Samverkan för bästa skola
Intentioner och lärdomar
Ulrika Lundqvist,
Skolverket
Jan Håkansson,
Linneuniversitetet
Skolverket ska
• i dialog med huvudmän genomföra insatser i syfte att höja
kunskapsresultaten i skolan samt öka måluppfyllelsen i förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
• Insatserna ska syfta till att öka likvärdigheten inom och mellan skol- och förskoleenheter
• i samverkan med varje berörd huvudman identifiera insatser som kan stärka huvudmännens förmåga att planera, följa upp och utveckla
utbildningen i enlighet med uppdragets syfte
Regeringsuppdraget
Sida 3
Styr- och stödkedja
Utveckling sker i dialog
• Skapa förutsättningar för delaktighet
• Fokusera på lärande
• Skapa ett tillitsfullt klimat byggt på förtroende, öppenhet och tydlighet
• Ställa fördjupande och utmanande frågor
Trepartsdialoger
Skolverket ska …
samverka med universitet och högskolor”
(U2019/01553S, 2019/03786S)
”
Samverkan pågår i tre år
Stöd för nulägesanalys
• Individnivå
• Processnivå
• Strukturnivå
Identifiering av insatser
Nuläges- beskrivning
Identifiering av problem Antaganden
om orsaker
• Individnivå
• Processnivå
• Strukturnivå
Individnivå
– Problem kopplade till elevers resultat och måluppfyllelse
• Processnivå
• Strukturnivå
Analys framåt Vilka instanser behövs och har stöd i vetenskap
och beprövad erfarenhet
Analys bakåt
Vilka är problemen och vad i verksamheten orsakar problemen
Den vetenskapliga grunden
I form av lärdomar från internationell och svensk
forskning om skoleffektivitet och skolförbättring …
Det är således INTE EN
vetenskaplig grund det handlar om!
… med underkategorier av forskning om t.ex.
- styrning, ledning, organisering - pedagogiskt ledarskap
- systematiskt kvalitetsarbete - undervisning och lärande - ämnesdidaktik
- särskilt stöd - elevhälsa, osv
Dialoger i olika konstellationer
Med möjliga dilemman, t.ex.:
- olika förväntningar på respektive aktör.
- roller som olika aktörer intar.
- SV/LS som externa aktörer med uppgift att stärka
huvudmannens egen kapacitet.
Med erfarenheter som gjorts, t.ex.
att:
- betrakta SBS som ett stöd till hm:s pågående
förbättringsarbete och inte som ett ”nytt” eller isolerat projekt.
- SV:s inledande stöd till analysfasen är en del av insatsen.
- forskare ställer fler frågor än kommer med färdiga svar.
Gemensamt lärande
Utifrån dokumentation från alla delar av SBS – processen i ljuset av forskning och beprövad erfarenhet –
föreläsningar, seminarier, workshops.
Gemensamt kunskapande
Kring begreppet förbättringskapacitet, både som mål och medel
”Förbättringskapacitet utgörs av en huvudman, skola eller förskolas samlade förmåga att genomföra förbättringar av den pedagogiska verksamheten. Denna förmåga innebär att kunna identifiera brister avseende kunskapsresultat, kvalitet och likvärdighet, samt att på ett samordnat och systematiskt sätt kunna hantera och avhjälpa dessa brister. Denna förmåga inkluderar även att kunna identifiera väl
fungerande praktiker och styrkor i verksamheten som utgångspunkt för förbättringsarbetet”
(Rogberg, Nytell, Rönnström, 2019).
Ett forskningsbaserat ramverk kring förbättringskapacitet
• Förbättringshistoria och förbättringskultur (t.ex. identifiera mönster som
främjar/motverkar skolutveckling, fokus på öppenhet kring skolans kärnprocesser av undervisning och lärande)?
• Kommunicerad analys och förbättringsagenda ( t.ex. ändamålsenliga analyser, målformulering, förväntningar)?
• Förbättringsagenter och deras kunnande och deltagande (t.ex. data-literacy, beredskap för förbättring)?
• Förbättringsarenor och organisering (t.ex. grupper, ansvar, roller, mandat som kan hantera förbättring)?
• Förbättringsprocesser och ledning (t.ex. hur berättelsen om olika skeden i processen hålls vid liv, distribuerat ledarskap)?
• Försköning eller förpappring (t.ex. ”friserade” slutrapporter)?
(Håkansson & Rönnström, 2019)
Från huvudmännens slutredovisningar
Synliga förändringar som identifierats på elevnivå
• Exempel på ökad måluppfyllelse, höjda meritvärden samt ökad behörighet till yrkesprogrammen.
• Minskad frånvaro.
• Elevernas delaktighet i undervisningen har ökat.
Från huvudmännens slutredovisningar
Synliga förändringar på skolenhetsnivå
• Förändringar eller förtydliganden av roller och mandat.
• Ny eller förtydligad organisering, drift- och utvecklingsorganisation.
• Etablerat systematiskt kvalitetsarbete.
• Skolledning och ledarskap har utvecklats, ökad trygghet i sina roller.
Från huvudmännens slutredovisningar
Synliga förändringar på huvudmannanivå
• Ökad samsyn och dialog om systematiskt kvalitetsarbetet. Strukturer, planer och förutsättningar för analys har utvecklats.
• Organisatoriska förändringar, nya mötestillfällen och forum, ökad förståelse för hur arbets- och utvecklingsorganisation fungerar.
• Ökad tillit i styrkedjan, ökat samarbete i styrkedjan, ökad förståelse för vilken roll olika nivåer i styrkedjan har.
Röster från verksamheten
”Nu har vi insett vikten av att våga se och diskutera problemen
ordentligt på huvudmannanivå. Det är en kulturfråga som vi jobbar
ganska mycket med; vilka förhållningssätt till verksamheten som måste gälla när vi rapporterar uppåt i styrkedjan. Är allt bara positivt som
rapporteras uppåt i styrkedjan så saknas det ju bra underlag för att fatta beslut om vad som behöver ske för att elevernas lärande och kunskapsresultat ska förbättras”
Röster från verksamheten
”Fördelen är nu att ha tittat på hela bakgrunden till varför det inte finns studiero på skolan, att ha fått en bred grund att stå på. Vi vet därmed precis hur vi ska gå vidare, samtidigt hade vi kunnat börja jobba med det tidigare men då hade det varit utan den grunden. Då hade vi vetat att vi hade problem med studiero men inte vetat varför.”
Röster från verksamheten
”Vi har blivit mycket bättre på att ställa oss frågan; ”vad kan jag göra annorlunda nu när det är på det här viset?” Att inte lägga problemen i elevernas knä. Eller hålla på med saker som vi inte kan påverka.”
Röster från verksamheten
”Jag kan ändå ställa mig lite ifrågasättande, kommer vi nå det vi
verkligen har tänkt genom att bara kolla på vår del, vår undervisning och det vi gör? Jag tror inte det. Men jag hoppas att jag kan bli
överbevisad. Jag tror att det krävs att alla samhällets olika instanser samverkar på ett helt annat sätt. Jag hoppas att vi kommer en bit i vår måluppfyllelse med det arbete som vi gör, och det tror jag. Men jag tror inte att det kommer att nå ända fram.”
Utmaningar framöver
Att genom SBS bygga upp en kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet och i ledarskapet för att …
… vidmakthålla vunna lärdomar hos huvudmannen, på förskolan och skolan och se till att …
… lärdomarna får fäste i det praktiska arbetet (t.ex. i undervisningen) och inte minst …
… fortsätta förbättringsarbetet tills det tydligt påverkar elevernas kunskapsresultat – det kan ta längre tid än tre år!
