Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

2018-2025

Avstämning befolkningsprognos 2017 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2018

Metod

Resultat befolkningsprognos 2018 Resonemang

Sammanfattning

Ronnie Kihlman

Utredare, Planeringskontoret 13 april 2018

2018

Avstämning befolkningsprognos 2017

Fortsatt stor befolkningsökning

Den 20 januari 2017 passerade Sveriges befolkning 10 miljoner invånare. Totalt ökade folkmängden i riket med 125 089 personer eller 1,3 procent och uppgick vid årsskiftet till 10 120 242. Befolkningen ökade i samtliga regioner och i Kronobergs län steg invånarantalet med 1,5 procent (+2 891 personer). I Växjö kommun har befolkningsutvecklingen legat på en jämn och hög nivå under den senaste 10- årsperioden och den 10 april 2017 nådde Växjö kommun 90 000 invånare. Folkmängden fortsatte sedan att öka och var vid årsskiftet 91 060 personer, vilket totalt innebar en ökning med 1 560 personer eller 1,7 procent under 2017.

I Växjö kommun, liksom på riksnivå, har den senaste tidens invandring stått för en stor del av befolkningsökningen. Detta kan utläsas av det totala flyttningsnettot till kommunen som låg på 1 242 personer och utgjordes av ett flyttnetto från utlandet på 1 022, en nettoinflyttning från det egna länet på 301 och en nettoutflyttning till övriga Sverige på 56 personer. Under 2017 föddes också 1 049 barn i kommunen och födelsenettot var 322. Vid en jämförelse med 2016 framkommer att det fötts något färre barn i kommunen under året (- 6 procent), att den totala inflyttningen till kommunen ökade (+ 11

procent) samt att nettoutflyttningen till övriga Sverige bromsade in något (från -247 till -56).

Befolkningstillväxt är en vanligt förekommande indikator på en regions attraktivitet. Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade 56 004 invånare. Tillväxtsiffran för 2017 (+1,7 procent) är den näst största relativa folkökningen i kommunen sedan 1972, endast slagen av 2008 års siffra då kommunens befolkning ökade med 1,9 procent. 2017 års starka siffror innebär också att Växjö stod för 54 procent av den totala befolkningsökningen i Kronobergs län vilket placerar kommunen som den tjugotredje största i riket. Växjö kommuns tillväxt kan tillskrivas flera olika faktorer som bland annat ålderssammansättning, höga invandringstal, nyföretagande, eftergymnasial utbildning, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, och hälsa. En stark

befolkningstillväxt innebär även utmaningar för bland annat kommunens bostadsförsörjning, skolplanering och integrationsarbete.

Jämfört med riket har kommunen procentuellt fler i åldersgrupperna 0-15 år och 16-24 år och färre i åldersgrupperna 25-64 år och över 65 år. I den yngre åldersgruppen sker en tydlig inflyttning till Växjö för att utbilda sig på universitetet. Många flyttar sedan också från Växjö efter avslutade studier.

Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan 20-64 en lättare försörjningsbörda för kommunen.

Detta kan dock ofta vara missvisande i universitetsstäder.

Bostadsbyggande

720 nya bostäder färdigställdes under 2017. Bostadsbyggandet låg därmed klart över genomsnittet (380) för de föregående tio åren, 2008-2017.

Avstämning mot prognos 2017

Prognos för 2017 Utfall 2017-12-31 Differens mot prognos

Folkmängd 91 073 91 060 -13

folkökning 1 573 1 560 -13

Födda 1 172 1 049 -123

Döda 717 727 10

födelsenetto 455 322 -133

Inflyttade 5 700 5 923 223

Utflyttade 4 582 4 681 99

flyttningsnetto 1118 1 242 124

Avstämningen av Växjö kommuns folkmängd 2017 mot prognosen för 2017 uppvisar en totaldifferens på -13 personer dvs att befolkningstillväxten blev något lägre än prognostiserat.¹ Det föddes färre barn, -123, medan antalet avlidna blev något fler (+10) än i prognosen. Både inflyttning och utflyttning blev högre än i prognosen vilket gjorde att det faktiska totala flyttningsnettot blev 124 personer fler än det som angavs i prognosen.

Antaganden och ingångsvärden för prognos 2018

Befolkningsprognosunderlag beställs från Statistiska Centralbyrån (SCB) och bearbetas digitalt i prognosverktyget Demos. Materialet från SCB innehåller information om levande födda,

fruktsamhetstal, dödsrisker, utflyttningsrisker och inflyttningar fördelade på ålder.

Antaganden och ingångsvärden som behövs i Demos är:

• Inflyttning antal

• Utflyttningsrisker

• Bostadsbyggandets påverkan på inflyttningen

• Fruktsamhetsvärden

• Dödsrisker index

• Utjämnade och eller observerade värden

Här nedan presenteras de antaganden som har gjorts för befolkningsprognosen 2018.

Inflyttning

Att använda sig av den genomsnittliga inflyttningen de senaste fem åren är ett bra sätt att minimera risken att enstaka avvikelser från trenden får för stort genomslag. Nybyggnationseffekten, dvs. den nettoinflyttning som varje ny bostad i något led genererar, blir för varje år en del av genomsnittet. Man kan se det som att kommunen ökar sitt bostadsbestånd och därmed möjligheterna för människor att flytta till och inom kommunen. Det befintliga bostadsbeståndet kan därtill också generera

nettoinflyttning genom ökad boendetäthet. Generationsväxling i småhus är ett exempel på det.

Antaganden har gjorts att inflyttningstalen är fortsatt starka under prognosperioden och är den faktor som i störst utsträckning förväntas påverka den årliga folkökningen.

Inflyttning och bostadsbyggande.

I de senaste årens prognoser har antagandet varit att av den inflyttning som sker till nyproduktion, kommer cirka 20 % från annan kommun, dvs. 20 % nettoinflyttning. Denna siffra är grovt generaliserad och verklighetens siffra beror till stor del på nyproduktionens karaktär (typ av bostäder, prisläge, geografisk belägenhet etc.) men också andra faktorer som tex konjunkturläge och utveckling på arbetsmarknaden. Även i årets prognos lyder resonemanget att nyproduktionen genererar nettoinflyttning till kommunen, även om det inte nödvändigtvis sker i det nya beståndet.

Beräkningen av inflyttning till nyproduktionen bygger på antagandet att boendetätheten i genomsnitt är tre personer per småhus och två personer per lägenhet i flerbostadshus. Studentbostäder antas ha en boendetäthet på en person per lägenhet. Vårdbostäder antas ha en boendetäthet på en person, men antas inte ge någon nettoinflyttning. Antalet inflyttande har utifrån ovan nämnda antaganden lagts i spannet 5 600 till dryga 5 700 för de inledande 3 åren i prognosen. På grund av relativt stor osäkerhet vad gäller fördelning av upplåtelseformer i det planerade byggandet på längre sikt, bygger

beräkningen i slutet av prognosperioden på en genomsnittlig boendetäthet på 2,5 personer per

1Födelsenetto och inflyttningsnettot i SCB:s statistik summerar inte till den totala befolkningsökningen för 2017. Detta beror på att händelser (födda, döda, flyttningar) som skett före den 1 januari 2017, men som har rapporterats efter 1 februari 2017, påverkar folkmängden i SCB:s statistik. Dessa är inte redovisade som händelser under januari–december 2017. Denna del av folkökningen redovisas istället som en justeringspost av SCB. Restposten för 2017 var -4 personer.

nybyggd bostad (oavsett upplåtelseform). För åren 2021-2025 används alltså ett medelvärde för kommande byggnation.

Växjö kommun har växt med drygt 1 100 personer per år sedan 2010. Under 2017 uppgick tillväxten till 1560 personer. Det finns tecken som visar att befolkningstillväxten kan ligga kvar på denna höga nivå under de närmaste åren för att senare gå tillbaka mot det historiska genomsnittet i slutet av prognosperioden. Under 2018 beräknas bostadsbyggandet nå en nivå på drygt 1 000 färdigställda lägenheter. Det är drygt 2,5 gång mer än genomsnittet för de senaste tio åren. Tillväxten av antalet lägenheter förväntas vara starkare i början av prognosperioden för att gå ner mot en mer genomsnittlig nivå mot slutet.

Hittills har befolkningsökningen genererat ett ungefärligt behov av 500 bostäder per år.² Kommunen har i nuläget emellertid ett underskott/brist på bostäder vilket gör att förhållandet mellan nya bostäder och den årliga folkökningen är allt mer ansträngd. Det årliga behovet av nya färdigställda bostäder bör därför ligga kvar på en hög nivå under de inledande åren av denna prognosperiod. Växjö kommuns planberedskap är i det avseendet god och det finns i nuläget färdigplanlagd mark för nästan 3 200 bostäder och detaljplanering pågår för ytterligare cirka 1 100 bostäder.³ Under tioårsperioden 2008- 2017 har bostadsproduktionen legat i snitt på 380 färdigställda lägenheter per år.

Antagande om inflyttning

Resonemanget ovan har lett fram till följande antaganden om inflyttning till kommunen:

Antagande om inflyttning År Total inflyttning

2018 5668

2019 5581

2020 5773

2021 5563

2022 5563

2023 5563

2024 5563

2025 5563

Utflyttning

Utflyttningen beräknas utifrån så kallade utflyttningsrisker, vilka bygger på ålders- och könsspecifika utjämnade värden för kommunbefolkningen de senaste tre åren.

Födda

Födelsetalen bestäms av åldersspecifika fruktsamhetstal för kvinnor mellan 15 och 50 år. Utjämnade värden för kommunen de senaste tre åren har använts. Fruktsamheten i kommunen ligger något högre jämfört med riket. Detta trots att kommunen har många unga i befolkningen (till exempel studenter) med låg fruktsamhet i dessa åldrar. Utvecklingen antas dock följa den i riket, dvs. ökningen eller minskningen i fruktsamhetstalen antas ske i samma relativa omfattning i kommunen som i riket.

Döda

Antal döda i befolkningen beräknas utifrån risker enligt SCB:s riksprognos. För kommunen anges ett index för män och ett för kvinnor, som alltså anger hur dödligheten i kommunen förhåller sig till riket.

Växjös dödlighetsindex 2017 är 87 för män och 88 för kvinnor (riket=100).

Resultat befolkningsprognos 2017

2Med antagandet att det bor i snitt 2,0 personer per bostad

3Se Behovsanalys, bostadsförsörjning 2019 + längre sikt, Växjö kommun

Befolkningsförändringar

Resultat – åldersklasser

Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

0-5 6 762 6 820 6 898 7 058 7 197 7 331 7 521 7 632 7 720 6-12 7 796 8 012 8 110 8 238 8 345 8 386 8 396 8 488 8 549 13-15 3 149 3 227 3 391 3 456 3 530 3 582 3 682 3 743 3 779 16-19 4 067 4 210 4 317 4 500 4 638 4 803 4 882 4 961 5 099 20-64 52 317 53 042 53 666 54 372 54 905 55 537 56 122 56 718 57 308 65-79 12 422 12 566 12 740 12 908 13 045 13 028 13 006 12 920 12 830 80-w 4 547 4 647 4 739 4 830 4 941 5 141 5 370 5 637 5 885 Summa 91 060 92 524 93 860 95 361 96 602 97 809 98 978 100 098 101 168

Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

65-79 12 422 12 566 12 740 12 908 13 045 13 028 13 006 12 920 12 830 80-89 3 673 3 743 3 818 3 896 3 988 4 165 4 396 4 638 4 863

90-w 874 905 921 934 953 976 974 998 1022

Summa 16 969 17 214 17 479 17 738 17 986 18 169 18 376 18 556 18 715

Resultat – åldrar, andel i % av hela befolkningen

Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

0-5 7,4% 7,4% 7,3% 7,4% 7,5% 7,5% 7,6% 7,6% 7,6%

6-12 8,6% 8,7% 8,6% 8,6% 8,6% 8,6% 8,5% 8,5% 8,5%

13-15 3,5% 3,5% 3,6% 3,6% 3,7% 3,7% 3,7% 3,7% 3,7%

16-19 4,5% 4,6% 4,6% 4,7% 4,8% 4,9% 4,9% 5,0% 5,0%

20-64 57,5% 57,3% 57,2% 57,0% 56,8% 56,8% 56,7% 56,7% 56,6%

65-79 13,6% 13,6% 13,6% 13,5% 13,5% 13,3% 13,1% 12,9% 12,7%

80-w 5,0% 5,0% 5,0% 5,1% 5,1% 5,3% 5,4% 5,6% 5,8%

Summa 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

65-79 13,6% 13,6% 13,6% 13,5% 13,5% 13,3% 13,1% 12,9% 12,7%

80-89 4,0% 4,0% 4,1% 4,1% 4,1% 4,3% 4,4% 4,6% 4,8%

90-w 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0%

Summa 18,6% 18,6% 18,6% 18,6% 18,6% 18,6% 18,6% 18,5% 18,5%

År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning

2018 92 524 1 154 729 427 5 669 4 629 1040 1 465

2019 93 860 1 188 737 451 5 581 4 697 884 1 335

2020 95 362 1 220 743 477 5 773 4 749 1 024 1 501

2021 96 602 1 247 749 498 5 564 4 822 742 1 240

2022 97 809 1 269 757 512 5 564 4 869 695 1 207

2023 98 978 1 286 764 522 5 564 4 917 647 1 169

2024 100 098 1 293 772 521 5 564 4 966 598 1 119

2025 101 168 1 298 780 518 5 564 5 012 552 1 070

Resonemang

Födda

Födelsetalen beräknas öka under prognosperioden från ca 1 150 till ca 1 300 födda barn per år.

Ökningen förklaras av att befolkningen ökar samt att de stora årskullarna från 1990-talet kommit upp i barnafödande ålder.

Döda

Anledningen till att antalet döda beräknas öka i framtiden beror på att befolkningen ökar, men också på att befolkningen åldras, d v s andelen äldre i befolkningen ökar. Ökningen förklaras till stor del av att den relativt stora årskullen med 40-talister blir allt äldre.

Inflyttning

På nationell nivå hade Sverige under 2016 en folkökning på 144 136 personer. Det är den högsta uppmätta folkökningen någonsin för ett enskilt år. Den historiskt höga inströmningen av asylsökande under hösten 2015 förklarar till stor del den starka folkökningen under 2016. De stora

migrationsströmmarna har också lett till ett antal politiska förändringar så väl nationellt som i omvärlden.

EU har ingått samarbetsavtal med Turkiet och enskilda länder har agerat genom att införa åtstramande åtgärder i syfte att få färre asylsökande till Europa.

Den 1 mars 2015 trädde en lagändring i kraft (prop. 2015/16:54) i Sverige som innebär att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Under 2016 infördes också en tidsbegränsad lag som begränsar möjligheterna för asylsökande och deras anhöriga att få

uppehållstillstånd i Sverige. Lagen började gälla den 20 juli 2016 och är tänkt att gälla i tre år.

Antalet personer som beviljats uppehållstillstånd och som blivit aktuella för bosättning i landets kommuner har ökat kraftigt under de senaste åren. Migrationstrycket är fortfarande relativt högt men har bromsat in markant och förväntas gå in i en mer normal fas under prognosperioden. Det totala kommunmottagandet, inkluderat beviljande av uppehållstillstånd för asylsökanden, kvotflyktingar och inresta anhöriga till före detta asylsökanden, bedöms uppgå till omkring 47 000 personer i år, för att därefter minska till cirka 30 000 under åren 2019-2021. Framförallt är det människor från Syrien, Afghanistan, Irak, Somalia och västra Balkan som väntas bli de största grupperna av asylsökande⁴

Inflyttningen från utlandet till Växjö utgjorde 22,8 procent av den totala inflyttningen under 2017. Under 2016 låg motsvarande siffra på 24,4 procent och för 2007 var den 17,5 procent. Under 2018 kommer 153 nyanlända anvisas till Kronobergs län varav 60 anvisas till Växjö kommun. Under 2016 låg motsvarande siffra på 249 personer för länet. För resultatet i den totala befolkningsprognosen är inflyttarnas ursprung inte relevant, däremot är det ur ett verksamhetsperspektiv viktigt att analysera befolkningens

sammansättning. Under prognosperioden kommer det ställas fortsatt stora krav på kommunerna, framför allt när det gäller bostadsförsörjning samt fortsatt skola för nyanlända elever, liksom på

Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag.

Utvecklingen i Växjö kommun antas följa den nationella utvecklingen. Vad det gäller antalet människor som söker asyl i Sverige förväntas antalen minska och utvecklingen stabiliseras under 2018-2021.

Möjligheten för migranter att resa in till och igenom Europa antas även fortsättningsvis att begränsas av olika former av restriktioner. Med anledning av detta har Migrationsverkets prognos i viss mån revideras nedåt, både vad det gäller prognosspann och planeringsantagande, för både 2018 och 2019 jämfört med den senaste bedömningen från oktober 2017.Det ligger dock fortfarande betydande osäkerheter i framtidsberäkningarna.

För definitioner till uttryck som ofta används i migrationsfrågor, se appendix.

4 Se Verksamhets- och utgiftsprognos, februari 2018, Migrationsverket (P2-18)

Relevans och träffsäkerhet

Rent allmänt gäller att träffsäkerheten i en prognos beror på rörligheten i kommunen. Det är relevant att notera för Växjö kommun då inflyttning och utflyttning utgjordes av drygt 10 600 personer under 2017. För kommuner med kraftig omflyttning får man räkna med att prognosens träffsäkerhet därmed blir något osäkrare.

Ur verksamhetens perspektiv är därför en kommunal befolkningsprognos inte alltid tillräcklig.

Befolkningens attityder till exempelvis pendling kan också förändras, vilket det över tid har gjort och det har blivit vanligare att pendla över större avstånd än tidigare. Detta får betydelse för flera kommunala verksamheter som exempelvis gymnasieförvaltningen vars elevunderlag i stor utsträckning påverkas av regionens befolkningstal och inte bara kommunens egna invånarantal.

Sammanfattning för Växjö kommun

Den åldersstruktur som kommunen har tillsammans med en relativt bibehållen bostadsproduktion under de första prognosåren beräknas ge kommunen en befolkningsökning på nästan 1 500 personer per år. I takt med att, den i nuläget starka, bostadsproduktion förväntas avta och att migrationen antas gå ner mot mer normala nivåer minskar ökningstakten till cirka 1 200 personer mot slutet av

prognosperioden. Enligt 2018 års prognos kommer Växjö kommun att ha 100 000 invånare inom åtta år

Ett stigande antal äldre, en ökande andel barn i grundskolan och en allt större andel av befolkningen med icke-svensk bakgrund, ställer kommunens verksamheter inför nya och ökande utmaningar. Ser man till gruppen över 65 år som helhet förväntas den inte nämnvärt öka sin andel av den totala befolkningen under prognosperioden.⁵ En betydelsefull faktor att ha i åtanke är dock att gruppen 80 år och äldre ökar med nästan en procentenhet under samma period. En långsiktig planering av de kommunala verksamheterna, där man har beredskap att hantera tillfälliga upp- och nedgångar i befolkningen, är därför en viktig utmaning för framtiden.

Befolkningsprognoserna har de senaste åren ändå gett en förhållandevis stabil indikation på befolkningsutvecklingen. Prognosen bör dock ses som ett av flera verktyg som visar på en

utvecklingstrend, men ska i verksamhetsplaneringen kompletteras av vidare omvärldsanalyser och verksamhetsanalys.

För detaljerade frågor vad gäller avstämningar, antaganden, prognosresultat och resonemang hänvisas till Ronnie Kihlman, utredare, Planeringskontoret, 0470-411 13.

5Gruppen över 65 år ligger kvar på ungefär 18,5 procent av totalbefolkningen under prognosperioden

Appendix

Asylsökande

En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Jämför med Flykting och Kvotflykting.

• Anläggningsboende, ABO

Boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, normalt en lägenhet i ett hyreshus.

• Eget boende, EBO

Under väntetiden kan en asylsökande välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner.

Flykting

Utlänning som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl, se Genève-konventionen.

Jämför även med Asylsökande, Kvotflykting och Skyddsbehövande.

Kvotflykting

Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Jämför med Flykting och Asylsökande.

Nyanlända

Begreppet nyanlända syftar på före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd, samt deras anhöriga som beviljats uppehållstillstånd på anknytningsskäl. Flera olika myndigheter samverkar kring bosättning och etablering av nyanlända. Före detta asylsökande med uppehållstillstånd i anläggningsboende (ABO) och vidarebosatta

(kvotflyktingar) har rätt till stöd med anvisad bosättning i en kommun. Personer som bott i eget boende under asyltiden (EBO) förutsätts ordna fortsatt boende själv efter beviljat uppehållstillstånd.

Permanent uppehållstillstånd, PUT

En utländsk medborgare som har beviljats ett permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige.

Tidsbegränsat uppehållstillstånd, TUT

Ett uppehållstillstånd som bara gäller för en viss tid. Jämför med Permanent uppehållstillstånd.

6Källa, https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Ordforklaringar.html#t