SLUTRAPPORT /LOMMA. Kontakt; Robert Olsson. ABF Malmö/Lomma Projektledare. Digidel 2013 Spånehusvägen 47, Malmö

Full text

(1)

SLUTRAPPORT

/LOMMA

Kontakt;

Robert Olsson

ABF Malmö/Lomma

Projektledare . Digidel 2013 Spånehusvägen 47, 211 58 Malmö 0705 086 337

http://www.digidel.se

http://www.abf.se/skane/malmo

(2)

1. En projektbeskrivning

Under sommaren 2012 startade ABF Malmö/Lomma sin satsning inom Digidel 2013. Projektet vände sig till de i regionen som av sociala eller ekonomiska skäl aldrig fått chansen att lära sig om IT och Internet, till de som aldrig haft möjlighet att bli digitalt delaktiga. Målet med projektet var att ge dessa människor just den möjligheten, en chans till att få kunskap om den digitala världens alla fördelar, tjänster och platser.

Idag vet vi att det finns en stor grupp i Sverige som aldrig eller sällan använder Internet och samhällets digitala tjänster. De flesta icke-användare återfinns bland äldre, men icke-användarna finns även särskilt bland personer som har det ekonomiskt och/eller socialt svårt. Den som är upptagen med att få vardagen att gå ihop, har sällan tid eller möjlighet att lära sig om ny teknik, än mindre till att använda den. Kunskapsbristen sammanfaller också med att allt mer information och tjänster sköts via nätet, vilket ofta gör vägarna tillbaka till jobb, skola, bostad ännu krokigare. Det är mot denna bakgrund ABF Malmö/Lomma önskade och fortfarande önskar att göra en skillnad, att vidga möjligheterna.

De första cirklarna startade i september 2012 och fram till juni 2013 har 45 studiecirklar genomförts i Malmö ledda av duktiga pedagoger som cirkelledare. 281 personer har under sammanlagt 810 studietimmar lärt sig grunderna i datorkunskap, fått skapa en e-post, mailat, sökt information, jobb, bostad och besökt och lärt sig om viktiga digitala tjänster. Alla cirklar har varit helt kostnadsfria.

Uppskattningen har varit stor och många har också fortsatt med ABF´s fortsättningscirklar,

Inom projektet använder vi oss av folkbildningens metodik och har ett nödvändigt samarbete med en mängd aktörer runt om i staden som arbetar med samma fokus, så som olika stadsdelsbibliotek, träffpunkter, socialsekreterare och brukarorganisationer i Malmö och Lomma. Dessutom har vi bra samarbeten med olika organisationer och mötesplatser så som Aktivitetshuset, Fontänhuset, caféet Yalla trappan och många fler. I november startade vi också våra första studiecirkel på arabiska och somaliska.

Behovet är stort och det är många som önskar sig sätta sig in i den digitala världen. Vi på ABF Malmö tillsammans med alla våra samarbetspartner är därför oerhört glada att vi fått möjligheten att inleda en mer kvalitativ och bredare verksamhet inom detta utbildningsfält.

(3)

2. En utvärdering och analys av resultatet Kvantitativt;

Resultatet av projektet har varit över förväntan och vi har till och med lyckats arrangera fler studiecirklar än planerat. Målet för projektet var att genomföra 37 studiecirklar totalt på 18 timmar vardera. Totalt antal studietimmar skulle då uppnå 666. Resultatet landade dock på 45 studiecirklar totalt med 810 sammanlagda studietimmar. Under höstterminen genomfördes 15 av dessa cirklar och under våren 30. Anledningen till att det blev fler under våren var som väntat uppstartstid under hösten då mycket av tiden gick åt till att knyta nya kontaktytor med samarbetspartners. Ett nytt samarbete som också bidrog stort till det ökande antalet cirklar på våren var med JobbMalmö som fokuserar långtidsarbetslösa, där vi genomförde 8 studiecirklar bara under ett par månader. Dock, bör poängteras, fortfarande frivilligt och utan koppling till arbetsförmedlingen eller försäkringskassan.

En annan anledning till det stora antalet studiecirklar var också att vi lyckades bra att nå ut till flera mötesplatser, organisationer och föreningar än väntat. Vårt nära samarbete med stadsbiblioteken spelade självklart en viktig roll då vi på dessa hade majoriteten av cirklarna, men dessa relationer har funnits mellan ABF och biblioteken sedan lång tid tillbaka. Dessa var därför förväntade och likaså samarbetet med flera av brukarorganisationerna i Malmö. De nya samarbetena som knöts kring just IT-frågor var dock en stor anledning till det större antalet genomförda cirklar och även hur vi kunde nå ut till fler i målgruppen. Några av dessa aktörer var till exempel Yalla trappan, Fontänhuset, Aktivitetshuset och Personalstrategerna.

Det som var svårt i rekrytering och kontakt med målgruppen var framför allt hur vi skulle nå ut.

Personer i socialt eller ekonomiskt utanförskap är självfallet inte alltid helt öppna med att de befinner sig i denna situationen, mot flera bakgrunder. Dessutom är det inte så att en bara kan gå fram till en person och fråga denna om den befinner sig i socioekonomiskt utanförskap. I denna process har därför dels ABFs erfarenheter med målgruppen spelat en stor roll, och dels våra samarbetspartners expertis. Den största svårigheten har dock varit på just stadsdelsbiblioteken där verksamheten annars vanligtvis går ut till allmänheten. Särskilt har denna process varit svår i de områden där det finns en hög genomsnittsinkomst och i vissa av dessa stadsdelar har till och med bibliotekspersonalen sagt att det varit för svårt för att nå ut till målgruppen via biblioteken. I dessa fall och även i övriga områden har det dock skapats ett bra samarbete med socialtjänsten för att nå ut till målgruppen. Villiga socialsekreterare är då ofta villiga att motivera besökare att kontakta ABF. I många fall har det också visat sig att det finns ett stort önskemål efter dessa cirklar bland socialtjänstens besökare.

En anledning till att vi också hade och kunde ha fler cirklar än planerat var att deltagarantalet i varje cirkel sällan nådde upp till 8 stycken så som skrivet i projektplanen. Ofta av den enkla orsaken att det är en svårnådd målgrupp som kräver lång tid till att nå ut till, samt att det är svårt att få en kontinuitet. Många gånger kanske det var fler deltagare i början av studieperioden men att de sedan inte fortsatte, eller att de dök upp slumpmässigt. Detta är självfallet något som ett arbete med denna målgrupp måste ha i beräkningen, samtidigt som ett parallellt motiveringsarbete pågår.

Kvalitativt bedömer vi också att kunskapsspridningen har gått bra och de mål som satts upp oftast

(4)

lyckats nå upp till. På grund av detta har uppskattningen bland deltagarna varit stor. Det svåra i pedagogiken i denna form är så klart att kunskapsnivåerna ofta kan skilja sig åt ganska mycket inom gruppen. Vissa har självfallet mer kunskaper än andra och medan några redan kan skicka epost, vill andra lära sig att sätta på datorn. Detta är en utmaning alla cirkelledare har uttryckt vara svår att hantera men att det går att finna lösningar på. Eftersom projektet uttryckligen centrerar grundläggande cirklar i IT och Internet har ju därför takten fått anpassas efter de som kan minst.

Dock går det att lösa med individuella övningar och målsättningar, även om de deltagare med bredare kunskaper ibland då får arbeta själva. Samtidigt ligger det ju i studiecirkelns natur att alla deltagare hjälper varandra i gruppen, finner lösningar tillsammans och att det därmed sker en snabbare kunskapsutjämning. Detta är också något alla våra cirkelledare försöker lyfta fram och inspirera till.

Förutom detta har det inte funnits mycket hinder i pedagogiken. Det finns gott om studiematerial och övningar redan framarbetade, inte minst på Digidels hemsida. Dessutom var det många cirkelledare som arbetade fram egna övningar och studieplaner. Under projektets gång hade vi också träffar mellan alla ledare för att utbyta tankar, tips och erfarenheter i pedagogiken, något som blev mycket uppskattat och värdefullt i arbetet.

Kvalitetsmässigt har våra studiecirklar också förstärkts då det har kunnat vara två cirkelledare i flera av cirklarna, där den andra har finansierats av ABF Malmö. Detta har gällt de cirklar vi har bedömt att det finns ett extra behov, till exempelvis på grund av exempelvis språksvårigheter, funktionshinder eller andra sociala behov. Kommunikationen i en arabisktalande grupp kan till exempel underlättas av att en cirkelledare pratar framme vid en projektorbild, medan en annan förtydligar på enskildas skärm då operativsystem och programvara ofta är på engelska eller svenska.

3. En sammanställning av erfarenheterna från projektet och förslag på förbättringar

Sammanställt har vi fått bra och viktiga erfarenheter av projektet. Vi har lyckats skapa flera värdefulla samarbeten kring ett arbete med grundläggande IT för personer i socioekonomiskt utanförskap, och därmed öppnat upp för en mer effektiv och bred verksamhet i frågan på lokal nivå.

En av de främsta slutsatserna vi kan dra är att ett nära samarbete med personalen med expertis inom området och kännedom och kontakter med målgruppen är en ovärderlig förutsättning.

Tillsammans har vi också fått utveckla flera nya och breda pedagogiska lärdomar och metoder.

Tålamod, individuella målsättningar, motivation, teambuilding och målgruppsanpassade metoder har vi lärt oss är några nyckelförutsättningar för en lyckad studiecirkel inom IT och Internet för målgruppen. Under året har vi även lärt oss att en fundamental grund för ett lyckat pedagogiskt arbete med denna målgrupp, kanske mer än någon annan, kräver personlig trygghet och en inspirerande stämning inom gruppen.

Självfallet finns det dock mycket som skulle kunna förbättra en sådan här verksamhet. När det kommer till resurser så skulle det så klart underlätta om det fanns flera fullt utrustade datorsalar med projektor, bra luftventilation och snabb internetuppkoppling på fler ställen i kommunen. Trots

(5)

år 2013 finns det förvånansvärt lite duglig tekniska och digitala resurser för denna typ av arbete, tillgänglig för målgruppen. Förutom på JobbMalmö, biblioteket Garaget, och på ABF finns det knappt dugliga datorsalar med kapacitet för mer än 6 personer tillgängliga och detta har så klart försvårat vårt arbete väsentligt. Det ska tilläggas att alla tre ovan nämnda lokaler ligger placerade i centrala Malmö och liknande resurser går inte att finna i de fattigare stadsdelarna där den största delen av målgruppen bor och befinner sig. Möjligtvis med medborgarkontoret Varda i Rosengård som begränsat går att tillgå.

I ovan nämnda samarbete har ABF spelat en nyckelroll och under projektets gång har vi projekt- och cirkelledare ofta varit de som fått störst möjlighet och rum i utbytet av de specialkunskaper som skapas inom de olika samarbetsorganisationerna. Självfallet försöker vi i denna roll att sprida dessa kunskaper mellan alla samarbetsorganisationer så gott det går. Ändå tror vi att ett förslag på en förbättring i arbetet med grundläggande IT och Internet inom Malmö för målgruppen kan vara fler och bredare kunskapsutbyte och diskussioner. Utökade och mer kontinuerliga nätverksträffar mellan alla som arbetar inom just mötet med IT och Internet och socioekonomiskt utanförskap skulle därför kunna vara en värdefull idé att utveckla.

En av de svåraste problematiken i arbetet är deltagarnas ojämna kunskapsnivåerna som ofta finns inom grupperna. En idé för att kunna underlätta detta och kanske undvika allt för stora kunskapsnivåer och därmed lättare kunna anpassa studietempo, material och fokus, skulle vara djupare utvecklade frågeformulär kring kunskapsnivå innan cirkelns start. Detta skulle kunna ge möjlighet till en bättre gruppindelning efter kunskapsnivå. Alternativt skulle något form av kunskapstest eller diskussion med varje deltagare vara en bra idé, så att denna kan komma in i den grupp den passar bäst. I många fall under projektets gång har det funnits för lite resurser och möjlighet till sådana indelningar.

Slutligen finns det en del som skulle kunna göras inom studiematerial och då främst inom flerspråkiga studiematerial. Även om det finns en poäng att ha cirklarna i så hög grad som möjligt på svenska som en del i språkträning/introduktionen för nyanlända, skulle det underlätta med fler flerspråkiga övningssajter, där informationen skulle kunna gå att läsas på flera språk. Detta är ofta motiverande för flera flerspråkiga deltagare och underlätta också i pedagogiken så att den snarare kan fokusera IT och Internet i stället för språk och översättning.

4. Planer och önskemål på framtida arbeten

Utifrån ABF Malmö/Lommas satsning inom kampanjen Digidel 2013 har vi nu planer och önskemål om att vidareutveckla vårt nuvarande koncept att sprida kunskaper inom digital delaktighet hos målgruppen människor i ekonomiskt och socialt utanförskap. Detta önskar vi göra på två sätt. Ett, vi önskar att avgränsa verksamheten ytterligare och primärt fokusera fyra inriktningar inom målgruppen och utveckla de samarbeten vi funnit speciellt lyckade och där

(6)

behovet noterats vara extra stort. Två, vi önskar att parallellt producera en studie i vilken vi lyfter fram röster och tankar om digital delaktighet av personer i socialt och ekonomiskt utanförskap, samt av personer som arbetar med socialt arbete. Det senaste finner vi högst relevant då befintliga studier inom detta specifika område är näst intill ickeexisterande.

Vid en fortsättning av verksamheten önskar vi att fokusera fyra specifika inriktningar;

1) Kvinnor i svåra situationer. Då vi utifrån erfarenheter av fjolårets arbete inom Digidel har noterat att det finns ett stort behov av utrymmen och studiecirklar i digital delaktighet som riktar sig enbart till kvinnor, önskar vi att utveckla arbetet med detta koncept. Bakgrunden till detta är av flera anledningar, så som att en del kvinnor inte känner sig säkra i sällskap av män, eller enbart att vissa män ofta stor plats och lämnar lite över till andra. Vi önskar därför att starta kvinnoseparatistiska studiecirklar med olika kvinnojourer samt socialtjänsten i Malmö som primära samarbetspartners.

2) Under projektets gång 2012 blev det uppenbart hur studiecirklar i digital delaktighet kan vara en mycket uppskattad, givande och nyttig process inom behandling av drog- och alkoholberoende.

Ofta finns ett behov av stimulerande aktiviteter samtidigt som beroendeproblematik inte sällan leder till att du inte håller dig uppdaterad inom den digitala utvecklingen. Inte sällan blir även kommunikativa digitala metoder inom denna grupp extremt populära då kontakt med familj och vänner lättare kan återupptas. Vi vill därför utveckla vårt nuvarande samarbete med olika behandlingshem runt om i Malmö.

3) Vidare önskar vi på ABF Malmö att fortsätta vårt arbete med studiecirklar på flera språk, med främst fokus på nyanlända. I detta skulle då vårt nuvarande samarbete med Invandrarservice i Malmö utvecklas, där språken arabiska, somaliska och dari är mest förekommande. Inom socialt och ekonomiskt utanförskap är ofta språkbarriärer ett stort problem för att nå en bredare digital delaktighet. Det kan handla om att mycket hjälpinformation ofta är på engelska eller svenska, eller bara att tangentbord och operativsystem är annorlunda i Sverige. Då vi i skrivande stund använder oss av cirkelledare som både har bra kunskaper i både svenska och andraspråk skapas det även ett stort mervärde i att både språk- och digitala kunskaper utvecklas parallellt.

4) Under våren 2013 har ABF Malmö knutit ett nära samarbete med JobbMalmö som arbetar med långtidsarbetslösa. Upplägget består av att ABF erbjuder cirklar på plats för grundläggande IT och Internetkunskaper. Därefter tar JobbMalmö över med sin expertis och erbjuder kurser i jobbsökande, t ex CV-skrivande. Upplägget har varit mycket lyckat och eftersom kunskaperna utav studiecirklarna direkt måste tillämpas i arbetssökande skapas det bättre förutsättningar för en fortsatt digital delaktighet. I detta samarbete går också JobbMalmö in med datorer och så klart kontaktytor till alla de ca 1500 inskrivna de har.

(7)

En annan ny idé som fötts under ABF Malmös projektsatsning inom Digidel är att producera en rapport kring mötet mellan digitalt deltagande och socioekonomiskt utanförskap. Rapporten syftar till att genom en enkätstudie utgå från deltagarnas perspektiv när det gäller fördelar med ett digitalt deltagande och hinder för att kunna få tillgång till ett sådant. Då redan flera kontaktytor är etablerade mellan ABF Malmö och centrala sociala verksamheter blir också förutsättningarna för en sådan studie mycket bra. Då det även finns ett stort kunskapsgap om mötet mellan digital delaktighet och socioekonomiskt utanförskap är behovet för en sådan här studie skrikande stort.

5. En sammanställning av kursutvärderingar

Vi har efter genomförda studiecirklar erbjudit deltagarna att ta del av en kortare utvärdering. Denna utvärdering har bestått av de frågor som följer:

 Hur tycker ni att studiecirkeln har varit? Vad har varit bra / dåligt?

 Har ni under studiecirkeln fått ett större intresse för IT och Internet?

 Har ni under studiecirkeln fått bredare kunskaper inom IT och Internet?

 Skulle något kunna förbättras angående; Studiematerial, upplägg på cirkeln, cirkelledaren, lokal, tider?

 Har ni saknat något?

De svar som vi fått in är redovisade i ett bifogat dokument. Rent generellt kan vi konstatera att en överväldigande majoritet av de som deltagit i utvärderingen varit nöjda och i vissa fall mer därtill.

Samtliga av de som deltog i undersökningen och svarade på frågorna om de fått ett större intresse för och bredare kunskaper inom IT och Internet svarade ja.

Några av de svarande har påpekat att de vill ha en längre studiecirkel eftersom de känner att de vill lära sig mer. Detta är något som också framgått i muntliga samtal mellan cirkelledare och deltagare.

Förutom vissa specifika önskemål som enskilda deltagare önskat att det skulle tas upp under cirkeln har innehållet i cirkeln uppskattats av deltagarna. Detta vågar vi nog påstå beror mycket på att studiecirkelns pedagogik bygger på att cirkelledaren utgår från deltagarnas egna behov och lägger upp en studieplan efter detta.

Vissa av deltagarna har dock påpekat att tempot varit för högt och att de inte riktigt hängt med.

Detta visar i sig hur svårt det är att sätta samman en grupp människor med olika förutsättningar, trots att cirkelledarna är lyhörda inför allas olika startpunkter och målsättningar. Vi kan bara

(8)

beklaga att vi i vissa av dessa cirklar misslyckats med detta.

6. Deltagarlistor

Antalet deltagare på våra 45 genomförda studiecirklar var 281st. Då vårt mål var 300 deltagare har vi granskat de delar i projektet som vi anser kunnat förbättrat resultatet. Om vi tex arbetat mer med att nå ut i lokal press hade förmodligen antalet deltagare ökat påtagligt.

Deltagarantalsnittet har legat på ungefär samma nivå under hösten och våren. Under hösten genomfördes 15 cirklar med totalt 93 deltagare under hela hösten. Det ger ett snitt på 6,2 deltagare per cirkel. Under våren genomfördes 30 cirklar med totalt 188 deltagare, vilket ger ett snitt på 6,3 deltagare per cirkel.

Som vi påpekat tidigare har en av svårigheterna med vår målgrupp varit kontinuerligheten, dvs att kunna återkomma till cirkeln under sex tillfällen framåt. Detta har också gjort att antalet deltagare i vissa av cirklarna förändrats från gång till gång.

7. En sammanfattning av projektet

Vi har under Digidelprojektet på ABF i Malmö/Lomma genomfört 45 studiecirklar, á 18 timmar inom grundläggande IT och Internet. Projektet har riktats till människor i ekonomiskt och socialt utanförskap. Under projektet har vi nått 281 deltagare och genomfört 810 studiecirkeltimmar. Vi har använt oss av folkbildningens pedagogik och bedrivit samarbeten med stadsbibliotek, medborgarkontor, mötesplatser, organisationer och föreningar i Malmö.

Under hösten genomfördes 15 studiecirklar, medan det under våren hamnade på 30 studiecirklar.

Deltagarantalets snitt låg under hösten på 6,2 men under våren steg det lite till 6,3 deltagare. Totalt har det varit 281 deltagare som varit aktiva på studiecirklarna, varav 93 under hösten och 188 under våren.

Under projektets gång har ABF Malmö stått för rekrytering av studiecirkelledare med kunskaper i IT, medan våra samarbetspartners stått för den lokala förankringen, rekryteringen och i många fall även lokaler med teknisk utrustning. När våra samarbetspartners inte kunnat stå för lokal och utrustning har ABF kunnat erbjuda flertalet datasalar mitt i Malmö. De fall där det kunnat erbjudas lokal men ingen teknisk utrustning har ABF kunnat låna ut bärbara datorer. För att genomföra detta köptes 10 st bärbara datorer på tidig basis i projektet, som sedan använts under flertalet genomförda studiecirklar.

Vi har under projektets gång haft samarbete med ett flertal olika aktörer. De stadsbibliotek vi jobbat

(9)

med är Garaget, Oxie bibliotek, Kirsebergs bibliotek och Limhamns bibliotek. Vi har också utvecklat ett väl fungerande samarbete med olika mötesplatser i Malmö, där vi då finner Fontänhuset, Aktivitetshuset, RSMH, Yalla Trappan och Limhamns mötesplats. Förutom dessa finner vi också en blandning mellan föreningar, företag och kommunal verksamhet som vi samarbetat med, Sverigefinska pensionärsföreningen, Invandrarservice, Mötesplats Seved, Medborgarkontoret Varda, Personalstrategerna, Jobb Malmö, Internationella Kvinnoföreningen och Holma Folkets hus.

I och med denna oerhörda blandning av olika sorters samarbetspartners lyckades vi nå en väldigt bred grupp deltagare, samtidigt som vår inriktning mot människor i socialt och ekonomiskt utanförskap kunde säkras. Vi tror att vi genom dessa samarbeten lyckats med får målsättning att öppna Internets alla möjligheter för de som har minst.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :