• No results found

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Ungern 2005

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Ungern 2005"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter i Ungern 2005

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Ungern är en fungerande parlamentarisk demokrati med stabila institutioner.

Regeringen respekterar rättsväsendets oberoende. De mänskliga rättigheterna (MR) skyddas i allmänhet på ett bra sätt. Fortsatt uppmärksamhet bör dock ägnas åt den fortsatta segregeringen och diskrimineringen av romer, det långsamma förfarandet i rättssystemet, långa häktningstider och flyktingarnas situation vid asylmottagning.

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för de mänskliga rättigheterna

Ungern har ratificerat de centrala FN-konventionerna om mänskliga rättigheter, inklusive de två tilläggsprotokollen till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Ungern har även ratificerat flyktingkonventionen och den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Ungern ligger flera år efter med rapportering till relevanta FN-kommittéer vad gäller konventionen mot diskriminering av kvinnor (CEDAW) samt

konventionen om ekonomiska och sociala rättigheter (CESCR).

3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det finns uppgifter om inhuman behandling av frihetsberövade personer.

Romer och mörkhyade utlänningar är de vanligast förekommande offren för polisvåld.

Enligt uppgifter från ungerska Helsingforskommittén fortsätter de ungerska fängelserna att vara kraftigt överbelagda, i snitt runt 150 procent men på vissa fängelser uppåt 200 procent (totalt satt 16 000 personer i fängelse 2005).

(2)

Ökade ansträngningar görs för att rehabilitera brottslingar och underlätta återgång till livet utanför fängelset.

4. Dödsstraff

Dödsstraffet är avskaffat.

5. Rättssäkerhet

Domstolsväsendet utgörs av domstolar på lokal- och länsnivå samt av Högsta domstolen. Därutöver finns en författningsdomstol. De elva domarna i författningsdomstolen utses på nio år av parlamentet.

Domstolarna är självständiga i förhållande till den exekutiva makten.

Militärdomstolar förekommer, vars domar kan överklagas till Högsta

domstolen. Domare utses av presidenten, och kan inte fråntas sitt ämbete på annat sätt än vad som föreskrivs i lag. Män och kvinnor behandlas lika inom rättsväsendet. Straffbarhetsåldern är 18 år. Ungdom mellan 14 och 18 år kan av domstol i vissa fall dömas till internering vid ungdomsanstalt. Sedan den 1 mars 2000 finns möjlighet att häkta en misstänkt i dennes frånvaro. Vidare har utrymme skapats för dem som har begått smärre brott, att erhålla ett lägre straff i utbyte mot erkännande och utebliven rättegång.

Det rättsliga förfarandet i sin helhet är rättvist, om än långsamt. Högsta domstolen dras med de mest utdragna processerna, medan situationen i lokala och regionala domstolar har förbättrats under året. Ett problem är att domarna tyngs av överflödig administration och otidsenliga procedurregler. Till följd av anslutningsprocessen till EU har en ny regional nivå direkt under Högsta domstolen inrättats.

Polisen har traditionellt haft lågt förtroende hos allmänheten. Den misstänks för korruption och anklagas för brutalitet. Den ungerska polisen har enligt oberoende bedömare dock moderniserats och höjt rättssäkerhetsnivån avsevärt under de senaste åren.

Ungern har sedan tio år tillbaka tre ombudsmannainstitutioner - en för civila och medborgerliga rättigheter, en för minoriteter och en för dataskydd och informationsfrihet. Ungerska medborgare kan framföra klagomål vid samtliga tre institutioner. Ombudsmännen tillsätts av parlamentet. Ombudsmannen för civila och medborgerliga rättigheter utredde 2004 totalt 1 257 anmälningar; i 263 av dessa fastställdes att grundläggande medborgerliga rättigheter hade kränkts.

Vissa uppgifter tyder på att polisen inte alltid tillgodoser en misstänkts rätt till ombud på ett korrekt sätt. Polis, som gripit en misstänkt brottsling är också ansvarig för att utse försvarsadvokat. Vidare är ersättningen till offentliga

(3)

ombud så låg att kvaliteten på de ombud som utses blir lidande. Den bristande rättssäkerheten på detta område, liksom när det gäller situationen i fängelserna, är till stor del ett kostnadsproblem. Lagen om rättslig hjälp har dock

reformerats (reformerna trädde i kraft 2004). Den ger bland annat möjlighet för enskilda organisationer att ge rättslig hjälp till fattiga. En andra fas av reformarbetet har fördröjts av budgetmässiga skäl.

6. Personlig frihet

En gripen person kan hållas i 72 timmar innan häktningsframställning görs. En misstänkt har rätt till rättshjälp och förutsätts vara oskyldig tills motsatsen bevisats. Myndigheterna är skyldiga att utse ombud för ungdomar, obemedlade och förståndshandikappade.

Maximal häktningstid är två år. Tidigare har Ungern kritiserats för mycket långa häktningstider (tiden utnyttjades ibland som ett redskap för att utöva tryck på den frihetsberövade), men genomsnittstiden har det senaste året sjunkit radikalt. Romer hålls i förvar oftare och under längre tid än andra ungrare, som begått likvärdiga brott.

7. Straffrihet

Straffrihet förekommer inte.

8. Yttrande- och mediafrihet

Författningen garanterar yttrande-, tryck-, förenings-, församlings- och religionsfrihet.

Full yttrande- och mediafrihet råder i Ungern. Tidigare problem med tillsättningen av politiskt balanserade styrelser för public servicemedia är uppklarade. Mediafrågor är alltjämt politiserade.

Censur förekommer inte.

Det finns inga begränsningar av rätten att ansluta sig till politiska eller fackliga organisationer eller religiösa samfund. Tio eller flera personer kan registrera en förening.

Alla religiösa grupper får verka fritt. Det finns 92 officiellt erkända religioner, av vilka vissa är berättigade till statligt stöd. 100 underskrifter behövs för att kunna registrera en religion vid lokal domstol. Religiösa skolor erhåller bidrag på samma sätt som vanliga skolor.

9. De politiska institutionerna

Medborgare över 18 år, bosatta i Ungern, äger rätt att rösta. Allmänna val hålls var fjärde år. Efter parlamentsvalen 2002 finns 4 partier i parlamentet, av vilka

(4)

två ingår i regeringen. Det finns extremnationalistiska och antisemitiska partier, men inget av dem har i dag plats i parlamentet. Det nynazistiska partiet Blod och Ära upplöstes i oktober 2005 av en domstol i Budapest, med stöd i landets grundlag. Likaledes har domstolsförfaranden inletts mot personer som använt sig av den förbjudna nazistiska symbolen pilkorset.

Parlamentet väljer premiärminister på förslag av presidenten. Presidenten väljs av parlamentet för fem år. Nuvarande president tillträdde 2005. Presidenten har vetorätt i lagstiftningsärenden. Vidare sätter presidenten datum för parlamentsval och utser ministrar på förslag av premiärministern. Presidenten är överbefälhavare och har vissa, om än begränsade befogenheter inom det utrikespolitiska området.

Få kvinnor väljs in i de församlingar som har att fatta politiska beslut. 35 av de 386 ledamöterna i parlamentet är kvinnor. Regeringen med 18 medlemmar har 2 kvinnliga ledamöter.

Ungern har ett grundlagsskyddat stöd för nationella minoriteter, och ett ambitiöst system med viss politisk autonomi för etniska grupper. Lagen om nationella och etniska minoriteters rättigheter (1993) slår fast mer detaljerade rättigheter vad gäller bland annat utbildning på modersmålet och kulturella frågor.

Parlamentet har i juni 2005 beslutat om en ny lag som ska stärka och tydliggöra rollen för minoriteternas autonoma politiska organ på lokal, regional och nationell nivå. Bland annat får de en otvetydig legal status som statliga myndigheter jämfört med tidigare då de behandlats som enskilda organisationer.

10. Rätten till arbete och relaterade frågor

Diskriminering av romer och kvinnor förekommer i arbetslivet.

2005 var arbetslösheten drygt 7 procent. Arbetslösheten varierar dock kraftigt över landet, med över tio procents arbetslöshet i vissa delar av östra Ungern. I vissa romska bosättningar är arbetslösheten nära hundraprocentig.

Sysselsättningsgraden var 2004 ungefär 57 procent av arbetskraften (15-64 år), vilket är betydligt lägre än EU-snittet.

Arbetsmarknadslagen erkänner arbetstagarnas rätt att organisera sig, utse representanter, publicera tidningar och öppet främja sina medlemmars intressen. Bortsett från militär och polis har alla arbetstagare rätt att strejka.

Offentligt anställdas löner fastställs av parlamentet. En kommission bestående av arbetstagare, arbetsgivare och regeringen samråder om minimilöner och

(5)

arbetssociala förhållanden. Minimilönen uppgick år 2004 till 53 000 HUF/månad (1 900 SEK).

11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa

Alla delar av befolkningen har i princip samma tillgång till hälsovård. Dock medför de låga lönerna inom hälsosektorn, att ett omfattande system med betalningar vid sidan om tillämpas, varför vissa ingrepp kan kosta betydande belopp. Vidare varierar tillgången till hälsovård över landet. Vissa utsatta grupper, däribland romer, kan i praktiken ha sämre tillgång till hälsovård.

Medellivslängden för kvinnor är 76,5 år, och 68 år för män (2003).

Organisationer som verkar för kvinnors rättigheter pekar på allvarliga brister i skyddet för reproduktiv hälsa i Ungern. Abortlagstiftningen, som ändå är relativt liberal jämfört med andra länder i regionen, ålägger läkare att försöka övertala kvinnor att inte göra abort. En kvinna som ändå beslutar sig för att göra abort får bekosta detta själv om inte särskilda omständigheter föreligger.

12. Rätten till utbildning

5,5 procent av BNP gick till utbildningssektorn (2002), vilket var något högre än EU-genomsnittet. Tio års grundläggande utbildning är obligatorisk och kostnadsfri. Det förekommer ingen skillnad mellan flickors och pojkars rätt till utbildning. Däremot förekommer i praktiken diskriminering av romska barn inom skolväsendet. Vissa studier visar att det förekommer att friska romska barn sätts i klasser för förståndshandikappade, till stor del till följd av sin bakgrund och till följd av bristande kunskaper. Vissa klasser för

förståndshandikappade utgörs till åttio procent av romska barn. Det finns enligt uppgift 900 skolor i Ungern där antalet romska barn överstiger tio procent. Romska barn slutar skolan i förtid i större utsträckning än andra barn.

Regeringen har infört stipendier som ska uppmuntra romska ungdomar att fullfölja gymnasieutbildning och akademiska studier. Antalet stipendiater uppgick till 26 600 läsåret 2004/05.

Ungerska domstolar har under 2003 och 2004 utdömt skadestånd i

uppmärksammande mål om segregerade klasser för romska barn under 90- talet.

13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard

Den ekonomiska tillväxten från mitten av 90-talet har skapat förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor i landet. Inkomstskillnaderna i landet är dock stora, både mellan olika grupper av arbetstagare och mellan Budapest och västra Ungern å ena sidan, och östra Ungern å den andra. BNP per capita uppgick till 8 025 euro år 2004. Tillgången på bostäder är ett problem. 44 000 nya bostäder byggdes 2004. Delar av bostadsbeståndet saknar fortfarande vatten och avlopp. Bland den stora romska befolkningen uppskattas 10

(6)

procent fortfarande bo i områden utan vatten, el eller avlopp. Bostadsbyggande är dock prioriterat av regeringen.

Den genomsnittliga pensionen uppgick 2004 till 56 000 HUF/månad (cirka 2 070 kr).

En av fem ungrare är äldre än 60 år, och andelen äldre väntas öka till trettio procent under de kommande 25 åren. Från regeringens sida söker man finna nya former för äldrevård och samtidigt upprätthålla standarden på berörda vårdinstitutioner.

OLIKA GRUPPERS SITUATION

14. Kvinnans ställning

De organisationer som arbetar med kvinnors rättigheter efterlyser fortfarande den nationella jämställdhetsplan som påbörjades 2003.

Våld i hemmet mot kvinnor är vanligt förekommande. Det är dock svårt att få fram statistik eftersom misshandel sällan rapporteras. Organisationer

verksamma på området hävdar att två av tio kvinnor är hotade och/eller utsatta för våld i hemmet. Våldtäkt inom äktenskapet är straffbelagt. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter rekommenderade vid sessionen i april 2002 Ungern att vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. En ny lag om våld mot kvinnor antogs av parlamentet 2003.

Den ungerska polisledningen har under 2005, som svar på anklagelser om passivitet när det gäller våld i hemmen, skickat ut ett "metodologi-instruktion"

till lokala polismyndigheter som instruerar dem att prioritera sådana anmälningar högre. Dessutom kräver man att samarbetet mellan polis och sociala myndigheter ska förbättras. Fortfarande finns behov av utbildning och attitydförändring i poliskåren när det gäller kvinnovåld.

Lagen förbjuder inte sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Juridiskt sett har kvinnor samma rättigheter som män, men antalet kvinnor i ledande

befattningar är lågt. Antalet kvinnor inom polis och krigsmakt har dock ökat de senaste åren. Kvinnor är starkt representerade på det rättsliga området, samt inom vård- och läraryrken. Kvinnors löner ligger lägre än lönerna för män i samma positioner.

Handel med kvinnor pågår med inriktning på västra Europa, Kanada och Japan. Ungern är i ökande utsträckning både transit- och destinationsland för handel med kvinnor från Ryssland, Ukraina och Rumänien. Människohandel är straffbart i Ungern sedan den 1 mars 1999. Ungerska myndigheter har påbörjat

(7)

insatser för att ta bättre hand om offren för prostitution och handel med kvinnor.

Den lag som introducerades i september 1999, som skulle begränsa

prostitutionen till vissa områden, kan inte anses ha varit framgångsrik och har lett till en juridiskt oklar situation. Inga beslut har fattats om i vilka områden prostitutionen skulle vara laglig. Det lokala motståndet är starkt överallt.

Samtidigt behandlas köpandet och säljandet av sex i de "förbjudna" områdena som en mindre förseelse. En växande gruppering i parlamentet vill legalisera prostitution fullt ut, och träda ur 1949 års konvention mot människohandel och prostitution (som Ungern ändå inte följer).

15. Barnets rättigheter

En övergripande strategi för stärkande av barns rättigheter saknas alltjämt.

Skillnader mellan olika grupper av barn existerar. Situationen för romska barn kräver särskilda åtgärder, på områden som hälsa, utbildning och social service.

Flera tusen barn utsätts för sexuell exploatering varje år, men endast cirka femtio fall per år hamnar i domstol.

I takt med den minskande befolkningen ökar regeringen ansträngningarna att förbättra villkoren för barnfamiljerna (ökade barnbidrag m.m.). Barn under 15 år får inte arbeta. Barnpornografi är förbjudet sedan 1997.

Den allmänna värnplikten avskaffades 2004.

16. Olika befolkningsgruppers situation

1993 års nationalitetslag erkänner 13 nationella och etniska minoriteter i Ungern. Tillsammans utgör dessa cirka tio procent av den ungerska

befolkningen. (I den senaste folkräkningen 2001 valde dock endast 314 000 att definiera sig som tillhörande en av de 13 minoriteterna.) Den största gruppen utgörs av romer, vars antal uppskattas till mellan 500 000 och 800 000. Vid lokalval kan dessa 13 minoriteter välja självstyrande organ med mandat att fatta beslut inom utbildning, kultur, media och ekonomi. Sedan valet 2002 finns 1317 självstyrande organ i Ungern. Kommunerna måste konsultera det lokala självstyret i frågor som rör den berörda minoriteten. Minoriteterna har också möjlighet att upprätta organ på nationell nivå, vilket alla 13 har gjort.

I det ungerska parlamentet finns ett ständigt utskott som ägnar sig åt

minoritetsfrågor och mänskliga rättigheter. En minoritetsombudsman, tillsatt av parlamentet, har till uppgift att ta emot klagomål från personer tillhörande minoriteter och fungera som rådgivare åt myndigheter i minoritetsfrågor. Det finns också en särskild myndighet för nationella och etniska minoriteter.

(8)

Myndigheten samordnar regeringens politik på området och övervakar regeltillämpning.

Den nuvarande ungerska regeringen lägger stor politisk vikt vid romafrågan.

Den framhåller att romernas situation, låga utbildningsnivå och resulterande hög arbetslöshet och ofta dåliga hälso- och bostadsförhållanden, utgör ett nationellt problem. Utbildningsministeriet har satsat kraftigt på att avskaffa segregering i skolsystemet genom att ge mer i bidrag till integrerade skolor. Det är för tidigt att se vilken effekt åtgärderna kommer att få på skolsystemet. Vissa medel, som avsatts till skolor med romska barn, kommer dock inte dessa skolor till del, eftersom kommunerna nyttjar medlen till annan skolverksamhet.

Samtidigt försvårar oenighet mellan olika romska grupper deras möjligheter att påverka regeringen i för dem positiv riktning.

På det institutionella området har regeringen vidtagit vissa åtgärder. Ett råd för romafrågor har skapats med 21 medlemmar som möts fyra gånger per år och leds direkt av premiärministern. En särskild minister har utsätts med ansvar för jämställdhet och minoriteter. Under denne minister, men organisatoriskt även i premiärministerns kontor, finns en statsekreterare med särskilt ansvar för romafrågor. Vid utbildningsdepartementet finns en särskild kommissionär med ansvar för romafrågor.

Dataskyddslagen från 1992 förhindrar insamling av uppgifter grundade på etnisk eller religiös tillhörighet, varför officiell statistik saknas inom vissa områden.

Romernas situation torde utgöra det största enskilda MR-problemet i Ungern.

Det finns i det ungerska samhället ett inbyggt och inte ofta ifrågasatt förakt mot romer. Även om vissa institutionella åtgärder vidtagits kvarstår en djup segregation av romerna i det ungerska samhället. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har uttryckt oro och rekommenderat vissa åtgärder från Ungerns sida; det gäller bland annat arbetsmarknad, utbildningssystemet, offentliga tjänster och tillgång till bostäder. 2005 fällde den ungerska

konstitutionsdomstolen flera ungerska kommuner som diskriminerat romer när det gällde tillgång till bostäder.

År 2005 till 2015 pågår "The Decade of Roma Inclusion", ett samarbetsprojekt mellan åtta centraleuropeiska stater, Världsbanken och EU. Som en

konsekvens av detta har bland annat en utbildningsfond skapats, med säte i Budapest.

Antisemitiska strömningar förekommer i det ungerska samhället, men inte i något av de i parlamentet företrädda partierna. Det extremnationella partiet MIÉP måste dock betecknas som antisemitiskt.

(9)

17. Diskriminering på grund av sexuell läggning

Homosexualitet är inte förbjudet enligt lag. Sexuellt umgänge mellan

heterosexuella är tillåtet från 14 års ålder, medan det är tillåtet från 18 års ålder mellan homosexuella. Homosexuella har rätt att ingå partnerskap, i det ingår rätten att ärva egendom och en avliden partners pension.

Konstitutionsdomstolen beslöt 1995 att diskriminering på grund av sexuell läggning inte får förekomma i Ungern. Med undantag för vissa rättigheter ingående i det sociala trygghetssystemet, har beslutet dock ej föranlett några lagändringar. Nybildade organisationer för homosexuellas rättigheter hävdar att homofobin ökat i Ungern, bland annat genom uttalanden av politiker på lokal, regional och nationell nivå. Ett extremhögerparti har 2005 väckt medial uppmärksamhet kring ett "Sodom-pris" som man tilldelar dem som "bryter mot samhällsmoralen". Företrädare för homosexuella är också kritiska till diskriminering av homosexuella i kyrkornas prästutbildningar, vilket föranlett rättsliga processer.

18. Flyktingars rättigheter

Mellan 1988 och slutet av 2004 ansökte 46 385 personer om asyl i Ungern.

Trenden är nedåtgående; under 2005 års första nio månader ansökte endast cirka 400 personer. I genomsnitt hälften av alla asylsökande lämnar Ungern illegalt inom en månad efter ankomst. Ytterligare en stor del lämnar landet efter att deras asylansökningar avslagits. Under sjuårsperioden ovan gav Ungern flyktingstatus till 1 477 personer. Även större delen av denna grupp lämnar vanligtvis landet efter en viss tid. Kritiker bland MR-organisationer, till exempel Helsingforskommittén, hävdar att ungerska myndigheter i själva verket uppmuntrar asylsökande att lämna landet.

Flyktingmottagandet har dock förbättrats de senaste åren, framför allt vad avser levnadsvillkoren för de asylsökande. Asylprocessen är dock fortfarande utdragen. I januari 2002 trädde ny lagstiftning i kraft, vilken lade lagarna inom asylområdet helt i linje med EU:s regelverk. Ett nytt verk med helhetsansvar för utlännings- och medborgarskapsärenden inrättades den 1 januari 2000.

Ungerns flyktingläger vid gränserna, där långa väntetider råder, fick kritik i EU:s översynsrapport i november 2003. Tillsammans med UNHCR har Ungern öppnat Europas första hem för separerade barn. 190 separerade flyktingbarn registrerades 2003 i Ungern Ett twinningsamarbete med Grekland pågår för att förbättra flyktingmottagandet.

Ungern är också ett transitland för illegal invandring till Europa. Den organiserade brottsligheten har växt i styrka, och människosmuggling förekommer. Förutom ungerska nätverk tros ryska, ukrainska och kinesiska brottssyndikat ligga bakom verksamheten. Efter stora investeringar från statens

(10)

sida har dock gränskontrollerna stärkts avsevärt, vilket kan ha gjort att människosmugglingen nu söker sig andra vägar än genom Ungern. Ungersk polis och gränsvakter rapporterade 1 843 illegala invandrare under 2003, vilket var en klar minskning jämfört med 5 728 år 2002. Några nyare siffror har inte stått att finna.

Ungerska Helsingforskommittén har framfört kritik mot att flyktingar i Ungern betraktas som en säkerhetsrisk. Kommittén hävdar vidare att många flyktingar inte får det skydd de skulle behöva i landet, utan i stället söker sig vidare till andra länder. I de allra flesta fallen har detta dock inte med det bristande skyddet utan med klyftan i levnadsstandard mellan Ungern och Västeuropa att göra.

Korruption bland poliser och gränsbevakningspersonal har förekommit bland annat i samband med immigration och trafficking.

19. Funktionshindrades situation

Regeringen uppskattar att upp till 10 procent av befolkningen har någon form av funktionshinder. 1998 beslutades att alla offentliga byggnader inom tio år skulle vara tillgängliga för funktionshindrade. Ett statligt råd för frågorna inrättades 1999, under ordförandeskap av socialministern. Sedan 1997 måste företag med fler än tjugo anställda reservera minst fem procent av tillgängliga platser åt funktionshindrade. De funktionshindrade göms inte undan, men den service som de ges är begränsad.

ÖVRIGT

20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter

Det finns ett stort antal oberoende MR-organisationer som bedriver ett viktigt rådgivnings- och övervakningsarbete. Ett ökande antal organisationer fungerar som remissinstanser i lagstiftningsarbetet.

21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter UNHCR förestår det lokala FN-kontoret. Verksamheten är främst inriktad på att bidra till att utveckla och förbättra det ungerska flyktingmottagandet.

Europarådet har sitt ungdomscenter i Budapest. Centret genomför en omfattande utbildningsverksamhet, som dock i princip tar sikte på Europarådets alla medlemsstater.

En organisation med europeisk spännvidd som har sitt säte i Budapest är European Roma Rights Centre (ERRC). Organisationen ger rättslig hjälp till romer i domstolsprocesser, men arbetar också med rådgivning, monitoring och

(11)

stipendier för att främja romers rättigheter. ERRC har ett samarbete bland annat med svenska DO och svenska Helsingforskommittén.

References

Related documents

Det svenska stödet bidrar till att föra anmälningar vidare till specialåklagaren för brott mot mänskliga rättigheter, inte minst kvinnors rättigheter. FN-organ som t ex

Ett betydande problem har varit att den asylprövningsnämnd som föreskrivs i flyktinglagen inte fungerat sedan 1998, vilket lett till att många asylsökande erhållit annan status

Kommittén har möjlighet att övervaka respekten för rättigheterna genom granskning av konventionsstaters rapporter, förfrågningar till konventions- stater,

1 Sedan 1990 finns inom ramen för FN även en konvention om migrerande arbetares och deras familjers rättigheter. Endast 27 stater har i januari 2005 ratificerat konventionen.

Det finns ett stort behov av att stärka FN:s maskineri för skyddet av de mänskliga rättigheterna med sikte på att alla människor skall garanteras möjligheter att åtnjuta

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i arbetet för jämställdhet i högre grad verka för att skapa grundläggande förutsättningar

Australien har ratificerat de a centrala konventionerna rörande mänskliga rättigheter Australien har inte undertecknat tilläggsprotokollet till konventionen om avskaffande av

Insatser för att öka respekten för de mänskliga rättigheter på Filippinerna ryms väl inom ramen för den antagna landstrategin och ett antal projekt har genomförts