1
En förskola för alla
Föreläsning med Tuula Torro och Camilla Eriksson 20 maj 2018
PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden .
FOKUSOMRÅDE
Lagar, styrdokument och överenskommelser
Normkritiskt förhållningssätt
Individspecifika dilemman
2
Minnesanteckningarna – en del av främjandet av inkluderingskompetens
I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande:
PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den ”inhemska” samhällsgemenskapens norm.
En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande
värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning.
Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete.
3
Presentation
Både Tuula Torro och Camilla Lindgren är förskollärare och författare. De driver tillsammans förskolan Bränningevägen i Årsta. De har varit medförfattare till boken Bryta mönster.
Inkludering
Enligt Camilla och Tuula är utgångspunkten för inkludering i förskolan följande:
Alla barn ska få ta del av alla delar i förskolan.
Verksamhetens ska anpassas utifrån varje barn.
Barnen ska få möjlighet att skapa en gemensam kultur på förskolan
Hur gör vi?
Förutsättningarna för inkludering handlar om pedagogens förhållningssätt, kompetens, barnens lek och språk. Det är grundläggande att alltid lyssna utifrån barnens perspektiv. Det är viktigt att komma ihåg att barn redan har en kultur när de kommer till förskolan. Genom att göra barnen delaktiga kan man tillsammans skapa en gemensam kultur.
Forskning har visat att flickor som bryter normer får mer bassning än pojkar. Effekterna blir att flickor vanligtvis befinner sig närmre pedagogerna, vilket leder till att de utvecklar sitt språk bättre medan pojkarna, som finns längre ifrån utvecklar sina motoriska färdigheter.
Equality versus equity (jämlikhet kontra rättvisa)
För att uppnå rättvisa och inkludering behöver personalen anpassa sig utifrån barnets perspektiv. En förutsättning i detta arbete är att titta på sig själv, eftersom ”vi inte ser världen som den är utan som vi är”. Det är därför viktigt att börja granska sig själv och det sociala klimatet på arbetsplatsen. En förutsättning för detta arbete är att gruppen vågar ta upp det som skaver. Det kan ske på olika sätt, exempelvis genom rollspel på APT utifrån olika dilemman, enkäter eller att man filmar varandra, etc.
Det finns också stöd och inspiration på hemsidan: www.forskoleforum.se
Normkritiskt arbete
Normer är oskrivna regler som styr hur vi agerar. Vi lär oss normer från det att vi är barn, vilket gör att vi generaliserar och kategoriserar. Normer märks först när någon bryter mot dem. När normer exkluderar måste vi titta vidare på dem. Genom uttryck som att acceptera och tolerera visar vi fortfarande att det är vi som har makten, vilket leder till bibehållna maktstrukturer. Personal i förskolan är anställda för att utföra ett uppdrag, där det ingår att följa skollagen och övriga styrdokument. Personalen har behov av en samsyn på barnen och en gemensam värdegrund. Vi behöver därför titta på hur vi tänker och bemöter barn, så att alla ser barnen på samma sätt.
4 Några av de vanligaste normerna och som är osynliga för dem som ingår i normen är följande:
Tvåkönsnormen, att det finns två kön, som sammankopplas med helt olika egenskaper.
Vithetsnormen innebär att det är mer status att vara ljushyad, jfr hudfärgade plåster.
Mannen som norm,
Heteronormen utgår ifrån att alla är heterosexuella, vilket även syns i barnens lekar, där det inte handlar om barnens sexuella läggning utan om föräldrarnas.
Åldersnormer, som i förskolan visar sig genom att små och stora barn delas, barngruppsstorlek där småbarnsavdelningar värnas.
Våra normer kommer att påverka hur vi ser på:
Miljö och material
Normer och attityder
Organisation och struktur (till exempel dagsrytm)
Vad tycker barnen?
Frågan är om man utgår från barnperspektivet eller från barnets perspektiv? För att nå delaktighet behöver barnen hjälpa till att bygga verksamheten. När de får göra sin röst hörd uppnås delaktighet och om de får göra sin röst hörd innan besluta fattas uppnås påverkan. Det är viktigt att vara
medveten om att barn inte har så många maktmedel att ta till. Ett sätt för dem blir att använda sig av exkludering och det kan ske på ett ganska raffinerat sätt, till exempel ”det är bäst att vi inte leker idag för jag är förkyld och vill inte smitta ner dig”. Om ni blir tveksamma om det handlar om någon form av diskriminering kan det vara till hjälp att byta ut en diskrimineringsgrund mot en annan, för då kan det framstå som tydligare.
Föräldrasamverkan
Vikten av föräldrasamverkan förtydligas ytterligare i den reviderade versionen av Skollagen.
Föreläsarnas erfarenhet är att om det skaver mellan föräldrarna och personalen kan man backa bandet till Inskolningen. Det är vid Inskolningen som grunden läggs till den fortsatta samverkan. Det är viktigt att komma ihåg att föräldrarna alltid är specialister på sina barn. När det gäller flerspråkiga barn är det viktigt att ta reda på hur och när de använder sina olika språk.
Barns lekar
Leken är betydelsefull för barnen i förskolan. Vid revisionen av förskoleplanen lyftes lekens betydelse för barnens utveckling. I leken blir våra roller tydliga och hur de uppfattar oss vuxna. Barn behöver också kunna leka för att senare klara av skolan. Ett sätt att inkludera alla i leken är att ta bort alla tävlingsmoment och ta bort lekar, som går ut på att ett barn agerar och alla andra barn tittar på.
Barn lär sig genom uppmuntran och beröm, vilket gör det viktigt att berömma även i svåra situationer, t ex ”bra att ni lyssnar”. Barn kan behöva hjälp att förstå att när man löser en konflikt behöver man inte vara överens och ha samma uppfattning utan konflikten kan vara löst ändå.
5
Turtagande, samförstånd och ömsesidighet är grunden i all lek. Alla måste vara medvetna om att de leker samma lek. Ömsesidighet handlar om maktbalans, hur mycket bestämmer jag och vad bestämmer andra. När barn leker på ett annat språk kan det förekomma
kränkningar, som vi inte förstår.
Leken ska vara spontan, frivillig och lustfylld. Det finns barn som får vara med på speciella villkor, t ex att de är hund eller katt. Det kan vara ok för ett tag, men det får inte fortsätta.
Barn är duktiga på härskartekniker och kan exkludera på olika sätt. Det har t ex förekommit att barn har haft mutor med sig för att få vara med i leken. Barn kan också använda sig av hemligheter.
”Skvaller” är inget som förekommer i förskolan. När barn är små förstår de sina egna tankar genom att sätta ord på dem. Om de får höra ”sluta skvallra” så finns det stor risk för att de i stället väljer andra kanaler och därigenom välja bort vuxna som trygghet.
”Krydda leken” innebär att pedagogen måste vara tillgänglig och när leken inte håller är det pedagogens uppgift att få leken att fungera och fortsätta. Se förslag på lekar och tips på http://forskoleforum.se/.
Bikupa: Hur ser ni på att alla ska vara med i leken kontra att man fredar leken?
Språk
Kommunikationen är central i förskolans verksamhet och förskolan har till uppgift att utveckla
barnens modersmål. Det är viktigt att använda bilder och ge barn tid, framför allt om de har ett annat modersmål än svenska. Barns första språk är ofta deras tankar och barn pratar även innan orden kommer, skillnaden är bara att det måste tolkas.
I Sverige är vi unika på att vara enspråkiga. När det gäller flerspråkiga barn är det betydelsefullt med föräldrasamverkan för att få kunskap om både barnets språkanvändning och om föräldrarna
önskemål. Utgångspunkten för personalen måste vara att respektera föräldrarnas önskemål samt ha en undersökande och nyfiken hållning.
Skolinspektionens rapporter
Skolinspektionen har under åren 2015-2017 haft ett utökat uppdrag att granska svenska förskolors kvalitet och måluppfyllelse. Resultatet är sammanställt i två rapporter, där de övergripande resultaten redovisas. Syftet med rapporterna är att de ska bidra till utveckling av förskolornas värdegrundsarbete respektive bidra till utveckling av arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.
