VA-utredning Nygård 1:16 och 1:2

VA-utredning Nygård 1:16 och 1:2

Uppdragsgivare: Vatten & Miljö i Väst AB, VIVAB Uppdragsgivarens

kontaktperson:

Mikael Bergenheim

Konsult: Norconsult AB, Theres Svenssons gata 11, 417 55 Göteborg Uppdragsledare: Britt-Inger Norlander

Granskare: Malin Törnberg/ Anna Johansson

Handläggare: Leo Köbbel

VA-utredning Nygård 1:16 och 1:2 108 07 79

4 2022-03-25 Färdig handling Britt-Inger

Norlander Leo Köbbel

Ebba Nilsson Lövehed Mikael Bergenheim 3 2022-03-18 Revidering Extern granskningshandling Britt-Inger

Norlander Leo Köbbel

Anna Johansson

Britt-Inger Norlander

2 2022-02-04 Extren granskningshandling Britt-Inger

Norlander Leo Köbbel

1 2022-02-01 Intern granskningshandling Britt-Inger

Norlander Leo Köbbel

Malin Törnberg

Version Datum Beskrivning Upprättat Granskat Godkänt

Detta dokument är framtaget av Norconsult AB som del av det uppdrag dokumentet gäller. Upphovsrätten tillhör Norconsult. Beställaren

Sammanfattning

Norconsult AB har av VIVAB fått i uppdrag att utföra en VA-utredning till detaljplan för Nygård 1:16 ch 1:2.

Detaljplaneområdet planeras bebyggas med 17 bostadshus, förskola samt en gång- och cykelväg utmed Södra Näsvägen. I Norconsults utredning ingår att undersöka behovet av dricksvatten-, spillvatten-, och brandvattenförsörjning inom detaljplaneområdet samt hantering av dagvatten och översiktligt utreda riskerna vid skyfall efter exploatering. Planområdet planeras att ingå i verksamhetsområde för vatten, spill- och dagvatten.

Enligt riktlinjer och uppgifter från VIVAB har nya dagvattensystem dimensionerats för att klara ett regn med återkomsttid på 30 år med klimatfaktor 1,25. I dagvattenanvisning för Falkenbergs och Varbergs kommuner förespråkas att dagvattenavrinning ska minskas genom trög dagvattenhantering och nära källan. Det ska alltså eftersträvas att dagvatten fördröjs inom tomtmark.

Området har delats upp i tre delområden, A-C. Delområde A innefattar förskolans fastighet, delområde B bostadsområdet och delområde C GC-vägen samt Södra Näsvägen. Samtliga beräknade föroreningshalter för framtida exploatering i delområde A-C är lägre än kommunens generella riktvärden, som gäller vid bedömning av dagvattenkvalitet. Därför görs bedömningen att det inte krävs ytterligare rening av dagvatten efter

exploatering. Däremot finns ett behov av fördröjning av dagvatten.

Dagvatten i delområde A föreslås omhändertas i ett underjordiskt kassettmagasin, i anslutning till förskolans fastighet. Till magasinet avleds dagvatten från parkeringen och från förskolans tak innan anslutning till befintlig dagvattenledning i Skördevägen.

Planerad förskola föreslås försörjas med vatten och spillvatten från befintliga ledningar i Skördevägen via grönstråk vid befintlig lekplats.

Inom delområde B, bostadsområdet, antas att varje tomt fördröjer ett 10 mm regn genom magasinering inom tomtmark. För att uppnå erforderliga volym på 72 m³ i området krävs ytterligare 50 m³ magasinsvolym. Därför föreslås ytterligare dagvattenanläggning vid södra delen av området utmed Södra Näsvägen. Här det möjligt att samla allt dagvatten från gatan via rännstensbrunnar samt från tomtmark och magasinera det i ett underjordiskt magasin. Området föreslås anslutas till dagvattenledning i korsningen Kullenvägen-Södra Näsvägen.

Planerade bostäder föreslås anslutas till befintliga spill, vatten- och dagvattenledningar i korsningen Kullevägen-Södra Näsvägen.

Södra Näsvägen ska kompletteras med en gång- och cykelbana, delområde C. Dagvatten från Södra Näsvägen och gång- och cykelvägen föreslås fortsatt avrinna till dike.

Om det finns tillräcklig kapacitet i befintlig anslutande, vatten, spill- och dagvattenledningar och dike är inte verifierat i utredningen.

När det kommer till skyfallshantering är det av vikt att befintliga rinnvägar inom förskolans fastighet bevaras.

Höjdsättning i bostadsområdet ska utformas så att avrinningen sker söderut mot Södra Näsvägen och lokalgatan ska höjdsättas på en lägre nivå än tomtmark för att säkerställa bebyggelse mot översvämning.

Bostadsområdet ska höjdsättas så att befintliga fastigheter väster om detaljplanen inte påverkas negativt, speciellt gäller detta vid skyfallshantering inom området.

Innehåll

1 Inledning 6

1.1 Syfte 6

1.2 Planerad exploatering/planförslag 6

1.3 Underlag 7

1.4 Förutsättningar 8

1.5 Dagvattenstrategi 8

1.6 Dimensioneringsförutsättningar 9

2 Orientering 10

2.1 Recipient 10

2.2 Skyddsvärda intressen 12

2.3 Geologi 12

2.4 Geoteknik 13

2.5 Grundvatten 14

2.6 Markavvattnings-/sjösänkningsföretag 15

3 Fältbesök 16

3.1 Delområde A- planerad förskola 16

3.2 Delområde B- bostadsbebyggelse 19

3.3 Delområde C- Södra Näsvägen 19

4 Befintliga vatten- och spillvattensystem 20

5 Befintlig dagvattenhantering 21

5.1 Befintliga dagvattenflöden 22

1) Viktad avrinningskoefficient 23

5.2 Befintlig föroreningsbelastning 23

6 Föreslagna vatten- och spillvattensystem 25

6.1 Antal anslutna till kommunal VA-anläggning 25

6.2 Dricksvattenförbrukning 25

6.3 Släckvattenförsörjning 27

6.4 Förslag till dricksvattenanslutning 27

6.5 Spillvattenflöden 28

6.6 Förslag till spillvattenanslutning 29

7 Föreslagen dagvattenhantering 30

7.1 Framtida dagvattenflöde 30

1) Viktad avrinningskoefficient 30

7.2 Erforderlig fördröjningsvolym 30

7.3 Principlösningar för dagvattenhantering 31

7.3.2 Öppna Diken 32

7.3.3 Makadamdike 32

7.3.4 Utkastare, ränndalsplattor och stenkistor 33

7.3.5 Regnbädd 35

7.4 Föreslaget dagvattensystem 36

7.5 Delområde A - förskolan 36

7.6 Delområde B - bostadsbebyggelse 37

7.7 Delområde C-väg 38

7.8 Dagvattenföroreningar med föreslagen dagvattenhantering 38

7.8.1 Delområde A 39

7.8.2 Delområde B 40

7.8.3 Delområde C 41

7.9 Sammanfattning av föroreningsbelastning från dagvatten 42

7.10 Höjdsättning 42

7.11 Avrinningsvägar vid extrem nederbörd 43

8 Slutsats 44

9 Litteraturförteckning 45

Bilaga

Bilaga 1 Framtida föreslagna VA-försörjning norra detaljplaneområdet Bilaga 2 Framtida föreslagna VA-försörjning södra detaljplaneområdet

1 Inledning

Planområdet för aktuell utredning ligger i Södra Näs, ca 4 kilometer söder om Varbergs stadskärna, se Figur 1. Totalt omfattar planområdet en yta om ca 3 ha som idag utgörs av öppen jordbruksmark och väg. Området består bland annat av fastigheten Nygård 1:16 och den kommunala fastigheten Nygård 1:2 (VIVAB, 2021).

Figur 1. Ungefärlig placering över planområdet, se röd streckad linje (Länsstyrelsen, 2021).

1.1 Syfte

Syftet med utredningen är att undersöka hur dagvatten kan omhändertas inom området samt att översiktligt utreda riskerna vid skyfall efter exploatering. I utredningen ingår även att undersöka behovet av dricksvatten-, spillvatten-, och brandvattenförsörjning inom detaljplanområdet.

1.2 Planerad exploatering/planförslag

Planområdet planeras för bostadsbebyggelse, förskola samt en GC-väg längs med Södra Näsvägen. I utredningen benämns förskoleområdet fortsatt som delområde A, bostadsområdet som delområde B och GC- vägen samt Södra Näsvägen som delområde C, se Figur 1. Enligt illustrationsskissen ska planområdet bebyggas med 10 kedjehus på 135 m², fyra kedjehus på 110 m² och tre villor, där en av villorna beräknas på 160 m² samt de övriga två på 140 m², se Figur 2 (VIVAB, 2021).

Figur 2. Illustrationskarta över planområdet (VIVAB, 2022).

I dagsläget ingår inte planområdet i verksamhetsområdet för vatten, spill- och dagvatten men planeras att anslutas vid exploatering.

1.3 Underlag

 Illustrationskarta erhållet i DWG 2022-02-16 och i PDF 2022-02-23

 Plankarta erhållet 2021-11-18

 Grundkartan som bild men ej DWG

 Grundkarta DWG erhållet 2021-11-26

 Geoteknisk undersökning och MUR erhållet 2021-11-25

 Höjddata LAS- format

 VA-karta med dim och vg erhållet 2021-11-25 N

1.4 Förutsättningar

Nedan presenteras förutsättningar för dagvattenhantering inom planområdet.

1.5 Dagvattenstrategi

Dagvattenanvisningarna för Falkenbergs och Varbergs kommun innebär att skapa en genomtänkt, miljöanpassad och för samhällsnyttan kostnadseffektiv hantering för att ta hand om dagvattnet och uppnå eftersträvad funktion. Nedan presenteras ett axplock av relevanta strategier för en långsiktig och hållbar dagvattenhantering:

 Dagvatten ska beaktas tidigt i den fysiska planeringen enligt riktlinjer i VA-planen.

 Dagvatten ska lyftas fram som en resurs och synliggöras för att berika bebyggelsemiljön.

 Den naturliga vattenbalansen ska så långt som möjligt bibehållas vid exploatering eller annan förändrad verksamhet.

 Dagvattenflöden ska reduceras och regleras så att belastning på ledningsnät, reningsanläggningar och recipienter begränsas.

 Befintliga områden/fastigheter med ej tillfredsställande dagvattenlösningar ska åtgärdas enligt riktlinjer i VA-planen.

 Förorening av dagvatten ska förebyggas redan vid källan, både med avseende på kontinuerliga utsläpp och oförutsedda händelser.

1.6 Dimensioneringsförutsättningar

VA-anläggningar ska utformas enligt Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016).

Enligt riktlinjer och uppdragsbeskrivning från VIVAB dimensioneras dagvattensystem för att klara ett regn med återkomsttid på 30 år (trycklinje i marknivå), vilket används vid centrum- och affärsområden enligt Tabell 1. I framtiden väntas även klimatförändringar leda till ökade regnmängder. På framtida dagvattenflöden appliceras därför en klimatfaktor om 1,25 som multipliceras med regnintensiteten för valt regn.

Förutom VA-huvudmannens ansvar att hantera det dimensionerande regnet har Varberg kommun, enligt P110, ett ansvar för att säkerställa att marköversvämning vid skyfall inte orsakar skador på byggnader vid minst ett 100-årsregn med inkluderad klimatfaktor. För att undvika skador på ny bebyggelse inom planområdet bör planområdet höjdsättas på sådant vis att skador inte uppstår vid skyfall.

Tabell 1. Tabell från P110 (Svenskt Vatten, 2016)

2 Orientering

I följande avsnitt ges en beskrivning av aktuella recipienter, markförhållanden och eventuella skyddsvärda områden inom och i anslutning till planområdet.

2.1 Recipient

Planområdet har två avrinningsområden, se Figur 3.

Figur 3. Vattnets väg från planområdet till recipient markerat med svarta pilar (SCALGO, 2022). Planområdets utbredning N

I Delområde A sker ytavrinningen från nordost, vidare norr över, för att sedan byta riktning åt väst och slutligen till recipienten Hallands kustvatten. Från Delområde B sker ytavrinning i stället från sydväst och vidare söder till samma recipient som i Delområde A, Hallands kustvatten.

År 2000 införde Europaparlamentet ramdirektivet för vatten (2000/60/EC), även kallat Vattendirektivet, med målsättningen att uppnå vattenkvalitet av god status inom hela EU. För att uppnå god vattenstatus sätts kvalitetsmål i form av s.k. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster.

I Sverige har Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna samt Havs- och vattenmyndigheten utarbetat MKN för de vattenförekomster som är definierade inom vattenförvaltningsarbetet. MKN uttrycker den ekologiska och kemiska kvalitet som ska ha uppnåtts vid en viss tidpunkt. Den tidigare målsättningen var att alla definierade vattenförekomster skulle ha uppnått en god kemisk och ekologisk status år 2015. Detta har dock inte uppfyllts, varvid ytterligare åtgärder behövs i det fortsatta arbetet. Arbetet med vattenförvaltningen drivs i

förvaltningscykler om sex år, vilket bl.a. innebär att en ny statusklassning genomförs vart sjätte år. Den första cykeln avslutades år 2009, den följande år 2015, därefter 2021 och nästkommande cykel avslutas följaktligen år 2027.

Tabell 2. Nuvarande statusklassning och framtida miljökvalitetsnorm (VISS, 2022).

Statusklassning Miljökvalitetsnorm

Ekologisk status Måttlig God ekologisk status 2027

Kemisk status Uppnår ej god God kemisk ytvattenstatus 2027

Den ekologiska statusen för vattenförekomsten är klassad till måttlig ekologisk status, på grund av övergödning och hydromorfologiska förändringar.

Den kemiska statusen är klassad som uppnår ej god, på grund av överskridande halter av kvicksilver (Hg) och bromerade difenyletrar (PBDE).Utsläpp av PBDE och Hg har under lång tid skett i både Sverige och

utomlands vilket lett till långväga luftburen spridning och storskalig atmosfärisk deposition av dessa ämnen.

Gränsvärdena för PBDE och Hg överskrids i alla Sveriges undersökta ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. I kustvattenförekomsten är påverkanstrycket från båttrafik och hamnar hög och det finns analyser av tributyltenn (TBT) som tyder på att halterna är ställvist höga (VISS, 2022).

2.2 Skyddsvärda intressen

Enligt (Fornsök, 2022) identifierades två fornminnen inom planområdet betecknade som boplats, se Figur 4.

Figur 4. Fornminnen (boplats) inom planområdet (Fornsök, 2022).

2.3 Geologi

Jordartskartan från SGU visar att marken består av urberg samt postglacial sand och svallsediment (grus), vilket sannolikt medför att det finns viss infiltrationsmöjlighet för dagvattnet (SGU, 2022). Figur 5 visar jordartskartan över planområdet.

Figur 5. Jordartskarta över området som visar på postglacial sand, svallsediment (grus) och urberg (SGU, 2022).

Planområde inom blå streckad linje.

2.4 Geoteknik

År 2021 utfördes en geoteknisk utredning söder om Varberg vid Södra Näs och Nygård. I de jordprover som analyserats ur geoteknisk synpunkt har inga indikationer på miljöföroreningar, avvikande färg eller doft påträffats och inga prover har skickats för miljöanalys.

Aktuellt planområde utgörs idag av åkermark med inslag av lövträd. Området sluttar svagt åt sydöst.

I anslutning till planområdet förekommer berg i dagen och ytligt berg inom området, vilket innebär att det kan behövas bergschakt för så väl grundläggning av byggnader som för anläggning av VA-ledningar.

2.5 Grundvatten

Inom planområdet finns ett grundvattenmagasin med en uttagsmöjlighet på 1–5 l/s (ca 80–400 m³/d). I direkt anslutning, norr om planområdet, finns ett annat större magasin med en uttagsmöjlighet på 5–25 l/s (ca 400–

2 000 m³/d).

Sweco har tagit fram en markgeoteknisk undersökningsrapport, daterat 2021-07-08. I rapporten finns protokoll från mätning i två grundvattenrör (NY1 och NY4) under juni månad 2020. Mätningen gav att grundvattennivån i NY4 ligger ca 1,5 m under markytan (grundvattennivå +6,5) och i NY1 varierar grundvattenytan från 0,4-1,5 m under markytan (grundvattennivå + 7,6 – 8,5 m). Se Figur 6 för placering av grundvattenrören.

Figur 6. Grundvattenkarta över planområdet (SGU, 2022). Svarta pilar visar ungefärlig placering av grundvattenrören.

Planområdet inom röd streckad linje.

2.6 Markavvattnings-/sjösänkningsföretag

Ett markavvattningsföretag/dikningsföretag är en åtgärd som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för ett något visst ändamål (vattenverksamhet MB 11:3§).

Det finns ett dikningsföretag, Nygård och Näs från år 1952, som ca 200 meter söder om planområdet, se Figur 7.

Figur 7. Dikningsföretag blå linje. Planområde inom röd streckad linje (Länsstyrelsen 2020)

Norr om planområdet finns ytterligare ett dikningsföretag som heter Brearedsmossen från år 1937 och nordväst dikningsföretaget Södra Apelvikens från 1959.

Norconsult har tagit del av akterna för dikningsföretagen, men har inte hittat information som påverkar avvattning av aktuellt område.

N

3 Fältbesök

Norconsult besökte den 10 januari 2022 planområdet. Nedan redovisas material inventerat i fält.

3.1 Delområde A- planerad förskola

Området lutar mot befintliga fastigheter på Skördevägen, se Figur 8. Den här delen av området kommer enligt illustrationsskissen inte att exploateras utan förbli grönyta, vilket innebär att avrinningen mot fastigheterna inte kommer att öka.

Figur 8. Foto som visar att delområde A lutar mot befintliga fastigheter vid Skördevägen (foto Norconsult).

Inom området finns en befintlig fastighet som planeras att anslutas till kommunalt VA-anläggning, se Figur 9.

Figur 9. Befintlig bostadsfastighet som saknar kommunal VA-försörjning idag (foto Norconsult).

Den norra delen av delområde A gränsar till en lekplats. För att komma till lekplatsen finns en grusad gång från Skördevägen, se Figur 10.

Figur 10. Grönt stråk mellan fastighet och lekplats- fotat från detaljplaneområdet samt från Skördevägen (foto Norconsult) I detaljplanens östra del finns en vattenledning som kommer norrifrån mellan fastigheter på Skördevägen och ansluter vattenledning i Södra Näsvägen. Grönremsan mellan husen är ca 3 m. Vid Södra Näsvägen finns tre teknikbyggnader, se Figur 11

Figur 11. Grönremsan mellan fastigheter för kommunal vattenledningen som passera detaljplaneområdets östra del till Södra Näsvägen vid teknikbyggnader (foto Norconsult).

3.2 Delområde B- bostadsbebyggelse

Delområde B idag utgörs av jordbruksmark som ska exploateras med 17 bostadsfastigheter, enligt

illustrationsskissen. Mitt i området finns en lågpunkt och i den södra delen finns berg i dagen på två ställen, se Figur 12. Området lutar söderut mot Södra Näsvägen.

Figur 12. Delområde B, sett norrifrån, består av jordbruks med en lågpunkt mitt i området (foto Norconsult).

3.3 Delområde C- Södra Näsvägen

Delområde C utgörs idag av Södra Näsvägen. Enligt detaljplanen ska vägen kompletteras med en gång- och cykelbana på den norra sidan om vägen, se Figur 13. Avvattningen av gatan sker via diken på båda sidor om vägen.

Figur 13. Södra Näsvägen med dike mot delområde B där GC-bana planeras samt dike på södra sidan om vägen (foto Norconsult).

4 Befintliga vatten- och spillvattensystem

Det finns ett utbyggt VA-ledningsnät för dricksvatten, spillvatten och dagvatten norr och väster om

detaljplanen. I den östra delen av detaljplanen, vid planerad förskola, finns en huvudvattenledning på 160 mm och i nordvästra delen finns befintliga serviser för kommande anslutning av befintlig bostad, se Figur 14.

Figur 14. Illustrationsskiss med befintligt ledningsnät (Varbergs kommun, 2022).

N

5 Befintlig dagvattenhantering

Rinnvägar och lågpunkter inom planområdet har översiktligt analyserats med hjälp av programmet Scalgo.

Analysen baseras på befintliga marknivåer enligt Sveriges nationella höjdmodell, GSD-Höjddata i grid 2+ som är modifierad i den mån att befintliga byggnadsytor har integrerats. Analysen ger en indikation på lågpunkter och instängda områden där vatten kan ansamlas.

Rinnvägarna inom och från planområdet visas översiktligt i Figur 15. Rinnvägar visas som blå streck med svarta pilar som illustrerar flödesriktningen och lågpunkter visas i nyanser av blått.

Figur 15. Rinnvägar och lågpunkter (SCALGO, 2022). Planområde A inom röd streckad linje, planområde B inom grön streckad linje och planområde C inom svart streckad linje. Grön fyrkant anger befintlig lekplats.

Indelningen av delområdena har baserats på identifierade avrinningsområden samt planerad markanvändning. Avrinningen i delområde A sker mellan fastigheter i ett grönt stråk till befintlig

vattenledningen samt vid befintlig lekpark till Skördevägen, där vatten ansamlas på gatan. Lågpunkter noteras väster och öster i delområde A.

Inom delområde B sker avrinning söderut utmed Södra Näsvägen. Det finns en lågpunkt inom delområdet.

Södra Näsvägen inom delområde C avvattnas västerut via diken på båda sidor om vägen. Det finns inga N

5.1 Befintliga dagvattenflöden

Beräkning av befintliga flöden har skett med rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikationer P110 och P104, enligt följande formel:

Q = A × φ × i Q = flöde [l/s]

A = avrinningsområdets totala yta [ha]

φ = avrinningskoefficient [-]

i = dimensionerande regnintensitet [l/(s,ha)]

Markanvändningen inom avrinningsområdena vid befintliga förhållanden har definierats och storleken redovisas i tabell Tabell 3.

Tabell 3. Markanvändningar som använts som input till beräkningarna i StormTac

Markanvändning Jordbruksmark

[ha] Ängsmark

[ha]

Asfalt [ha]

Väg [ha]

Tak [ha]

Befintlig area [ha]

Delområde A 1,12 - - 0,0052 1,12

Delområde B 1,13 - - - 1,13

Delområde C - 0,19 0,08 0,48 - 0,75

Det dimensionerande flödet från avrinningsområdet erhålls då hela området bidrar med avrinning, d.v.s. då den mest avlägsna punkten inom avrinningsområdet bidrar med avrinning. Den yta som bidrar till avrinning kallas den reducerade arean och erhålls genom att en avrinningskoefficient multipliceras med den totala ytan.

Avrinningskoefficienten uttrycker hur stor del av nederbörden som avrinner på ytan efter infiltration och ytvattenlagring etc. Avrinningskoefficienter för befintliga och framtida markanvändningar kan ses i Tabell 4 Tabell 4. Avrinningskoefficient per markanvändning (Svenskt Vatten, 2016)

Markanvändning φ

Hustak 0,9

Asfalt/väg/parkering 0,8

Grönyta/ängsmark 0,1

Dimensionerande regnintensitet utgörs av återkomsttiden och varaktighet/rinntiden inom avrinningsområdet.

Dimensionerande varaktighet på regnet har satts till 10 minuter, vilket bedöms vara koncentrationstiden för området. Flöden för befintligt planområde med återkomsttider på 30 samt en rinntid på 10 minuter redovisas i Tabell 5 nedan.

Tabell 5. Befintligadagvattenflöden Area

[ha]

Red area

[ha] Φ¹ Regnintensitet 30 år 10 min

l/s*ha

Q30-årsregn

[l/s]

Delområde A 1,12 0,12 0,10 328 38

Delområde B 1,13 0,11 0,10 328 37

Delområde C 0,75 0,47 0,62 328 153

Summa 3 0,7 - - 228

1) Viktad avrinningskoefficient

5.2 Befintlig föroreningsbelastning

Vid exploatering påverkas föroreningsbelastningen, dels på grund av att flödet ändras, dels till följd av att sammansättningen av föroreningar skiljer sig mellan olika former av markanvändning.

Föroreningsbelastningarna har beräknats för område A-C både för befintlig och framtida situation med hjälp av StormTac. Beräkningarna baseras på schablonvärden uppbyggda av uppmätta värden i dagvatten från olika marktyper. De olika marktyperna som använts inom området för befintlig situation redovisas tidigare i Tabell 3.

Då beräkningarna i StormTac är baserade på schablonvärden från faktiska mätningar finns en osäkerhet inbyggd i beräkningarna. Vissa markanvändningar har få mätdata, vilket gör att osäkerheten ökar. Resultatet presenteras i siffror men försiktighet bör beaktas vid studerande av dessa siffror och de bör ses som en indikation snarare än fakta.

I Tabell 6 och redovisas föroreningskoncentrationer och mängder för delområde A-C vid befintlig situation, enligt beräkningar i StormTac. Föroreningsberäkningarna baseras på en årsmedelnederbörden på 939 mm/år för Varberg (SMHI, 2022).I Tabell 6 presenteras beräknat årsmedelvärde för föroreningshalter uttryckt i koncentration (μg/l) och i Tabell 7 anges den föroreningsmängd som alstras på årsbasis (g/år).

Tabell 6. Beräkningsresultat delområde A-C från StormTac för befintlig situation

Ämne Delområde A

[μg/l]

Delområde B [μg/l]

Delområde C [μg/l]

P 130

130 120

N 3 200

3 200 1800

Pb 7,40

7,50 3,20

Cu 12

12 19

Zn 20

20 20

Cd 0,11

0,10 0,23

Cr 2

2 5,90

Ni 1,30

1,30 4,80

Hg 0,0064

0,0065 0,0630

SS 60 000

60 000 55 000

Oil 170

180 640

PAH16 0,059

0,056 0,130

BaP 0,0056

0,0056 0,0120

Tabell 7. Beräkningsresultat delområde A-C från StormTac för befintlig situation.

Ämne Delområde A

[g/år] Delområde B

[g/år] Delområde C [g/år]

P

710 630 640

N

17 000 16 000 9500

Pb

40 36 17

Cu

67 60 100

Zn

110 96 110

Cd

0,570 0,480 1,300

Cr

11 9,700 32

Ni

6,900 6,100 26

Hg

0,035 0,031 0,340

SS

320 000 290 000 300 000

Oil

940 840 3400

PAH16

0,320 0,270 0,680

BaP

0,030 0,027 0,063

6 Föreslagna vatten- och spillvattensystem

I följande del beskrivs föreslagen framtida spillvattenavledning samt vattenförsörjning för detaljplaneområdet.

Förslag till VA-ledningar för vattenförsörjning och spillvattenavledning framgår av bilaga 1.

6.1 Antal anslutna till kommunal VA-anläggning

Antalet tillkommande personer (PE) beräknas utifrånfrån antaget antal personer per hushåll och verksamhet i planområdet. Antal PE för varje hushåll i delområde B antas vara 3,7 personer och i förskolan, delområde A, antas cirka 280 barn baserat på en förstudierapport av Förskole- och grundskoleförvaltningen i Varbergs kommun (Varbergs kommun, 2021).

Tabell 8. Hydrauliska belastning och antalet anslutna personer (PE)

6.2 Dricksvattenförbrukning

Dricksvattenflöde beräknas enligt Svenskt Vatten P114, Distribution av dricksvatten.

Vid beräkning av dimensionerande dricksvattenförbrukning för områden med mindre än 500 personer används momentanflöde som återfinns i P114, se Figur 16. Ingen allmän förbrukning är medräknat i den

dimensionerande vattenförbrukningen. Enligt diagram är dimensionerande dricksvattenförbrukningen 2 l/s för delområde B, bostadsbebyggelse.

Figur 16 Momentanförbrukning för mindre än 1000 anslutna PE. Röd ring markerar momentanförbrukning vatten dimensionerande spillvattenflöde för 64 anslutna personer. (Svenskt Vatten P114, 2020)

PE

Hus delområde B 64

Barn i förskola delområde A 280

Förklaring

Blå linje gäller momentan vattenförbrukning för småhus

Gul linje gäller momentan vattenförbrukning för flerbostadshus

Streckad linje är maximalt spillvattenflöde från hushållen

Beräkning av dimensionerande vattenflöden för förskolan är enligt Svenskt Vattens publikation P114 följande formel:

Beräkning av vattenförbrukningen för förskolan qvatten, dim = Antal barn*qspecifika * Cd max * Ct max

3600*24

qvatten, dim = dimensionerande vattenförbrukning [l/s] förskola

qspecifika = Specifik förbrukning l/barn/dygn (30 l/s*d, (Svenskt Vatten P114, 2020)) Cd max = Maxdygnsfaktor

Ct max = Maxtimfaktor

Den specifika vattenförbrukningen för förskolan antas vara 30 l/elev/d enligt P114 och med maxdygnfaktor (Cd max) på 2 samt en maxtimfaktor (Cd max) på 3 ger det en dimensionerande vattenförbrukning på 0,6 l/s.

Tabell 9. Dimensionerad vattenförbrukning

Dimensionerande vattenförbrukning [l/s]

Förskola delområde A 0,6

Hushåll delområde B 2

6.3 Släckvattenförsörjning

Bostadshus med högst tre våningar har ett dimensionerande släckvattenflöde på 10 l/s (Svenskt Vatten P114, 2020). Det finns en befintlig brandpost vid Skördevägen ca 100 m från förskolan och en brandpost vid

Stackvägen ca 30 m från delområde B, se Figur 17.

Om det finns behov av ytterligare brandposter för förskolan kan den installeras på befintlig 160 mm vattenledning i den östra delen av delområde A och i söder om Södra Näsvägen.

Figur 17. Befintliga brandposter, se röd rektangel.

6.4 Förslag till dricksvattenanslutning

Delområde A föreslås anslutas till vattenledning i Skördevägen via grönstråket vid lekplatsen. Ett alternativ är att ansluta förskolan till befintlig vattenledning (160 mm) i den östra delen av delområde A. Dimensionerande vattenförbrukning är beräknat till 1 l/s. Befintlig vattenledning i Skördevägen är 160 mm PVC. Befintliga bostadsbyggnaden i delområdet västra del ansluts till befintliga serviser.

Delområde B föreslås anslutas till vattenledning i korsningen Kullevägen-Södra Näsvägen. Dimensionerande dricksvattenförbrukning är beräknat till 2 l/s. Befintlig vattenledningen i korsningen är 160 mm PVC.

Om det finns tillräcklig kapacitet i befintlig anslutande dricksvattenledning är inte verifierat i utredningen.

Föreslaget dricksvattensystem framgår av Bilaga 1 och 2.

6.5 Spillvattenflöden

De framtida tillkommande spillvattenflödena har översiktligt beräknats med hjälp av riktlinjerna i Svenskt Vatten P110. Dimensionerade spillvattenflödet från bostadsområdet erhålls enligt Figur 18.

Figur 18. Dimensionerande spillvattenflöde för 100–1000 anslutna personer (Svenskt Vatten, 2016).

Beräkning av dimensionerade spillvattenflöde för förskolan antas vara lika med dimensionerande dricksvattenflödet.

Tabell 10. Dimensionerat flöde [l/s]

Inläckage har ej inkluderats i spillvattenflödena, eftersom exploateringen kräver nya spillvattenledningar, vilka förutsätts vara täta, samt att inget dagvatten eller dräneringsvatten är påkopplat.

En säkerhetsfaktor på 1,5 har använts, vilket rekommenderas i områden där nya ledningar anläggs enligt Svenskt Vatten P110. Säkerhetsfaktorn används för att ta hänsyn till eventuella osäkerheter i

dimensioneringsförutsättningar och även för att ta höjd för ytterligare framtida påkopplingar på ledningsnätet utöver planområdet.

Dimensionerat spillvattenflöde [l/s]

Dimensionerat spillvattenflöde [l/s]

med säkerhetsfaktor 1,5

Förskola delområde A 1 1,5

Hushåll delområde B 5 7,5

6.6 Förslag till spillvattenanslutning

Delområde A föreslås anslutas till spillvattenledning i Skördevägen via grönstråket vid lekplatsen.

Dimensionerande spillvattenflöde till Skördevägen är beräknat till 8 l/s. I Skördevägen är befintlig

spillvattenledning 225 mm betong. Befintliga bostadsbyggnaden i delområdet västra del ansluts till befintliga serviser.

Delområde B föreslås anslutas till spillvattenledning i korsningen Kullevägen-Södra Näsvägen.

Dimensionerade spillvattenflödet till Skördevägen är beräknat till 1,5 l/s. I Skördevägen är befintlig spillvattenledning 225 mm betong.

Om det finns tillräcklig kapacitet i befintlig anslutande dagvattenledning är inte verifierat i utredningen.

Föreslaget spillvattensystem framgår av Bilaga 1 och 2.

7 Föreslagen dagvattenhantering

Föreliggande exploateringsförslag leder till förändrade dagvattenflöden och ett förändrat föroreningsinnehåll i dagvattnet. I framtiden väntas även klimatförändringar leda till förändrade dagvattenflöden, varför det också bör beaktas vid dimensionering av framtida dagvattensystem. Nedan följer förslag till en hållbar

dagvattenhantering med hänsyn till framtida förutsättningar.

7.1 Framtida dagvattenflöde

Precis som för befintliga dagvattenflöden har framtida flöden beräknats med hjälp av rationella metoden.

Markanvändningen för den planerade exploateringen skiljer sig från befintlig situation med större hårdgjorda ytor som tak, parkering och gata. Dimensionerande rinntid bedöms vara 10 minuter. En klimatfaktor på 1,25 har multiplicerats med regnintensiteten för att anpassa beräkningarna till förväntade ökade

nederbördsmängder på grund av framtida klimatförändringar (Svenskt Vatten, 2016). Framtida dagvattenflöden för regn med 30 år och 100 års återkomsttid redovisas i Tabell 11.

Tabell 11. Framtida dagvattenflöden

Area [ha]

Red area [ha]

Φ¹

Regnintensitet 30 år 10 min

ink Kf 1,25

Dim. regn Q30-årsregn

[l/s]

Regnintensitet 100 år 10 min

Ink Kf 1,25

Dim regn Q100-årsregn

[l/s]

Delområde A 1,12 0,28 0,30 410 201 611 172,50

Delområde B 1,13 0,40 0,40 410 113 611 241,70

Delområde C 0,75 0,47 0,60 410 192 611 286

Summa 3 1,15 - - 506 - 700

1) Viktad avrinningskoefficient

Efter exploateringen ökar dagvattenflödet från hela detaljplaneområdet till 506 l/s vid dimensionerade 30 års regn med klimatfaktor 1,25, vilket ska jämföras med 228 l/s före exploatering. Framtida dagvattenhantering efter exploatering inom detaljplanen ska utformas på basis av att utloppsflödet inte överstiger flödet vid befintliga förhållanden.

7.2 Erforderlig fördröjningsvolym

För att säkerställa att dagvattenflödet från planområdet inte ökar och därmed skapar översvämningsproblem i eller nedströms planområdet behöver dagvattnet fördröjas. För att utgående dagvattenflödet från

detaljplaneområdet inte ska överstiga befintligt måste dagvatten magasineras inom området.

Magasinsbehovet är beräknat utifrån att ett framtida 30-årsregn (inkl. klimatfaktor) som efter exploatering ska fördröjas till ett befintligt 30-årsregn innan exploateringen, se Tabell 12.

Tabell 12. Erforderlig effektiv fördröjningsvolym vid ett 30-årsregn för delområde A-C.

Red area

[ha] Utflöde [l/s] Dimensionerande regntid

[min]

Erforderlig fördröjningsvolym

[m³]

Delområde A 0,28 38 10 34

Delområde B 0,40 37 10 72

Delområde C 0,39 155 10 5

Summa - 230 111

Den erforderliga magasinsvolymen och den dimensionerande regntiden har beräknats enligt Svenskt Vattens Publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Beräkningarna baseras på rationella metoden samt intensitets- varaktighetsdiagram enligt Dahlström (2010). Den tillåtna avtappningen från planområdet har ansatts till det befintliga dagvattenflödet vid ett 30-årsregn.

7.3 Principlösningar för dagvattenhantering

Det finns ett flertal olika lösningar för utjämning av dagvattenflöden. Dessa kan anläggas såväl på allmän plats som på kvartersmark. Dagvatten fördröjs med fördel så nära källan som möjligt för att på så vis minska de flöden som behöver omhändertas längre nedströms i systemet. I många dagvattenlösningar används naturliga reningsprocesser i mark och vatten, framför allt där dagvattnet tillåts passera och filtrera genom vegetation och jord.

Anläggningar för fördröjning och rening av dagvatten kan anläggas såväl under som ovan jord. Anläggningar ovan jord kräver i regel att mer utrymme tas i anspråk men är ofta mer robusta och kan bidra med både ekologiska och sociala aspekter med en grönare stadsbild. Nedan följer olika principlösningar för dagvattenhantering som kan nyttjas för både rening och fördröjning.

7.3.1 Svackdiken

Med svackdike avses här ett brett vegetationsklätt dike med svag släntlutning. Dikena är beklädda med vattentåligt gräs eller våtmarksväxter och karaktäriseras av en stor bredd och en svag längsgående lutning.

Svackdiken bör ha en släntlutning på 1:3 eller flackare med hänsyn till skötsel, se Figur 19.

Figur 19. Exempel på Svackdike (Foto: Norconsult)

Flödena från svackdiken kan ledas vidare till ledning och därför behövs kupolbrunnar som även kan höjas för att på så sätt magasinera vattnet något. Svackdiken är effektiva för rening av kväve och även metaller med upp till 20 %. För så god reningseffekt som möjligt krävs underhåll i form av kontinuerlig gräsklippning.

Svackdiken kan även, under vintermånaderna, nyttjas för snölagring och omhändertagande av smältvatten.

7.3.2 Öppna Diken

Med öppna diken avses i detta fall diken med brantare släntlutning än svackdikena beskrivna ovan. Inte heller behöver den längsgående lutningen vara lika flack. En betydande fördel med dessa diken jämfört med svackdiken är att de inte kräver lika stor yta och därmed är fördelaktiga att använda utmed till exempel lokalgator där utrymmet är begränsat. Nackdelen med öppna diken jämfört med svackdiken är att reningseffekten inte är lika god. Rätt utförda och utnyttjade kan dock öppna diken fungera som goda reningsanläggningar för förorenat dagvatten. Se exempel på öppet dike i

Figur 20.

Figur 20. Sektion mindre dike (Illustration: Norconsult)

7.3.3 Makadamdike

Ett alternativ till öppna diken är makadamfyllda diken. En fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under till exempel gräs- eller asfaltsytor, vilket gör att utformningen av makadamdikena kan varieras, se Figur 21.

Figur 21. Exempel på makadamdiken (Foto: Nonconsult)

Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i diket utgörs av porvolymen i

fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Utflöde från makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager eller genom en kontrollerad avtappning via ett speciellt anlagt

dräneringssystem. För planområdet, där möjligheterna för infiltration är begränsade, föreslås makadamdike anläggas med dräneringsledning i botten.

Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen är dock att makadamdiken normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen. Genom att makadamdikena förses med en geotextil, som omsluter diket, ökar dikets livslängd. Med sådan utformning krävs endast omgrävning av det översta skiktet vid en eventuell igensättning.

7.3.4 Utkastare, ränndalsplattor och stenkistor

Takvatten från fastigheter kan avledas till naturmark via utkastare och rännor/ränndalsplattor, se Figur 22.

Figur 22. Utkastare och rännor/ränndalsplattor (foto Norconsult)

För de fastigheter som inte kan avleda takvattnet till intilliggande naturmark på ett tillfredsställande sätt, likt exemplet ovan då möjligheterna till infiltration är begränsade, föreslås utformning med stenkista (makadam) alternativt dagvattenkassetter. Dagvattenkassetter fördröjer dagvatten och kan tillåta infiltration till

underliggande mark vid rätt jordförhållanden, se Figur 23. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är utrymmeseffektiva i jämförelse med makadammagasin. Andra fördelar med dagvatten- kassetter är att det finns god möjlighet till inspektion, rensning och spolning.

Figur 23. Kassettmagasin för fördröjning av dagvatten (Foto:Wavin)

I Figur 23 framgår av fördröjning av dagvatten med dagvattenkassetter/stenkista inom tomtmark. Det är viktigt att dräneringen från fastigheten ansluts direkt till dagvattenledning avsedd för dräneringsvatten i intilliggande gata medan stuprören ansluts till magasinsvolymen se Figur 24. Takvattnet utjämnas således i stenkistan, alternativt dagvattenkassetten, innan det leds vidare till dagvattenledningen i gatan. Genom detta

tillvägagångssätt säkerställs avledningen av dräneringsvatten samtidigt som takvattnet fördröjs, då utloppsledningen från magasinet dimensioneras för att endast tillåta ett mindre utflöde.

Förbindelsepunkt för dagvatten upprättas genom anslutning av fastigheterna till dagvattenledning vid tomtgräns.

Figur 24. Föreslagen princip för utformning av dagvattensystem med dagvattenkassett för friliggande villor (Illustration:

Norconsult)

7.3.5 Regnbädd

Regnbäddar kan beskrivas som planteringsytor för fördröjning och rening av dagvatten. Dessa kan anläggas inom exempelvis bostadsgårdar eller i anslutning till vägar och parkeringar där man vill få in ett estetiskt inslag i samband med dagvattenhantering. Exempel på nedsänkta regnbäddar visas i Figur 25.

Figur 25. Exempel på nedsänkta regnbäddar (Foton: Norconsult)

Regnbädden utformas med en nedsänkning från omkringliggande marknivå samt ett underliggande filtermaterial. I botten anläggs en dräneringsledning. Minsta anläggningsdjup är vanligtvis cirka en meter.

Regnbädden kan utformas med tät eller öppen botten beroende på underliggande marks infiltrationskapacitet samt eventuell risk för föroreningsspridning till grundvattnet. Dagvatten kan avledas till regnbädden ytligt via exempelvis ränndalar eller via brunnar. Figur 26 visar en principskiss för utformning av en regnbädd.

Tomtgräns

Stuprör

Husgrundsdränering

Spolrör

Samlingsbrunn, drän

Utloppsledning Dagvattenkassetter

Dagvattenledning

Brunn med sandfång

Figur 26. Principskiss för utformning av regnbädd (Norconsult)

Nedsänkningen samt det filtrerande materialet skapar en fördröjningsvolym. Fördröjningsvolymen är därmed beroende av nivån på nedsänkningen samt filtermaterialets porositet och infiltrationshastighet.

Rening av dagvatten sker främst när dagvatten passerar regnbäddens filtermaterial. Växtligheten bidrar även både till rening och till att upprätthålla infiltrationskapaciteten. Stora delar av de partikelbundna föroreningarna kan fångas upp i en regnbädd men även viss avskiljning av lösta föroreningar sker.

7.4 Föreslaget dagvattensystem

I detta kapitel presenteras föreslagen dagvattenlösning för delområdena A-C. I Bilaga 1 och 2 framgår VA- försörjningen inom detaljplaneområdet inklusive dagvattenhantering.

I dagvattenanvisning för Falkenbergs och Varbergs kommuner förespråkas att dagvattenavrinning ska minskas så nära källan genom trög dagvattenhantering. Det ska alltså eftersträvas att dagvatten fördröjs på den egna tomten.

Om det finns tillräcklig kapacitet i befintlig anslutande dagvattenledning är inte verifierat i utredningen.

7.5 Delområde A - förskolan

Delområde A planeras bebyggas med en förskola samt parkeringsplats för personal och hämtning/lämning av barn. Föroreningar i dagvatten är låga med hänsyn till markanvändningen och största delen av området kommer att vara grön yta.

Behov av fördröjningsmagasin inom delområde A är beräknat till 34 m³. Det finns viss möjlighet för infiltration eftersom jordarten inom delområde A är svallsediment (grus) och postglacial sand. Grundvattennivån är enligt två observationer på +6,5 m, ca 1,5 m under markytan. Eftersom observationen har skett under torrperiod kan man anta att grundytan kan vara på en högre nivå övriga delar av året.

Med hänsyn till den ringa föroreningsgraden, möjlighet till infiltration och behov av magasinering föreslås ett underjordiskt kassettmagasin. Förslagsvis placeras magasinet i norra delen av området. Till magasinet kan dagvatten från parkering och från förskolans tak avledas. Dräneringsledning från byggnaden kan anslutas till dagvattenledningen efter magasinet på en nivå där risk för uppdämning i dräneringsledning undviks.

Dagvatten från området ansluts till kommunens dagvattenledning i Skördevägen via grönstråk vid lekplatsen.

Befintlig dagvattenledning i Skördevägen är 300 mm betong.

Den effektiva volymen i kassettmagasin är ca 95 % av dess totala volym. För att nå erforderlig magasinsvolym på 34 m³ krävs ett kassettmagasin på ca 36 m³. Magasinen bör anläggas ovan grundvattenytan men kan ligga lägre om grundvatten förhindras att tränga in i magasinet (exempelvis genom att de omges med en vattentät duk). Detta omöjliggör perkolation till grundvattnet. Vidare krävs att överliggande fyllnadsmaterial motverkar lyftkraften som grundvattnet ger upphov till. För att förhindra att smuts och jord kommer in i magasinen kan dessa omges av geotextil eller geomembran.

Det finns även andra alternativ för dagvattenhantering i området. Ett sätt är att erhålla fördröjningsvolym är att anlägga nedsänkta regnbäddar vid parkeringsplatsen, dvs att markavrinningen från parkeringsplatsen sker till regnbäddar för möjlighet till magasinering, rening och infiltration. Även takvatten kan avledas till regnbäddar vid byggnaden alternativ avledas till svackdiken. Dagvatten avleds sedan till kommunens dagvattenledning.

Växtbäddar bidrar till rening av dagvatten, vilket inte erhålls i underjordiskt magasin. Det krävs ca 170 m² regnbäddar i området. Det är möjligt att placera ut växtbäddar i området för att avleda takvatten och avvattning av parkeringsplats

Det befintliga bostadshuset vid västra delen av delområdet rekommenderas att ansluta till befintliga dagvattenserviser.

7.6 Delområde B - bostadsbebyggelse

Delområde B ska bebyggas med 17 villor/parhus/kedjehus samt en lokalgata.

Behov av fördröjningsmagasin inom delområde B är beräknat till 72 m³. Det finns viss möjlighet för infiltration eftersom jordarten inom delområde B postglacial sand. I området finns även två bergsklackar i dagen.

Grundvattennivån är enligt två observationer under juni månad på +7,6 m till +8,5 m (0,4–1,5 m under markytan).

Enligt dagvattenanvisningar ska det eftersträvas att dagvatten ska fördröjas på tomtmark. Därför föreslås att dagvatten ska fördröjs inom tomtmark genom underjordiskt kassettmagasin på varje fastighet. Anta att varje tomt fördröjer ett 10 mm regn genom magasinering. Enligt illustrationsskissen beräknas att takytorna inom delområde B är 2 200 m². Det innebär att varje fastighet har ett magasin på ca 1,1–1,6 m³ beroende på storlek på huset och den totala magasinsvolymen på tomtmark blir 22 m³. Erforderliga magasinsvolymen för området är 72 m³ och alltså krävs ytterligare 50 m³ magasinsvolym.

I naturmarken mitt i området finns två bergsklackar i dagen och där är det olämpligt med en dagvattenanläggning. Det är även svårt att avleda allt vägvatten till naturmarken.

Förslag på ytterligare dagvattenanläggning är vid södra delen av området utmed Södra Näsvägen. Här är det möjligt att samla allt dagvatten från gatan via rännstensbrunnar samt från tomtmark och magasinera det i ett underjordiskt kassettmagasin. Den effektiva volymen i kassettmagasin är ca 95 % av dess totala volym. För att uppnå erforderlig magasinsvolym på 50 m³ krävs ett kassettmagasin på 52,5 m³. Magasinet skulle även kunna utformas som ett rörmagasin med strypt utlopp.

Det är alltid önskvärt att VA-huvudmannens anläggningar är inom allmän platsmark. Det kan vara svårt att få utrymme med ledningar och magasin mellan Södra Näsvägen och fastighetsgräns, dvs på 3 m gång- och cykelbanan. Ett sätt är att anpassa fastighetsgräns så att VA-anläggningen ryms inom allmän platsmark eller anlägga del av VA-anläggning i vägen. Om det inte är möjligt att anlägga VA-anläggningen inom allmän platsmark krävs ett U-område på privat mark.

Delområde B föreslås anslutas till dagvattenledning i korsningen Kullevägen-Södra Näsvägen. I Skördevägen är befintlig dagvattenledning 233 mm polyeten. Om det finns tillräcklig kapacitet i befintlig anslutande

dagvattenledning är inte verifierat i utredningen.

7.7 Delområde C-väg

I delområde C ska befintlig väg kompletteras med en 3 m bred gång- och cykelbana. Avvattning från Södra Näsväg sker till befintliga diken. I samband med anläggning av GC-bana kommer diket att rustas upp för att kunna ta emot dagvatten från både väg och GC-bana.

7.8 Dagvattenföroreningar med föreslagen dagvattenhantering

I delområde A och B föreslås underjordiska kassettmagasin vilka ger erforderlig magasinsvolym men ytterst lite reningseffekt. Det är främst partikelbundna föroreningar som avskiljs, vilket ger en viss reningseffekt för främst metaller. I nedan föroreningsberäkning antas att underjordiskt kassettmagasin inte ger någon reningseffekt på dagvattnet.

Den förändrade markanvändningen efter exploatering kommer att medföra en förändrad föroreningsmängd i dagvattnet inom planområdet. Föroreningsberäkningar har utförts med StormTac med markanvändningen efter exploatering enligt illustrationsskiss för detaljplaneområdet. Resultatet från beräkningarna kan ses i Tabell 13 - Tabell 15.

De två första kolumnerna i tabellen visar koncentrationen föroreningar som uppkommer i områdena för befintlig respektive framtida situation. Därefter anges Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens generella riktvärden som vägledning för att bedöma vad som är miljömässigt motiverat vid utsläpp av dagvatten i fastighetens förbindelsepunkt (Falkenberg & Varberg kommun, 2017). Dock sker alltid platsspecifika bedömningar i varje enskilt fall, men riktvärdena kan fungera som bedömning av behov av dagvattenrening.

De två sista kolumnerna den årliga föroreningsmängd som alstras i området om ingen rening av dagvatten görs.

7.8.1 Delområde A

Tabell 13. Framtida föroreningsbelastning på dagvatten utan hänsyn till reningseffekt - Delområde A

Ämne

Utan rening Koncentration

(µg/l) Befintlig

Koncentration (µg/l) Framtida

Riktvärde³ (µg/l)

Årlig mängd (g/år) Befintlig

Årlig mängd (g/år) Framtida

P 130

93

710 490

N 3200

1300

17 000 6700

Pb 7,4

7,1

40 38

Cu 12

13

67 67

Zn 20

45

110 240

Cd 0,11

0,28

0,57 1,5

Cr 2,0

4,2

11 22

Ni 1,3

4,3

6,9 23

Hg 0,0064

0,018

0,035 0,097

SS 60 000

38 000

320 000 200 000

Olja 170

200

940 1100

PAH16 0,059

0,74

0,32 3,9

BaP 0,0056

0,015

0,03 0,079

3 ) som riktvärde har Falkenberg och Varberg Kommuns riktlinjer angivits från 2017, med utsläpp av förorenat vatten till dagvattennät och recipient (Falkenberg & Varberg kommun, 2017).

Beräkningarna visar att halten/mängden metaller och kolväten ökar vid exploatering. För delområde A så minskar halten/mängden efter exploatering till under befintliga förhållanden. Vilket troligtvis beror på att när jordbruksmark omvandlas till bebyggd mark så minskar utgående mängden fosfor och kväve i dagvattnet.

Föroreningshalterna vid framtida förhållanden ligger samtliga under riktvärdenas koncentrationsnivå, vilket tyder på låga föroreningshalter. Efter exploatering är mängden högre än före exploatering.

7.8.2 Delområde B

Tabell 14 Framtida föroreningsbelastning på dagvatten utan hänsyn till reningseffekt - Delområde B

Ämne

Utan rening

Koncentration (µg/l) Befintligt

Koncentration (µg/l) Framtida

Riktvärde³ (µg/l)

Årlig mängd (g/år) Befintliga

Årlig mängd (g/år) Framtida

P

130 110

630 630

N

3200 1300

16 000 7400

Pb

7,5 7,8

36 44

Cu

12 13

60 76

Zn

20 48

96 270

Cd

0,10 0,40

0,48 2,3

Cr

2 4,9

9,7 28

Ni

1,3 5,1

6,1 29

Hg

0,0065 0,019

0,031 0,11

SS

60 000 43 000

290 000 240 000

Olja

180 200

840 1100

PAH16

0,056 0,87

0,27 4,9

BaP

0,0056 0,017

0,027 0,096

3) Som riktvärde har Falkenberg och Varberg Kommuns riktlinjer angivits från 2017, med utsläpp av förorenat vatten till dagvattennät och recipient (Falkenberg & Varberg kommun, 2017)

I tabellen ovan framgår att föroreningshalter för dagvatten med framtida exploatering, där delområde B, är under riktvärdenas koncentrationsnivå, vilket tyder på låga föroreningshalter. Efter exploatering är mängden metaller och kolväten högre än före exploatering.

7.8.3 Delområde C

I delområde C kommer avvattning av gång- och cykelbanan ske till dike, som kommer uppgraderas i samband med exploateringen. I dike sker en viss rening av dagvatten med hänsyn till metaller och kväve. I nedan Tabell 15 har reningseffekten i dike inte beaktas.

Tabell 15. Framtida föroreningsbelastning på dagvatten utan hänsyn till reningseffekt i dike - Delområde C

Ämne

Utan rening

Koncentration (µg/l) Befintligt

Koncentration (µg/l) Framtida

Riktvärde³ (µg/l)

Årlig mängd (g/år) Befintlig

Årlig mängd (g/år) Framtida

P

120 110

640 580

N

1800 1700

9500 9400

Pb

3 3

17 17

Cu

19 18

100 100

Zn

20 20

110 110

Cd

0,23 0,23

1,30 1,30

Cr

5,90 5,80

32 32

Ni

4,80 4,40

26 24

Hg

0,063 0,056

0,340 0,310

SS

55 000 40 000

300 000 220 000

Olja

640 630

3400 3500

PAH16

0,13 0,13

0,68 0,74

BaP

0,012 0,015

0,063 0,085

3)Som riktvärde har Falkenberg och Varberg Kommuns riktlinjer angivits från 2017, med utsläpp av förorenat vatten till dagvattennät och recipient (Falkenberg & Varberg kommun, 2017)

Föroreningshalterna i delområde C kommer att minska med framtida exploatering, med undantag för BaP.

Skillnaden bedöms marginell och kommer inte påverka recipienten. Alla koncentrationer är under riktvärde förutom Hg som överskrider riktvärdet med 0,006, dock ökar inte mängden kvicksilver. Även detta bedöms försumbart eftersom då reningen som diket medför inte har beaktats i beräkningarna.

7.9 Sammanfattning av föroreningsbelastning från dagvatten

Recipienten för dagvatten är Hallandskusten som har måttlig ekologisk status på grund av övergödning.

Beräkningar visar att exploateringen inte bidrar till ökad övergödning. Markanvändningen ger upphov till låg föroreningsbelastning som understiger kommunens riktvärden. Förutsatt att rekommenderad

dagvattenhantering implementeras bedöms inte planerad bebyggelse minska förutsättningar för vattenförekomsten att nå god status.

7.10 Höjdsättning

Höjdsättningen av planområdet är mycket viktig och bör ägnas stor omsorg för att inte skapa instängda områden. Området föreslås höjdsättas så att marköversvämning vid 100-årsregn inte skadar byggnader eller att instängda områden och lågpunkter skapas. Gator och fastigheter ska i möjligaste mån harmonisera med varandra.

Tomtmark bör generellt höjdsättas till en högre nivå än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dräneringsvatten samt spillvatten ska kunna erhållas, se Figur 27. Lägsta golvnivå föreslås inte understiga 0,5 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten, i enlighet med Svenskt Vatten Publikation P105.

Figur 27. Princip för höjdsättning (Illustration: Norconsult).

I delområde B finns en lågpunkt mitt i området som måste beaktas vid höjdsättningen av bostadsområdet. Vid höjdsättningen av området är det viktigt att befintliga fastigheter väster om detaljplanen inte påverkas negativt med avseende på ytavrinning.

7.11 Avrinningsvägar vid extrem nederbörd

Vid exploatering är det viktigt att säkerställa att inte befintlig bebyggelse påverkas negativt samt att möjliggöra för planerad exploatering. Skyfallsanalyser har gjorts för befintligt området med hjälp av verktyget Scalgo som översiktligt ger information om översvämningsrisker. Analysen har gjorts för ett regn på 55 mm vilket ska motsvara ett klimatanpassat 100 års regn med 30 minuters varaktighet (MSB, 2017), se Figur 28.

Analysen ger en indikation på var vatten ansamlas och rinnvägar inom området. Det finns en lågpunkt vid jordbruksfastigheten utmed Södra Näsvägen, ej inom detaljplaneområdet, med avrinning till detaljplanens nordöstra del och vidare till Skördevägen. Vid framtida exploatering är det viktigt att bevara rinnvägarna för delområde A mot Skördevägen. Det föreslås ingen byggnation vid lågpunkterna i delområde A.

Inom delområde B finns en lågpunkt som planeras att bebyggas. Det är viktigt att höjdsättningen inom området utförs så att ytvatten kan avledas via lokalgata ut till Södra Näsvägen.

Figur 28. Avrinningsvägar och områden med risk för översvämning vid extremnederbörd (100 års regn) (SCALGO, 2022)

8 Slutsats

Detaljplaneområdet ligger i två avrinningsområden.

I delområde A sker VA-försörjningen norrut via Skördevägen, där det finns befintligt VA-ledningar. I delområde B sker VA-försörjningen söderut via Södra Näsvägen.

För att utgående dagvattenflöde efter exploatering inte ska överstiga dagvattenflödet före exploatering från detaljplaneområdet måste dagvatten magasineras inom området. Magasinsbehovet är beräknat utifrån att ett framtida 30-årsregn (inkl. klimatfaktor) efter exploatering ska fördröjas till ett befintligt 30-årsregn före

exploateringen. För att klara detta krav krävs ett magasinsbehov på 34 m³ för delområde A och 72 m³ för delområde B.

För att fördröja dagvatten föreslås underjordiska magasin. För delområde A föreslås ett underjordiskt kassettmagasin. För delområde B föreslås att varje fastighet ska magasinera ett 10 mm regn inom tomtmark med hjälp av underjordiska kassettmagasin.

För att uppnå erforderlig magasinvolym krävs även ett underjordiskt magasin utmed Södra Näsvägen. Det är önskvärt att magasinet samt ledningar utmed Södra Näsvägen ligger på allmän platsmark.

Om det finns tillräcklig kapacitet i befintlig anslutande dagvattenledning är inte verifierat i utredningen och bör utredas vidare.

Samtliga föroreningsberäkningar för område A-C visar att exploateringen inte medför att föroreningshalterna ökar i sådan utsträckning att riktvärden inte klaras. Den föreslagna dagvattenhanteringen i området minskar inte förutsättningar för vattenförekomsten att nå god status.

Det finns förutsättningar att utforma detaljplaneområdet så att inga instängda områden uppstår där

bebyggelse eller infrastruktur riskeras att översvämmas, och att gator och naturliga grönstråk kan användas för att avleda ytvatten utan att påverka omkringliggande bebyggelse negativt.

Norconsult AB

britt-inger.norlander@norconsult.com leo.kobbel@norconsult.com

9 Litteraturförteckning

Falkenberg & Varberg kommun. (2017). Dagvattenanvisningar för Falkenberg och Varbergs kommuner . Fornsök. (2022). Fornsök RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Hämtat från https://app.raa.se/open/fornsok/

Jordbruksverket. (2021). Vattenverksamhet och vattenanläggningar.

Länsstyrelsen . (2021). Informationskarta Halland.

Länsstyrelsen i Hallands län. (2022). Handling Nygårds dikningsföretag år 1952 och Näs dikningsföretag 1952.

Länsstyrelsen i Hallands län. (2022). Handlingar angående Södra Apelvikens dikningsföretag år 1959.

Länssyrelsen i Hallands län. (2022). Handling torrlägningsföretag Brearedsmossen år 1937.

MSB. (2017). Vägledning för skyfallskartering.

SCALGO. (2022). SCALGO LIVE. Hämtat från

https://scalgo.com/live/sweden?res=1&ll=12.270234%2C57.074315&lrs=lantmateriet_topowebb_nedt onad%2Csweden%2Fsweden%3A3006%3Arain%3Aflooded-

edgeflow%3Ase2017%2Csweden%2Fnose%3Abasemap%3Acurrent%3Astreetsplaces&tool=zoom&F lowDetail=5531.3608400831245

SGU. (2022). Sveriges geologiska undersöknng. Hämtat från Jordarter 1:25000 - 1:100000:

https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html

SMHI. (2022). Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020. Hämtat från SMHI:

https://www.smhi.se/data/meteorologi/dataserier-med-normalvarden-for-perioden-1991-2020- 1.167775

StormTac. (2021). Hämtat från http://www.stormtac.com/?page_id=2049

Svenskt Vatten. (2016). P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten.

Svenskt Vatten P114. (2020). Distribution av dricksvatten.

Sweco. (2021). Del av Nygård 1:16 och 1:2, Varberg. Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan.

Varbergs kommun. (2020). Budget 2020 och långtidsplan 2021-2024 förskole ochgrundskolenämnden.

Varbergs kommun. (2021). Slutrapport Bolmens förskola.

Varbergs kommun. (2022). Varbergs kommun. Hämtat från https://varberg.se/

VISS. (2022). Informationskartan Hallands län. Hämtat från

https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA57284094 VIVAB. (2021). Offertförfrågan del av Nygård 1:16 och Nygård 1:2.