• No results found

ANVISNING FÖR FUNKTIONER PÅ STADENS WEBBPLATSER OCH E-TJÄNSTER

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "ANVISNING FÖR FUNKTIONER PÅ STADENS WEBBPLATSER OCH E-TJÄNSTER"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 1

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

ANVISNING FÖR FUNKTIONER PÅ STADENS WEBBPLATSER

OCH E-TJÄNSTER

v. 1.1

(2)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 2

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

Innehållsförteckning

1. Om dokumentet ____________________________________________ 5

1.1 Syfte och användning... 5

1.2 Målgrupp för dokumentet... 5

1.3 Förutsättningar och avgränsningar ... 5

1.4 Uppdateringsrutiner för dokumentet... 6

1.5 Ansvarig för dokumentet... 6

2. Funktioner ________________________________________________ 7 2.1 Formulär... 7

2.1.1 Webbformulär och blanketter... 7

2.1.2 Kopia till avsändaren... 7

2.1.3 Placering av titel på fält ... 7

2.1.4 Markering av obligatoriska fält ... 7

2.1.5 Tydliga anvisningar om format ... 8

2.1.6 Begär endast uppgifter som är nödvändiga... 8

2.1.7 Auto-fill... 8

2.1.8 Röra sig mellan sidor ... 8

2.1.9 Se var man är i processen ... 8

2.1.10 Förhandsgranskning ... 9

2.1.11 Visa att något händer... 9

2.1.12 Felmeddelanden ... 9

2.1.13 Placering och ordning av fält... 10

2.1.14 Tab-ordning... 10

2.1.15 Långa formulär... 10

2.1.16 Bekräfta aktivitet... 10

2.1.17 Bifoga filer ... 11

2.2 E-post ... 11

2.3 Instruktioner, Hjälp och Frågor & svar... 11

2.3.1 Undvik om möjligt instruktioner... 11

2.3.2 Hjälp och instruktioner där behovet kan uppstå... 11

2.3.3 Hjälp för formulär ... 12

2.3.4 Placering av hjälpfunktioner och Frågor & svar... 12

2.4 Navigering... 12

2.4.1 Markera användarens position... 12

2.4.2 Enhetlighet i menyalternativ och sidans rubrik ... 12

2.4.3 Brödsmulenavigering ... 13

2.4.4 Etablera länk-konvention... 13

2.4.5 Länkars utseende ... 13

2.4.6 Rullgardinsmenyer/droplistor ... 14

2.4.7 Välja flera alternativ ... 14

2.4.8 Kaskadmenyer ... 15

2.4.9 Användning av logotyper som navigeringselement ... 15

2.4.10 Snabbkommandon ... 15

2.5 Knappar ... 16

2.5.1 Knapp eller länk?... 16

2.5.2 Markera knapp som aktiveras av Enter... 16

2.5.3 Placering av knappar ... 16

(3)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 3

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

2.6 Flerval... 17

2.6.1 Radioknappar – när endast ett alternativ kan väljas ... 17

2.6.2 Check-boxar – när flera alternativ kan väljas... 17

2.7 Sök och sökresultat ... 18

2.7.1 Enkel sökmöjlighet på varje sida... 18

2.7.2 Avancerad sökning ... 18

2.7.3 Vad söker man i?... 18

2.7.4 Ny sökning ... 18

2.7.5 Flera beroende val... 19

2.7.6 Sökresultat med flera sidor ... 19

2.7.7 Mest relevanta träffar först ... 19

2.7.8 Visa användarens avgränsningar ... 20

2.7.9 Visa typ av dokument i sökresultat ... 20

2.7.10 Information i sökresultat... 20

2.7.11 Möjlighet att välja presentation av sökresultat... 20

2.8 Ikoner... 20

2.9 Öppna nytt fönster ... 21

2.9.1 Extern länk i nytt fönster ... 21

2.9.2 Dokument i nytt fönster ... 21

2.9.3 Använd inte pop-up-fönster ... 21

2.9.4 När nya fönster öppnas ... 21

2.10 Alt-texter... 21

2.11 Tab-tangent... 22

2.12 Inloggning... 22

2.13 Utskrift ... 22

3. Generella anvisningar för interaktion ____________________________ 23 3.1 Anpassa efter målgruppen... 23

3.2 Gör det lätt att göra rätt ... 23

3.3 Ge relevant hjälp när problem uppstår ... 23

3.4 Gruppera information logiskt... 23

3.5 Avlasta minnet... 24

3.6 Inget onödigt ... 24

3.7 Var konsekvent... 24

3.8 Använd existerande standarder... 24

3.9 Ge återkoppling... 24

3.10 Underlätta användarens kontroll och frihet ... 25

3.11 Gör det möjligt att ångra sig ... 25

3.12 Stöd flera arbetssätt... 25

4. Framtagning ______________________________________________ 26 4.1 Hösten 2004 ... 26

4.2 Hösten 2006 ... 26

(4)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 4

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

GEMENSAMHET I FUNKTIONER PÅ STOCKHOLMS STADS WEBBPLATSER

Inom Stockholms stad finns ett flertal webbplatser och ett stort antal e-tjänster. Det stadsgemensamma intranät och stockholm.se är stadens största webbplatser, men förutom dessa finns webbplatser för stadens bolag, Stockholms skolwebb, många externa och interna e-tjänster och en e-learningplattform.

Vi vill att stockholmarna ska tycka att våra e-tjänster är lätta att använda och att de känner sig trygga med att utföra ärenden och söka information via våra webbplatser.

Att det fungerar på samma sätt, oavsett vilken av våra förvaltningar som tagit fram webbplatsen eller e-tjänsten lägger en grund för det. Därför är det viktigt att vi utgår ifrån en gemensam grafisk profil, men också använder oss av gemensamma begrepp när vi bygger nya e-tjänster och webbplatser.

Stockholms stad har tagit fram tre dokument med anvisningar för stadens webbnärvaro:

 Anvisning – Begrepp på stadens webbplatser och e-tjänster

 Anvisningar för utformning av funktioner

 Anvisningar för e-tjänster – Design, interaktion, disposition

Det är vår förhoppning att vi med tydlighet och enkelhet i och med dessa anvisningar ska kunna underlätta för medborgare, företagare och våra tillfälliga besökare att använda våra webbplatser.

(5)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 5

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

1. Om dokumentet

1.1 Syfte och användning

Syftet med anvisningarna är att de ska stödja likhet i funktioners utformning, avseende flöde och interaktion, så att användare kan interagera på samma sätt överallt på stadens olika webbplatser. Dokumentet omfattar t.ex. stöd för navigation, formulär, sök-

funktioner och hjälpfunktioner. Genom en enhetlighet i dessa kan användaren dra fördel av det hon lärt sig om en webbplats eller tjänst när hon använder en annan. Det minskar frustration och stress hos användaren och bidrar till en effektivare användning av webbplatserna.

Kapitel 2 beskriver specifika anvisningar för utformning av interaktion och flöden i funktioner.

Kapitel 3 beskriver mer generella principer för att ge en bakgrund och förståelse för de specifika anvisningarna.

Dokumentet är tänkt att användas som underlag vid upphandling och avrop som anvisningar vid utformning av gränssnitt.

1.2 Målgrupp för dokumentet

Anvisningarna är till för dels externa leverantörer och dels Stockholms stads beställare, vid anpassning, vidareutveckling eller nyutveckling av webbplatser inom staden.

Anvisningarna ska även användas då utveckling görs internt inom staden, av de interna resurser som arbetar med stadens webbplatser

Dokumentet ska användas även om leverantören har kompetens inom

användbarhetsdesign, eftersom syftet inte bara att skapa god användbarhet på webbplatserna utan även att skapa enhetlighet.

Anvisningarna ska användas av:

 Grafiska formgivare

 Interaktionsdesigners

 Gränssnittsprogrammerare

 Projektledare/beställare hos staden

1.3 Förutsättningar och avgränsningar

Detta dokument tillsammans med anvisningar för begrepp på stadens webbplatser, och anvisningar för e-tjänster kompletterar stadens grafiska profil, aktuell webbplats grafiska manual, stadens webbstrategi, samt redaktörsmanualer.

(6)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 6

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

Dokumentet beskriver vanliga och generella funktioner och flöden som återkommer på flera webbplatser. Det beskriver inte stora och unika funktioner som exempelvis diskussionsgrupper, kartor, chatt, avatarer och kalendarier. Det finns dock skäl att komplettera med detta då dessa funktioner blivit vanligare på webben sedan anvisningarna upprättades.

I dokumentet görs inga ställningstaganden beträffande utformning av menysystem (toppnavigering, vänsternavigering, fliksystem etc), då detta till stor del är styrt av det grafiska konceptet och informationsarkitekturen för respektive webbplats.

Staden bör följa befintliga anvisningar för tillgänglighetsanpassning av offentliga myndigheters webbplatser, Vägledningen 24-timmarswebben. Vägledningen tas fram av Verva, Verket för förvaltningsutveckling, och uppdateras med jämna mellanrum.

Anvisningarna för funktioner på stadens webbplatser har inte införlivat riklinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben. Dock har ett viktigt mål varit att anvisningarna inte ska bryta mot eller omöjliggöra en anpassning till någon av anvisningarna i

Vägledningen. För att uppnå god tillgänglighet på webbplatsen bör därför Vägledningen användas som ett komplement till detta dokument.

Målet är också att anvisningarna inte ska bryta mot stadens policy för informationssäkerhet. Anvisningarna är därför avstämda med stadens informationssäkerhetschef, Kent Larsson.

1.4 Uppdateringsrutiner för dokumentet

Anvisningarna har under hösten 2005 och våren 2006 applicerats på stadens nya intranät och därefter utvärderats och reviderats till detta dokument. Anvisningarna har även använts i framtagandet av stadens nya webbplats, stockholm.se under 2007 och 2008 och resulterat i dokumentet: Anvisningar för e-tjänster – design, interaktion, och disposition.

En översyn kommer att behövas årligen för att anvisningarna ska hållas gällande och aktuella, då webbområdet står under snabb och ständig utveckling. Detta är därför ett högst levande dokument.

Synpunkter och förslag på utveckling av dokumentet är alltid välkomna. Dessa kan lämnas till förvaltningsansvarig Stockholm webb.

1.5 Ansvarig för dokumentet

Ansvarig för dokumentet är Hanna Brogren, kommunikationsdirektör, Stockholms stad.

(7)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 7

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

2. Funktioner

2.1 Formulär

2.1.1 Webbformulär och blanketter

Webbformulär innebär att användaren kan fylla i fält direkt på webbplatsen.

Webbformulär ska användas i möjligaste mån. Detta förenklar datainsamling och underlättar interaktivitet med bakomliggande system.

2.1.2 Kopia till avsändaren

Användaren bör ha möjlighet att spara en kopia av inskickade uppgifter. Det kan finnas tillfällen då användaren behöver kunna kontrollera sina uppgifter i efterhand. Användaren bör därför erbjudas ett särskilt fält för att fylla i sin e-postadress:

2.1.3 Placering av titel på fält

Titeln på fältet ska placeras i anslutning till fältet, och placeringen ska vara konsekvent inom hela webbplatsen. Hur placeringen sker ska specificeras i webbplatsens grafiska manual.

2.1.4 Markering av obligatoriska fält

Det ska tydligt markeras för användaren vilka fält som är obligatoriska.

Markeringen görs genom asterisk (*) efter titeln på fältet. Förklaringen ”Fält markerade med * är obligatoriska” placeras väl synlig direkt efter formulärfältets rubrik. Se exempel:

Tilltalsnamn*

Efternamn*

c/o

Fält markerade med * är obligatoriska.

(8)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 8

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

Andra typer av markeringar av obligatoriska fält, till exempel olika färgsättning, bör undvikas.

2.1.5 Tydliga anvisningar om format

I de fall särskilda format krävs, ska detta anges tydligt. Anvisningar ska placeras i anslutning till fältet, och placeringen ska vara konsekvent inom hela webbplatsen. Hur placeringen sker ska specificeras i webbplatsens grafiska manual.

Tilltalsnamn*

Efternamn*

Personnummer*

Ange namn exakt enligt folkbokföring.

Ange personnumret så här: 19660630-1234

2.1.6 Begär endast uppgifter som är nödvändiga

Begär endast uppgifter som är absolut nödvändiga att fylla i för att formuläret/ansökan ska kunna behandlas. Undvik att begära uppgifter som kan vara bra att ha.

2.1.7 Auto-fill

Användaren ska bara behöva fylla i varje uppgift en gång. I de fall uppgiften behövs på flera ställen ska den fyllas i automatiskt.

För en inloggad användare ska uppgifter som är kända för Stockholms stad genom ID- portalen eller andra databaser och register fyllas i automatiskt i aktuella fält i formuläret.

2.1.8 Röra sig mellan sidor

Användaren ska kunna gå fram och tillbaka mellan sidorna i ett formulär,,utan att förlora den information som fyllts i.

Undantagna är de fall när det inte är möjligt att hoppa till en annan sida, till exempel på grund av att vissa uppgifter måste vara ifyllda innan användaren kan gå till nästa steg.

Detta ska i så fall vara tydligt för användaren.

2.1.9 Se var man är i processen

Vid ansökningar och andra interaktiva processer som innehåller flera moment (steg) ska användaren enkelt kunna se hur många steg processen innehåller och i vilket steg han eller hon befinner sig just nu.

Använd där så är lämpligt både siffror och beskrivningar av vad varje steg innebär. En visuell bild av processen gör det lättare för användaren att få en uppfattning om

(9)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 9

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

aktivitetens omfattning. Varje steg bör vara klickbart, så att användaren kan röra sig mellan olika sidor i processen. Ett exempel på hur detta kan utformas är följande:

Ej genomgångna steg i processen ska vara dimmade (inaktiva), för att indikera att användaren inte kan gå till dessa utan att ha genomfört tidigare steg.

Ett alternativ till ovanstående, till exempel vid utrymmesbrist och vid kortare processer, är att beskriva processen med siffra för aktuell sida följt av det totala antalet sidor inom parentes. Information om var användaren bör då ges i en rubrik för sidan enligt nedan:

Ansökan om… - Steg 2 (5)

2.1.10 Förhandsgranskning

Innan användaren skickar det ifyllda formuläret ska användaren ha möjlighet att välja att se och kontrollera alla ifyllda uppgifter och val på en sammanfattad sida. Detta är viktigt vid långa formulär där alla fält inte syns samtidigt.

Där elektronisk signatur erfordras krävs detta steg.

Sidan bör vara överskådlig och det ska inte vara möjligt att göra förändringar direkt på sidan. Användaren bör i stället enkelt kunna gå tillbaka för att göra ändringar i

formuläret. Undantag kan vara om det finns begränsade uppgifter som många kan ha anledning att ändra (jämför till exempel att man ofta kan ändra antal artiklar i

”shoppingvagnar”).

2.1.11 Visa att något händer

I de fall systemet arbetar (hämtar information, laddar, gör beräkningar, sparar etc) är det viktigt att visa tydligt för användaren att detta pågår. På så sätt minimeras risken att användaren blir osäker på om lösningen hängt sig etc. För kortare tider (upp till 10 sekunder) ska pekaren ändras till ett timglas, för längre tider rekommenderas en så kallad

”status bar”, där återstående tid visas i procent:

2.1.12 Felmeddelanden

Om ett fel uppstår på grund av att användaren fyllt i formuläret felaktigt bör ett

varningsmeddelande visas högst upp på sidan, där användaren först tittar. Den inledande förklaringen bör visas med större teckenstorlek. Specifika förklaringar av vad som är felaktigt eller ofullständigt ska stå i anslutning till aktuellt formulärfält och med så tydliga förklaringar som möjligt. Utformning av felmeddelanden ska vara konsekvent utformat och placerat på hela webbplatsen.

(10)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 10

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

Felmeddelandet bör kompletteras med en symbol för att uppmärksamma användaren på att ett fel har inträffat och var.

De uppgifter som är korrekt ifyllda ska vara kvar, så att användaren endast behöver ändra det felaktiga fältet och inte behöver börja om från början. Se nedanstående exempel:

Tilltalsnamn*

Efternamn*

Fält markerade med * är obligatoriska.

Nils

Efternamn saknas.

Formuläret är ofullständigt.

Förklaringar ges till höger om respektive fält.

För formulär som innehåller flera sidor ska felmeddelanden ges när användaren går till nästa sida.

2.1.13 Placering och ordning av fält

Placera fält utifrån situationens logik. Till exempel:

 Vid ansökningar är det vanligast att namn- och adressuppgifter kommer först

 Vid e-handel är vanligast att man först väljer vara och därefter anger adress

 Vid inmatning av adress bör fält för gatunamn och gatunummer ligga på samma rad

2.1.14 Tab-ordning

Gör det möjligt för användaren att förflytta sig mellan fält med hjälp av tab-tangenten.

Förflyttning mellan fälten med tab-tangenten ska vara i den ordning användaren använder formuläret.

2.1.15 Långa formulär

Vid långa formulär rekommenderas att formuläret delas upp i flera sidor. Uppdelning av formuläret ska vara i naturliga delar och dessa ska vara tydligt namngivna, så att

användaren trots uppdelning får en överblick över formulärets hela omfattning. Scrollning i höjdled ska accepteras, om detta är nödvändigt för en intuitiv uppdelning av formulärets olika delar.

Se även avsnittet ”Se var man är i processen”.

2.1.16 Bekräfta aktivitet

Information om hur uppgifter kommer att behandlas bör ges innan aktiviteten är genomförd/formuläret är skickat.

(11)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 11

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

När en aktivitet är genomförd ska användaren direkt få ett meddelande på skärmen, som bekräftar aktiviteten och eventuellt även här hur uppgifterna kommer att behandlas.

Bekräftelse bör alltid ske på webbplatsen, men kan även kompletteras med e-post, sms eller brev. Önskemål om sådan komplettering ska göras på sidan för bekräftelse på webbplatsen.

Skicka Bekräftelse

Din ansökan är nu skickad. Du kommer att bli kontaktad av…

Vill du även få bekräftelse via e-post? Fyll i din e- postadress nedan och klicka på Skicka.

2.1.17 Bifoga filer

I de fall användaren ska kunna bifoga bilagor ska det finnas en uppladdningsfunktion.

Uppladdningsfunktionen hjälper användaren att söka och välja dokument och andra filer från sin egen dator. Följande krav ställs på en uppladdningsfunktion:

 Enkelt att leta

 Tydligt vilka filer som valts

 Enkelt att lägga till fler filer

 Enkelt att ta bort bifogade filer

2.2 E-post

För externa webbplatser används e-postformulär. Anledningen är att alla användare inte har egen e-postadress samt att det kan finnas behov av att vara anonym. E-postformulär förhindrar även möjlighet att skicka spam till stadens adresser.

För intranät används mailto-länkar.

2.3 Instruktioner, Hjälp och Frågor & svar

2.3.1 Undvik om möjligt instruktioner

De flesta användare läser inte instruktioner, de försöker i stället interagera direkt med webbplatsen eller tjänsten. Förutsätt aldrig att användare läser instruktioner. Förutsätt istället att användare aldrig läser instruktioner.

Om instruktioner ändå behövs, skriv kortfattat.

2.3.2 Hjälp och instruktioner där behovet kan uppstå

Ge stöd där användaren befinner sig. Instruktioner, Frågor & Svar, Hjälp och kontaktuppgifter ska i största möjliga mån vara specifika och ska alltid presenteras i

(12)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 12

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

anslutning till det innehåll som besökaren använder eller läser. Detta kan göras antingen genom att hjälp och instruktioner presenteras på samma sida, eller att de kan tas fram i anslutning till det aktuella innehållet.

2.3.3 Hjälp för formulär

För att användaren lätt ska hitta stöd för att fylla i ett formulär bör instruktioner och hjälptexter vara tillgängliga i anslutning till formuläret. Instruktioner som rör hela formuläret eller funktionen placeras ovanför formuläret eller funktionen. Kortare instruktioner för specifika fält presenteras i anslutning till fältet:

Fastighetsbeteckning*

Personnummer*

Ange fastighetsbeteckning. Fastighetsbeteckningen hittar du…

Ange personnumret så här: 19660630-1234

2.3.4 Placering av hjälpfunktioner och Frågor & svar

För att underlätta användning av stadens webbplatser bör särskilda hjälpfunktioner och Frågor & Svar placeras enhetligt. Det kan finnas en generell Frågor & Svar som gäller för hela webbplatsen, den bör i så fall vara placerad i en global meny så att den är åtkomlig från alla sidor. En Frågor & Svar kopplad till ett specifikt område/tjänst bör däremot vara placerad i anslutning till just det området/tjänsten.

2.4 Navigering

Navigering handlar om den hjälp användaren får för att röra sig runt mellan webbplatsens olika sidor.

2.4.1 Markera användarens position

Det ska vara tydligt var användaren befinner sig i informationsstrukturen:

Visa grafiskt i huvudnavigeringen vilken sida som valts.

2.4.2 Enhetlighet i menyalternativ och sidans rubrik

När en användare klickar på ett menyalternativ eller en länk förväntar hon sig att komma till en sida som motsvarar hennes val.

Rubriken, som presenteras överst på varje sida, bör överensstämma med det

menyalternativ som är markerat i huvudnavigeringen eller den länk som har lett till sidan.

Vid långa rubriker kan en kortare variant visas i navigationen.

(13)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 13

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

2.4.3 Brödsmulenavigering

Ett generellt problem på webben är att det förekommer olika varianter av brödsmulenavigering som skiljer sig åt i funktionalitet. Dels finns en variant där

brödsmulorna visualiserar sidans placering i webbplatsens struktur, dels finns en variant där brödsmulorna motsvarar exakt de sidor som användaren besökt.

Att använda brödsmulenavigering kan därför förvirra användaren mer än hjälpa.

2.4.4 Etablera länk-konvention

Det finns många olika medel att navigera och det är viktigt att dessa har en konvention och att olika utformning används för olika medel och att de används konsekvent på webbplatsen.

Se till att det finns regler för hur olika navigationsmedel utformas. T.ex.

 Menyer ska se och fungera på samma sätt på hela webbplatsen.

 Länkar inom webbplatsen ska se ut och placeras på samma sätt.

 Länkar till externa webbsidor ska se och placeras på samma sätt.

 Länkar som leder till en funktion, till exempel ett sökbart arkiv eller ett

diskussionsforum. Observera dock hur denna länk skiljer sig från en knapp: En funktionslänk leder till diskussionsforumet, en knapp är det man klickar på för att göra ett inlägg i diskussionsforumet.

Tänk därför på att grafiskt skilja på funktionslänkar och länkar som leder till annan sida, till exempel genom att använda olika länkikoner/pilar.

Webbplatsens länkkonvention ska beskrivas i webbplatsens grafiska manual.

2.4.5 Länkars utseende

Länkar inom en webbplats ska ha ett enhetligt utseende, samt skilja sig från annan text, rubriker etc. Detta för att användaren enkelt ska kunna förstå och se vad som är klickbart och leder till en annan sida.

Låt inte knappar fungera som länkar eller länkar som knappar. Ett klick på en länk bör ta användaren till en annan sida. Ett klick på en knapp däremot, initierar en aktivitet, till exempel att ett formulär man fyllt i skickas iväg eller att en sökning utförs, eller att en interaktiv guide startas. Se även avsnittet Knappar och länkar.

Länkar för Stockholms stads olika webbplatser kan utformas olika, men ska vara

enhetliga och konsekvent använda inom respektive webbplats och styras av webbplatsens grafiska profil:

 Länkar ska vara enhetligt utformade på hela webbplatsen, det vill säga

funktionslänkar bör ha samma utseende på hela webbplatsen och samma sak för länkar som leder till en annan sida.

 Länkar ska ha tydlig färg, företrädesvis blå

 Länkarna ska ändra färg och/eller bli understrukna (om de inte redan är det) när användaren för pekaren över länken, det vill säga vid mouse over.

 I de fall användaren kan ha nytta av att se vilka länkar hon redan klickat på ska dessa ha en annan färg. Detta gäller till exempel nyheter, sökresultat etc.

(14)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 14

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

Annat viktigt att tänka på vid utformning och användning av länkar är:

 Använd så stora träffytor som möjligt. Hela länktexten ska fungera som länk, som i exemplet ovan. Det är också viktigt att det är tillräckligt stora avstånd mellan klickbara element – till exempel textlänkar – för att användare ska kunna träffa var och en av dem utan svårighet.

 Var sparsam med länkar i löpande text. Presentera hellre länkar i slutet av varje textstycke.

 Om en länk leder till att en ny sida öppnas, bör detta markeras. Se även avsnittet Öppna nytt fönster.

2.4.6 Rullgardinsmenyer/droplistor

Så kallade rullgardinsmenyer eller droplistor kan användas för val av olika alternativ.

Användaren väljer ett alternativ genom att släppa pekaren på alternativet.

Rullgardinsmenyer används i två typer av situationer:

 Snabbvägar till olika sidor.

 Val av kategorier, till exempel i formulär eller sökfunktioner.

Rullgardinsmenyer är särskilt lämpade när alternativen är väl kända eller enkla att förstå, det vill säga då rullgardinsmenyn kan stödja snabba val. Då kan också antalet alternativ vara stort utan problem för användaren. Dock bör valen i menyn vara ordnade i alfabetisk ordning så att användaren snabbt kan hitta och söka sig ner via bokstavstangenterna.

Om antalet kategorier är stort och oöverskådligt bör man överväga att dela upp valen i olika rullgardinsmenyer, så att man i ett första steg väljer huvudkategori, för att därefter välja underkategori. Överliggande rullgardinsmeny kan då styra vilka val som kan visas i underliggande rullgardinsmenyer och valen i dessa kan då minskas.

Använd inte rullgardinsmenyer om antalet alternativ är väldigt få. Då är det bättre att visa alla alternativ, och låta användaren välja med så kallade radioknappar eller checkboxar, beroende på hur många alternativ användaren ska kunna välja (se nedan under rubriken Flervalsalternativ).

2.4.7 Välja flera alternativ

Där användaren ska kunna välja flera alternativ i stor mängd alternativ bör detta utformas enligt som en rullgardinsmeny med möjlighet att göra flera val, t ex enligt nedan. Tänk på

(15)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 15

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

att ha en text som förklarar för användaren att det går att välja flera alternativ i listan, då själva utformningen av rullgardinsmenyn inte gör detta självklart för alla användare:

Välj förvaltning

Vill du markera flera alternativ? Tryck på ctrl och klicka på de alternativ du vill markera.

Alla

Idrottsförvaltningen Brandförsvaret

Gatu- och fastighetskontoret Integrationsförvaltningen

2.4.8 Kaskadmenyer

Med kaskadmenyer menas rullgardinsmenyer där ytterligare valbara alternativ fälls ut åt sidan.

När det gäller kaskadmenyer rekommenderas följande:

 Kaskadmenyer kan vara svåra att använda, men ger i gengäld snabb åtkomst till sidor längre ner i strukturen. Kaskadmenyer är därför mer lämpade för interna webbplatser/verktyg (där behovet av effektivitet är stort) än för externa (där en stor del av användarna kan vara sällananvändare och därmed ovana).

 Kaskadmenyer kan vara svåra att manövrera då de kräver finmotorik. Använd därför maximalt två nivåer.

2.4.9 Användning av logotyper som navigeringselement

Den logotyp som är placerad längst uppe till vänster på sidan ska fungera som länk till webbplatsens startsida.

2.4.10 Snabbkommandon

Snabbkommandon ska kunna användas, då de underlättar för användare, inte minst funktionshindrade. Snabbkommandon ska vara desamma på alla stadens webbplatser.

Nedanstående snabbkommandon följer Vervas anvisningar, och bidrar därmed till en standardisering för hela den offentliga sektorn i Sverige.

(16)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 16

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

S Hoppa över navigeringen, gå direkt till textinnehållet (relevant för röstuppläsare) 0 Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation

1 Startsida 2 Nyheter 3 Webbkarta 4 Sökfunktionen 5 Frågor och svar 7 Kontakt

2.5 Knappar

2.5.1 Knapp eller länk?

Knappar markerar att en aktivitet kan utföras (eller avbrytas). Typiska knappar är OK, Skicka, Avbryt, Sök etc. Knappar ska inte förväxlas med länkar, som leder till en annan sida. Det är därför viktigt att knappar har en distinkt utformning, vilket vanligtvis görs genom att knapparna grafiskt ges en känsla av tredimensionalitet. Utforma inte länkar och andra designelement som knappar.

Låt inte knappar fungera som länkar eller länkar som knappar. Ett klick på en knapp initierar en aktivitet, till exempel att ett formulär man fyllt i skickas iväg eller att en sökning utförs, eller att en interaktiv guide startas. Ett klick på en länk däremot, bör ta användaren till en annan sida. Se även avsnittet Länkars utseende.

2.5.2 Markera knapp som aktiveras av Enter

Markera den knapp som är huvudval, det vill säga den knapp som aktiveras om användaren trycker på Enter på tangentbordet:

2.5.3 Placering av knappar

Knapparnas placering hjälper användaren att förstå vilka alternativ som erbjuds och minskar risken för fel. Den viktigaste rekommendationen är här att knappar ska placeras konsekvent på hela webbplatsen.

Om det finns flera knappar ska det aktiva huvudvalet (OK, Skicka etc) alltid placeras till höger om passiva alternativ som Avbryt, som i exemplet ovan.

Knapparna ska grupperas och placeras konsekvent inom webbplatsen. Placeringen beror på webbplatsens design i övrigt

(17)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 17

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

2.6 Flerval

Det finns olika sätt att låta användaren välja ett eller flera alternativ. Rullgardinsmenyer, som beskrivits ovan, är ett sätt, både för att välja ett och/eller flera alternativ.

Rullgardinsmenyer bör dock inte användas om antalet alternativ är väldigt få, eftersom det skapar ett onödigt mellansteg då användaren inte direkt kan se vilka alternativ som finns (se avsnittet Rullgardinsmenyer/droplistor). Följande alternativ till

rullgardinsmenyer finns:

2.6.1 Radioknappar – när endast ett alternativ kan väljas

När endast ett av flera alternativ kan väljas, är så kallade radioknappar lämpliga. Om användaren klickar i en tom ring, så ersätter detta det tidigare valet.

Svartvitt

Färg

Alla

Alternativen måste vara tydligt åtskilda, eftersom användaren tvingas välja ett av alternativen. Erbjud ett alternativ för den som inte vill eller kan ta ställning, som i fallet ovan där användaren kan välja Alla.

Både text och ring ska vara en och samma träffyta, så att användaren inte behöver pricka exakt i den lilla ringen.

2.6.2 Check-boxar – när flera alternativ kan väljas

Så kallade checkboxar ska användas när användaren kan välja flera alternativ.

Bilagor

Övriga

Föredragningslistor

Beslut

Flera alternativ kan väljas

Informera användaren om att flera alternativ kan väljas, då check-boxar i sig inte gör detta uppenbart för alla användare.

Både text och ruta ska vara en och samma träffyta, så att användaren inte behöver pricka exakt i den lilla rutan.

(18)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 18

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

2.7 Sök och sökresultat

2.7.1 Enkel sökmöjlighet på varje sida

Ett enkelt sökfält bör vara tillgängligt på varje sida, det vill säga globalt/i webbplatsens huvudnavigation. Sökfältet ska placeras så att det tydligt framgår att den gäller hela webbplatsen (vanligtvis överst till höger). Sökmöjligheten bör vara utformad på enklast möjliga sätt, beroende på sökfunktionens komplexitet:

Någon ytterligare förklaring behövs inte (till exempel ”Skriv in ditt sökord i rutan”), då enkel sökfunktionalitet finns och fungerar likadant på i princip alla webbplatser.

Sökfältet bör vara tillräckligt långt för att användaren ska kunna fylla i två vanliga sökord (minst 20 tecken ska kunna synas i fältet).

2.7.2 Avancerad sökning

Få människor använder mer avancerad sökfunktionalitet, utöver att fylla i flera ord i sökfältet. I den mån sådan finns kan den vara tillgänglig från sidan för sökresultat, då behovet av mer avancerad sökning rimligen uppstår för att en enkel sökning misslyckats (till exempel vid alltför många träffar). Länk till avancerad sökning behöver alltså inte finnas på varje sida.

2.7.3 Vad söker man i?

I vissa fall är det inte självklart vad man söker i – hela webbplatsen, en del av webbplatsen eller i en speciell databas. Detta bör därför anges tydligt.

Sökfältet ska också placeras i anslutning till det område där sökningen sker (till exempel i anslutning till ett kalendarium). Om sökfunktionen söker i hela webbplatsen bör sökrutan vara placerad i webbplatsens globala navigation.

2.7.4 Ny sökning

Erbjud alltid möjlighet att göra ny sökning direkt på sidan för sökresultat. Användaren ska inte behöva gå till föregående sida för att göra en ny sökning.

Sökfält för ny sökning ska alltid placeras ovanför sökresultatet, det vill säga överst på sidan. Beroende på hur stor plats sökrutan tar kan den med fördel placeras både före och efter sökresultatet, för att undvika att användaren behöver scrolla onödigt mycket för att göra en ny sökning. Vid långa sökresultat rekommenderas att sökrutan placeras både över och under.

Använt sökord ska finnas kvar i sökfältet tills användaren skriver in ett nytt sökord.

(19)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 19

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

2.7.5 Flera beroende val

Vissa val är beroende av varandra. Det kan till exempel vara så att ett val i en

rullgardinsmeny påverkar vilka valmöjligheter som finns i ett andra steg. Om detta andra steg inte kan göras innan det första valet är gjort, bör detta framgå tydligt. Det finns här två olika situationer som kräver olika lösningar:

1. När ett givet val inte går att göra innan det föregående valet är gjort, bör detta vara dimmat innan första valet är gjort:

2. När det första valet styr vilka val som över huvud taget är möjliga, bör dessa interaktioner inte visas alls innan valet är gjort.

Rapporter

Word

PDF

Alla

2.7.6 Sökresultat med flera sidor

Om antalet sökträffar är så stort att det kräver flera sidor ska användaren kunna förflytta sig enkelt mellan de olika sidorna, samt se var hon är i förhållande till övriga sidor.

Användaren ska dels kunna stega sig fram och tillbaka genom att klicka på Nästa respektive Föregående, dels kunna gå direkt till en av träffsidorna genom att klicka på respektive siffra:

Denna stegfunktion ska finnas både över och under sökresultaten, så att användaren slipper scrolla för att gå till en annan sida.

2.7.7 Mest relevanta träffar först

I de fall sökmotorn kan ange vilken relevans olika sökträffar kan antas ha utifrån användarens sökord, ska sökträffarna sorteras utifrån detta. De mest relevanta träffarna ska komma först. Någon markering av graden av relevans är inte nödvändig, då få användare förstår (eller bryr sig om) vilken princip som använts för sorteringen. Exempel

(20)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 20

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

på principer är mest besökta sidor, sökord i rubriker och att ord förekommer många gånger.

2.7.8 Visa användarens avgränsningar

När användaren valt att begränsa sökningen, ska rubriken visa tydligt vilket område sökningen gäller:

Sökresultat – Evenemang

2.7.9 Visa typ av dokument i sökresultat

Visa vilken typ av dokument sökträffen avser. Ange också storlek, så att en användare i förväg får veta om ett dokument kan förväntas ta lång tid att ladda ner.

2.7.10 Information i sökresultat

Mängden information för varje sökträff kan variera, beroende på vald funktionalitet (vilket i sin tur beror på vilken typ av material sökmotorn söker i). Överlag

rekommenderas information utöver en rubrikrad, för att ge användaren en god bild över vad en sökträff innehåller.

2.7.11 Möjlighet att välja presentation av sökresultat

Användaren bör kunna välja antal sökträffar per sida. På så sätt kan användaren välja i vilken mån hon vill ha materialet uppdelat eller scrolla i längre sidor. Lämpliga intervall är 10, 25, 50 och 100 träffar per sida. Användaren bör kunna välja med en enkel

rullgardinsmeny.

Om flera val kan göras för att anpassa sökresultatet kan dessa samlas i en panel ovanför sökresultatet enligt följande:

En rad per träff 25 Rapporter

2.8 Ikoner

Ikoner kan användas av olika skäl: för att spara utrymme, för att tilltala användarens bildminne eller för att ge liv åt en webbplats. Användning av ikoner bör dock ske med varsamhet, då ikoner kan vara svåra att förstå. Här följer några tumregler för användning av ikoner:

 Använd ikoner sparsamt.

 Följ konventioner. Ikoner som är vanliga och därmed lättare att förstå är till exempel:

o Skrivare

(21)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 21

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

o E-post (kuvert) o Webbkarta

o Stäng pop-up (ruta med kryss) o Ta bort (papperskorg)

 Gör ikonerna tydliga.

 Komplettera gärna ikonerna med text. Text kan också visas vid mouse-over, det vill säga då användaren för muspekaren över ikonen.

2.9 Öppna nytt fönster

2.9.1 Extern länk i nytt fönster

Externa webbplatser ska öppnas i nytt fönster. Anledningen är att användaren ska slippa lämna den webbplats hon befinner sig på och att hon enkelt ska kunna komma tillbaka till denna igen.

2.9.2 Dokument i nytt fönster

Dokument ska alltid öppnas i nytt fönster, av samma anledning som för externa länkar, se ovan.

2.9.3 Använd inte pop-up-fönster

Pop-up-fönster ska inte användas för att webbläsare alltmer har inbyggda spärrar för pop- up-fönster. Om det finns behov av att visa något innehåll i separat fönster så ska

innehållet öppnas i ett nytt webbläsarfönster.

2.9.4 När nya fönster öppnas

När nya fönster ska öppnas ska det nya fönstret vara mindre än det ursprungliga, så att användaren ser att det finns kvar och enkelt kan återvända. Det är bra om länken då visualiserar att sidan kommer att öppnas i nytt fönster.

2.10 Alt-texter

Alt-texter används för att ersätta den information som visas i bilder, i de fall röstuppläsare används. Vid användning av alt-texter (och hjälp-texter som också visas vid mouseover) är det viktigt med fördröjning på någon sekund från det att pekaren förs över objektet tills texten visas. Annars finns risk för en blinkande effekt som kan verka irriterande för användaren.

(22)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 22

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

2.11 Tab-tangent

Utforma gränssnittet så att användaren kan förflytta sig med hjälp av tab-tangenten. På så sätt kan användare förflytta sig snabbt i gränssnittet, och röstuppläsare kan användas.

Om tabeller används, bygg upp dem på ett sådant sätt att användaren kan gå igenom tabellen med tab-tangenten, och få fältens innehåll uppläst i en logisk ordning. Om tab- tangenten ger förflyttning från vänster till höger i en tabell, måste innehållet anpassas efter detta. I annat fall försvåras användning av röstuppläsare.

Se även Tab-ordning under rubriken Formulär.

2.12 Inloggning

I de fall inloggning behövs rekommenderas följande:

 Gör inloggningsfunktionen så enkel som möjligt, givet rådande säkerhetskrav.

 Beskriv gärna syftet med att registrera sig i anslutning till inloggningsfunktionen.

 Lägg till information eller länk till information om hur man registrerar sig, i direkt anslutning till inloggningsfunktionen.

 Lägg till information eller länk till information om hur kan göra om man glömt lösenord, i direkt anslutning till inloggningsfunktionen.

2.13 Utskrift

Det ska gå att skriva ut alla sidor på stadens webbplatser Utskriftsfunktionen bör gå via användarens utskriftsfunktion i webbläsaren för att godkänna utskrift och det ska finnas en stilmall, CSS, för utskriftsformat.

Användaren ska kunna välja att skriva ut sidan antingen genom att använda webbläsarens utskriftsknapp eller genom en utskriftsfunktion på sidan som är kopplad till webbläsarens utskriftsfunktion. Funktionen bör då placeras enhetligt, det vill säga på samma plats på alla sidor.

(23)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 23

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

3. Generella anvisningar för interaktion

Det här avsnittet syftar till att fungera som ett extra stöd i användandet av anvisningarna, genom att förklara grundtanken bakom dem och på så sätt skapa förståelse för syftet med dem.

3.1 Anpassa efter målgruppen

Ta med i beräkningen vilka kunskaper och uppgifter den tilltänkta målgruppen har och utforma webbplatser och tjänster efter detta.

Exempel: För intranätanvändare är det viktigt att uppgifter går snabbt att utföra. För ovana besökare på stockholm.se är det viktigare att få snabb överblick och att begreppen är lätta att förstå.

3.2 Gör det lätt att göra rätt

En användare ska inte behöva fundera över hur webbplatsen ska användas eller vad som är tillåtet att göra på en webbsida eller en tjänst. Undvik därför att ta med val eller aktiviteter som kommer i konflikt med varandra.

Exempel: Om det inte går att välja att få meddelande per e-post i en tjänst ska inte denna valmöjlighet finnas med på sidan.

3.3 Ge relevant hjälp när problem uppstår

Om något fel uppstår, förklara så konkret och kortfattat som möjligt vad som gått fel och ge förslag på vad användaren kan göra själv för att lösa problemet.

Exempel: Om en tjänst inte fungerar, visa ett tydligt felmeddelande i samband med att man loggar in till tjänsten.

3.4 Gruppera information logiskt

Det är lättare att överblicka stora mängder av information om likartad information placeras på samma ställe.

Exempel: Kategorisera långa listor.

Tänk på att olika människor vill gruppera information på olika sätt. Därför är det bra att erbjuda omsortering av listor.

(24)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 24

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

3.5 Avlasta minnet

Människor har svårt att tänka på flera saker samtidigt. Därför ska man undvika att kräva att de minns onödigt mycket information medan de letar efter information eller använder e-tjänster.

Exempel: Använd rullgardinsmenyer med alternativ om sådana finns, istället för ett tomt fält.

3.6 Inget onödigt

Varje sak på skärmytan som inte är nödvändig tar uppmärksamhet från det som verkligen är viktigt och gör det viktiga lite svårare att hitta.

Exempel: Undvik upprepningar, långrandiga texter och för stora bilder.

3.7 Var konsekvent

Genom att vara konsekvent i användningen av begrepp, grafisk form och interaktioner gör man det enklare för användaren att hitta den information han söker och förutsäga vad som kommer att hända härnäst.

Exempel: Låt en länk och sidan den leder till heta samma sak.

3.8 Använd existerande standarder

Standarder är ett sätt att underlätta för användare att känna igen sig mellan olika system och webbplatser. Om man vill bryta mot en inarbetad standard bör man ha goda argument för det.

Exempel: En logotyp som är placerad längst upp till vänster är klickbar och leder till startsidan.

3.9 Ge återkoppling

Låt alltid användaren få en reaktion på vad han eller hon gjort.

Exempel: Om en användare genomfört en beställning bör en bekräftelsesida visas och/eller ett e-postmeddelande skickas. Om webbplatsen genomför en lång bearbetning av data bör detta visas med en processindikator. Om användaren klickar på något bör en reaktion av något slag visas på sidan.

(25)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 25

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

3.10 Underlätta användarens kontroll och frihet

Låt användaren styra vad som ska hända genom att göra olika val i webbsidorna. Undvik att starta processer som användaren inte kan kontrollera.

Exempel: Starta inte filmklipp automatiskt.

3.11 Gör det möjligt att ångra sig

Användaren blir tryggare och vågar mer om val går att ångra utan att påbörjat arbete förloras. Det undviker många fel och spar tid genom att användaren slipper börja om från början.

Exempel: Lägg till en Avbryt- eller Tillbaka-länk så att användaren kan ångra sig t ex när han/hon fyller i ett formulär.

3.12 Stöd flera arbetssätt

När någon använder en tjänst eller webbplats ofta lär han/hon sig med tiden att vara mer effektiv. Stöd gärna denna utveckling genom att tillhandahålla snabbvägar.

Exempel: Dropdownlistor där man kan välja en sida direkt istället för att leta sig fram genom menystrukturen.

(26)

Ägare/E-post Sida Hanna Brogren, Kommunikationsstaben 26

hanna.brogren@stadshuset.stockholm.se

4. Framtagning

Anvisningarna har tagits fram av användbarhetsexperter dels hos staden och dels hos användbarhetskonsult. Framtagandet har skett på följande sätt och under följande perioder:

4.1 2004

1. Genomgång av ett urval av stadens externa webbplatser:

www.stockholm.se www.bostad.stockholm.se www.kultur.stockholm.se www.miljo.stockholm.se www.alvsjo.stockholm.se

2. Bedömning, research i litteratur och på webbplatser med fokus på interaktionsdesign och användbarhet.

3. Sammanställning och slutsatser

Anvisningarna togs fram i samråd med en särskilt tillsatt grupp med representanter från Stockholms stads förvaltningar och bolag:

Elisabeth Carlö, Älvsjö

Martin Ottosson, Bostad Stockholm

Lena Fridlund Forsgren, Kulturförvaltningen Oliver French, Miljöförvaltningen

Pernilla Risberg, Kommunikationsavdelningen Therese Lönnborg, Kommunikationsavdelningen Thomas Lenneblad, Kommunikationsavdelningen Thomas Lövström, Kommunikationsavdelningen

4.2 2006 – 2008

Revidering av anvisningarna efter att dessa använts av konsult samt implementerats i stadens nya intranät. Anvisningarna användes även vid framtagandet av stadens nya webbplats stockholm.se och har resulterat i ett nytt dokument; anvisningar för E-tjänster – design, interaktion och disposition.

References

Outline

Related documents

As the purpose of this study is to investigate how marketers can use new social media functions of tags and ad links as a tool to reach Swedish online consumers, a quantitative

Socialstyrelsen: Meddelandeblad: Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Nämner något problem som uppstod när första konstruktionen byggdes samt någon förbättring som gjorts vid den andra konstruktionen av både soptunnan

Göran Kenttä: "Hållbar psykisk hälsa – är det möjligt inom idrotten?” https://youtu.be/2jFIPBzAkSc. Tränarforum Stockholm - samtal med Sanna Kallur

Länkar för avsnitt 3 Anorexi Läs mer länkar:.. Idrottspsykologi – Prestation

• Hastighet på lokalt 70-länk kan avvika från vanlig 70-väg (-> för stor fördröjning). • Olycksrisk på länk/korsning vid lokalt 70 kan avvika från vanlig 70-väg (kan nog

För att inte tala om den majoritet som inte känner till vår verksamhet.. SAK måste bli mer känd

Landets statliga forskningsin- stitut CSIRO förutser att antalet dagar då risken för vildmarksbrän- der i sydöstra Australien är extremt stor kommer att fördub- blas till 2050 i