Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet

(1)

Datum Vår beteckning Sid

2015-05-26 2015/007002

Enheten för statistik och analys

Peter Green

arbetsmiljoverket@av.se

Postadress: 112 79 Stockholm

Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67 E-post: arbetsmiljoverket@av.se • Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100-2148

Redovisning av uppdraget att ta fram en

lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet

(2)

2015-05-26 2015/007002 2 (39)

Innehållsförteckning

Inledning – regeringsuppdrag att ta fram en lägesbeskrivning på

arbetsmiljöområdet ... 4

Uppdraget ... 4

Bakgrund ... 4

Rapportens underlag ... 4

Kapitel 1. Arbetslivets omvandling - Strukturella sammanhang ... 5

Arbetsmarknadens nya former – jobbstrukturen har ändrats ... 5

Ökad tjänstesektor – förändrad arbetsorganisation ... 6

Fler äldre i arbetslivet – en demografisk utmaning ... 6

Andelen tillfälligt anställda ökar ... 7

Ökad migration – ökad segregering ... 8

Ökade krav på information och kommunikation på intressenternas villkor ... 9

Kapitel 2. Arbetslivet och ohälsan kopplad till arbetet ... 10

Arbetsmiljöverkets tre officiella statistikrapporter ... 10

Flest dödsolyckor per sysselsatta inom jord och skog.... 11

Utvecklingen av arbetsskador - vilken roll har samhällsekonomin? ... 12

Kvinnor och män råkar ut för olika typer av arbetsolyckor ... 14

Arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa ökar .. 15

Allvarliga olyckor och tillbud- hot och våld ökar ... 17

Könsskillnader i ersättningsgrad för arbetsskada ... 18

Kapitel 3. Arbetslivet och ohälsans utveckling – lägesbeskrivningar hämtade ur Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar ... 20

Exponering ... 20

Kemiska faktorer, medicinska och mikrobiologiska risker ... 20

Personlig skyddsutrustning ... 23

Fysikaliska faktorer ... 24

Psykosociala och kognitiva arbetsmiljöer ... 25

Hot och våld ... 26

Organisatoriska, sociala och psykologiska frågor ... 26

Hyresarbetskraft/osäkra anställningar/flexibilitet/personalreduktioner ... 26

Ett längre arbetsliv ... 28

(3)

2015-05-26 2015/007002 3 (39)

Ökad migration ... 29

Det systematiska arbetsmiljöarbetet och säkerhetskulturens betydelse ... 30

Arbetsmiljöbrottens struktur... 31

Genusaspekter på arbetsmiljöarbetet ... 32

Kapitel 4. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet ... 34

Intressenterna behöver kunna få svar på sina frågor ... 34

Regelförnyelse syftar till att göra reglerna tydligare och mer tillgängliga ... 35

Anmälningar om arbetsmiljöbrott ökar ... 35

Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i svenskt arbetsliv behöver ökas... 36

Fler grå företag agerar för att få konkurrensfördelar ... 37

Anmälningarna till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister ökar ... 38

Förändringar på arbetsplatserna kräver nya inspektionsmetoder ... 38

(4)

2015-05-26 2015/007002 4 (39)

Inledning – regeringsuppdrag att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet

Uppdraget

Regeringen gav 2015-02-05 Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram en kortfattad lägesbeskrivning av utvecklingen inom arbetsmiljöområdet de senaste fem åren. Uppdraget redovisas i och med färdigställandet och överlämnandet av denna rapport. Enligt uppdraget ska lägesbeskrivningen i huvudsak baseras på Arbetsmiljöverkets officiella statistik, samt myndighetens kunskapssammanställningar. Övrig kunskap om arbetsmiljöns utveckling kan även användas, och ett genusperspektiv ska genomsyra framställningen.

Bakgrund

Regeringen arbetar med att ta fram en ny nationell strategi för

arbetsmiljöpolitiken. Strategin ska utgå från det moderna arbetslivets utmaningar och möjligheter, och målet är att under 2015 ta fram en ny arbetsmiljöstrategi. Denna strategi arbetas fram i nära samråd med

arbetsmarknadens parter, bygger på relevant forskning och omfattar bland annat en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet¹.

Den lägesbeskrivning som Arbetsmiljöverket härmed överlämnar ska användas som underlag i framtagandet av strategin, och innehålla en beskrivning av arbetsmiljöns utveckling sedan 2010, enligt regeringens skrivelse ”En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan, 2010-2015”².

Rapportens underlag

Enligt uppdraget baseras lägesbeskrivningen på Arbetsmiljöverkets officiella statistik och myndighetens kunskapssammanställningar. Övrig kunskap om arbetsmiljöns utveckling har vi hämtat från myndighetens årliga

omvärldsanalyser och från andra informationskällor inom myndigheten.

Rapportens disposition

Rapporten består av en inledning och därefter fyra kapitel. En summering av strukturella förändringar presenteras i arbetslivets omvandling (kapitel 1).

Därefter kommer ett första större block som ger en lägesbeskrivning av tillståndet i arbetsmiljön utifrån den officiella statistiken (kapitel 2). Det andra större blocket ger en lägesbeskrivning utifrån Arbetsmiljöverkets kunskaps- sammanställningar (kapitel 3). I det sista kapitlet beskrivs iakttagelser från det förebyggande arbetsmiljöarbetet (kapitel 4).

1 Regeringens hemsida, 2015. http://www.regeringen.se/sb/d/20039/a/255119

2 2009/10:248

(5)

2015-05-26 2015/007002 5 (39)

Kapitel 1. Arbetslivets omvandling - Strukturella sammanhang

En god arbetsmiljö medför vinster för företagen, samhället och individen. De stora samhällsförändringarna idag (exempelvis migration och demografisk utveckling) påverkar alla länder på något sätt – både positivt och negativt. Vad gäller arbetsmiljön riskerar det dock alltför ofta vara i negativ bemärkelse. Detta särskilt om man tar i beaktande aspekter såsom arbetsmarknadens uppsplittring med otydliga ansvarsförhållanden och ett ökat användande av

underentreprenörer inom ett flertal branscher. Lägg därtill ett ökat tryck på arbetstagarna att acceptera osäkra och otrygga anställningsförhållanden. Detta sammantaget ökar risken för en sämre arbetsmiljö – både fysiskt och psykiskt.

Det som nu sker i ett antal medlemsstater inom Europeiska unionen, där

generella lättnader i regelverken inom arbetsmiljöområdet diskuteras, kan ha en negativ inverkan på arbetstagare och välfärd.

Ett antal utvecklingstendenser på makronivå har således stor betydelse för arbetsmiljöområdet och har varit särskilt viktiga för arbetsmarknadens parter och för berörda myndigheter de senaste fem åren³.

Arbetsmarknadens nya former – jobbstrukturen har ändrats

Utveckling och förändring inom olika samhällssektorer har fått konsekvenser för arbetsmiljöarbetet på många olika sätt. Jobbstrukturen i Sverige har

polariserats sedan millennieskiftet, både låg- och höglönejobb har vuxit relativt mer än jobb i lönenivåerna däremellan. Detta kan förklaras av välkända faktorer som ny teknik och globalisering, men också av den förda politiken under 2000- talet. Andelen tjänsteproducerande företag har ökat som ett resultat av trenden att fler verksamheter inom såväl privat som offentlig sektor lagts ut till

entreprenörer. Många av dessa verksamheter ställer relativt låga krav på utbildning och tidigare erfarenhet och blir därför ofta ingångsyrken på arbetsmarknaden (telemarketing, städning, service).

Samtidigt växer också verksamheter som ställer mycket höga krav på såväl formell som informell kompetens och utbildning (konsultverksamhet, utbildning, vård). Dessa arbeten nischas och specialiseras i allt högre grad.

Anställningsförhållandena blir mer ”flexibla”, med ökad rörlighet, korta

kontrakt och oklara anställningsförhållanden. Samhällets mångfald ökar, och de

3 Denna genomgång av strukturella förhållanden inom arbetslivet över tid utgår från Arbetsmiljöverkets 12 omvärldsanalysrapporter som tagits fram med början 2009. De förhållanden som nämns i detta kapitel utgör en summering av de trender och förhållanden som identifierats i så gott som samtliga av verkets

omvärldsrapporter från 2009 till 2014.

(6)

2015-05-26 2015/007002 6 (39)

förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring har inneburit ökad invandring med temporära tillstånd.

Ökad tjänstesektor – förändrad arbetsorganisation

Under perioden 2010 till 2015 har den accelererande övergången till mer av ett tjänstesamhälle medfört stora förändringar både i arbetslivet och

arbetsmarknaden, och medfört en tyngdpunktsförskjutning mot psykosociala ohälsofaktorer inom arbetsmiljöområdets ohälsopanorama.

I Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2014 framgår att nästan var fjärde sysselsatt någon gång under det senaste året upplevt att de har fysiska eller psykiska besvär som orsakats av deras arbete. Jämfört med motsvarande studie år 2012 innebär detta en betydande ökning - framförallt när det gäller besvär orsakade av stress och andra psykiska påfrestningar. Dessförinnan har andelen kvinnor och män som uppger att de har besvär till följd av sitt arbete minskat trendmässigt sedan år 2006.

I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för

sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av just psykisk ohälsa vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning för både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än en genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma.

Fler äldre i arbetslivet – en demografisk utmaning

Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen som Sverige står inför är frågan om de äldres deltagande i arbetslivet en central strukturell utmaning i svenskt arbetsliv och i dagens arbetsmiljöpolitiska utmaningar.

Ett exempel på hur arbetsmiljön tar plats i den politiska diskussionen är Pensionsåldersutredningens slutbetänkande⁴. Utredningens slutsats är att värnandet av den goda arbetsmiljön utgör huvudspåret för att kunna bibehålla den svenska välfärden. Det handlar dock inte bara om att få människor att kunna jobba längre, att förlänga sitt arbetsliv, utan om ett ”hela-livet

perspektiv”. Ungdomar ska tidigare kunna få tillträde till arbetsmarknaden, erhålla säkra arbetsplatser och allteftersom arbetslivet fortlöper kunna balansera sitt privatliv med ett säkert och utvecklande arbetsliv. Det här är frågor som är allomfattande och som samtliga länder i Europa har att hantera.

Anledningen är att problemet med den demografiska övergången från en relativt jämn demografisk fördelning till en överrepresentation av äldre individer i befolkningen blir påtagligare för varje år som går.

4 Regeringen, 2013. Åtgärder för ett längre arbetsliv. SOU 2013:25.

(7)

2015-05-26 2015/007002 7 (39)

I en kunskapssammanställning⁵ från Arbetsmiljöverket görs en

överslagsberäkning på den samhällsekonomiska kostnaden av ett förkortat arbetsliv. Enligt beräkningarna är det produktionsvärde som en individ bidrar med under ett år ca 400 000 kronor, lågt räknat. Om exempelvis 1 000 personer lämnar arbetslivet ett år i förtid på grund av en dålig arbetsmiljö motsvarar detta en samhällsekonomisk produktionsförlust på 400 miljoner kronor.

Mot denna bakgrund är det viktigt att analysera om det går att förlänga tiden som en person befinner sig i arbetslivet samt vilka hinder som finns för detta.

I den officiella statistikrapporten Arbetsmiljön 2013 framkommer att ungefär 14 procent av de svarande individerna, i åldern 50-64 år, inte tror sig, eller är osäkra på om de kommer, kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder inom sitt nuvarande yrke. För kvinnor är detta vanligast bland lågutbildade lärare, grund- och gymnasielärare samt lågutbildad servicepersonal. För män är det istället gruv-, bygg- och anläggningsarbetare och hantverkare som oftare svarat att de inte tror sig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder tillsammans med lågutbildad servicepersonal. Faktorer i arbetsmiljön som har en bevisat negativ effekt på hälsan och ett starkt samband med sjuk- och

förtidspensionering är bland annat en fysiskt tung arbetsmiljö med påfrestande rörelser för rygg och nacke, repetitiva arbetsuppgifter, stående arbetsposition, höga ljud, obekväm arbetsposition och hukande.⁶ En mängd forskning visar också att låg kontroll i kombination med höga krav har negativ inverkan på tidpunkten som en individ väljer, eller tvingas, att ta ut sin pension.⁷ Andelen tillfälligt anställda ökar⁸

Andelen anställda som har tillfälliga anställningar har endast ökat marginellt mellan år 2005 och 2014. I ett längre perspektiv, sedan 1987, har dock andelen ökat från nivåer på i genomsnitt cirka 11 procent under 1990-talets första hälft till 16,7 procent av de anställda 2014. Särskilt kvinnor och unga har en högre andel tillfälliga anställningar. Under 2010- talet var i genomsnitt cirka 56 procent av de tidsbegränsat anställda kvinnor. År 2014 hade 19 procent av de anställda kvinnorna en tidsbegränsad anställning, medan motsvarande siffra bland männen var 15 procent.

5 Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften, Rapport 2014:8

6 Ibid, s. 20

7 Ibid, s. 18

8 SCB (2014) definierar ”tidsbegränsat anställda” som: Sysselsatta personer som varken är fast anställda, företagare eller medhjälpande hushållsmedlemmar räknas i AKU som tidsbegränsat anställda. Dessa anställda omfattar personer med exempelvis vikariat, säsongsarbete, provanställning eller objekts/projektanställning. Personer som har en tidsbegränsad anställning men en fast anställning i botten räknas inte till tidsbegränsat anställda då de inte har samma lösa anknytning till arbetsmarknaden som övriga tidsbegränsat anställda har. De tidsbegränsat anställda kan delas in efter typ av tidsbegränsad anställning.

(8)

2015-05-26 2015/007002 8 (39)

Bland utrikesfödda var andelen tidsbegränsat anställda högre under hela

perioden. Andelen ökar också över tid, från 21 procent 2005 till 24 procent 2014.

Bemanningsföretagens andel av de sysselsatta är relativt låg jämfört med andra europeiska länder. Däremot har branschen sysselsättningsmässigt utvecklats snabbt sedan avregleringen i början av 1990-talet. Idag uppgår den till cirka 46 000 årsanställda personer, vilket kan jämföras med nivåerna runt 5-7 000 vid mitten av 1990-talet. Trots den stora ökningen de senaste åren är andelen sysselsatta i bemanningsbranschen, relativt det totala antalet sysselsatta i ekonomin, fortfarande lägre än genomsnittet i Europa. År 2010 var sysselsättningsandelen för bemanningsbranschen i Sverige 1,2 procent.

Motsvarande siffra för Europa var 1,6 procent, med länder som Storbritannien och Nederländerna i toppen. I USA var andelen 1,8 procent.

Ökad migration – ökad segregering

Arbetskraften blir allt rörligare i Europa och världen. Olika faktorer samspelar vilket innebär ökade incitament för individer att flytta på sig då deras

möjligheter att försörja sig gynnas av det. Under de senaste åren har det skett en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige.

En bidragande faktor till detta är en ökad efterfrågan på arbetskraft till de sektorer där den inhemska arbetskraften inte räcker till eller kan matchas mot behoven av en viss kompetens. Migrerande arbetskraft återfinns ofta i

verksamheter med dålig arbetsmiljö och sämre villkor än för den reguljära arbetskraften.

Sverige har idag en etniskt segregerad arbetsmarknad, med en hög andel utrikesfödda inom låglöneyrken, så som städbranschen, textil- och

fordonsindustri, hotell- och restaurangnäring, trädgård och jordbruk samt inom vård och omsorg. Många av de sysselsatta inom dessa branscher har icke- typiska anställningskontrakt och korttidsanställningar oftare än infödda

svenskar. Detta beror ofta på en dålig matchning mellan utbildning och arbete.

Den alltmer globaliserade arbetsmarknaden innebär en ökning av underentreprenörer från andra länder. Detta kan leda till oklara

ansvarsförhållanden och att språkförbistring på vissa arbetsplatser äventyrar säkerheten. I en europeisk företagsundersökning om nya och framväxande hot, ESENER, har det kartlagts hur arbetsmiljöfrågorna hanteras i praktiken på europeiska arbetsplatser. Resultaten visade bland annat att en stor andel av de tillfrågade arbetsgivarna upplevde att vissa anställda har svårt att förstå det språk som talas på arbetsplatsen.

(9)

2015-05-26 2015/007002 9 (39)

Ökade krav på information och kommunikation på intressenternas villkor Den stora generationsväxlingen och den ökade rörligheten i ett alltmer

globaliserat arbetsliv innebär nya förutsättningar för kunskapsinhämtning och kommunikation. Internets stora betydelse och den ökade mobilanvändningen är en utveckling som möjliggör, och kräver, nya sätt att kommunicera.

Intressenterna är i ökad utsträckning också mer heterogena än tidigare, med mer varierande förkunskaper, utbildning och språkliga förutsättningar. Unga och unga vuxna är vana vid användningen av IT och de kommunicerar mycket och snabbt genom flera medier. Samtidigt har migranter, utländsk arbetskraft och underentreprenörer från andra länder andra förutsättningar vad gäller språk och förkunskap om svenska krav på arbetsmiljö och attityder till arbetsmiljöarbete i stort.

Behoven i dessa målgrupper är olika och det är viktigt att kunna

målgruppsanpassa både innehåll, form och kanal för att kunna leverera service och information som tillgodoser intressenternas behov. Detta ställer krav på förändrade arbetssätt och nya metoder för att fånga vilka behoven är. I detta kommunikationsarbete är den långsiktiga relationen och dialogen central. När innehållet är konkret, ger ett mervärde samt presenteras på ett inspirerande sätt, ökar chanserna till spridning av innehållet.

Många intressenter vill göra rätt och efterfrågar direkta råd och svar på olika frågor. Det krävs ett långsiktigt kommunikationsarbete där relationen mellan arbetsgivare och myndigheter vårdas och möjlighet ges till fortsatt dialog. För företag och organisationer som har lägre kunskap om arbetsmiljöarbete är det viktigt att skapa motivation och intresse för arbetsmiljöaspekter som ligger nära den egna verksamheten. Tidigare kommunikationsinsatser visar att arbetsgivare som blivit varskodda om planerade inspektionsinsatser inom den egna

branschen blivit starkt motiverade att ta till sig budskap från Arbetsmiljöverket.

(10)

2015-05-26 2015/007002 10 (39)

Kapitel 2. Arbetslivet och ohälsan kopplad till arbetet

I Sverige har under åren 2010 – 2014 totalt 230 arbetstagare och egenföretagare i den svenska officiella arbetsskadestatistiken avlidit till följd av olyckor på arbetet. Antalet anmälda arbetsskador har under dessa år varierat mellan drygt 104 000 som lägst år 2010 och cirka 116 000 som högst år 2013. Vid frågor

angående arbetsorsakade besvär år 2014 uppger 24 procent av de sysselsatta, att de upplever besvär som orsakats av arbetet.

I Sverige råkar män ut för fler olyckor än kvinnor. Kvinnor står emellertid för merparten av de anmälda arbetsskadorna och har ett högre ohälsotal än män.

De blir både sjuka och slits ut under en längre tid, vilket i vissa fall leder till tidigarelagt utträde ur arbetsmarknaden.

Arbetsmiljöverkets tre officiella statistikrapporter

Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att samla in och sammanställa arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik. Statistiken presenteras i tre officiella statistikrapporter:

 Arbetsskador – ställs samman varje år

 Arbetsmiljön – ställs samman vartannat år

 Arbetsorsakade besvär – ställs samman vart annat år

Arbetsskaderapporten handlar huvudsakligen om att presentera hur

anmälningar av arbetsskador ser ut föregående år. Det är emellertid ett faktum att alla arbetsskador inte anmäls vilket gör det nödvändigt att försöka fånga in signaler om arbetsmiljön i svenskt arbetsliv från fler källor än från

arbetsskadeanmälningarna. Rapporterna Arbetsmiljön och Arbetsorsakade besvär bygger på enkätundersökningar som syftar till att ringa in dessa signaler.

I figuren nedan framgår hur de tre officiella statistikrapporterna förhåller sig till varandra.

(11)

2015-05-26 2015/007002 11 (39)

Flest dödsolyckor per sysselsatta inom jord och skog

Under perioden 2005-2014 har dödsolyckor i arbetet i den svenska förvärvsarbetande befolkningen minskat med 40 procent, från 68 till 41

dödsolyckor. År 2009 sjönk antalet dödsolyckor i arbetet, under den pågående lågkonjunkturen, men steg återigen året efter. 2012 och 2013 minskade

dödsolyckorna jämfört med åren innan, men ökade återigen något 2014.

År 2014 inträffade 41 arbetsolyckor med dödlig utgång bland arbetstagare och egenföretagare som ingår i den svenska officiella arbetsskadestatistiken. Utöver dessa har det inträffat 11 dödsolyckor där den drabbade personen inte är förvärvsarbetande, men omfattas av arbetsskadeförsäkringen, eller är en utländsk arbetskraft.

När det gäller dödsolyckor som drabbar utländsk arbetskraft i Sverige finns ingen tillgång till person- eller företagsuppgifter, varför dessa endast redovisas bland ”övriga”. Från 2010 till 2014 drabbade 33 dödsolyckor i Sverige utländsk arbetskraft.

Figur 1. Antal dödsolyckor, år 2005-2014.

Källa: Arbetsmiljöverket/ISA

Det är framförallt fyra branschgrupper som dominerat dödsolyckorna i arbetet 2005-2014. Det handlar om byggverksamhet, jord och skog, tillverkning samt

transport och magasinering, där jord och skog står för överlägset flest dödsolyckor i förhållande till antal sysselsatta. När dödsolyckorna i arbete minskade 2012 och 2013 var det i dessa fyra branschgrupper som dödsolyckorna minskade. År

(12)

2015-05-26 2015/007002 12 (39)

2014 ökade återigen dödsolyckorna i tre av dessa branscher. Undantaget var tillverkningsindustrin där minskningen fortsatte.

Utvecklingen av arbetsskador - vilken roll har samhällsekonomin?

Under de finansiella krisåren 2008-2009 nådde anmälningarna av arbetsskador sin lägsta nivå på många år, för att återigen vända uppåt år 2010. Detta väckte diskussionen om ekonomiska fluktuationers inverkan på risken för att råka ut för, och benägenheten att anmäla, en arbetsskada. Arbetsmiljöverket genom- förde därför en analys⁹ för att undersöka hur arbetsskadeutvecklingen sett ut i relation till utvecklingen i samhällsekonomin mellan år 2003 till 2010. I

rapporten belyses utvecklingen av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar.

Vid bedömning av om antalet arbetsskador, arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar, ökat eller minskat under en period är det viktigt att sätta antalet anmälningar i förhållande till antalet sysselsatta. Detta eftersom en kraftig minskning av anmälningar av arbetsskador skulle kunna bero på att färre har ett arbete att åka till. Antalet sysselsatta i ekonomin ökade totalt sett mellan 2003 och 2010, med undantag för år 2009, alltså året efter att finanskrisen brutit ut i USA. Under denna period minskade också andelen anmälda

arbetsskador per sysselsatt trots att medelantalet sysselsatta per år ökade.

Särskilt tydlig var minskningen för anmälningar av arbetssjukdom. De varuproducerande branscherna, som framförallt representeras av tillverkning, drabbades hårt av den ekonomiska krisen i form av kraftigt minskad arbetsproduktivitet och sysselsättning under de värsta krisåren 2008-2009.

Under denna period minskade arbetsskadeanmälningarna mer inom

varuproduktion än inom tjänsteproduktion (se figur 2). Det var dock inte inom alla sektorer som arbetsskadorna minskade. Inom offentligt finansierad

verksamhet, där vård, omsorg, skola och offentlig förvaltning ingår, minskade anmälningarna inte alls. År 2010 stod offentligt finansierad verksamhet för den största andelen anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar.

9 Arbetsmiljöstatistisk rapport Arbetsmiljöverket. Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador- Tillfälligt avbrott?

Rapport 2011:3

(13)

2015-05-26 2015/007002 13 (39)

Figur 2. Antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar fördelat efter tre branschgrupper. År 2005-2014.

Slutsatserna i denna trendstudie är att samhällsekonomin till viss del verkar ha haft inflytande över antal anmälda arbetsskador; både när det gäller omfattning samt vilka delar och grupper på arbetsmarknaden som påverkats. Detta

eftersom antalet arbetsskadeanmälningar under krisåren minskade inom de branscher som finanskrisen drabbat hårdast i form av produktivitet och

sysselsättning. Under 2010 syns emellertid inte en ökning enligt samma princip;

antalet arbetsskadeanmälningar ökar inte mest i de branscher där

arbetsproduktiviteten ökar mest, utan ökar lika mycket i samtliga branscher.

Detta indikerar att andra faktorer, än de som tagits med i analysen, troligen svarar för en del av förändringen av anmälda arbetsskador.

En pågående studie¹⁰ bekräftar de tidigare slutsatserna, det vill säga att bakomliggande långsiktiga strukturförändringar påverkar antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro i svenskt arbetsliv. De strukturfaktorer som ingår i de pågående analyserna är valda efter resultaten i en första riskanalys gjord av Arbetsmiljöverket 2014. Den redan publicerade studien¹¹ visar att risken för att råka ut för en arbetsolycka med sjukfrånvaro är större i vissa yrken och branscher samt varierar med arbetsställets storlek. Risken visade sig även vara större för personer med låg utbildningsnivå.

10 Arbetsmiljöverkets projekt Utveckling av statistisk analys, och i dess tema Arbetsmiljörisk. Rapporten planeras publiceras under år 2015. Arbetsnamn: Strukturomvandling och arbetsolyckor med sjukfrånvaro under tre decennier.

11 Arbetsmiljöverkets analysrapporter 2014:2. Riskfaktorer för arbetsolycka ˗ bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk.

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Offentliga tjänster- Arbetsolycka

Privata tjänsteproducerande branscher - Arbetsolycka Varuproducerande branscher - arbetsolycka Offentliga tjänster- Arbetssjukdom Varuproducerande branscher - arbetssjukdom Privata tjänsteproducerande branscher - arbetssjukdom

(14)

2015-05-26 2015/007002 14 (39)

Efter den stora nedgången av arbetsskadeanmälningar år 2009 ökade arbetsskadorna fram till år 2013. Arbetsolyckor utan sjukfrånvaro utgör den största andelen anmälda arbetsskador relaterat till antalet sysselsatta. Hittills har Arbetsmiljöverkets resurser allokerats till att föra fullständig statistik över arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar, varför fullständig statistik inte finns att tillgå kring de övriga skadetyperna. När det gäller anmälningar av arbetsolyckor med sjukfrånvaro berör dessa oftare män än kvinnor. För arbetssjukdomar, arbetsolyckor utan sjukfrånvaro och färdolycksfall är förhållandet det omvända; anmälningarna är fler bland kvinnor än bland män.

Kvinnor och män råkar ut för olika typer av arbetsolyckor

I den senaste officiella statistikrapporten Arbetsorsakade besvär 2014 uppgav 5,3 procent av kvinnorna och 5,8 procent av männen att de under de senaste 12 månaderna haft besvär som orsakats av en arbetsolycka. Uppskattningsvis skulle det i absoluta tal röra sig om ungefär 117 000 kvinnor och 140 000 män. 38 procent av de med besvär uppgav att de varit sjukskrivna på grund av dessa besvär, vilket skulle innebära ungefär 97 000 personer räknat på hela den sysselsatta befolkningen. Detta är mer än dubbelt så mycket som antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro som legat runt knappt 30 000

anmälningar under de senaste åren. I samma undersökning framgår att endast 13 procent, av de som uppgett att de har arbetsrelaterade besvär av något slag, anmält sina besvär till Försäkringskassan.

När de anmälningar som kommit in till Försäkringskassan studeras är det några branschgrupper som de senaste fem åren utmärkt sig när det gäller flest

anmälningar per 1 000 sysselsatta för både kvinnor och män. Dessa är

vattenförsörjning, utvinning av mineral, tillverkning och transport och magasinering.

De näringsgrenar som står för det största antalet anmälningar är istället tillverkning för män och vård och omsorg när olyckorna gäller kvinnor.

År 2013 var de mest drabbade yrkesgrupperna per 1 000 förvärvsarbetande för kvinnor transport och maskinförararbeten samt process- och maskinoperatörsarbeten.

För män var det processoperatörer inom trä- och pappersindustri samt övriga montörer som anmälde flest arbetsolyckor med sjukfrånvaro i förhållande till antalet sysselsatta.

(15)

2015-05-26 2015/007002 15 (39)

Figur 3. Orsak till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro fördelat på kvinnor och män. År 2010- 2014. Procent.

Figurerna ovan visar de vanligaste orsakerna till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro uppdelat på kvinnor och män för de senaste fem åren. För kvinnor är fall av person den vanligaste orsaken till olyckan medan förlorad kontroll, då oftast över transportutrustning eller handverktyg, är vanligast för män. Hot och våld är en betydligt vanligare orsak till anmälan för kvinnor än för män, medan bristning, ras och glidning av föremål är betydligt vanligare för män än för kvinnor.

Arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa ökar

Antalet anmälda arbetssjukdomar är för kvinnor flest inom vård och omsorg och när det gäller män är de flest inom tillverkning.

I Arbetsorsakade besvär 2014¹² framgår att nästan var fjärde sysselsatt person i Sverige upplever besvär till följd av arbetet. Kvinnor uppger generellt att de har mer besvär som kan kopplas till arbetet än män. Omkring 27 procent av de sysselsatta kvinnorna och 20 procent av de sysselsatta männen hade kroppsliga och/eller andra typer av arbetsorsakade besvär år 2014. Jämfört med 2012 innebär detta en betydande ökning, framför allt bland kvinnor. Det är då främst andra besvär än kroppsliga, som exempelvis beror på arbetets innehåll, dåliga relationer till chefer och arbetskamrater, hot och våld etc., som ökat mellan år 2013 och 2014, för både män och kvinnor. Mellan dessa år ökade stress och andra psykiska påfrestningar med nästan 40 procent. För kvinnor är detta den högsta nivån som påträffats för denna, eller motsvarande, variabel sedan mätningarna startade år 1991. Dessförinnan, mellan år 2008-2012 låg andelen kvinnor och män som upplevt besvär på grund av stress och andra psykiska påfrestningar på en relativt jämn nivå. Fysisk belastning har också ökat under de senaste två åren för både kvinnor och män, även om ökningen är mycket liten för män.

12 Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsorsakade besvär 2014. Rapport 2014:4

(16)

2015-05-26 2015/007002 16 (39)

Arbetsmiljöundersökningen från år 2013¹³ visar, i linje med resultaten i

Arbetsorsakade besvär, bland annat att andelen kvinnor som har svårt att sova på grund av tankar på jobbet har ökat kraftigt mellan år 2011 och 2013 och ligger nu på den högsta nivån sedan undersökningens start. Samma

undersökning visar också att andelen personer som har svårt att påverka sin arbetstakt har ökat med 5 procentenheter sedan 2003. Det är då en betydligt större andel kvinnor än män som har svårt att påverka sin arbetstakt där siffran är 61 procent för kvinnor jämfört med 45 procent för män. Arbetstakten upplevs vara särskilt svår att styra inom kvinnodominerade yrken där arbetsuppgifterna i hög grad styrs av kontakten med andra människor, såsom patienter, kunder eller elever. Samtidigt visar Arbetsmiljöundersökningen att andelen kvinnor och män som lyfter 15 kg flera gånger per dag minskat sedan 1995.

I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för

sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av psykisk ohälsa vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning för både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än en genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma.

Precis som de ovanstående signalerna indikerar har också arbetssjukdomarna kopplade till psykisk ohälsa samtidigt ökat med drygt 40 procent sedan år 2010.

För kvinnor var sociala och organisatoriska orsaker den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom under 2014. Detta betyder att kroppsliga

belastningsfaktorer inte längre är den vanligaste orsaken till anmäld

arbetssjukdom för kvinnor. Anmälda arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa är vanligast förekommande inom offentlig sektor, dvs. inom vård, skola och omsorg, vilket också är en kvinnodominerad bransch. För män är emellertid belastningsfaktorer fortfarande den vanligaste orsaken till anmäld

arbetssjukdom.

Figur 4. Orsak till anmäld arbetssjukdom fördelat på kvinnor och män. År 2010-2014. Procent.

13 Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsmiljön 2013. Rapport 2014:03

(17)

2015-05-26 2015/007002 17 (39)

I diagrammen ovan presenteras de vanligaste orsakerna till anmäld

arbetssjukdom för de senaste fem åren sammanslaget. Siffrorna skiljer sig då från hur det ser ut år 2014 då den vanligaste orsaken till arbetssjukdom för kvinnor ur ett längre perspektiv är belastningsfaktorer. När det gäller

belastningsfaktorer är dessa för kvinnor vanligast inom vård och omsorg samt tillverkning medan de för män är vanligast inom byggverksamhet och

tillverkning.

Allvarliga olyckor och tillbud- hot och våld ökar

Allvarliga arbetsplatsolyckor och tillbud ska enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen anmälas till Arbetsmiljöverket. Eftersom registret för dessa anmälningar inte uppfyller kraven för ett statistikregister ingår dessa siffror inte i den officiella statistiken. Dessa utgör emellertid en viktig signal om arbetsmiljön i svenskt arbetsliv varför statistiken trots detta redovisas i detta avsnitt.

Mellan 2010 och 2014 ökade anmälningarna enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen med 12 procent, från 12 191 till 13 635 anmälningar. Anmälningarna ökade med 10 procent 2014 jämfört med 2013 och mellan 2012 och 2013 var ökningen 11 procent. Ökningen är något större bland de anmälda allvarliga olyckorna (+ 13

%) än bland de allvarliga tillbuden (+ 7 %). Det bör poängteras att

anmälningarna totalt minskade med 15 procent mellan 2011 och 2012, efter införandet av den gemensamma webbportalen för anmälan av arbetsskada enligt arbetsskadeförsäkringen och anmälan enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen.

Från 2012, då den nya webbportalen startade, har det anmälts antalsmässigt flest allvarliga arbetsplatsolyckor och tillbud från branschgruppen transport och magasinering med drygt 6 000 anmälningar 2012-2014. Därefter följer tillverkning, utbildning och vård och omsorg med cirka 5 000 anmälningar vardera.

Anmälningarna från alla dessa grupper har ökat mellan 2012 och 2014.

När det gäller branschgrupper som gjort flest anmälningar i förhållande till antal sysselsatta är det också transport och magasinering som ligger i topp.

Därefter följer de två branschgrupperna vattenförsörjning; avfallsrening, avloppshantering och sanering samt utvinning av mineral.

När det handlar om orsakerna till anmälningar av allvarliga olycka är det hot och våld som ökat mest antalsmässigt mellan 2012 och 2014.

(18)

2015-05-26 2015/007002 18 (39)

Figur 5. Antal anmälningar av allvarliga olyckor respektive tillbud. År 2010 – 2014.

Källa: Arbetsmiljöverket/SARA 2010-2011, E-skada 2012-2014 Könsskillnader i ersättningsgrad för arbetsskada

Alla arbetsskador ska enligt Socialförsäkringsbalken anmälas till Försäkringskassan. Då finns det möjlighet att få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. I regel görs arbetsskadeanmälan först till

Försäkringskassan varefter en kompletterande anmälan kan göras till AFA- försäkring för de som omfattas av trygghetsförsäkringen. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. AFA Försäkring har också uppdraget att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA), och har därför information om i stort sett alla anmälda arbetsskador i Sverige. I detta register saknas emellertid information om egenföretagare som inte omfattas av försäkringen. Det finns därför

svårigheter att jämföra de olika statistikkällorna med varandra eftersom de innehåller olika typer av anmälningar från olika grupper i arbetslivet. Därför presenteras källorna i detta avsnitt i huvudsak separerade från varandra.

Figur 6. Andel godkända arbetsskador enligt AFA Försäkrings arbetsskadeförsäkring per totalt antal inkomna ansökningar. Arbetsolyckor med sjukfrånvaro, färdolyckor och arbetssjukdomar.

År 2005-2012. Procent.

Källa: AFA Försäkring

5211 6244 6582 7277 7795

6980 7103

4627 5148 5840

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000

2010 2011 2012 2013 2014

Allvarligt tillbud Allvarlig olycka

0 20 40 60 80

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kvinnor Män

(19)

2015-05-26 2015/007002 19 (39)

Figuren ovan visar andelen godkända arbetsskador per anmälda arbetsskador till AFA-försäkring. Det framgår då att andelen godkända arbetsskador är större för män än för kvinnor. Detta skulle, åtminstone delvis, kunna bero på att andelen arbetsskador som klassas som en allvarlig olycka är nästan dubbelt så många för män som för kvinnor.

Samma mönster präglar Försäkringskassans statistik över godkända

egenlivräntor, där män oftare får godkänt på sin ansökan än kvinnor, både när det gäller arbetssjukdomar och arbetsolyckor med sjukfrånvaro. Denna

problematik är väl känd och utredningar har gjorts, bland annat av

inspektionen för socialförsäkringen (ISF)¹⁴, för att utreda beslut om arbetsskada ur ett jämställdhetsperspektiv. I denna studie framkommer att medicinsk vetenskaplig bevisning är avgörande för om en arbetsskada ska godkännas för livränta eller inte. ISFs utredning pekar på att män i större utsträckning än kvinnor är sysselsatta i yrken där exponeringen har större vetenskapligt stöd för att ha skadlig inverkan, vilket således påverkar möjligheterna att få ersättning.

14 Beslut om arbetsskada ur ett jämställdhetsperspektiv, ISF, Rapport 2011:15

(20)

2015-05-26 2015/007002 20 (39)

Kapitel 3. Arbetslivet och ohälsans utveckling – lägesbeskrivningar hämtade ur Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar

Exponering

Kemiska faktorer, medicinska och mikrobiologiska risker

Lägesbild: Det tycks finnas goda kunskaper om risker att utsättas för enskilda cancerframkallande ämnen och om hur yrkesrelaterad cancer uppkommer på människa. Utifrån en sammantagen bild av den epidemiologiska litteraturen har exempelvis en rapport visat att kvarts är carcinogent för människa och C- märkts i gränsvärdeslistan.¹⁵ Man har också intresserat sig för olika kemikaliers samverkanseffekter.¹⁶ Detta område är dock komplext. I alla yrkesmiljöer exponeras man för fler än ett ämne, och vid jobbyte kan ytterligare ämnen tillkomma. Eftersom cancer tar 10-40 år att utveckla hinner människor utsättas för många olika typer av exponeringar i sitt yrkesliv, och det kan givetvis vara svårt att identifiera vilka exponeringar som bidragit (mest) till canceruppkomst.

En slutsats är att det vetenskapliga underlaget är alltför magert vad gäller generell kunskap om carcinogen samverkan och även samverkan mellan de 42 kemikalier som är märkta som cancerframkallande på myndighetens

gränsvärdeslista. Dock bör det påpekas att vissa kombinationer av

cancerframkallande ämnen med gränsvärde kan ge ökad risk, men storleken på effekten kan inte anges kvantitativt. Den vanligaste samverkan som studerats är asbest och tobaksrök och där epidemiologiska studier visar att de båda ämnena ökar varandras enskilda effekter.¹⁷

Vid svetsning bildas mycket gaser och små partiklar som vid inandning påverkar människors hälsa. Lägesbilden ger vid handen att många olika effekter och sjukdomar kan uppstå vid svetsning; olika svetsmetoder ger upphov till olika exponeringar vilka beskrivs i denna

kunskapssammanställning.¹⁸ Svetsning har associerats med flera olika sjukdomar såsom kronisk bronkit, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), lunginflammation, sideros och hjärt-kärlsjukdom. Inandning av metaller (aluminium, bly, mangan) kan påverka centrala nervsystemet. Därtill kan svetsning av stål ge upphov till cancer, astma och påverka reproduktionen.

Relativt många arbetstagare berörs. Även om antalet svetsare i Sverige uppgår till omkring 20-25 000 personer räknar man med att omkring 250 000 personer

15 Kvarts och dess cancerframkallande förmåga, Rapport 2011:5.

16 Carcinogena kemikalier i gränsvärdeslistan – samverkanseffekter, Rapport 2014:10.

17 Ibid s. 31.

18 Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning, Rapport 2013:5.

(21)

2015-05-26 2015/007002 21 (39)

svetsar i sitt yrke utan att kalla sig för svetsare (som bilmekaniker). Gravida ska skyddas från svetsrök, svetsare bör använda andningsskydd och punktutsug bör alltid användas i lokalen där arbetet utförs för att förhindra att partiklar och gaser sprids. De viktigaste förebyggande åtgärderna är utbildning och

ventilation, andra åtgärder som föreslås i rapporten är hälsokontroller och vaccination mot pneumokocker (särskilt för rökare och äldre svetsare). Även utvidgad biologisk provtagning föreslås i rapporten.¹⁹

Det finns dock inte tillräcklig kunskap om hälsoeffekterna eller

exponeringsnivåerna vid hantering av kolnanorör. Det visar en lägesbild från 2011.²⁰ Forskningssammanställningen rekommenderar att

försiktighetsprincipen bör gälla vid tillverkning, hantering och användning av kolnanorör och vid bearbetning av material som innehåller kolnanorör. Det är också svårt att bedöma kolnanorörens toxicitet. Relevanta studier på människa saknas. Flera studier har uppvisat effekter på försöksdjur vid ganska låga koncentrationer, samtidigt som andra studier inte påvisar några effekter eller effekter först vid höga doser.²¹ Eftersom asbest och kolnanorör uppvisar fysiska likheter finns misstankar om att de skulle vara skadliga för människan på samma sätt, d v s orsaka fibros i lungor och luftvägar samt lungcancer och mesoteliom. Det finns dock inte tillräckligt många långtidsstudier gjorda med upprepad exponering för att sådana slutsatser med säkerhet ska kunna dras.²² För att få en lägesbild av vilka risker som finns inom elavfallsbranschen och vilka exponeringar som människor utsätts för vid insamling och hantering av avfallet, gjordes en genomgång av (det mycket magra) forskningsläget på området samt kompletterades med mätrapporter och intervjuer med olika aktörer inom branschen.²³ Elavfall är miljöfarligt om inte avfallet hanteras korrekt. Det innehåller flera skadliga ämnen som exempelvis bromerade

flamskyddsmedel, bly, kvicksilver och kadmium. Elavfallsbranschen har funnits i ett decennium i Sverige, men inga uppgifter finns samlade om hur många anställda som arbetar inom branschen.²⁴ Däremot tillhör renhållnings- och avfallsarbetare (där de som arbetar med återvinning av elavfall delvis ingår) de yrkesgrupper som har allra högst förekomst av anmälda olycksfall och

arbetssjukdomar. Majoriteten av de anställda är lågutbildade, en relativt stor andel är inhyrda från bemanningsföretag och särskilt inom kommunala verksamheter kan det (förutom den egna personalen) finnas personer som

19 Ibid s. 22-26.

20 Kolnanorör – exponering, toxikologi och skyddsåtgärder, Rapport 2011:1.

21 Ibid s. 9.

22 Ibid s. 9.

23 Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall, Rapport 2012:17.

24 Ibid s. 5.

(22)

2015-05-26 2015/007002 22 (39)

arbetstränar eller på annat sätt har en anpassad arbetssituation.²⁵ Det är en lönsam bransch: produkterna har en kort livslängd och det lönar sig att återvinna värdefulla metaller. I Sverige har branschen växt kraftigt och den beräknas öka.²⁶ De vetenskapliga studier av arbetsmiljön som har genomförts har fokuserat på förbehandling av elavfall, men inga studier har gjorts på den personal som arbetar på insamlingsplatser eller med elavfallstransporter.

Lägesbilden uppvisar en komplex exponeringssituation, och den omfattar flera olika toxiska metaller som bromerade flamskyddsmedel samt en fysiskt tung, bullrande och dammig arbetsmiljö.²⁷ Det saknas studier av hälsoeffekter.

Erfarenheter från undersökningar på yrkes- och miljömedicinska kliniker samt från branschen visar på patientbesvär från ögon, andningsvägar och hud.

Rekommendationen är att fortsätta studera förekomsten av besvär på gruppnivå, samt luftprovtagningar för att kontrollera att de hygieniska gränsvärdena inte överskrids vid de arbetsmoment där man vet att risk för exponering finns.²⁸

Kunskap har tagits fram avseende risker vid förvaring och transport av träpellets, träflis och timmer i slutna utrymmen.²⁹ De väsentligaste riskerna beskrivs, hur de uppstår och hur de kan undvikas. Lägesbilden ger vid handen att risker i samband med transport och lagring av träpellets, flis och timmer kan delas in i tre typer: gaser, syrebrist; damm och brandrisker (på fartyg, i

pelletsförråd, i planlager med pellets). 2011 saknades det formella riktlinjer om hur pelletsförråd ska konstrueras.³⁰ Vid förvaring och transport av träpellets, flis och timmer förbrukas syret och det bildas giftiga gaser kolmonoxid och koldioxid som tillsammans ger farliga nivåer. Även damm är ett vanligt problem som kan ge besvär på hud, i ögon och luftvägar. Förebyggande åtgärder för att minska riskerna: utbildning, ventilation, skyddsvakt som kommunicerar med den som går in i utrymmena, mätutrustning för gaser i förråden, varningsskyltar, skyddsutrustning för öga och mun mot damm, överlämning av säkerhetsdatablad i anslutning till leveranser.³¹

Jordbruks-/lantbrukssektorn står inte bara för en stor andel olyckor. I

lantbruket förekommer olika typer av föroreningar som bl. a. organiskt damm, mögel, endotoxiner och allergener samt gaser som ammoniak och svavelväte.

Utmärkande för luftföroreningarna i lantbrukets arbetsmiljö är det förorenade materialets variabilitet (det har sitt ursprung i levande djur och småskalig hantering – jfr med industrin). Kunskapsläget som redovisas i en

25 Ibid s. 20.

26 Ibid s. 5.

27 Ibid s. 4.

28 Ibid s. 6.

29 Faror och hälsorisker vid förvaring och transport av träpellets, träflis och timmer i slutna utrymmen, Rapport 2011:2.

30 Ibid s. 27.

31 Ibid s. 39-41.

(23)

2015-05-26 2015/007002 23 (39)

kunskapssammanställning avseende exponering med fokus på förhållanden i det svenska lantbruket de senaste 20 åren, visar att det finns få uppgifter om exponering i gränsvärdesbemärkelse (ett tidsvägt medelvärde i

inandningsluften under en arbetsdag).³² Några uppgifter avser exponering vid en viss typ av arbete eller arbetsmoment. Bedömningar av exponeringar m a p dammhalter i lokaler är svåra att göra eftersom halterna skiftar beroende på var i lokalen arbetet utförs, samma arbetsmoment nära dammkällor utförs inte hela dagen och andningsskydd används i högre grad vid höga dammnivåer.

Alstring och utsläpp av luftburna föroreningar i lantbruket är beroende av faktorer som lokalers utformning, djurarter, djurens beteende, utfodring, foder och strö. Arbetsmetoder och utförande har stor betydelse.³³ Lägesbilden

avseende sammanställda halter av föroreningar från djurhållning som höns, svin, nötboskap och hästar samt från spannmål, hö, halm visar att för samtliga föreligger höga halter av luftburet damm, endotoxiner, sporer och vid

djurhållning ammoniak. Exponeringar, halter och utsläpp av luftföroreningar är högst från djurhållning bestående av fjäderfä följt av svin. De främsta källorna uppges vara foder, strö och djuren själva och deras avföring. Höga

exponeringar är även vanliga vid hantering av spannmål samt halm och hö (damm, endotoxin, svampsporer).³⁴

Personlig skyddsutrustning

Lägesbild: Handeksem är vanligare bland kvinnor och i vissa yrkesgrupper där skadlig hudexponering förekommer (t ex långvarig upprepad kontakt med, vatten, rengöringsmedel, livsmedel och andra kemikalier). Kvinnor utsätts för mer våtarbete än män. Det är ett vanligt arbetsmiljöproblem, det förekommer hos 10 % av befolkningen.³⁵ Riskyrken är: service, vård- och omsorg, maskin- och motorreparatörer. Atopiskt eksem i barndomen ökar risken för handeksem.

Mellan 15 och 30 % av dagens unga har haft sådant eksem i barndomen.

Kontaktallergi är en vanlig orsak till handeksem, det förekommer hos 15-20 % av befolkningen. Kontaktallergi mot hårfärgämnen ökar oroande, enligt forskarrapporten. Allergi mot nickel är också vanligare hos kvinnor än hos män.³⁶ Det här betyder att lägesbilden vad gäller handeksem är att en mycket stor del av befolkningen har ökad risk för handeksem i vanliga yrken med våtarbete. Samhällskostnaderna för vård och produktionsbortfall bedöms som betydande.³⁷ Det är en kronisk sjukdom som kan kräva sjukhusvård, och

påverkar arbetsförmågan. Det bedöms att arbetsskadestatistiken är missvisande

32 Organiskt damm i lantbruk, Rapport 2011:4 s. 4.

33 Se ibid s. 4.

34 Se ibid s. 5.

35 Handeksem – förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen, Rapport 2012:8 s. 7.

36 Ibid s. 7.

37 Ibid s. 7.

(24)

2015-05-26 2015/007002 24 (39)

på grund av ”massiv underrapportering”, vilket också innefattar hudsjukdomar.³⁸

Fysikaliska faktorer

Lägesbild: En sammanställning av den aktuella forskningen kring arbetsmiljöns orsaker till hörselskador ger vid handen att olika arbetsmiljöer orsakar olika typer av buller.³⁹ Det kan handla om branscher med en mer kontinuerlig ljudnivå, som industrin, eller militären där s.k. impulsbuller (höga ljudtoppar) är vanligare. Rapporten beskriver nya metoder som säkrare kan mäta och värdera risken för hörselskador vid denna typ av buller. Dock är det så att andra faktorer, som individens egna förutsättningar eller andra omständigheter i arbetsmiljön, kan påverka följderna av bullerexponering och detta bör också beaktas i skaderiskbedömningar. Fortfarande domineras

arbetsskaderapporteringen och skadebilden av branscher med höga bullernivåer, som industrin, och i de här fallen är det i huvudsak män som drabbas.⁴⁰ Samtidigt som bullernivån har kunnat sänkas på arbetsplatser som haft höga nivåer, har nya bullerproblem uppstått på arbetsplatser som tidigare inte varit drabbade som inom kontor, undervisning/skola och vård- och

omsorgssektorn.⁴¹ Forskning visar att hörselskador kan uppstå även om det inte ger utslag i ett s.k. tonaudiogram (som mäter påverkan på hörtrösklarna). Det kan vara i form av till exempel tinnitus, överkänslighet för starka ljud,

förvrängd ljudupplevelse, försämrad förmåga att uppfatta tal i svåra

lyssningsmiljöer. Konsekvenser av bullerexponering kan också ge upphov till sänkt arbetsförmåga, ökad arbetsansträngning, stress, trötthet och den ohälsa som direkt eller indirekt följer av detta.⁴² Inom pedagogisk verksamhet, som skola och förskola, har forskning på senare år visat bullrets effekter på minne och inlärning och kring förskolan finns kunskap om bullrets effekter avseende ljudtrötthet, stress, slitenhet och utbrändhet.⁴³ Utifrån de riskbedömningar som innefattas i gällande regelverk är rekommendationen från de båda

forskarrapporterna om arbetsmiljöbuller och hörselskador, att det framtida regelverket från myndigheten bör innehålla även den ohälsa som direkt eller indirekt kan kopplas till bullerstörning. En av kunskapssammanställningarna lyfter fram att arbetsorganisatoriska insatser är viktiga, som att vilorum finns tillgängligt, möjlighet till återhämtning och arbetsrotation.⁴⁴

Faktorer som buller och stress påverkar även rösten och till exempel hur mycket och hur starkt man behöver tala. Forskning visar att det kan ge upphov till

38 Ibid s. 7.

39 Hörsel och hörselskador i arbetslivet, Rapport 2013:2.

40 Ibid s. 5-6.

41 Ibid s. 6, jfr Störande buller i arbetslivet, Rapport 2013:3 s. 7.

42 Ibid samt Hörsel och hörselskador i arbetslivet, Rapport 2013:2.

43 Störande buller i arbetslivet, Rapport 2013:3 s. 36.

44 Ibid s. 38.

(25)

2015-05-26 2015/007002 25 (39)

störningar på rösten och stämbanden, särskilt hos de yrkesgrupper där rösten är ett arbetsinstrument som lärare, musiker, personer på kundkontaktcenter, artister. Ungefär 1/3 av den yrkesverksamma befolkningen uppskattas ha ett arbete där rösten är ett viktigt/nödvändigt arbetsverktyg.⁴⁵ Lägesbilden vad gäller yrkesrelaterade störningar på rösten är dock att det saknas uppgifter om kostnader för sådana arbetsskador i Sverige.⁴⁶ Arbetsmiljölagen behöver följas bättre på arbetsplatserna och bedömning av röstergonomi bör ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser där en fungerande röst är viktigt.⁴⁷ Arbetsmetoder och rutiner behöver utvecklas, utbildning behövs för arbetsmiljöansvariga som inspektörer, arbetsgivare, skyddsombud, men även arbetstagare för att förebygga problem med rösten. Ökad kunskap om

röstproblem och kriterier för bedömning om en störning på rösten är en arbetssjukdom behöver utvecklas. Sedan länge finns bullernormer för att undvika hörselskador, men något liknande finns inte för röstanvändning.⁴⁸ Psykosociala och kognitiva arbetsmiljöer

Lägesbild: Kognitiva funktionsnedsättningar i arbetslivet är ett mycket vanligt problem. Cirka 700 000 personer lever med en sjukdom eller

funktionsnedsättning vilket ökar risken för kognitiv påverkan och de flesta är yrkesverksamma.⁴⁹ I kunskapssammanställningen Den hjärnvänliga arbetsplatsen – kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö står att läsa: ”Högt räknat har 55 procent av befolkningen - kroniskt, återkommande eller vid något tillfälle utsträckt över längre tid än några månader – en sjukdom som kan föra med sig kognitiva problem. Detta understryker vikten av att förstå

arbetsmiljöaspekter av kognitiva funktionsnedsättningar”.⁵⁰ I takt med ett arbetsliv som ställer allt högre krav på ”kognitiv prestation” blir detta dessutom en vanligare fråga, och i ljuset av ökande krav på ett längre arbetsliv högre upp i åldrarna.⁵¹ Kognitiv funktionsnivå handlar inte enbart om den enskilde individens egna begränsningar till följd av en sjukdom och/eller en

funktionsnedsättning, utan även om arbetsmiljön och kraven på individen. De flesta arbetstagare kommer att hamna i situationer där faktorer kopplade till arbetsmiljön eller arbetsuppgiften gör att våra kognitiva förmågor belastas.

Problemen - och lösningarna - är därför viktiga och de gäller för alla i arbetslivet.⁵² För arbetsgivaren är det bättre att göra något än inget alls och lyhördhet lyfts fram som viktigt i forskningssammanställningen. En

45 Yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi, Rapport 2011:6.

46 Ibid s. 4

47 Ibid s. 4.

48 Se ibid s. 56-58.

49 Den hjärnvänliga arbetsplatsen – kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö, Rapport 2014:2 s. 70.

50 Ibid s. 26, kursiv i original.

51 Ibid s. 69.

52 Ibid s. 5.

(26)

2015-05-26 2015/007002 26 (39)

arbetsgivare som försöker skapa en ”hjärnvänlig” arbetsplats kan förbättra arbetssituationen för alla.⁵³

Hot och våld

Lägesbild: Det arbetsrelaterade våldet är ett växande problem, både nationellt och internationellt, och det drabbar främst yrkeskategorier där många kvinnor arbetar. I Sverige har ökningen av det fysiska våldet varit större för kvinnor än män under de senaste decennierna.⁵⁴ En förklaring som angetts till kvinnors utsatthet för våld är den könssegregerade arbetsmarknaden. Otrygga

anställningar och oreglerade arbetsvillkor ökar också utsatthet för våld, hot och trakasserier.⁵⁵ Likaså hög arbetsbelastning kan påverka förekomsten av hot och våld i arbetslivet.⁵⁶ Personalens bristande tid för omvårdnad av patienterna inom vård och omsorg innebär att risker för hot och våld ökar.⁵⁷ En slutsats som dras är att det är de mest sårbara grupperna på arbetsmarknaden som löper större risk att utsättas för våld. Här samspelar klass, etnicitet, ålder och kön.⁵⁸ Det saknas dock en enhetlig definition på (arbetsrelaterat) våld och vilka handlingar som ingår däri. Det feministiska perspektivet på våld skulle kunna bidra med en helhetsförståelse av våld där olika typer av våldshandlingar ryms och som annars skulle osynliggöras, som objektifiering, förminskning,

trakasserier.⁵⁹ De yrkesområden som är särskilt utsatta för hot och våld är vård, omsorg, socialtjänst, skola/utbildning, polis och säkerhetspersonal. En

enkätstudie som gjorts bland lärare och elever visar att åtminstone en tiondel av både lärare och elever tycks ha blivit utsatta för en omfattande mängd

incidenter och kränkande beteenden. Här används en bred ansats på våld, och man frågade efter fysiskt, verbalt, relationellt, cyber- och sexuellt våld. När det gäller fysiskt våld och cybervåld var elever mer utsatta än lärare, pojkar i högre grad för fysiskt våld än flickor. En högre andel flickor än pojkar och en högre andel kvinnliga lärare än manliga upplevde sig vara utsatta för verbalt våld.⁶⁰ Organisatoriska, sociala och psykologiska frågor

Hyresarbetskraft/osäkra anställningar/flexibilitet/personalreduktioner

Lägesbild: Vad gäller forskningsläget om fysisk och psykisk arbetsmiljö för hyresarbetskraft kan konstateras att forskningsunderlaget är litet –

kunskapssammanställningen Arbetsmiljö för hyresarbetskraft – Inhyrdas fysiska och

53 Ibid s. 66.

54 Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3.

55 Se Hot och våld inom vård och omsorg, Rapport 2011:16 samt Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3.

56 Se Hot och våld inom vård och omsorg, Rapport 2011:16.

57 Ibid s. 5.

58 Se ibid samt Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3.

59 Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3.

60 Hot och våld i skolan – en enkätstudie bland lärare och elever, Rapport 2011:15.

(27)

2015-05-26 2015/007002 27 (39)

psykosociala arbetsmiljö bygger enbart på 45 artiklar.⁶¹ Enligt forskarna var det svårt att hitta artiklar i de internationella databaserna där de inhyrda särskiljs från andra typer av anställningsformer.⁶² Uthyrningsbranschen är en typisk ungdomsbransch och gruppen födda utanför västvärlden är överrepresenterad i branschen. Användningen är relativt utbredd i Sverige, både privata och

offentliga sektorn använder denna typ av arbetskraft. Mest utbrett inom branschen tillverkningsindustrin.⁶³ Rapporten visar att bemanningsanställda har en sämre psykosocial arbetsmiljö. Denna grupp visar högre risker att utsättas för psykosocial ohälsa. Rapporten visar att inhyrda upplever låg anställningstrygghet och upplever därför lägre grad av tillfredsställelse med arbetet.⁶⁴ Även i Sverige, som skiljer sig från övriga Europa i det att

bemanningsanställda kan vara visstidsanställda, visar forskningen att de bemanningsanställda upplever sin anställning som otrygg.⁶⁵ Studien omfattade tjänstemän. De bemanningsanställda har i mindre grad möjlighet att medverka i utformning av sin arbetssituation, även skillnad i autonomi: gruppen är

överrepresenterade i jobb som kan beskrivas som passiva och spända (låg egenkontroll, höga krav).⁶⁶ Bemanningsanställda får de jobb som innebär mest fysisk belastning, med repetitiva och manuella arbetsuppgifter – och det gör att bemanningsanställda har generellt större risk för arbetsskador.

Forskningssammanställningen visar att inhyrning är mer utbrett inom verksamheter med en mer riskfylld arbetsmiljö.⁶⁷ Förklaringar till ökad arbetsskaderisk diskuteras i rapporten. Bland annat nämns branschens särart som en sådan förklaring (t ex ekonomisk press), ålder/erfarenhet, delat

arbetsmiljöansvar etc. Men forskningen är av relativt liten omfattning och det är svårast att hitta forskning om arbetsskador och fysisk arbetsmiljö, det är också svårt att jämföra mellan länder då arbetsvillkor och mönster för uthyrning skiljer sig åt.⁶⁸

Forskning från åren 2006-2010 verkar bekräfta bilden från tidigare studier av ett samband mellan arbetslöshet och ohälsa bland de som förlorar arbetet, och att personer som redan från början har sämre hälsa selekteras till arbetslöshet med en slags ”dubbelriktad verkan” mellan arbetslöshet och ohälsa.⁶⁹ Det finns ett visst stöd, men forskningen från Sverige spretar i sina resultat, när det gäller frågan om personalneddragningar har samband med försämrad psykisk ohälsa

61 Arbetsmiljö för hyresarbetskraft – Inhyrdas fysiska och psykosociala arbetsmiljö, Rapport 2013:10.

62 Ibid s. 5.

63 Ibid s. 8.

64 Ibid s. 41.

65 Ibid s. 41.

66 Ibid s. 22.

67 Ibid s. 41.

68 Ibid s. 40, 42.

69 Se Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång, Rapport 2011:11 s. 5.