Ledningen måste tydliggöra att en kommun är just en servicefunktion, alltså självklart uppdrag. Sätt mål för arbetet med att stärka bemötande. Följ upp arbetet. • Skapa

Då området i Häggvik förväntas utvecklas med ytterligare handel, bostäder och kontor och Förbifart Stockholm byggs samt att en allmän trafikökning sker bedöms åtgärder

Intentionsavtalet innebär att Kommunen och Trafikverket gemensamt ska verka för all utreda kapacitet och behov av åtgärder för atl förbättra trafiksituationen

9 § 2 Trafikverket fastställer planen sedan yttrande inhämtats från den som upprättar och fastställer länsplanen för regional transportinfrastruktur och kommunerna

Tack vare att Folkspel inte har några privata vinstintressen går allt överskott från lottförsäljningen tillbaka till föreningslivet!. Dels som indirekt behållning

Gång- och cykeltunnel vid resecentrum Genomfarten ska bli smidigare och säkrare för alla oavsett om du cyklar, går, kör bil eller åker kollektivt. Framför resecentrum ska vi bygga