AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
”Från Start Till Mål”
En intervjustudie med förskollärare om användning av ett pedagogiskt dokumentationsverktyg
Jonna Lind Niittymäki
2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Pedagogik
Förskollärarprogrammet Examensarbete i pedagogik Handledare: Ingegerd Gunvik-Grönbladh
Examinator: Daniel Pettersson
Lind Niittymäki, J. (2020). ”Från Start Till Mål” – En intervjustudie med förskollärare om användning av ett pedagogiskt dokumentationsverktyg. Examensarbete i pedagogik.
Examensarbete, Högskolan i Gävle. Avdelningen för utbildningsvetenskap.
Sammanfattning
I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) föreskrivs det att barn ska ges inflytande och vara delaktiga i sin utbildning samt att vårdnadshavare och förskola ska samarbeta.
Resultaten ska kontinuerligt följas upp och systematiskt analyseras och dokumenteras.
Hur detta ska genomföras framgår dock inte. Denna studie knyter an till ekologisk systemteori med syftet att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar ett pedagogiskt dokumentationsverktyg ”Från Start Till Mål”. Hur använder förskollärarna dokumentationsverktyget avsett för att dokumentera, ta tillvara barns intresse,
vårdnadshavares medverkan samt systematiskt kvalitetsarbete? Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion? Nio förskollärare från tre förskolor har
intervjuats. Resultatet visar att dokumentation i verktyget sker i olika tidsintervall, från veckovis till två gånger per termin. Flest anser det finns tid för dokumentation men några påtalar tidsstress. Nästan hälften anser att det är för mycket pappersarbete.
Dokumentationsverktyget påvisar stöd för terminsvisa utvecklingssamtal. Samtliga intervjuade anser att de i sina iakttagelser och berättelser om barn utgår från barns intresse och vårdnadshavares medverkan. Vid användning i systematiskt kvalitetsarbete visar resultatet att intervallerna för processredovisning varierar från års-, termins- och veckovis till ständigt pågående utan avslut. Flertalet använder verktyget vid
kvalitetsredovisning men inte alla vet hur de då kan använda sig av
dokumentationsverktyget och kräver reflektionstid. De saknar en överblick av hela verksamheten. Flertalet av förskollärarna önskar mer utbildning för ökad kunskap om materialet. Slutsatsen blir att verktyget fungerar för dokumentation av barns intresse och vårdnadshavares medverkan men utbildning krävs för en helhetssyn angående
systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning.
Nyckelord: barns intresse, ekologisk systemteori, förskola, pedagogiskt dokumentationsverktyg, systematiskt kvalitetsarbete.
Förord
Jag vill först tacka alla förskollärare som deltagit i denna studie. Utan er hade inte detta examensarbete varit möjligt.
Jag vill också tacka rektor och övrig ledning för ert bidrag till
examensarbetet och den hjälp jag fått med att sprida information om examensarbetet.
Jag vill även tacka min handledare Ingegerd Gunvik-Grönbladh för ditt engagemang och kommentarer på arbetet som fått mig och mitt
examensarbete att utvecklas framåt.
Tack också till min son Johannes som läst och kommit med kommentarer, jag har verkligen uppskattat din hjälp.
Tack Reijo för att du skött markservicen med övrig familj när jag varit inne
i mitt skrivande och tack för dina kommentarer och våra diskussioner om
texten.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Disposition ... 2
2. Syfte ... 3
2.1 Frågeställningar ... 3
3. Bakgrund ... 4
3.1 Dokumentation och pedagogisk dokumentation ... 4
3.2 Barns intresse/delaktighet, vårdnadshavares delaktighet samt systematiskt kvalitetsarbete ... 5
4. Tidigare forskning ... 9
4.1 Dokumentation inom offentlig sektor ... 9
4.2 Pedagogisk dokumentation ... 9
4.3 Sammanfattning av tidigare forskning ... 11
5. Teoretisk utgångspunkt ... 13
6. Metod ... 15
6.1 Datainsamlingsmetod ... 15
6.2 Urval ... 16
6.3 Genomförande ... 16
6.4 Bearbetning av data och analysmetod ... 16
6.5 Tillförlitlighet och äkthet ... 18
6.6 Etiska överväganden ... 18
7. Resultat ... 19
7.1 Dokumentation ... 19
7.1.1 Förskollärarnas tolkning av dokumentationsverktyget ... 19
7.1.2 Hur ofta dokumenterar förskollärarna ... 19
7.1.3 Papper ... 20
7.2 Tillvarata barns intresse ... 20
7.2.1 Närgranskning ... 21
7.2.2 Förskollärarnas iakttagelser ... 21
7.2.3 Vårdnadshavares berättelser om sina barn ... 21
7.2.4 Att få med alla barns intressen ... 22
7.3 Vårdnadshavares medverkan ... 22
7.3.1 Utvecklingssamtal ... 22
7.4 Systematiskt kvalitetsarbete utifrån dokumentationsverktyget ... 23
7.4.1 Olika längd på processerna ... 23
7.4.2 Det vi lär oss tar vi med inför nästa process ... 24
7.4.3 Ett ständigt pågående arbete ... 25
7.4.4 Kvalitetsredovisning ... 25
7.5 Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion? ... 26
7.5.1 Tid/Stress ... 26
7.5.2 Bra eller dåligt material ... 27
7.5.3 Röd tråd ... 28
7.5.4 Utbildning ... 28
7.6 Sammanfattning av resultat ... 29
8. Analys ... 30
8.1 Dokumentation ... 30
8.2 Tillvarata barns intresse ... 31
8.3 Vårdnadshavares medverkan ... 31
8.4 Systematiskt kvalitetsarbete utifrån dokumentationsverktyget ... 32
8.5 Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion? ... 32
9. Diskussion ... 34
9.1 Diskussion av resultat och analys ... 34
9.2 Metodreflektion ... 35
9.3 Fortsatt forskning ... 36
9.4 Slutsats ... 37
Referenser... 38
Bilagor ... 42
1. Missiv ... 42
2. Intervjuguide ... 43
3. Litteratursökning ... 44
1
1. Inledning
Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska barn ges inflytande och vara delaktiga i sin utbildning, förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för att ge barnen de bästa förutsättningarna att utvecklas, förskolan ska dokumentera och analysera barns lärande och utveckling med fokus på verksamheten. Resultaten ska kontinuerligt följas upp och systematiskt analyseras och dokumenteras för att kvaliteten i förskolan ska utvecklas. I Skollagen (SFS 2010:800) står det att systematiskt kvalitetsarbete ska utföras och dokumenteras. Löfdahl (2014) påvisar att det inte är någon nyhet med att förskollärare arbetar med dokumentation av sin verksamhet. Men under de senaste åren har kraven på vårdnadshavares och barns medverkan samt kvalitetsarbetet ökat och därmed också förskollärarens ansvar för detta. De nationella målen för förskolan är tydliga och dessa mål ska eftersträvas på alla förskolor i Sverige. Hur detta ska genomföras i praktiken framkommer dock inte utan det är upp till varje huvudman, rektor, förskollärare och barnskötare att arbeta fram en fungerande dokumentation av verksamheten. Att hitta en metod eller ett verktyg som fungerar smidigt och enkelt skulle vara till fördel för både professionen och ledning men även för vårdnadshavare och barn.
På de förskolor som ingår i denna studie har ledningen valt att arbeta med ett pedagogiskt dokumentationsverktyg som heter ”Från Start till Mål” (Eriksson
Bergström och Yourston, 2017). Verktyget består av ett material där delaktigheten av personal, vårdnadshavare och barn är grundläggande för dokumentationen. Upplägget innebär en arbetsinsats med pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete utifrån aktuell forskning, barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2009) och läroplanens riktlinjer (Skolverket, 2018). Verktyget används i flera steg. Allra först görs en
närgranskning av varje barns aktiviteter och vad barnen visar intresse för samt vad varje barn behöver för att utvecklas vidare. I denna närgranskning tillfrågas också
vårdnadshavare om vad barnen visar intresse för hemma och om det är något speciellt som vårdnadshavarna önskar för sina barn. Utifrån detta sammanställs alla barnens intressen och vad barnen behöver utveckla. Detta leder till var fokus i arbetet ska ligga framöver där arbetets struktur dokumenteras, vilka mål som bör finnas med och vilken metod som ska användas i arbetet. Därefter dokumenteras hur arbetet genomfördes samt pedagogernas och barnens reflektioner som leder fram till en analys över hur arbetet har fungerat. Det är i ett sådant sammanhang som frågan väcks om hur ett pedagogiskt verktyg ute i verksamheten fungerar? Finns det tillräckligt med tid för ett pedagogiskt
2
dokumentationsverktyg? Det väcker många frågor såsom - vet personalen hur verktyget ska användas? Får vårdnadshavare komma till tals och framför allt får barnen vara delaktiga och tas barnens intresse tillvara i detta sammanhang? Vad anser dessa förskollärare om detta dokumentationsverktyg? Tanken med denna studie är att
undersöka hur förskollärare tillämpar det pedagogiska dokumentationsverktyget ”Från Start Till Mål” och hur de genom detta verktyg dokumenterar, utifrån att tillvarata barns intresse, vårdnadshavares medverkan samt systematiskt kvalitetsarbete i förskolan.
1.1 Disposition
Examensarbetet disposition är följande: först presenteras en sammanfattning som följs av inledning för att presentera studiens problemområde med syfte och frågeställningar.
Därefter följer en beskrivning av problemområdet som en bakgrund följt av tidigare forskning inom problemområdet samt studiens teoretiska utgångspunkter. Vidare presenteras metod och resultat för undersökningen därefter avslutas examensarbetet med analys av resultatet och dess slutsatser i en diskussion. I examensarbetet kommer både benämningen pedagog och förskollärare att användas. Benämningen pedagog står för olika personalkategorier i förskolan både utbildad och icke utbildad och
förskollärare står för förskollärare.
3
2. Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar det pedagogiska dokumentationsverktyget ”Från Start Till Mål”.
2.1 Frågeställningar
• Hur använder förskollärarna dokumentationsverktyget avsett för att dokumentera, ta tillvara barns intressen, vårdnadshavares medverkan samt systematiskt kvalitetsarbete?
• Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion?
4
3. Bakgrund
I detta avsnitt kommer problemområdet att beskrivas inriktat på dokumentation och pedagogisk dokumentation där innebörden av barns intresse/delaktighet,
vårdnadshavares delaktighet samt systematiskt kvalitetsarbete redogörs för i förhållande till denna studies syfte.
3.1 Dokumentation och pedagogisk dokumentation
Dokumentation i förskolan har funnits under många år och förändrats under tidens gång, de idéer och tankar som finns om barns lärande i samhället för stunden hänger ihop med dokumentationen i förskolan (Lindgren Eneflo, 2014). I förskolans läroplan
(Skolverket, 2018) står det att personalen ska dokumentera barns lärande och utveckling för att utifrån läroplanens mål kunna utvärdera hur barns möjligheter till lärande
tillgodoses. Vallberg Roth (2014) påvisar att dokument kan vara den utlösande faktorn för åtgärder genom att visa något. Dokument kan visa på det okända, det som inte uttrycks på annat sätt eller det ofattbara och detta kan användas av olika aktörer och skapa möjligheter till förändring.
Under 1800-talets andra halva var Fröbelpedagogiken i förskolan allmänt utbredd där grunden var att pedagogen skulle uppmuntra och vägleda barnet mot svar som barnet själv fick försöka komma fram till och inte genom färdiga svar från pedagogen (Lindgren Eneflo, 2014). I början av 1900-talet började påverkan från
utvecklingspsykologin smyga sig in i Fröbelpedagogiken, där Elsa Köhler (Lenz Taguchi, 2000; Lindgren Eneflo, 2014) ses ha stor betydelse för utvecklandet av barnobservationer med grund i utvecklingspsykologiska teorier och idén om barns mognad och utveckling. Enligt Lindgren Eneflo (2014) utvecklade Köhler
aktivitetspedagogiken där ett normalvärde angavs som utgångspunkt i vad som skulle observeras och därigenom kunna hjälpa barnet med det som behövdes för att barnet skulle utvecklas normalt. Fram till slutet av 1960-talet fortsatte barnobservationerna i denna anda men genom Barnstugeutredningen (SOU 1972:26) som tillsattes 1968 valdes utvecklingspsykologiska och behavioristiska observationer bort. Den kognitiva utvecklingspsykologin genom Jean Piaget och psykoanalytisk teori genom framförallt Erik H Eriksson blev mer betydande (Lenz Taguchi, 2000; Lindgren Eneflo, 2014).
Genom detta skulle barnen observeras utan att värderas och ha krav på prestation, här
5
innebar det att observationerna skulle inriktas på sociala relationer och barns beteende (Lindgren Eneflo, 2014). I början av 70-talet började begreppet dialogpedagogik användas där tilltron till barnets lust att lära och där barnet skulle visas respekt och inte längre ses som ett objekt (Lenz Taguchi, 2000; Lindgren Eneflo, 2014). Men trots detta framstod fortsatt barnet som ett objekt, men under slutet av 1970-talet övergick det individorienterade synsättet till grupporienterat och till ett sociokulturellt perspektiv med fokus på barnens unika förmågor (ibid.). Enligt Lenz Taguchi (2000) började förskolorna under 1980-talet att införa olika sorters dokumentationspärmar med den avsikten att tydliggöra vad det enskilda barnet kunde och lärde sig samt alster som barnet producerat, även dagbok, en bok om barnet och fotografier användes. Lenz Taguchi menar att under 1990-talet började det som underlag för utvärdering användas olika observationstekniker då kravet på att all verksamhet inom förskola och skola ska utvärderas. Detta ska ske som ett tillägg till övriga uppgifter där pedagogerna ska genomföra dokumentation och observation regelbundet utifrån tillsyn från
Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 1990). Under 1990-talet började allt mer förskolorna ta till sig det arbetssätt som har sitt ursprung i den italienska staden Reggio Emilia (Lenz Taguchi, 2020).
Inspirationen från Reggio Emilia har färdats värden över och har för avsikt att genom dokumentation och observation synliggöra barnens idéer, teorier, föreställningar och intressen i lek och lärande. Pedagogisk dokumentation blir det först när pedagoger eller barn, pedagoger och barn tillsammans eller med föräldrar reflekterat över
dokumentationen där syftet inte är målet utan processen på vägen dit (Alnervik, 2013;
Bjervås, 2011; Elfström, 2013; Lenz Taguchi, 2000; Lindgren Eneflo, 2014).
3.2 Barns intresse/delaktighet, vårdnadshavares delaktighet samt systematiskt kvalitetsarbete
Det framgår i läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) att det inte är barns lärande som ska bedömas, mätas och utvärderas utan det är hur verksamheten uppnår sina mål som ska utvärderas så att barn har möjlighet till utveckling och lärande. I förskolan ska utvärdering som görs utgå från ett barnperspektiv och både vårdnadshavare och barn ska vara delaktiga i detta arbete (Skolverket, 2018). I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det också att arbetslaget i förskolan ska utföra utbildningen i överensstämmelse med målen i läroplanen och se vilka åtgärder som behövs för att målen ska uppfyllas
6
och utbildningen förbättras. Att dokumentera, följa upp, utvärdera, analysera och kritiskt granska alla delar ska göras för att få kunskap om kvaliteten i förskolan och hur man på bästa sätt ska uppfylla målen. Vid revideringen av förskolan läroplan
(Skolverket, 2010) finns det med ett kapitel om uppföljning och utvärdering där förskollärare fick ökade krav på dokumentationsarbete. Enligt Statens offentliga utredning (SOU 2018:48) innebär kvalitetsgranskning av en verksamhet en bred bedömning av hur skola/huvudman uppfyller mål och riktlinjer. I slutet av 1990-talet tillkom kvalitetsgranskning, detta som ett komplement till den tillsyn, utvärdering och uppföljning som låg på Skolverket. Detta gjordes för att få en tydligare och mer enhetlig tillsyn av verksamheter inom skola. 2008 inrättades Skolinspektionen med ytterligare styrning av skolan med tydliga mål samt mer uppföljning av mål och resultat, detta skulle säkerställa kvalitet i verksamheterna (SOU, 2018:48). Efter 2010 års skollag definieras statlig kvalitetsgranskning och tillsyn där kvalitetsgranskning ska utgå från riktlinjer och mål i till exempel kurs- och läroplaner (SOU, 2018:48).
Lindgren och Sparrman (2003) samt Lindroth (2018) anser att dokumentation gör barnens röster hörda genom att fokusera och synliggöra det pedagoger och barn gör i förskolan genom projektarbete, samt att pedagogerna är lyhörda inför barns intressen och att dessa intressen tas tillvara genom kommunikation tillsammans med barn och pedagoger. Alnervik, Öhman, Lidén och Nilsson (2018) understryker att barn när de själva får vara med och dokumentera upplever detta som mer lustfyllt och något som de kommer ihåg efteråt som en del av att få vara med och påverka i dokumentationen.
Lindgren (2014) påvisar att det idag är viktigt för offentliga verksamheter att kunna uppvisa kvalitet mot de förväntade mål som verksamheten har att förhålla sig till, dessa mål kan nås genom uppföljning och redovisning av verksamheten. Kravet på
målstyrning, det vill säga att verksamheten styrs mot uppsatta mål, och
kvalitetsstyrning, som innebär att verksamheten styrs mot det resultat som är önskvärt, har spridits i olika sektorer och finns nu på olika nivåer i kommunförvaltningar, statliga myndigheter, regering och riksdag samt EU (ibid.). Samtidigt som mål- och
resultatstyrning har utvecklats och spridits har även modeller som härstammar från affärsvärlden smugit sig in i den offentliga verksamheter. Dessa modeller har som samlingsnamn New Public Management där det finns tydliga krav på mål och resultat genom utvärderingar och granskningar där man i efterhand kan kontrollera resultat och
7
kvalitet (Bornemark, 2018; Lindgren, 2014). Enligt Bornemark (2018) krävs då att verksamheten kan visa upp en miniminivå på verksamheten och att målen uppfylls, för att kunna påvisa detta behöver verksamheten dokumenteras och redovisas.
Kvalitetsarbetets tanke med att utveckla verksamheten har i många sammanhang blivit ett granskningsarbete för att kunna uppvisa miniminivå på verksamheten med en verksamhet som kan mätas på ett enkelt sätt genom mätbara resultat och inte genom komplex verklighet. Detta leder i sin tur till mängder med pappersarbete, genom pappersarbete och resultat- och kvalitetsredovisning av verksamheten ska kvalitetssäkring uppnås men denna kvalitetssäkring påvisar inte verkligheten i
verksamheten (Bornemark, 2018). I sin bok Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas världsherravälde (2018) myntar filosofen Jonna Bornemark begreppet
”förpappring” (s. 52). Hon menar med detta uttryck att det är två olika parallella verkligheter där den ena verkligheten är vardagen som till exempel förskollärare och barn befinner sig i, och den andra världen är där resultaten och kvaliteten ska påvisas inom verksamheten. Dessa två världar kan vara svåra att få ihop för att kunna visa på det som är kvalitet i verksamheten. Begreppet förpappring som Bornemark (2018) använder sig av kommer ursprungligen från Johan Hofvendahl som är språkvetare och benämnde pappersexercisen för förpappring.
Eriksson Bergström och Yourston (2017) är de som utvecklat det pedagogiska dokumentationsverktyget ”Från Start Till Mål” där de sätter barnet i fokus när det kommer till det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt Eriksson Bergström och Yourston (2017) är systematiskt kvalitetsarbete i förskolan komplext då det innefattar hela miljön på förskolan med barn, pedagoger, vårdnadshavare och ekonomiska förutsättningar.
Författarna anser vidare att det systematiska kvalitetsarbetet innehåller många olika delar som påverkar varandra och resultatet varje dag i förskolan. Författarna har själva upplevt det svåra med att försöka få ihop det systematiska kvalitetsarbetet med det som händer i verkligheten och försöka få ner detta på papper. Genom att ha barnen och verksamheten i fokus och systematiskt dokumentera barns intresse, vårdnadshavares medverkan och de processer som förekommer i verksamheten blir det systematiska kvalitetsarbetet lättare att utföra, samt att det ger en rättvisare bild av verksamheten då det är verkligheten som redovisas och inte bara det mätbara (ibid.).
8
I förskolan ska man följa de mål och riktlinjer som står i förskolans läroplan (Skolverket, 2018). Detta kan vara svårt och krångligt då det finns flera faktorer att tänka på och få med i den vardaglig verksamheten i förskolan. Barns intresse och delaktighet ska tas tillvara, vårdnadshavares delaktighet och förväntan på förskolans verksamhet ska också tas tillvara. Arbetsprocesser ska analyseras och diskuteras enskilt, i arbetslaget, tillsammans med barn och allt detta ska helst ske systematiskt och resultat ska kunna redovisas, dessa resultat ska också helst kunna vara mätbara. Tankar väcks om ett verktyg att kunna göra allt detta med i förskolan och inte behöva använda olika verktyg för att uppnå de mål och riktlinjer som finns.
9
4. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare forskning inom dokumentation i offentlig sektor och pedagogisk dokumentation att presenteras. Sökprocess återges i bilaga 3.
4.1 Dokumentation inom offentlig sektor
Enligt Lindgren och Sparrman (2003) ger dokumentation möjlighet att se och reflektera över olika situationer både för barn och pedagoger. Vallberg Roth (2014) beskriver betydelsen av ordet dokumentera som att samla in och sätta ihop information.
Dokumentationen kan bestå av ljudupptagningar, foto, anteckningar, videofilmer, observationer, intervjuer, barns egna alster, individuella utvecklingsplaner (IUP), portfolio med mera (Lindgren Eneflo, 2014; Lindgren & Sparrman, 2003; Vallberg Roth, 2014). I projektarbete i förskolan har pedagogerna som uppdrag att synliggöra förskolans verksamhet gentemot vårdnadshavare, kommun, politiker och samhället i stort genom dokumentation. Lindgren och Sparrman (2003) lyfter fram den etiska aspekten av dokumentation där barn inte ges några alternativ till att bli dokumenterade i förskolans verksamhet då verksamheten kräver dokumentation för att påvisa kvalitet.
Detta menar Lindroth (2018) kan göra att det i vissa fall kan förekomma styrning av barns intressen mot de mål som finns för verksamheten då detta ska tydliggöras i dokumentationen.
4.2 Pedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation har som nämnts ovan sitt ursprung i Reggio Emilia och grunden i denna pedagogik är barns delaktighet som ska kopplas till barns intresse. Det material som framkommer vid pedagogisk dokumentation används i samtal med vårdnadshavare, pedagoger och barn, dessa samtal används till vidare planering av verksamheter och möjliga projekt som därigenom ökar delaktigheten för alla berörda parter (Alnervik et al., 2018; Löfdahl, 2014). Alnervik (2013) skriver i sin avhandling att pedagogisk dokumentation har många sidor som måste samarbeta för att det ska bli en helhet där förskollärare behöver kunna dokumentera, kommunicera, analysera och sedan använda det som framkommer i analysarbetet, samtidigt måste förskollärare kunna granska sin praktik på ett kritiskt sätt samt ha samtal och kommunicera med vårdnadshavare, kollegor och barn. Även vårdnadshavares synpunkter och erfarenheter
10
kan genom samtal och kommunikation påverka dokumentationsarbetet och synliggöra inblick och medverkan i förskolans verksamhet (Alnervik et al., 2018).
MacDonald (2007) lyfter fram att förskollärare i skoldistriktet New Westminister uttryckte vissa svårigheter med pedagogisk dokumentation genom att det inte alla gånger fanns tillräckligt med tid, att förskolläraren var ensam och inte kunde utföra dokumentationen, att teknisk utrustning saknades vid tillfället för observationen samt att det var svårt att både dokumentera och undervisa samtidigt, eller att finna tid för
reflektion tillsammans med andra förskollärare. Detta framkommer även i en studie av förskollärares användning av pedagogisk dokumentation som Buldu (2010) genomfört i Förenade Arabemiraten. I Buldus studie framkom även att förskollärarna upplevde brist på vårdnadshavares närvaro för att kunna visa dokumentationen samt svårigheter med att veta vart informationen ska placeras i dokumentationsmaterialet. Bjervås (2011) påvisar i sin avhandling att förskollärarna anser att de nackdelar som finns med att arbeta med pedagogisk dokumentation överskuggas av fördelarna och något som stödjer barns lärande, men att detta arbetsverktyg kräver reflektion. Både Bjervås (2011) och Elfström (2013) lyfter att det krävs olika färdigheter och kunskaper av förskollärare för att kontinuerligt följa upp och utveckla verksamheten, pedagogisk dokumentation kräver reflektion, analys, kunskap i olika sorters dokumentation och hur man använder de verktyg som behövs samt en stödjande organisation som tillåter detta.
Buldu (2010) påvisar i sin studie av pedagogisk dokumentation att en majoritet av vårdnadshavarna upplevde att de kunde se och följa vad deras barn gjorde och lärde sig under dagarna, det ökade också vårdnadshavarnas möjligheter att prata med sina barn om deras upplevelser samt deras inflytande över och möjligheter att komma med idéer blev lättare genom den pedagogiska dokumentationen, detta har också Elfström (2013) sett i sin studie. Buldu (2010), Elfström (2013) och MacDonald (2007) påvisar att det även är en möjlighet för förskollärare och vårdnadshavare att se barns lärande där de kan få en fördjupad förståelse för barns intresse och styrkor. Där förskollärarna kan se på vilka sätt barn lär sig och uppfattar olika saker och hur barns inlärningsprocesser kan fördjupas, samt att barn har inflytande och delaktighet i denna process tillsammans med andra barn, vårdnadshavare och pedagoger i förskolan (ibid.).
11
Lindqvist (2019) anser att det i förskolan är två olika tendenser som möts och strävar mot olika håll, den ena tendensen, pedagogisk dokumentation, drar mot kollegialt lärande, samarbete och fritt utforskande, den andra tendensen, systematiskt kvalitetsarbete, drar mot individuell utveckling, konkurrens och mätningar. Det
förefaller som att förskollärare enligt Insulander och Svärdemo Åberg (2014) studie inte ser hela verksamheten utan de analyserar de enskilda barnet och inte helheten där de kritiskt ska granska hela verksamheten. Även Löfdahl (2014) lyfter fram att det finns en osäkerhet bland pedagoger när det kommer till systematiskt kvalitetsarbete och
pedagogerna frågar sig för vems skull och varför de arbetar med systematiskt kvalitetsarbete både generellt och i information till vårdnadshavare. Insulander och Svärdemo Åberg (2014) förtydligar för att kunna överföra dokumentation och analys av barns lärande till systematiskt kvalitetsarbete krävs tydlig systematik. Lindqvist (2019) anser i sin studie att förskollärarna i sitt arbete utvärderar och reflekterar över
barngruppen och dess kollegiala lärande. Men när det kommer till utvecklingssamtal med vårdnadshavare finns risker med att samtalet leds över till individuella
bedömningar då vårdnadshavare är intresserade av hur just deras barn utvecklas och är i förhållande till andra barn (ibid.). Detta är också något som Hofvendahl (2004)
uppmärksammat i sin studie av utvecklingssamtal. Ett begrepp som Hofvendahl använder sig av är förpappring, med detta begrepp menar författaren att deltagare i en social verksamhet i förväg har fyllt i någon sorts dokumentation för att vid ett möte jämföra eller granska dessa och genom att läsa upp dessa papper kommer papprets röst att bli hörd. Hofvendahl menar vidare att i ett utvecklingssamtal i skolan har dessa blivit så förpapprade att lika väl som att ha ett personligt utvecklingssamtal kunde dessa papper skickas mellan parterna då fokus allt mer inom social verksamhet börjat ligga på papper. Att utvecklingssamtalet ska vara ett möte mellan pedagog, barn och
vårdnadshavare glöms bort i dokumentationen och de förifyllda pappren och
utvecklingssamtalet blir till ett vad pedagogen skrivit i sina papper. Det i sin tur leder till att barn och vårdnadshavare känner sig exkluderade och inte får göra sina röster hörda vilket kan leda till att vårdnadshavare och barn inte känner sig delaktiga då de inte får möjlighet att säga vad de anser och tycker (ibid.).
4.3 Sammanfattning av tidigare forskning
Dokumentation kan bland annat bestå av anteckningar, observationer, videofilmer och barns egna alster. I förskolan har pedagogerna i uppdrag att synliggöra förskolans
12
verksamhet gentemot vårdnadshavare, kommun, politiker och samhälle i stort för att bland annat påvisa kvalitet. Ett sätt att göra detta är genom pedagogisk dokumentation där grunden är barns delaktighet och intresse. Enligt forskningen finns det både för- och nackdelar med pedagogisk dokumentation där förskollärare upplever brister så som lite tid för dokumentation, vårdnadshavares frånvaro eller vart information ska placeras i dokumentationsmaterial. Fördelarna med pedagogisk dokumentation är bland annat ökad förståelse för barns lärande, barns inflytande och intresse samt delaktighet i inlärningsprocesserna. Pedagogisk dokumentation kan också vara ett systematiskt kvalitetsarbete men då krävs det tydlig systematik. Det finns osäkerhet bland pedagoger när det kommer till systematiskt kvalitetsarbete och pedagogerna frågar sig för vems skull och varför de ska göra detta. I sitt arbete utvärderar och reflekterar förskollärarna över barngruppen och dess kollegiala lärande men när det kommer till
utvecklingssamtal finns det risk att samtalet glider över till individuella bedömningar.
Vid utvecklingssamtal finns det för det mesta redan ifyllda papper som talar för sig själv och mötet mellan vårdnadshavare och förskollärare kommer i skymundan där i stället papper kommer i fokus vilket leder till begreppet förpappring. I resultat-, analys- och diskussionsdelen kommer studiens syfte och frågeställningar redovisas, analyseras och diskuteras utifrån vald teorimetod och tidigare forskning. Denna studie kan bidra med ett kunskapsbidrag angående det pedagogiska dokumentationsverktyget ”Från Start Till Mål” och hur detta verktyg tillämpas av förskollärare i sin verksamhet för att uppnå de mål och riktlinjer som står i styrdokument.
13
5. Teoretisk utgångspunkt
Nedan presenteras studiens teoretiska utgångspunkt.
I systemteori är det grundläggande helheter uppdelat i olika system eller delsystem. Hur systemen fungerar kan vi förstå genom att se samspel mellan olika system och
delsystem samt relationer mellan omgivning och system (Nilholm, 2016).
Genom att välja ekologisk systemteori valdes därför ramfaktorteorin bort.
Ramfaktorteorin har sin utgångspunkt i Urban Dahllöfs arbete (Lindblad, Linde &
Naeslund, 1999). Ramfaktorteorin utgår från ramar som påverkar lärare utifrån och som har betydelse för hur undervisningen utfaller. Exempel på yttre faktorer kan vara tid, utrustning, antal elever, lagar och styrdokument. Dessa faktorer styr inte läraren över och detta begränsar deras utrymme för handling (Linde, 2012). Då det i denna studie föreligger att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar ett pedagogiskt dokumentationsverktyg föll valet istället på ekologisk systemteori.
I resultats- och analysdelen kommer ekologisk systemteori tolkat utifrån Uri Bronfenbrenners systemteori att användas. Bronfenbrenners, som var
utvecklingspsykolog, menade att barn är en del av olika system och att det är viktigt att sätta barnens utveckling i relation till detta (Nilholm, 2016). Genom att använda
Bronfenbrenners modell där han skiljer på mikro-, meso-, exo- samt makrosystemet och koppla dessa olika delar till det pedagogiska dokumentationsverktyget ”Från Start Till Mål” kan helheten komma fram och ge klarhet i hur de olika faktorerna påverkar varandra.
Utifrån Nilholms (2016) tolkning av Bronfenbrenners modell utgör mikrosystemet barnet och dess familj och skola, här ingår också den biologiska nivån. Mesosystemet utgörs av relationer mellan mikrosystemen till exempel kontakt mellan skola och familj.
Exosystemet utgörs av till exempel vårdnadshavares arbete, barnet påverkas av detta oavsett närvaro. Makrosystemet utgörs av samhället i stort så som lagar eller politik.
Bronfenbrenner lade också senare till Chronosystemet som utgörs av tidsaspekten till exempel förändringar över tid i sociala och kulturella sammanhang.
14
Den ekologiska systemteorin kommer i denna studie utgå från de fem system som nämnts ovan genom att tolka mikrosystemet till barnen och barnens intresse.
Mesosystemet är relationerna mellan förskollärare och förskollärare samt förskollärare och barn, den sociala aspekten. Exosystemet kopplas till vårdnadshavare och
makrosystemet kopplas till systematiskt kvalitetsarbete. Chronosystemet utgörs av styrdokument såväl kommunala som nationella.
15
6. Metod
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar det pedagogiska dokumentationsverktyget ”Från Start Till Mål”. I detta avsnitt kommer tillvägagångssättet som används vid studien att presenteras under rubrikerna
datainsamlingsmetod, urval, genomförande, bearbetning av data och analysmetod, tillförlitlighet och äkthet samt etiska överväganden.
6.1 Datainsamlingsmetod
Utifrån syfte och frågeställningar användes semistrukturerad intervju som metod vid datainsamlingen. Detta då denna metod enligt Bryman (2018) låter de intervjuade ha frihet att utveckla och utforma svaren efter eget tycke. Då syftet var att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar dokumentationsverktyget ”Från Start Till Mål”
och vad de anser om dokumentationsverktygets funktion var det av stor vikt att få de intervjuade att ge sin uppfattning om dokumentationsverktyget. Att använda
semistrukturerad intervju gav större frihet att fråga vidare om det som var intressant utifrån syfte och frågeställningar.
En intervjuguide (se bilaga 2) användes för att inte tappa fokus på syfte och
frågeställningar under intervjuerna och öppna frågor användes, det vill säga inga frågor som kunde besvaras med ja eller nej användes. Löfgren (2014) påvisar vikten av öppna frågor men dessa frågor bör vara konkreta utan att sätta stopp för den intervjuade att berätta om sina uppfattningar. En svårighet med semistrukturerad intervju är
balansgången med att formulera intervjufrågor så att de inte blir för specifika och övergår till en strukturerad intervju, den intervjuade ska ha möjlighet att utveckla sina svar (Bryman, 2018).
Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas detta för att inte missa relevant information. Även papper och penna användes vid vissa tillfällen under intervjuerna för att anteckna gester och miner, detta för att komplettera ljudinspelningen. Fördelen med att spela in intervjuer är att den som intervjuar kan vara uppmärksam på den som intervjuas och ställa följdfrågor samt att det inte blir något avbrott i intervjun på grund av att intervjuaren inte hinner med att anteckna alla svar (Bryman, 2018; Löfgren, 2014).
16
6.2 Urval
Då syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar det pedagogiska dokumentationsverktyget ”Från Start Till Mål” blev mitt fokus ett målstyrt urval. Enligt Bryman (2018) är det de forskningsfrågor som ställs i en studie som kan ge vägledning till vilka individer som väljs ut till en studie. I denna studie var det förskollärare som blev mitt urval. Även om urvalet av förskollärare var målstyrt så styrde jag inte vilka som valdes ut för intervju. I den kommun i Sverige där studien utfördes finns fem förskolor med totalt 16 avdelningar. Fördelning av
avdelningar på de fem förskolorna är: en förskola med sex avdelningar, en förskola med fyra avdelningar, en förskola med tre avdelningar, en förskola med två avdelningar och en förskola med en avdelning. På dessa avdelningar är 22 förskollärare fördelade med minst en förskollärare på varje avdelning. Svar att medverka i studien inkom från elva förskollärare fördelade på tre förskolor. Min tanke var från början att intervjua fem förskollärare men detta ändrades då det var fler som var intresserade av studien och det slutade med att intervjuer genomfördes med nio av förskollärarna då tiden att hinna med fler intervjuer inte fanns. Bryman (2018) påvisar att urvalet ofta påverkas av brist på tid.
De nio som intervjuades var de som först svarade på missivet och inga andra
övervägande eller urval gjordes annat än att tiden inte fanns för de två som svarade sist.
Förskollärarna som intervjuades har arbetat som förskollärare mellan 2 och 26 år och de har arbetat med ”Från Start Till Mål” under cirka 3 år. Inom urvalsgruppen finns det representerat förskollärare som arbetar med yngre barn, äldre barn samt ledning.
6.3 Genomförande
Ett missiv (se bilaga 1) skickades ut till rektor samt biträdande rektor i kommunen med information om syfte med studien samt förfrågan om vidare utskick till alla
förskollärare i kommunen med förfrågan till förskollärarna om de var intresserade av att delta i studien. Tider bokades kontinuerligt efter hur de nio förskollärarna svarade att de kunde medverka i studien. Alla intervjuer skedde på förskollärarnas avdelningar där de tillhandahöll ett avskilt rum där vi kunde sitta ostörda. Intervjuerna inleddes med att jag informerade om mitt syfte med studien samt etiska överväganden.
6.4 Bearbetning av data och analysmetod
De nio intervjuerna utfördes under två veckor och varade mellan 22 minuter som kortast och 49 minuter som längst och transkriberades efter varje tillfälle. Total tid för
17
intervjuerna var 5 timmar och 24 minuter. Utifrån studiens två frågeställningar
bestämdes under vilka kodord ett visst svar kunde sorteras för att upprätta en kodnyckel och sedan kategorier under varje del i frågeställningarna. Frågeställningarna delades upp i dokumentation, tillvarata barns intresse, vårdnadshavares medverkan, systematiskt kvalitetsarbete utifrån dokumentationsverktyget samt vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion? Under dessa kategorier kategoriserades ytterligare kategorier som presenteras i tabellen nedan. Detta för att underlätta bearbetningen av all data.
Tabell 1. Frågeställningar och kategorier.
Frågeställningar na uppdelade
Kategori Kategori Kategori Kategori
Dokumentation Förskollärarnas tolkning av dokumentations verktyget
Hur ofta dokumenterar förskollärarna?
Papper
Tillvarata barns intresse
Närgranskning Förskollärarnas iakttagelser
Vårdnadshavare s berättelser om sina barn
Att få med alla barns intressen
Vårdnadshavare s medverkan
Utvecklingssam tal
Systematiskt kvalitetsarbete utifrån
dokumentations verktyget
Olika längd på processerna
Det vi lär oss tar vi med inför nästa process
Ett ständigt pågående arbete
Kvalitetsredovis ning
Vad anser förskollärarna om
dokumentations verktygets funktion?
Tid/Stress Bra eller dåligt material
Röd tråd Utbildning
18
6.5 Tillförlitlighet och äkthet
Bryman (2018) tar upp ett alternativt sätt att bedöma kvalitativa undersökningar istället för att använda den kvantitativa metoden genom reliabilitet och validitet. Detta sätt utgår från två kriterier som är grundläggande där tillförlitlighet är det ena kriteriet och äkthet är det andra kriteriet (ibid.). Genom att intervjua förskollärare som arbetat med materialet under några år ökar studiens tillförlitlighet då de inte är obekanta med materialet. Inga intervjufrågor skickades till de intervjuade innan för att de inte skulle läsa på eller ha förutbestämda svar då jag ville ha deras spontana svar på
intervjufrågorna. Genom öppna frågor styrde jag inte de intervjuade till något svar jag önskade utan de intervjuade fick tala fritt och jag ställde följdfrågor för att bekräfta de intervjuades svar samt för att bekräfta att svaren uppfattats rätt av mig. Detta ledde till att de intervjuade lämnade personliga, utvecklande och engagerande svar under
intervjuerna, vilket leder till att tillförlitligheten och äktheten till svaren är relativt hög i förhållande till studiens syfte utan missförstånd eller feltolkningar. Genom att
intervjuerna spelades in och transkriberades ökade tillförlitligheten och äktheten av studien. Undersökningen genomfördes bara i en kommun i Sverige och kan inte vara representativ för hela landet men den är representativ för hela den kommunala förskolan i kommunen då nio av tjugotvå förskollärare medverkade i studien.
6.6 Etiska överväganden
Jag har valt att inte mer ingående precisera vilka förskolor de nio förskollärarna är placerade på för att inte röja förskollärarnas identitet då kommunen inte är så stor.
Intervjuerna inleddes med att jag informerade om studiens syfte och att de intervjuade när som helst kan avbryta sin medverkan och de data som samlats in från dem inte skulle användas. Genom att göra detta har jag nyttjat informationskravet och samtyckeskravet som enligt Vetenskapsrådet (2017) är två av fyra huvudkrav inom forskningsetik. De övriga två huvudkraven är konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017). Jag informerade muntligt innan intervjuerna påbörjades om att de deltagande var helt anonyma och att inga namn skulle nämnas i studien om något namn användes skulle de vara fingerade samt att den data som samlades in bara användes till denna studie. Därmed uppfyllde jag även
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Ett missiv hade också gått ut till alla deltagande i samband med förfrågan om deltagande till intervjuerna där även denna information fanns med samt att detta examensarbete kommer att publiceras på DiVa.
19
7. Resultat
Nedan presenteras sammanställningen av resultatet som har gjorts med hjälp av studiens två frågeställningar med underrubriker för att underlätta och förtydliga resultatet i förhållande till studiens syfte som var att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar det pedagogiska dokumentationsverktyget ”Från Start Till Mål”. I
sammanställningen av resultatet används citat från de intervjuade för att påvisar deras svar på hur de använder och vad de anser om ”Från Start Till Mål”. De rubriker som används i resultatet är samma som presenterades i tabell 1 under rubriken bearbetning av data och analysmetod.
7.1 Dokumentation
I denna del presenteras dokumentation där kategorierna utgörs av: förskollärarnas tolkning av dokumentationsverktyget, hur ofta dokumenterar förskollärarna samt papper.
7.1.1 Förskollärarnas tolkning av dokumentationsverktyget
Denna kategori visar på hur förskollärarna tolkar vad ”Från Start Till Mål” är för dokumentationsverktyg.
Alla nio förskollärare anser att ”Från Start till Mål” är ett dokumentationsverktyg de använder sig av i verksamheten för att dokumentera de benämner dock detta verktyg olika.
”Pedagogiskt dokumentationsverktyg.”
”Men det funkar som ett dokumentationsverktyg och kvalitetsverktyg i förskolan.”
”Det är ett arbetsverktyg för systematiskt kvalitetsarbete.”
7.1.2 Hur ofta dokumenterar förskollärarna
Denna kategori visar på hur ofta förskollärarna dokumenterar i ”Från Start Till Mål”.
20
Hur ofta förskollärarna dokumenterar i ”Från Start Till Mål” varierar det är från en gång i veckan till två gånger per termin dock dokumenterar fyra av förskollärarna en gång i månaden.
”Kanske typ två gånger på terminen skulle jag vilja säga. En gång så här i början och en gång mot slutet. Jag tror inte det blir fler gånger.”
”Minst en gång i månaden och i god ton eftersom det ska kunna läsas av föräldrar.”
7.1.3 Papper
Denna kategori visar på det pappersarbete som förekommer i ”Från Start Till Mål”
Fyra av förskollärarna anser att det blir mycket pappersarbete. En förskollärare anser att det skulle bli för mycket pappersarbete om mer dokumentation tillkommer. Fyra av förskollärarna anser att det inte är för mycket pappersarbete.
”Mycket papper. Å sen tänker jag också att det här är ju några år gammalt det kanske skulle uppdateras, det kanske ska ligga digitalt, det tycker jag det skulle göra.”
”Just sådan här dokumentation kan man inte göra på allt för då tror jag att vi skulle drunkna i pappersarbete.”
7.2 Tillvarata barns intresse
I denna del presenteras hur förskollärarna tillvaratar barns intresse genom dokumentationsverktyget där kategorierna utgörs av: närgranskning,
förskollärarnas iakttagelser, vårdnadshavares berättelser om sina barn samt att få med alla barns intressen.
Alla kategorier i denna del visar på hur förskollärarna genom ”Från Start Till Mål”
tar tillvara barns intresse.
21 7.2.1 Närgranskning
Vid närgranskning av barnen tittar förskollärarna på det enskilda barnets intresse och hur förskollärarna genom detta kan hitta något gemensamt intresse och tema att arbeta med. Alla nio förskollärare arbetade på liknande sätt.
”Så först är det ju ett sätt för att få ett grepp om alla barnen vi skriver ju lite kort om alla barn och deras intressen.”
”Nu i början på terminen så har vi ju tittat över alla barns intressen och försökt hitta något gemensamt för att komma fram till något tema som vi kan jobba med och som kan intressera alla barn.”
7.2.2 Förskollärarnas iakttagelser
Förskollärarnas iakttagelser hänger ihop med närgranskningen där förskollärarna genom sina iakttagelser av barnen kan upptäcka utvecklingsområden och koppla dessa till läroplansmål.
”Men också kunna se… lokalisera vad det finns för utvecklingsområden som finns. Vi ska utgå från barnens intresse både när vi jobbar och i från start till mål, vad de vill och vad de tycker och tänker och lägga till det vi ser behöver utvecklas.”
”Försöker sortera vad barnen behöver stöd i och vad de tycker är bra.
Och det är ju barnens intresse vi ska se till och inte pedagogernas.”
7.2.3 Vårdnadshavares berättelser om sina barn
När närgranskningen görs lyssnar förskollärarna också in vårdnadshavarnas synpunkter om deras barns intressen och det vårdnadshavarna har önskan om att deras barn behöver utvecklas i. Alla förskollärare i studien lyssnar in det vårdnadshavarna berättar men ibland kan det vara svårt att få in material från vårdnadshavarna.
”Och jag tror att just att föräldrarna blir involverade också det blir…
man får en bättre föräldrakontakt, de förstår vad vi gör och vi kan berätta för dem vad vi gör och följa upp, att vi den här terminen ska jobba med
22
det här till exempel för att vi ser att barnen är intresserade. Att de kanske kan följa upp hemma också med de, det blir en röd tråd. Vi får även in föräldrarnas delaktighet.”
”Det som kan vara svårt är att få föräldrarna att samverka men då tar vi en lättare variant i hallen så vi får in lite information om vad föräldrarna ser.”
7.2.4 Att få med alla barns intressen
Fyra av förskollärarna upplevde det som svårt att hitta gemensam nämnare för barnens intresse då barnen har så olika intressen.
”Så det är svårt, det heter att man ska hitta alla barns intressen men det gör man ju inte för det kan ju inte spreta åt alla håll.”
Fem av förskollärarna försöker knyta ihop barnens intresse och lyssna in barnen.
”Så plockar vi ut och ser är det fler som har samma eller är det en som bara har en kanske, kan man få in det i de här andra intressena också.”
7.3 Vårdnadshavares medverkan
I denna del presenteras hur förskollärarna genom dokumentationsverktyget får vårdnadshavarna att medverka där kategorin utgjordes av: utvecklingssamtal.
7.3.1 Utvecklingssamtal
Denna kategori visar på vårdnadshavarnas medverka genom ”Från Start Till Mål”.
Alla förskollärare i studien tyckte att det är bra att det har blivit två utvecklingssamtal, ett på hösten och ett på våren, genom ”Från Start Till Mål” med vårdnadshavarna. Då får vårdnadshavarna komma med sina åsikter och tankar om sitt/sina barn och att man tillsammans får en gemensam bild av barnet/barnen.
”Och där brukar jag vara väldigt noga med att när vi har
utvecklingssamtal nummer två på våren att alltid säga att när vi hade
23
första samtalet i höstas sa ni att ert barn behövde stöd i det här eller det här och att intressena var dessa och sedan dess har vi jobbat på det här och det här sättet. Att man återkopplar till det de sa då för att de också ska känna att det de har lämnat till oss att det också händer något med det vilket det också gör men att vara tydlig med det mot föräldrarna.”
”Och vi får med föräldrarna där i början med samtal och det blir en helhet och sen på slutet när man har samtal på våren och knyter ihop säcken.”
Utöver utvecklingssamtalen tog även fyra förskollärare upp ytterligare sätt att involvera vårdnadshavarna. Detta gjordes genom att samtala med vårdnadshavarna vid lämning och hämtning, fotografier på väggarna som diskuterades samt utskick av vecko- eller månadsbrev.
”Vi lägger även in bilder om vad som hänt under veckan så de får se. När man skrev ett veckobrev och aktiviteterna kopplade till läroplansmål så kändes det bra, tänk vad mycket vi gör egentligen. Vi försöker sätta upp mycket på väggarna och dokumenterar på det sättet också vad vi har gjort.”
7.4 Systematiskt kvalitetsarbete utifrån dokumentationsverktyget
I denna del presenteras hur förskollärarna använder dokumentationsverktyget för
systematiskt kvalitetsarbete där kategorierna utgörs av: olika längder på processerna, det vi lär oss tar vi med inför nästa process, ett ständigt pågående arbete samt
kvalitetsredovisning.
7.4.1 Olika längd på processerna
Denna kategori visar på hur olika långa processer förskollärarna har i sitt systematiska kvalitetsarbete genom ”Från Start Till Mål”.
”En del har en årsprocess, vissa andra en hel termin och en del har varje vecka. Det finns så många olika varianter.”
24
”Jag har haft några korta och några långa och jag föredrar nog de korta när jag tänker efter. Det är ju givande för en själv att bli klar och att kunna ge sig in i nästa del.”
Men alla blir inte färdiga med sina processer
”Vi har valt att ta en process som täcker hela terminen och inte många små. Jag har inte tänkt att man kan ha många små egentligen men om man tar en mindre process kanske man kommer till slutet någon gång för så har det varit lite att man inte får ett avslut.”
Och kommer inte till något avslut
”Man har påbörjat någonting men det har aldrig kommit till något avslut, man har inte hunnit med det på något vis.”
Men oftast sker ett avslut av processen och lärdom tas med inför nästa process. Även de som inte kom till ett avslut tar denna lärdom med sig.
7.4.2 Det vi lär oss tar vi med inför nästa process
Denna kategori visar på hur förskollärarna tar med sig lärdom från en process till nästa genom ”Från Start Till Mål”.
”Man måste genom processen, jag tänkte inte så från början utan man har hittat sätt att varför eller hur ska det här löna sig men sen när man
verkligen ser att jaha det är så här det blir och det var så här lätt då är det något helt annat.”
”Och att man då ser när man kommit till den sista blanketten utvärdering och analys, att man aha okej så här blev det av det vi gjort både bra och dåligt. Att man lär sig oavsett om det blir som man tänkt eller inte.”
25 7.4.3 Ett ständigt pågående arbete
Denna kategori visar på det ständigt pågående arbete som systematiskt kvalitetsarbete är och hur detta kan genomföras genom ”Från Start Till Mål”.
”Man hamnar i processen, det är ju en ständig process. Ofta handlar det om trygghet och språk, det är ofta det man hamnar i och väljer ut. Och när är man klar? De mål man väljer är ju också sådana mål man alltid jobbar med och som man aldrig blir riktig klar med. Man kan alltid fortsätta.”
”Och det är hela tiden att man stöter på saker som man lär sig av under processens gång. Man tänker till som det här med läroplansmål och vad, hur, och vad har vi får mål, hur ska vi komma dit och allt det här det är en bra process så man får tänka till med materialet.”
7.4.4 Kvalitetsredovisning
Denna kategori visar på om ”Från Start Till Mål” kan användas för att göra kvalitetsredovisning.
Två förskollärare anser sig inte kunna använda ”Från Start Till Mål” vid kvalitetsredovisning.
”Nej, jag skulle inte säga att jag använder från start till mål för det arbetet.”
En förskollärare menar att de till viss del kan använda ”Från Start Till Mål” vid kvalitetsredovisning.
”Vi har användning från materialet när vi fyller in kvalitetsrapporten, det har vi. Då kan man gå tillbaka och titta på vad vi har gjort och sedan kan man se på informationsbrev vi lämnat ut och att man går tillbaka och tittat på verksamheten under året och skriver i vad som har och inte har funkat.
Från start till mål är en dela av kvalitetsrapporten.”
26
Sex förskollärare anser att ”Från Start Till Mål” används vid kvalitetsredovisning.
”Ja, det är kopplat till kvalitetsredovisningen, genomförande, process och analys är kopplade till kvalitetsredovisningen. Vi ska använda oss av det för att både från start till mål och kvalitetsredovisningen ska hänga ihop och bli enklare tillsammans. Vi har kopplat ihop det här och vi har tittat på vår verksamhet att vi gör det vi ska, att vi når det läroplansmål som är satta. Vi jobbar i barngruppen men vi jobbar också med dokumentation och det är lika viktigt. Det är viktig att vi har vår planering, vår
reflektionstid för det har också med kvalitet att göra.”
7.5 Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion?
I denna del presenteras vad förskollärarna anser om dokumentationsverktygets funktion där kategorierna utgörs av: tid/stress, bra eller dåligt material, röd tråd samt utbildning.
7.5.1 Tid/Stress
Denna kategori visar på om förskollärarna anser att de har tid för denna
dokumentation och om de upplever någon stress i samband med ”Från Start Till Mål”.
Fem av förskollärarna anser att de har tiden att dokumentera i ”Från Start Till Mål”.
”Bara man tar sig tiden så finns tiden tycker jag.”
Två av förskollärarna anser inte att de har tiden att dokumentera i ”Från Start Till Mål”.
”Nej, det har jag inte. Det är det stora problemet att det finns ju inte den tiden som man skulle behöva för att göra det på ett bra sätt. Och då blir det stressigt och så gör man det för att man bara måste göra det och man fyller i de här, närgranskning och inför samtalen. Om jag hade mer tid så kanske jag skulle följa varje barn på ett annat sätt.”
Två av förskollärarna anser att de hinner med till viss del men känner sig stressade och skulle behöva mer tid för dokumentation.
27
”Det är skillnad på vart man arbetar ibland är det svårare att få tiden att räcka till och då kan jag känna lite stress.”
7.5.2 Bra eller dåligt material
Denna kategori visar på vad förskollärarna anser om dokumentationsmaterialets funktion.
Sex av förskollärarna anser att ”Från Start Till Mål” är ett bra dokumentationsverktyg.
”Det är ett bra material. Att det är typ något att hålla sig i. Något man kan följa att det är ett bra upplägg.”
”Jag tycker att det fungerar bra när man får kläm på det, lite svårt kanske i början att få kläm på det men när man hajar grejen då är det bra, då är det jättebra. Jag tycker att det har fyllt upp hål där det som fanns i
utvärderingsarbetet och i arbetet kring barnen tidigare det har aldrig förts någon dokumentation kring barnen kontinuerligt där vi kan se en
utvecklingskurva på det här viset som vi gör nu.”
Tre av förskollärarna anser att ”Från Start Till Mål” skulle behövas utvecklas och förnyas.
”Jag tycker att det finns både fördelar och nackdelar med det. Fördelarna som jag tycker och ser det är att vi har ett likvärdigt material, att jobbar jag på en förskola och byter så är det lätt att sätta sig in i, man har samma. Sen skulle jag önska att det kanske var digitalt, att det var lite lättare att fylla i, i stället för pappersvarianten, det blir ju några stycken.”
”Ja, jag tycker att det är lite luddigt, samtidigt som jag tycker att det är bra att ha ett… liksom… det är bra att alla avdelningar har samma material att utgå ifrån förut var det ju lite upp till var och en vad man gjorde liksom, det är ju ändå ett konkret material på så sätt och det är frågor som man ska fylla i och skriva om varje barn, jag får ju ändå ner
28
det på något vis. Men jag önskar ju att sen kunna använda det på något mer sätt.”
7.5.3 Röd tråd
Denna kategori visar på om förskollärarna anser att det finns en röd tråd i ”Från Start Till Mål”
Sex av förskollärarna anser att det finns en röd tråd genom ”Från Start Till Mål” att allt hänger ihop och påverkar varandra.
”Det hänger ihop, det ska hänga ihop. Det ska vara ”från start till mål”.”
”Ja, det tycker jag ändå. Lapparna känns inte svåra efter att ha använt materialet. Och just att det inte behöver vara en massa dokumenterat hela tiden. Det räcker med några kommentarer.”
Tre av förskollärarna anser att ”Från Start Till Mål” hänger ihop till viss del.
”Det ska ju hänga ihop, jag tycker så här att den här närgranskningen tycker jag jättemycket om och känner mig väldigt hjälpt av, den här sammanställningen av barnens intressen och så vidare jättevärdefullt eftersom det är det vi grundar vår verksamhetsplanering på sen
bestämmer vi vart vi ska då, hur ska vi jobba. Men en röd tråd är det en bit på väg i alla fall.”
”Jag tror ju att tanken är att det ska gå ihop med varandra men det kan vara lite svårt att få till för att barnen är ju på olika nivå.”
7.5.4 Utbildning
Denna kategori visar på om förskollärarna skulle vilja ha mer utbildning i ”Från Start Till Mål”.
Sju förskollärare anser att en uppföljning av utbildningen eller ny genomgång av ”Från Start Till Mål” är önskvärd.
29
”Jag skulle vilja ha en uppfräschning. För det är något år sedan vi startade så en återkoppling för att få tänka till igen. För att se att man använder det rätt.”
”Ja, det skulle vara lite roligt om man kunde få …. Ja utvecklas i det. Och så tror jag att det skulle vara bra om alla gick samma och hörde samma.”
Två av förskollärarna är nöjda med den utbildning de har i ”Från Start Till Mål”.
”Nej, jag tror att jag är ganska nöjd, vet inte om det skulle bli lättare om vi fick mer utbildning.”
7.6 Sammanfattning av resultat
Förskollärarna anser att materialet ”Från Start Till Mål” är ett dokumentationsverktyg och ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete där de dokumenterar kontinuerligt med en variation på allt från varje vecka till två gånger per termin. Nästan hälften av de tillfrågade förskollärarna anser att det blir mycket pappersarbete och önskan finns om digital dokumentation. Förskollärarnas utgångspunkt i ”Från Start Till Mål” är barns intresse och vad barnen behöver utveckla utifrån läroplansmålen. Genom samarbete med vårdnadshavare och iakttagelser av förskollärarna kommer de fram till
gemensamma teman att arbeta med under korta eller längre processer. Genom att kontinuerligt dokumentera i ”Från Start Till Mål” åstadkommer förskollärarna också systematiskt kvalitetsarbete som används i kvalitetsredovisning i större eller mindre utsträckning. Det vissa förskollärare skulle önska sig mer av är tid till dokumentation i
”Från Start Till Mål” samt en större del av förskollärarna önskar sig mer utbildning i verktyget. Större andelen av förskollärarna anser att ”Från Start Till Mål” är ett bra dokumentationsverktyg och att materialet hänger ihop i alla delar.
30
8. Analys
Nedan kommer resultatet analyseras och presenteras utifrån tidigare forskning samt studiens teoretiska utgångspunkt, ekologisk systemteori, utifrån mikro-, meso-, exo-, makro- samt chronosystemet och hur dessa faktorer påverkar varandra. För tydlighetens skull kommer samma rubriker som tidigare presenterats under resultat att användas för att analysera resultatet: dokumentation, tillvarata barns intresse, vårdnadshavares medverkan, systematiskt kvalitetsarbete utifrån dokumentationsverktyget samt vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion?
8.1 Dokumentation
Utifrån resultatet framkommer det att alla förskollärare i studien anser att ”Från Start Till Mål” är ett dokumentationsverktyg men de benämner detta på olika sätt. Några av förskollärarna ansåg att det var ett pedagogiskt dokumentationsverktyg, några ansåg att det var ett arbetsverktyg för systematiskt kvalitetsarbete, och några ansåg att
dokumentationsverktyget var både ett pedagogiskt dokumentationsverktyg och systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån den tolkning som görs i denna studie av den ekologiska systemteorin placeras dessa i två olika system då den pedagogiska dokumentationen utgår från barn och barns intressen hamnar den i mikrosystemet medan systematiskt kvalitetsarbete hamnar i makrosystemet. I den forskning som tidigare presenterats framkommer det att förskollärare har svårt att se helheten utan de riktar in sig på en sak (Insulander & Svärdemo Åberg, 2014; Lindqvist, 2019). Detta kan också tolkas in i förskollärarnas svar då resultatet påvisar olika åsikter om vad dokumentationsverktyget står för. Även när det kommer till hur ofta förskollärarna dokumenterar i ”Från Start Till Mål” är svaren olika. Några svarar att de dokumenterar några gånger per termin medan nästan hälften dokumenterar minst en gång i månaden eller veckovis. Enligt tidigare forskning finns det en osäkerhet om och hur ofta
dokumentation ska utföras (Insulander & Svärdemo Åberg, 2014; Löfdahl, 2014).
Vilket stämmer överens med resultatet i denna studie. Vad gäller pappershantering och pappersarbete framkommer det att nästan hälften av de intervjuade tycker det är för mycket pappersarbete. Detta tolkas som att förskollärarna anser att pappersarbetet tar för mycket tid från annan verksamhet. Hofvendahl (2004) menar att verksamheten kan bli förpapprad och understryker att den kan bli för mycket pappersarbete. Ett
pappersarbete som tar tid från den sociala kontakten mellan förskollärare och barn.
31
8.2 Tillvarata barns intresse
Förskollärarna tillvaratar barns intresse genom närgranskning, förskollärares iakttagelser, vårdnadshavares berättelser om sina barn och att få med alla barns intressen. Utifrån studiens teori tolkas utgångspunkten vara mikro-, meso- och
exosystemet men även chronosystemet kommer in genom styrdokument. Studien visar precis som tidigare forskning också påvisar att det är barnens intresse som styr den pedagogiska dokumentationen, men att viss styrning mot lika utvecklingsområden och behov som finns hos barnen måste förekomma för att kunna följa de mål som finns för verksamheten (Alnervik, 2013; Alnervik et al., 2018; Lindroth, 2018; Löfdahl, 2014).
Förskollärarna tillvaratar också vårdnadshavarnas synpunkter om deras barns intressen och önskningar om utvecklingsområden vilket ibland kan vara svårt då vissa
vårdnadshavare har svårt att samverka med förskolan. Detta framkommer också i Buldus (2010) forskning. Men tidigare forskning Buldu (2010) och Elfström (2013) påvisar också att vårdnadshavares medverkan ökar vårdnadshavares insyn i förskolan.
De ser vad deras barn gör under dagarna och de får ökat inflytande och möjlighet att komma med idéer. Detta stämmer väl med denna studies resultat där förskollärarna får en bättre kontakt med vårdnadshavarna, vårdnadshavarna blir delaktiga i verksamheten och vårdnadshavarna har möjlighet till uppföljning hemma med sina barn knutet till det pedagogiska dokumentationsverktyget. Detta påvisas även av Alnervik et al. (2018).
8.3 Vårdnadshavares medverkan
När det kommer till utvecklingssamtal hamnar detta i exosystemet men också i mikrosystemet där koppling görs mellan dessa system vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Även chronosystemet har inverkan på detta. Här ser inte förskollärarna några svårigheter med att samarbeta med vårdnadshavarna och ingen brist i närvaro av vårdnadshavarna som Buldu (2010) påvisar i sin undersökning. För att involvera och visa vårdnadshavarna vad som sker i verksamheten använder sig förskollärarna i studien av vecko- eller månadsbrev till vårdnadshavarna, fotografier på väggarna och samtal med vårdnadshavarna vid lämning och hämtning. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning då dokumentation kan bestå av många olika saker (Lindgren Eneflo, 2014; Lindgren & Sparrman, 2003; Vallberg Roth, 2014). Förskollärarna i studien tar inte upp några problem med att de på förhand dokumenterat vad som ska tas upp i utvecklingssamtalen. Det som Hofvendahl (2004) tar upp i sin studie att pappret är det
32
som talar under utvecklingssamtalet förekommer inte utan resultatet i studien tyder på att förskollärarna har ett möte med vårdnadshavarna om verksamheten och deras barn.
8.4 Systematiskt kvalitetsarbete utifrån dokumentationsverktyget
Systematiskt kvalitetsarbete är en ständig pågående process som kontinuerligt ska dokumenteras och analyseras och som enligt tidigare forskning kräver tydlig systematik (Insulander & Svärdemo Åberg, 2014). Enligt resultatet i studien anser förskollärarna att det är en process som ständigt pågår och vissa av dem kommer inte till något avslut.
Det råder viss osäkerhet kring det systematiska kvalitetsarbetet bland förskollärarna och längden på processerna varierar kalendermässigt från förskollärare till förskollärare.
Detta resultat stämmer väl överens med tidigare forskning där både Insulander och Svärdemo Åberg (2014) samt Lindqvist (2019) menar att förskollärare har svårt att överblicka hela verksamheten vid systematiskt kvalitetsarbete. Men ofta kommer förskollärarna till ett avslut och får med sig lärdom från dessa processer in i nästa process, där de får en fördjupad bild av barns lärprocesser och där de ser att barn och vårdnadshavare har delaktighet och inflytande. Detta stämmer väl med tidigare forskning av Buldu (2010), Elfström (2013) och MacDonald (2007). Vid
kvalitetsredovisning använder sig de flesta förskollärare av ”Från Start Till Mål” där genomförande, process och analys använts till kvalitetsredovisning. Några av
förskollärarna anser sig däremot inte ha användning av ”Från Start Till Mål” i sina kvalitetsredovisningar. Enligt tidigare forskning pekar både Bjervås (2011) och
Elfström (2013) på att olika kunskaper krävs av förskollärare för att använda de verktyg som behövs för att uppnå målen och utveckla verksamheten. I resultatet framkommer att alla förskollärare inte riktigt vet hur de ska använda ”Från Start Till Mål” gällande systematiskt kvalitetsarbete. Den tolkning som görs utifrån den ekologiska systemteorin hör systematiskt kvalitetsarbete till alla delar i teorin. Alla delar påverkar varandra och bildar en helhet där alla delar måste samverka för att belysa verksamheten. Detta påvisar också Alnervik (2013), Alnervik et al. (2018) och Löfdahl (2014).
8.5 Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion?
Utifrån resultatet anser lite mer än hälften av förskollärarna att de har tid för att
dokumentera, medan lite mindre än hälften av förskollärarna anser att de inte har tiden för att dokumentera i ”Från Start Till Mål”. Att inte ha tid för dokumentation är också något som påvisas i tidigare forskning av Buldu (2010) och MacDonald (2007). I denna
