VÄGLEDNING
Karin Arnqvist & Liselott Wihlbäck
Dokumenttyp Vägledning
Dokumentnamn
Elevers utveckling mot målen. Utredning av en elevs behov av särskilt stöd
Fastställd 2019-03-21
Version 1.1
Dokumentägare Grundskolan, Umeå kommun
Dokumentansvarig
Elevhälsochef/verksamhetschef Erika Holmberg
Reviderad 2020-09-21
Giltighetstid 1 år
Elevers utveckling mot målen
Utredning av en elevs behov av särskilt stöd
Skollag 2010:800 3 kap.
Innehåll
Syfte...3
Inledning...3
...4
...5
...7
...8
...9
...10
Elevens bild av sin skolsituation ... ..11
Vårdnadshavarens bild av skolsituationen ... 12
Skolans bild av elevens skolsituation ... 12
...16
Analys av kartläggning. ... ...17
Identifiera elevens behov ... 18
Bedömning av insatser och insatsnivå ... 18
Dokumentation av utredning ... 19
Beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram ... 20
...20
Att upprätta ett ÅP ... 21
Följa upp och utvärdera åtgärdsprogram ... 21
Att avsluta åtgärdsprogram...21
Sekretess... 22
Läs mer ... 22
Referenslista ... 24
Syfte
Att tydliggöra processen i arbetet med elevers utveckling mot målen och utredning av en elevs behov av särskilt stöd enligt kapitel 3 i skollagen 2010:800.
Inledning
Basen i elevernas utveckling mot målen är ledning och stimulans, alla elever ska ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Verksamheten och undervisningen ska
differentieras utifrån alla elevers behov. Om det uppmärksammas att en elev är i behov av ytterligare stöd eller stimulans ska behoven identifieras. Behoven ska kompenseras antingen genom att anpassa den ledning och stimulans som erbjuds eller genom ett individinriktat stöd, extra anpassning. Om effekten av det individinriktade stödet uteblir då måste denna stödinsats intensifieras eller förändras. Om det trots detta arbete framkommer att en elev inte når utbildningens mål1 ska det anmälas till rektor som då
skyndsamt inleder en utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Utredningen ska ge svar på vilka behov eleven har och hur dessa ska kompenseras. Om skolan bedömer att behoven kompenseras med ett särskilt stöd ska det dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Skola används i denna vägledning synonymt med de professioner som rektor beslutat ska vara delaktiga i elevens utveckling mot målen och i utredningsarbetet t.ex. pedagog, specialpedagog, speciallärare, kurator, skolpsykolog, skolsköterska, resurs.
Grundtanken i skolans kompensatoriska uppdrag är att endast ett fåtal elever ska behöva ett särskilt stöd.
Nyanlända elever har rätt till extra anpassningar och särskilt stöd under samma förutsättningar som andra elever enligt kapitel 3 i skollagen. Extra anpassningar och särskilt stöd kan bli aktuellt om de stödåtgärder som är direkt riktade till nyanlända elev
1 När det i texten hänvisas till utbildningen mål menas både Läroplanens övergripande mål och de olika ämnenas kunskapskrav
Alla elever kommer till skolan med olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Styrdokumenten ställer höga krav på att den ledning och stimulans som erbjuds är differentierad, anpassad utifrån elevernas olika behov. Differentierad undervisning handlar om att läraren redan i planeringen organiserar undervisning och aktiviteter utifrån den grupp elever den har och gör lärmiljön tillgänglig för alla. Olika lärmiljöer och lärandesituationer ställer olika krav2 på eleverna. För att lärandet ska bli så gynnsamt som möjligt för varje elev behöver skolan ha kunskap om och möjlighet att analysera förhållandet mellan de förväntningar och krav vi ställer på eleverna och de förmågor som ska möta upp dessa. En utbildning som genomsyras av tillgänglighet, delaktighet och gott pedagogiskt ledarskap har goda förutsättningar att ge en likvärdig utbildning till varje elev.
Tillgänglighet och delaktighet
För att öka tillgänglighet och delaktighet på en skola krävs ett systematiskt arbete. Avstampen i detta arbete är att identifiera vilka områden i lärandet och lärmiljön som kräver åtgärder. Ett strukturerat samarbete mellan skolans olika kompetenser är av betydelse. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har tagit fram material som kan vara ett stöd i skolornas tillgänglighets- och delaktighets arbetet.3
Att utbildningen är tillgänglig för varje elev och att eleverna känner sig delaktiga är en förutsättning för att uppleva motivation. Skolan bär ansvaret för att skapa motivation hos eleverna. Aktivt och medvetet arbete med tillgängligheten i lärmiljön och med elevernas delaktighet är en bidragande faktor för att bibehålla och öka elevernas motivation.
Motivation kan förklaras utifrån tre komponenter; att kunna påverka, att känna att man kan och att känna tillhörighet. För att motivation ska infinna sig ska aktiviteter och undervisning upplevas begripliga,
hanterbara och meningsfulla, både för de elever som har snabb inlärning och för de elever som behöver mer tid i sitt lärande.
Tabellen till höger visar aspekter i den fysiska-, sociala- och pedagogiska lärmiljön som behöver beaktas i detta arbete. I tabellen visas även de tydliggörande frågorna. Att hålla dessa frågor aktuella på skolan och ge eleverna svaren i form av visuellt stöd ökar tillgänglighet,
förutsägbarhet och upplevelsen av delaktighet.
Pedagogiskt ledarskap
Forskning har visat på tre faktorer som bidrar till pedagogiskt ledarskap4 som främjar en god undervisning och därmed elevernas lärande. .
Trygg, stödjande uppmuntrande lärmiljö
Emotionellt stöd är grundläggande i pedagogiskt ledarskap och innebär att skapa goda relationer och tillit.
Att se varje elevs behov inom deras kunskapsutveckling, både de elever som behöver tid och de elever som har en snabb inlärning. Att se behoven utifrån olika mognad inom social utveckling, att skapa motivation och studiero samt medvetet arbeta för en trygg och positiv atmosfär i lärandesituationer.
Individanpassning, variation och utmaning
Inlärningsstöd kräver kunskap om elevernas olika förkunskaper och behov, både de elever som behöver tid och de elever som har en snabb inlärning. Att vara ett inlärningsstöd kräver även kunskap om hur
ämnet/aktiviteten är uppbyggt, hur man kan differentiera sin undervisning, hur olika slags kunskap inom ämnet är beroende av och bygger på varandra samt var de vanligaste svårigheterna brukar finnas. Fokus ska ligga på hur eleverna ska kunna tillägna sig kunskapsinnehållet. Genom ett formativt förhållningssätt
utvecklas elevernas förmåga att reflektera över sitt lärande och hitta svaren själva.
Tydlighet i mål, innehåll och struktur
Tydliga strukturer och fasta rutiner bidrar till att så mycket tid som möjligt går till lärande t.ex. via
kooperativt lärande, visuellt stöd och tydliga instruktioner. Att som lärare vara förberedd och organiserad bidrar till att lärandet blir effektivt genom t.ex. en fast återkommande lektionsstruktur.
Om det uppmärksammas att förutsättningarna för lärande inte är tillräckliga antingen för hela gruppen, för några elever eller för en enskild elev ska skolan identifiera behoven med syfte att förebygga skolsvårigheter.
Behov uppstår där skolans krav och förväntningar inte är i balans med eleverna/elevens förmågor. Vi behöver analysera förhållandet mellan de förväntningar och krav vi ställer på eleverna och deras förmågor att möta upp dessa.
Levla lärmiljön är ett stödmaterial som används inom Umeå kommun.
Stödmaterialet ger struktur i analysen av situationer som upplevs problematiska och svårlösta. Det kan användas på organisations- grupp- och individnivå. Stödmaterialet är en hjälp för skolan att identifiera vad som behöver förändras i situationen. Det stödjer skolan att inrikta sig på viktiga aspekter t.ex.
att hålla fokus på lärmiljöns förutsättningar, att göra elever/eleven delaktiga samt att följa upp effekten av anpassningar/ extra anpassningar.
4 Skolinspektionens forskningsöversikt “Framgång i undervisningen”. Pedagogiskt ledarskap är ett Utvecklingsområde för grundskolan i Umeå kommun.
I arbetet med att identifiera behov är det angeläget att skolans kompetenser samverkar. Att kommunicera med kollegor, elever och vårdnadshavare ger insikt kring vilka behov som måste kompenseras. Resultat från:
skolverkets nationella bedömningsstöd, nationellt kartläggningsmaterial, nationella prov, utvecklingssamtal, elevenkät, hälsosamtal kan bidra till en tydligare bild av gruppens behov och enskilda elevers behov.
Genom att identifiera vilka behov som finns, vet vi bättre hur vi ska differentiera och vilka anpassningar som kan bli verkningsfulla.
Är det anpassning inom ledning och stimulans som krävs eller är det ett behov av en individinriktad extra anpassning? Om det är en insats som hela gruppen tar del och gynnas av, då är det anpassningar inom ledning och stimulans. Om det är en insats riktad mot individuell elev som ska genomföras under en kortare tid, följas upp och är kopplad till utbildningens mål, då är det en extra anpassning som ska göras.
I tabellen nedan finns exempel på hur man kan tänka.
Vad ser vi? Vad är behovet? Vad gör vi? Nivå
Eleven lyssnar enbart en kort stund på genomgångar vid presentation av nytt
ämnesinnehåll, pratar och stör kamrater.
Vilka anpassningar har vi gjort?
Korta genomgångar max 10 min.
Symbolstöd för centrala begrepp.
Återkommande lektionsstruktur
Att ta in och förstå nytt ämnesinnehåll, upprätthålla uppmärksamheten.
Gruppen får förkunskap om ämnet genom flippat lärande inför nytt ämnesinnehåll.
Ledning och stimulans
När eleven ska skriva ett arbete blir det ingenting gjort. Eleven kommer inte igång, blir arg och lämnar klassrummet.
Vilka anpassningar har vi gjort?
Skriftliga instruktioner på tavlan Pedagog går till eleven efter genomgång för att stämma av.
Få lära sig ett sätt att lägga upp texter, samt att veta skillnad på resonerande och analyserande text.
Går igenom begreppen, analysera och resonera för hela gruppen.
Göra en tydligare instruktion för att skriva resonerande texter.
Individuellt anpassad instruktion för att skriva analyserande text
Ledning och stimulans
Ledning och stimulans
Extra anpassning
Efter åtskilliga försök att differentiera och anpassa undervisningen, samtal med eleven, föräldrarna och råd från kollegor har det blivit tydligt att en elev har ytterligare behov av anpassningar som inte kan tillgodoses inom ledning och stimulans. Eleven kan då behöva stöd i form av extra anpassningar för att nå
kunskapskraven eller delar av kunskapskraven.
Extra anpassning är en mindre ingripande stödinsats i elevens utbildning som ska vara möjlig att genomföra inom ramen för elevens ordinarie undervisning, gäller samtliga skolformer och fritidshem. Det är en
individinriktad stödinsats som ges till en elev utifrån identifierade behov. Stödinsatsen ska vara kopplad till de kunskapskrav eller delar av kunskapskraven som minst ska uppnås eller att eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats, beslut om extra anpassning tas av elevens lärare, ofta sker detta i samråd med elevhälsans kompetenser.
Dokumentation av extra anpassning sker i Unikum. I de årskurser där man gör skriftliga individuella utvecklingsplaner ska extra anpassningar sammanfattas i dem.
Skolverkets exempel på Extra anpassningar
● ett särskilt schema över skoldagen
● ett undervisningsområde förklarat på annat sätt
● extra tydliga instruktioner
● stöd att sätta igång arbetet
● hjälp att förstå texter
● digital teknik med anpassade programvaror
● anpassade läromedel
● någon extra utrustning
● extra färdighetsträning
● enstaka specialpedagogiska insatser
Frågor att fundera över då skolan sätter in en extra anpassning till en elev:
Vem ansvarar för anpassningen?
Vem/vilka på skolan måste involveras i anpassningen?
Vid vilka lektioner/aktiviteter/situationer används anpassningen?
Om anpassningen behövs under elevens hela skoldag, hur ska anpassningen implementeras?
Vem dokumenterar anpassningen?
Hur och när utvärderas effekten av anpassningen?
Skolan behöver försäkra sig om att extra anpassningen har gett avsedd effekt på elevens kunskapsutveckling.
En systematisk uppföljning och analys av insatsen är en förutsättning för beslut om förändring eller intensifiering av extra anpassning. Levla Lärmiljöns formulär Avstämning kan vara till hjälp i detta steg.
Frågor att fundera över då skolan utvärderar effekten av extra anpassning:
Har planerade extra anpassningar genomförts? Om inte - varför?
Har ytterligare anpassningar gjorts utöver de planerade?
Har elevens möjligheter att nå kunskapsmål/delar av kunskapskraven som minst ska uppnås ökats?
Elevens upplevelse av extra anpassningen?
Hur delar man på skolan med sig av underlag om elevens progression?
Behöver extra anpassningen förändras och/eller intensifieras?
Finns det behov av att utreda en elevs behov av särskilt stöd?
Skolan har inom ramen för den ordinarie undervisningen arbetat med differentiering, anpassningar inom ledning och stimulans samt individinriktade extra anpassningar. Trots detta framkommer det att eleven inte befaras nå de kunskapskrav/kravnivåer som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Detta måste då anmälas till rektor som i sin tur skyndsamt ska påbörja en utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdraget att göra en utredning kan utföras av rektor eller delegeras till någon i personalen på skolenheten.
Det kan dock finnas fall där särskilt stöd kan behöva sättas in relativt omgående t.ex. hos en elev vars funktionsnedsättning ger upphov till ett behov av betydande anpassningar. En anmälan till rektor kan då göras omgående om det finns särskilda skäl att anta att stöd i form av extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga.5
Att organisera utredningsarbetet
I elevhälsoplanen ska skolans rutiner gällande elevers utveckling mot målen formuleras, här bör roller, ansvar, struktur arbetsformer för utredning av en elevs behov av särskilt stöd framgå.
I utredningsprocessen kan man med fördel även göra en tidsplan som utgör ett stöd i utredningsarbetet.6 Utredningens omfattning
Utredningen utgår från vilken fråga som ska besvaras eller vilken problemställning som ska undersökas.
Frågeställningen hjälper att avgränsa och hålla den röda tråden genom utredningen, omfattningen kan därmed vara olika utifrån frågeställningens karaktär.
Vid generella och komplexa skolsvårigheter t.ex. språklig sårbarhet, socialt samspel, koncentration, särskild begåvning och skolfrånvaro kan det bli aktuellt med en grundlig utredning. Där elevens hela skolsituation bör kartläggas, analyseras och det samlade stödbehovet bedömas.
En utredning av enklare karaktär kan bli aktuellt där orsakerna är tydliga t.ex. om eleven inte uppfyller del av kunskapskraven i ett enstaka ämne, sjukdom eller andra medicinska behov.
5Tid för undervisning, lärares arbete med stöd och åtgärdsprogram. Prop. 2013/14:160 sid. 24
6 Bilaga 2Tidsplan
Målet med att utreda en elevs behov av särskilt stöd är att skolan får en fördjupad förståelse för elevens behov och vilka ytterligare stödinsatser som skolan ska sätta in. Utredning av en elevs behov av särskilt stöd börjar med en saklig kartläggning, som ger information om elevens hela skolsituation. All dokumentation som redan är gjord för att identifiera elevens behov och utvärdering av extra anpassningens effekter kommer här till nytta. Efter kartläggningen tar den pedagogiska bedömningen vid dvs. en analys av
kartläggningens olika delar, frågeställningen för utredningen vägleder analysarbetet. Därefter dras slutsatser om elevens samlade behov och vilka stödinsatser som ska möta upp behoven.
I Prorenata finns en mall där allt kartläggnings- och bedömningsarbete kan samlas och sparas en begränsad tid. Tanken med en mall är att alla anteckningar, bedömningar och analyser är samlade på en och samma plats, allt för att effektivisera och underlätta utredningsarbetet för alla involverade. Det som samlas i Prorenata utgör grunden och leder till en kortfattad och relevant beskrivning av vad som framkommit i kartläggning och bedömning. Denna beskrivning dokumenteras i mallen Utredning av en elevs behov av särskilt stöd.
Prorenata Flöde för särskilt stöd
Att kartlägga är att samla in och identifiera faktorer som påverkar elevens skolsituation. För att få fatt i så många faktorer som möjligt bör alla bidra i kartläggningen t.ex. elev, vårdnadshavare, pedagog,
specialpedagog, speciallärare, kurator, skolpsykolog, skolsköterska, resurs.
Kartläggningen ska vara en saklig undersökning som är fri från värderingar. För att få en nyanserad bild av skolsituationen måste elevens, vårdnadshavares och skolans bild beaktas. Skolans bild ska kartläggas på skol-, grupp och individnivå för att få en heltäckande bild av vad som påverkar elevens skolsituation.
Övrigt som kan vara till hjälp är resultat av t.ex. arbete med Levla Lärmiljön, observationer, tester,
screeningar, skolverkets nationella bedömningsstöd, nationellt kartläggningsmaterial, nationellt prov eller hälsosamtal.
Elevens bild av sin skolsituation
Att vara lyhörd inför elevens uppfattning om sin skolsituation ger oss unik information som är svår att få någon annanstans. Kartläggning av elevens bild om sin skolsituation planeras utifrån olika aspekter: mognad och ålder men också utifrån funktionsförmåga. För en del elever lämpar sig ett samtal bäst medan andra elever behöver t.ex. “påståendelistor” med kryssalternativ, bildstöd.7
Vid kartläggning tillsammans med eleven ligger fokus på elevens uppfattning om sin skolsituation. Här gäller det att inta ett nyfiket och undersökande förhållningssätt - lyssna för att förstå - inte för att ge råd. Tänk igenom vem på skolan som har en god relation med eleven och därmed är bäst lämpad att kartlägga tillsammans med eleven.
Till dig som kartlägger elevens bild
Nedan finns områden med frågor som kan vara ett stöd till den som kartlägger tillsammans med eleven. Läs igenom dessa och planera sedan upp kartläggningssamtalet utifrån elevens ålder, mognad och behov samt vad som är relevant för utredningen. I samtalet är det betydelsefullt att också få fatt i elevens uppfattning om sina extra anpassningar och dess effekter.
Elevens uppfattning av sociala faktorer som påverkar skolsituationen
Trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö
Elevens beskrivning av personal som stödjer och förklarar bra, vad och hur gör personalen?
Elevens beskrivning av kamrater som eleven uppskattar, vad och hur gör kamraterna?
Elevens beskrivning av trygghet, trivsel i ämnen/ämnesområden, aktiviteter, situationer, lärmiljöer?
Elevens uppfattning om samspel, konflikter och sin roll i gruppen?
Elevens upplevelse av meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet?
Framtid
Elevens tankar, drömmar och visioner av sin framtid - gymnasiet, arbetslivet, familjeliv, fritid, fortsatta studier?
Elevens uppfattning av pedagogiska faktorer som påverkar skolsituationen
Individanpassning, variation och utmaning/Tydlighet i mål, innehåll och struktur
Elevens upplevelse av meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet inom olika ämnen/ämnesområden?
Intresse för olika ämnen/ämnesområden?
Ämnen/ämnesområden som är tydliga och är lätta att förstå?
Ämnen/ämnesområden som känns svåra? Vad beror det på?
Elevens uppfattning av studiero i olika ämnen/ämnesområden?
Vad beskriver eleven kring förflyttningar och övergångar?
Ork och energi
Elevens beskrivning av sin ork, kraft och energi?
Vad är roligt/tråkigt, lätt/svårt?
Vad ger energi? Vad tar energi?
Vilka lektioner/raster/aktiviteter är återhämtande?
Hur påverkar skolarbetet elevens liv i övrigt?
Elevens uppfattning av fysiska faktorer som påverkar skolsituationen
Elevens beskrivning var hen arbetar och lär sig bra?
Hur påverkas eleven av skolans fysiska miljöer?
7 Bilaga 3 Påståendelistor
Vårdnadshavarens bild av skolsituationen
Att lyssna in båda vårdnadshavares unika kunskaper om sitt barn kan ge skolan en nyanserad bild av elevens styrkor och svårigheter och viktiga ledtrådar i att förstå vilka insatser som måste göras.
Det är viktigt att tänka igenom vem på skolan som är bäst lämpad att hålla i samtalet.
Samtal med vårdnadshavare bör ske vid en fysisk träff, då ges möjligheter att fråga upp och på så sätt få en mer nyanserad bild, använd tolk om behovet finns. Om vårdnadshavare enbart får svara på frågorna via text är det stor risk för missförstånd och misstolkningar. Vårdnadshavare bör ges möjlighet att förbereda sig inför samtalet genom att få frågorna hemskickade så de kan tänka igenom svaren.
Förslag på frågor att samtala med vårdnadshavare om
● Hur uppfattar ni att ert barn trivs och har det i skolan?
● Hur upplever ni som vårdnadshavare samarbetet med skolan?
● Vad berättar ert barn hemma om skolan? T.ex. kamrater, vad som är lätt/roligt, svårt/tråkigt.
● Beskriv ert barns intressen.
● Beskriv ert barns förmågor och färdigheter både styrkor och svårigheter.
● Vad tänker ni om ert barns behov av stöd och stimulans?
● Vilken typ av stöd och stimulans fungerar hemma?
● På vilka sätt tar ni del av ert barns skolarbete?
● Vilket stöd kan ert barn få av dig/er?
● Hur påverkar skolarbetet ditt barns liv i övrigt? Finns tid för återhämtning och fritid?
● Är det något annat som ni tycker är viktigt att vi känner till?
Skolans bild av elevens skolsituation
Att kartlägga skolsituationen för en elev på skol- grupp- och individnivå är avgörande för att få fatt i var behov uppstår dvs förhållandet mellan skolans förväntningar, krav och elevens förmågor. Genom att kartlägga skolans tillgänglighet och det pedagogiska ledarskapet skapas en heltäckande bild av både skydds- och riskfaktorer och hur dessa faktorer påverkar elevens förutsättningar i skolan.
Skolnivå
Att kartlägga på skolnivå är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevens förutsättningar i skolsituationen och om de påverkar på ett gynnsamt eller ett försvårande sätt.
Faktorer på skolnivå är det som alla elever tar del av i skolan, i skolans allmänna utrymmen, rådande regler, skolans förhållningssätt och bemötande.
Nedan finns områden som kan vara ett stöd till de som kartlägger på skolnivå.
Sociala faktorer som påverkar elevens skolsituation
Trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö
Skolans värdegrundsarbete, normer/värderingar/kultur Skolans likabehandlingsarbete
Skolans elevhälsoarbete - samverkan, samsyn och struktur Tillgängliga mötesplatser t.ex. korridor, utemiljö.
Resurser på skolan t.ex. skolvärd
Funktionella och begripliga regler på skolan Strukturer och forum för olika typer av samarbete Resursfördelning i olika aktiviteter/ämnen
Kollegial handledning Organisation av raster
Pedagogiska faktorer som påverkar elevens skolsituation
Tydlighet i mål, innehåll och struktur
Uppmärkning - bildstöd och färgkodning för att underlätta att hitta i skolans lokaler Bilder på personal med namn och funktion, namnskyltar
Informationstavla med t.ex. veckodag, dagens datum och dagens lunch Synkade klockor i skolans alla lokaler
Lättillgängliga scheman för skolans elever Tillgång till lärplattor/datorer/ digitala lärverktyg Tillgång till klassrum, grupprum, arbetsplatser
Formella stödstrukturer på raster t.ex. rastvärd, organiserade rastaktiviteter Gemensam lektionsstruktur
Schemaläggning t.ex. håltimmar, sovmorgon, korta-långa skoldagar, läxhjälp, mentorstid
Fysiska faktorer som påverkar elevens skolsituation
Tillgång till olika lärmiljöer - ligger t.ex. slöjdsal/idrottshall i annan skolbyggnad eller annan skola.
Platser för återhämtning
Framkomlighet och möblering i korridor, kapprum, matsal och övriga allmänna utrymmen Ljudmiljön i korridor, kapprum, matsal och övriga allmänna utrymmen
Visuella intryck i korridor, kapprum, matsal och övriga allmänna utrymmen Luftkvalité i korridor, kapprum, matsal och övriga allmänna utrymmen Utemiljö
Klassrummets placering på skolan i förhållande till kapprum, skåp, olika byggnader, fritidshem mm.
Gruppnivå
Att kartlägga på gruppnivå är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevens förutsättningar för lärande och i den personliga utvecklingen. Faktorer på gruppnivå är det som sker inom gruppen/klassen, på de olika ämnena/aktiviteterna och inom de olika lärmiljöerna.
Nedan finns områden som kan vara ett stöd till de som kartlägger på gruppnivå.
Sociala faktorer som påverkar elevens skolsituation
Tillgänglig, trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö
Samarbete och gemenskap i elevgruppen i olika i ämnen/aktiviteter Pedagogers förhållningssätt och bemötande på olika ämnen/aktiviteter Gemenskap på raster och fria aktiviteter
Pedagogernas fördelning av ansvar för gruppen Fasta platser/fasta grupperingar
Elevgruppens regler
Studiero och engagemang i lärandesituationer i ämnen/aktiviteter
Pedagogiska faktorer som påverkar elevens skolsituation
Individanpassning, variation och utmaningar/Tydlighet i mål, innehåll och struktur
Variation på arbetssätt, material och formativt förhållningssätt utifrån elevernas olika behov Anpassning i arbetsuppgifter innehåll, utmaningar utifrån elevernas olika behov
Kompensatoriska verktyg för kognition och kommunikation t.ex. symboler, talsyntes, visuellt tidsstöd.
Vilka stödjande strukturer och rutiner används
- i lektioner på olika ämnen t.ex. gemensam lektionsstruktur - vid övergångar, förflyttning och ”mellanrum”
- på raster och i schemabrytande aktiviteter - vid styrd/planerad aktivitet/lek
- vid rutiner och aktiviteter t.ex. samling, mat, hygien
Fysisk lärmiljö
Tillgänglighet
Framkomlighet i olika klassrum, ämnesrum, fritids Möbleringen i klassrum, ämnesrum, fritids
Varierande arbetsplatser t.ex. enskild, avskärmad, ståbord Ljudmiljö t.ex. surrande fläktar, ljud utifrån, högt tickande klockor
Visuell miljö t.ex. genomtänkt färgsättning, relevant information/elevarbeten på väggarna, fungerande belysning, “ordning och reda” som ger ett lugnt intryck
Luftmiljö t.ex. vädringsmöjligheter och ventilation
Orientering i lärmiljön t.ex. uppmärkning för material/ sittplatser/klädkrokar Tillgång till kompensatoriska verktyg t.ex. hörlurar, bolldynor, penngrepp
Individnivå
Att kartlägga på individnivå är att undersöka elevens förutsättningar för lärandet och i den personliga utvecklingen.
Nedan finns områden och exempel som kan vara ett stöd till de som kartlägger på individnivå.
Utgångspunkter som kan påverka elevens skolgång
Funktionsnedsättning
Funktionsvariationer inom kognition och kommunikation För tidigt född - prematur
Skolnärvaro nuläge och över tid Många byten av skolor
Kränkningar Flerspråkighet
Flytt eller flykt från annat land, Längre sjukdomsperioder
Sjukdom och/eller dödsfall i familjen
Sociala faktorer som påverkar elevens skolsituation
Trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö Vem/vilka lärare har en god relation till eleven?
Vad utmärker situationer där eleven trivs/mår bra/uppfattas trygg?
Vad utmärker situationer som är problematiska för eleven?
Vilket förhållningssätt och bemötande är stödjande för eleven?
Vilket förhållningssätt och bemötande är försvårande för eleven?
Hur uppfattar pedagogerna elevens roll i gruppen/ ämnen/aktiviteter?
Pedagogiska faktorer som påverkar elevens skolsituation
Individanpassning, variation och utmaning / Tydlighet i mål, innehåll och struktur Effekterna av elevens extra anpassningar och kompensatoriska verktyg
Elevens kunskapsläge i alla ämnen8
Vad utmärker situationer där lärandet för eleven fungerar? t.ex. ämnen, tidpunkt, gruppstorlek Vad utmärker arbetssätt/metoder/strukturer som är stödjande för eleven? t.ex. kooperativt lärande Vad utmärker situationer där lärandet inte fungerar för eleven?
Vilka arbetssätt/metoder /bemötande är stödjande alt. försvårande för eleven:
- att hantera nya uppgifter/utmaningar/återkoppling för lärande?
- att påbörja-genomföra - avsluta arbetsuppgifter?
- att hantera förändringar och valsituationer?
Fysiska faktorer som påverkar elevens skolsituation
Fin och grovmotorik Perception
Öga-handkoordination Syn och hörsel
8 Unikum
Att göra en pedagogisk bedömning innebär att försöka förstå elevens skolsituation genom en analys av kartläggningen olika delar. Analysarbetet utmynnar i identifiering av elevens behov och därefter tas beslut om vilka insatser som ska kompensera behoven. Genom hela den pedagogiska bedömningen är
frågeställningen vägledande.
Analys av kartläggning
Det som kommit fram i kartläggningen ska nu analyseras av de professioner som rektor beslutat ska vara delaktiga i utredningsarbetet t.ex. pedagog, specialpedagog, speciallärare, kurator, skolpsykolog,
skolsköterska, resurs.
Första delen av analysen är att sortera och granska alla inkomna delar, det kan med fördel sorteras i skyddsfaktorer och riskfaktorer, se exempel.
Skyddsfaktorer
Vad fungerar bra, vad kan utvecklas och göra mer av.
Riskfaktorer
Vad blir hinder för elevens lärande och utveckling.
Skolnivå:
En personalgrupp/arbetslag som har jobbat ihop länge
Klassen lokaler finns på entréplan Tillgång till datorer, klassuppsättning
Bildstöd används för att förtydliga dagens innehåll och schemabrytande aktiviteter.
Fasta platser i matsalen
Skolnivå:
Byte av rektor kommer att ske under terminen Södra entrén kommer att stängas av pga. reparation i köket.
Strukturer/ arbetssätt ser olika ut på olika lektioner
Gruppnivå:
Liten klass med fungerande lärgrupper i Ma.
Studiero och positivt klimat i klassen på de flesta lektioner.
2 av 4 pedagoger känner X väl
Klassrummet har tillgång till ett grupprum Tydlig lektionsstruktur som används på Ma.
Time Timer används vid några lektioner
Gruppnivå:
Gruppen kommer att förändras, två byter skola och en elev kommer inflyttande.
Alla lektioner är inte lika förutsägbara gällande introduktion, upplägg och innehåll.
Olika lektionsstrukturer erbjuds av klassens lärare Lunchtiden för klassen är olika under veckan Låga resultat för klassen i svenska framförallt att producera text
Flera elever upplever att klassrummet känns rörigt
Individnivå:
Uppnår idag kunskapskraven i de flesta ämnen Hittar bra i skolan
Vill gärna vara med sina klasskamrater Intresserad av SO och matte
Enskilda arbetsuppgifter fungerar bra Vill lära
God relation till mentor
Individnivå:
Befaras inte uppnå kunskapskraven i sv.
Ojämn närvaro
Ojämn dagsform, ofta låg energi på e.m.
Äter väldigt lite till lunch Grupparbete är svårt
Osäker läsning både på ljudning och helord Svårt att vara flexibel behöver ofta ställtid Övergångar är svårt
Har hög stress framför allt på idrott, raster och i matsalen.
Svårt att upprätthålla och förstå socialt samspel hamnar ofta i konflikt med kamrater
Identifiera elevens behov
Att identifiera elevens behov är att tolka, problematisera och värdera innehållet; var överstiger/understiger kraven förmågorna?
Exempel på frågor under analysen: När ger lärmiljön eleven bättre förutsättningar?
Vilka situationer blir förutsättningarna sämre? Hur tillvaratas elevens styrkor?
Vad behöver eleven för att skolsituationen ska bli begriplig, hanterbar och meningsfull?
När behovet är tydligt beskrivet underlättar det för skolan att svara upp behovet med rätt stödinsats Exempel
Att känna sig trygg på alla lektioner, minska oro
Att känna sig säker med ljudningsstrategin och i helordsläsning Att hantera övergångar mellan lektion och rast
Att få den begränsade energi att räcka längre.
Att förstå vad som händer i samspelet med andra elever
Bedömning av insatser och insatsnivå
Med utgångspunkt i de identifierade behoven beskrivs de insatser som krävs för att förbättra elevens förutsättningar att nå utbildningens mål. När insatserna är formulerade bedöms därefter insatsernas nivå, är det ledning och stimulans, extra anpassningar och/eller bedöms det som ett särskilt stöd? En insats som görs på gruppnivå kan aldrig vara en extra anpassning eller ett särskilt stöd.Med rådande skollag och allmänna råd som utgångspunkt avgör skolan vad man bedömer vara en extra anpassning eller ett särskilt stöd. I vissa fall kan eleven vara i behov av många olika extra anpassningar, som tillsammans blir så pass omfattande att det bedöms som ett särskilt stöd.
Exempel på hur man kan strukturera anpassningar och stödinsatser
Behov Insats Insatsnivå
Att känna sig trygg på alla lektioner, minska oro
Alla lärare arbetar aktivt med att skapa relation med eleven
Ledning och stimulans
Att känna sig säker med
ljudningsstrategin och i helordsläsning
På sv. lektionen arbetar hela gruppen med symbolstöd när man tränar helordsläsning.
Hela klassen introduceras i talsyntes och hur den kan användas både som läs- och skrivstöd.
Eleven träffar speciallärare en ggr./vecka under hela läsåret
Ledning och stimulans
Ledning och stimulans Särskilt stöd
Att hantera övergångar mellan lektion och rast
Klasslärare följer ut i kapprummet efter lektion, rastvakten följer med in efter rast
Ledning och stimulans
Att få den begränsade energi att räcka Mentor identifiera tillsammans med eleven var och Extra anpassning
Dokumentation av utredning
Skolan ska dokumentera utredningen skriftligt eftersom den utgör grunden till ett beslut. Det är nödvändigt att det framgår av utredningen när den är gjord, vem som har ansvarat för den och vilken befattning den personen har. Det är även lämpligt att det framgår om eleven, elevens vårdnadshavare eller extern
utredningskompetens har varit involverade i utredningen. Dokumentationen av utredningen som ska sparas och delges ska vara sammanfattande men den behöver ge tillräcklig information om elevens skolsituation och eventuella behov av särskilt stöd. När utredningen är klar är det viktigt att skolan ser till att elev och vårdnadshavare får ta del av den sammanfattande dokumentationen. Utredning av en elevs behov av särskilt stöd är en offentlig handling när den är avslutad.
Utredning av en elevs behov av särskilt stöd innehåller tre delar:
Andra gjorda utredningar
Ange om det har gjorts psykologiska, sociala eller medicinska utredningar i ärendet. Ange i så fall vem eller vilka som har gjort utredningarna, vilken befattning den/de personerna har samt vilket datum som
utredningarna gjordes.
Kartläggning
Här sammanfattas faktorer som har betydelse utifrån vad som är relevant för frågeställningen.
Sammanfattningen kan med fördel göras med tre underrubriker elevens bild, vårdnadshavares bild och skolans bild.
Pedagogisk bedömning
Här beskrivs elevens identifieras behov. Vad kan tillgodoses genom anpassningar inom ledning och stimulans, genom extra anpassningar eller av särskilt stöd.
I Prorenata ligger mall: Utredning av en elevs behov av särskilt stöd
Beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram
Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd fattas ett beslut och ett åtgärdsprogram upprättas. Ett beslut om åtgärdsprogram tas av rektorn eller den i personalen som har fått i uppdrag att fatta beslut om åtgärdsprogram9. Om beslutet innebär att särskilt stöd är placering i särskild
undervisningsgrupp, distansundervisning, enskild undervisning eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Åtgärdsprogrammet blir en allmän handling när vårdnadshavarna har fått ta del av besluten. Efter utredningen kan det även visa sig att ett särskilt stöd inte ska sättas in, beslutet att inte utarbeta ett åtgärdsprogram tas av rektor.
I Prorenata ligger mallar för:
Beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram
Båda dessa beslut kan överklagas, inom tre veckor till Skolväsendets överklagandenämnd av vårdnadshavare och elever som fyllt 16 år. Stödinsatsen extra anpassning är inte överklagningsbar och ska därför inte
dokumenteras i åtgärdsprogram.
Bestämmelserna om särskilt stöd gäller för elever i alla skolformer och för fritidshem. Denna stödinsats är, för eleven av ingripande karaktär i dennes utbildning. Det särskilda stödet ska i första hand ges inom den elevgrupp som eleven tillhör men kan även ges på annat sätt om det inte är möjlig att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Särskilt stöd får då ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna.
Det är även insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både och som skiljer särskilt stöd från det stöd som ges i form av extra anpassningar.
Skolverkets exempel på hur särskilt stöd får ges
● regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel undervisning av en speciallärare under en längre tid
● placering i en särskild undervisningsgrupp
● enskild undervisning
● anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som gäller för utbildningen, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort
Distansundervisning enligt Skollag 22 Kap. 5 § får användas som särskilt stöd för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga och om elevens vårdnadshavare medger att sådan undervisning används. I lågstadiet får dock sådan undervisning användas som särskilt stöd endast om det finns synnerliga skäl.
Att upprätta ett ÅP
De åtgärder som skolan utarbetar och dokumenterar ska vara kopplade till både elevens behov av särskilt stöd samt till utbildningens mål. Åtgärdsprogrammet ska beskriva hur skolan ska förändra sin verksamhet så att eleven förväntas nå kunskapskraven.
Åtgärdsprogrammet innehåller två delar:
Behov av särskilt stöd
Här beskrivs vilket behov av särskilt stöd som eleven har i olika lärmiljöer inom verksamheten, denna del hämtas från den pedagogiska bedömningen i den aktuella utredningen.
Åtgärder
Här beskrivs vilka åtgärder som skolan ska genomföra för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd.
Åtgärder ska kopplas direkt mot identifierade behov, man kan med fördel numrera behovet, åtgärden och ansvarig för att tydliggöra hur dessa hänger ihop. Åtgärderna ska utformas så att dessa kan följas upp och utvärderas. Här ska också anges i vilken omfattning åtgärderna ska ske, samt namn och befattning på den som ansvarar för och vem som ska utföra respektive åtgärd.
Följa upp och utvärdera åtgärdsprogram
Det är inte reglerat hur särskilt stöd och åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas, det är upp till skolan att hitta lämpliga rutiner för detta, det ska dock framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Med uppföljning avses det kontinuerliga arbetet med att följa upp åtgärderna.
En utvärdering av åtgärderna är en mer systematisk analys och helhetsbedömning av effekterna av
åtgärderna, även detta dokumenteras i befintligt åtgärdsprogram. Vid utvärdering av åtgärdsprogram är det lämpligt att ge eleven och vårdnadshavare möjlighet att delta, för att få fatt i deras uppfattning hur
åtgärderna har fungerat eller om åtgärderna behöver förändras. I de fall som en utvärdering visar att åtgärderna i ett program behöver förändras utarbetas ett nytt åtgärdsprogram. Om utvärderingen visar att den förväntade utvecklingen uteblir kan skolan behöva göra en förnyad utredning för att få en fördjupad eller en mer aktuell förståelse för elevens skolsituation.
Om skolan tillsammans med eleven och elevens vårdnadshavare kommer fram till att åtgärdsprogrammet fungerar, men att de tidigare beslutade åtgärderna skulle behöva pågå under en längre tid, ska även då ett nytt åtgärdsprogram utarbetas10. Skolan kan i dessa fall kopiera det tidigare åtgärdsprogrammet, föra in eventuella kompletteringar eller stryka någon åtgärd som inte längre är aktuell. Programmet förses därefter med ett nytt beslutsdatum och namnunderskrifter. Det behöver inte göras något formellt avslut av det tidigare åtgärdsprogrammet när ett nytt åtgärdsprogram utarbetas.
Att avsluta åtgärdsprogram
När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärdsprogrammet. Beslutet dokumenteras eftersom det kan överklagas, inom tre veckor till Skolväsendets överklagandenämnd av vårdnadshavare och elever som fyllt 16 år.
I Prorenata ligger en mall för: Beslut om att avsluta åtgärdsprogram
10 Skolverkets allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s.45
Sekretess
Alla handlingar som upprättas i en kommun och som förvaras där är allmänna handlingar och kan begäras ut vid förfrågan. De utredningar och åtgärdsprogram som utarbetas i skolan blir allmänna handlingar när de är färdigställda. Detta är viktigt att ha i åtanke vid dokumentationen av utredningar och åtgärdsprogram eftersom alla, enligt offentlighetsprincipen, har rätt att ta del av allmänna handlingar. Utredningar och åtgärdsprogram måste därför upprättas med ett noga övervägande med hänsyn till elevens integritet.
Vad gäller för utredning:
När skolan lämnar ut en utredning måste det alltid göras en sekretessprövning för att undersöka om hela handlingen, eller delar av den, kan lämnas ut. Om skolan har låtit göra medicinska, psykologiska eller sociala utredningar i ärendet är uppgifterna vanligen sådana att de ska beläggas med sekretess.
Vad gäller för åtgärdsprogram:
Ett åtgärdsprogram utgör ett beslut och faller utanför det sekretessreglerade området.
I Prorenata sparas all dokumentation som klassas som känslig elevdokumentation. Vid osäkerhet eller om man vill veta mer kan kommunjurist kontaktas eller läs mer på regeringens sida om offentlighetsprincipen och sekretess.11
Läs mer
När skolan arbetar med elevers utveckling mot målen kan ytterligare frågeställningar och vidare kunskap bli aktuellt. Umeå kommun har flera riktade vägledningar, handlingsplaner och rutiner, här nedan finns länkar till några till dessa.
Flerspråkighet
Flerspråkighet är en tillgång och alla barn och elever ska få möjlighet att utveckla och stärka sina språk.
Kompetenscentrum för flerspråkighet arbetar med att stödja skolorna i arbetet med flerspråkiga elever, det finns även en Rutin för mottagande av nyanlända barn och elever framtagen samt en sida med Digitalt stöd för flerspråkighet.
Likabehandling- kränkande behandling
En trygg vardag är en förutsättning för att barnen och eleverna ska lära sig och utvecklas.
Likabehandling handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs- och skrivutredning
Ansökan till en Läs och skrivutredning görs av rektor tidigast efter nationella proven i åk 3 och senast under höstterminen i åk 9. Flerspråkiga elever bör ha gått i svensk skola i minst 3 läsår innan ansökan. Syftet med utredningen är att få ökad förståelse för elevens behov och vägleda skolan i deras fortsatta arbete.
Skolfrånvaro
Till Problematisk skolfrånvaro räknas all typ av frånvaro som på något sätt kan ses som problematisk för eleven. Både anmäld frånvaro, ogiltig frånvaro eller frånvaro där man kan se ett mönster.
Skolorna i Umeå arbetar enligt skollagen kap 7 med stöd av Rutin för hantering av skolfrånvaro och skolplikt
Skolformstillhörighet
Under och efter arbetet med extra anpassningar, utredning och särskilt stöd kan frågeställning om mottagande i Särskolan aktualiseras.
Vägledning för rektorer - Integrerade elever gällande det övergripande arbete med elever mottagna i grundsärskolan som är integrerade och får sin utbildning inom grundskolan.
Språklig sårbarhet/Språklig tillgänglighet
Elever kommer till skolan med olika språkliga förutsättningar, Kompetenscentrum språk och
kommunikations uppdrag är att stödja skolor i arbetet med språklig tillgänglighet. Bild- och symbolstöd är en del i arbetet med språklig tillgänglighet, på sidan Visualisera mera kan du läsa mer.
Suicidprevention
Rektorer och skolpersonal som kommer i kontakt med elever inom skolan som kan vara i risk för suicidala handlingar kan med stöd av Suicidprevention för att tidigt upptäcka och få kunskap om var personal kan vända sig för att eleven ska få det stöd hen behöver.
Särskilt begåvade elever
Skolans uppdrag är att se till att alla elever får det stöd och den stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Elever med Särskild begåvning elever har rätt att nå så långt som möjligt i skolan.
Tilläggsbelopp - Extraordinärt stöd
Efter arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram kan frågeställning om extraordinärt stöd uppstå och ansökan om Tilläggsbelopp blir då bli aktuell .
Webbplats - digitalt lärande
Redskap för pedagogisk utveckling och digitalisering ligger samlat på eduit
Åtgärdstrappa 20/21
Obligatoriska aktiviteter i samtliga årskurser. Språk- läs- skrivutveckling och matematikutveckling.
Referenslista
Aspeflo, U SEP Skola-Elev-Plan
Löwendahl Björkman, G (2017) Vägledning för grundskolan-från att förebygga svårigheter till att göra extra anpassningar och att ge särskilt stöd
Runström Nilsson, P (2015) Pedagogisk kartläggning - att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Gleerups
Sjölund, A & W Henriksson, L (2015) Skolkompassen - Ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för dig som möter elever som har svårt att navigera i skolan. Gothia fortbildning
Skolinspektionen Dnr. 2010:1284 Framgång i undervisningen, forskningsöversikt.
Skolinspektionen (2016) Skolans arbete med extra anpassningar, kvalitetsgranskningsrapport Skollag 2010:800 t.o.m. SFS 2020:605
Skolverket (2016) Utbildning för nyanlända elever
,
Allmänna rådSkolverket (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Allmänna råd
Skolverket (2011) Planering och genomförande av undervisningen, Allmänna råd
Skolverket (2014) Stödinsatser i utbildningen, om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd, Stödmaterial
Skolverket Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning SPSM Rätt till anpassningar och stöd i undervisningen