Missbruk/beroende av alkohol/droger- Riktlinje: Stöd o samverkan blivande/nyblivna föräldrar med missbruk/beroende av alkohol/droger i Jämtlandslän

(1)

GRANSKAT AV GODKÄNT AV GILTIGT FR O M

Missbruk/beroende av

alkohol/droger- Riktlinje: Stöd o samverkan blivande/nyblivna

föräldrar med missbruk/beroende av alkohol/droger i Jämtlandslän

Första upplagan antogs 14 04 01, framtagen av Samverkansgruppen

(2)

Innehållsförteckning

1 MHV= MÖDRAHÄLSOVÅRDENS ROLL, PÅ

BARNMORSKEMOTTAGNINGARNA ...3

2 KVINNOSJUKVÅRDENS ROLL, PÅ SPEC-MVC - FÖRLOSSNING – BB 4 3 FBH=FÖRÄLDRA-BARNHÄLSAN/KOMPETENSCENTRUM FÖR BARN- OCH MÖDRAHÄLSOVÅRDS ROLL ...4

4 BE=BEROENDEENHETENS ROLL ...5

5 SOCIALTJÄNSTENS ROLL ...6

6 BHV= BARNHÄLSOVÅRDENS ROLL, PÅ BVC...7

7 BUM=BARN OCH UNGDOMS MEDICINS ROLL ...7

8 POLISENS ROLL ...7

9 ALLA...8

10 SEKRETESSLAGEN ...8

11 FAKTADEL ...9

12 BILAGA-DUDIT ...10

(3)

1

MHV= Mödrahälsovårdens roll, på Barnmorskemottagningarna

 Gravida kvinnor som kontaktar MHV erbjuds besök för tidigt hälsosamtal, oftast inom en vecka. Fokus är då fr.a. ”ABCDF” dvs. dialog om: Alkohol inkl. AUDIT - Borttagande av läkemedel? – Cigarretter/snus – Drogbruk – Fosterdiagnostiksinfo

 MHV erbjuder graviditetskontroller med provtagning och stöd enligt basprogram samt föräldraskapsstöd individuellt och i grupp.

MHV-s Basprogram innebär besök i graviditetsvecka 6-8, 12, 16,

18(=ultraljud på KK), 25, 28-29, 31, 33, 35, 37, 39, 40 samt vid behov v 41 och 42 fram till förlossningen. Tätare kontakter kan erbjudas utifrån familjens behov.

 Om kvinnan/partnern har pågående missbruk skriver barnmorska remiss till/ringer till beroendeenheten och/eller uppmanar kvinnan att själv ta kontakt där. Viktigt att följa upp att kontakt blivit etablerad.

 På remiss för ultraljud noteras anamnes på missbruk. Den gravida får då träffa läkare på kvinnokliniken i samband med Rutin-ultraljudsbesöket.

 När uppgifter om missbruk/beroende framkommer senare under graviditeten meddelas Spec-MVC för att möjliggöra planering inför förlossning/nyföddhetsperiod, ev. läkarbesök och rapportering vid perinatalrond.

 Efterfråga om kvinnan har/tidigare haft kontakt med socialtjänsten. Om inte - försök initiera kontakt alternativt överväg orosanmälan om det finns grund för detta.

 Vid oro för att barn i familjen far illa skall orosanmälan till socialtjänsten göras.

 Deltar i/sammankallar till samverkans träffar med berörda aktörer vid behov, SIP (Samordnad Individuell Plan) ska erbjudas om aktuellt.

 MHV tar i samråd med kvinnan kontakt med den BVC (BHV-enhet) som barnet planeras tillhöra för att etablera kontakt redan innan

förlossningen.

 Om förlossning förväntas ske på Östersunds sjukhus meddelas Spec-MVC genom kontakt med SMVC från MHV när kvinnan är i graviditetsvecka 36. Dokumentation om insatser under graviditet inklusive vårdplan ska finnas i sammanfattning på MHV3.

 Tid för Eftervårdsbesök hos patientansvarig barnmorska planeras och bokas redan i slutet av graviditeten. Överenskom gärna telefonkontakt kort efter utskrivning från BB.

(4)

2 Kvinnosjukvårdens roll, på Spec-MVC - Förlossning – BB

 Gravida kvinnor med pågående missbruk/beroende av alkohol och/eller droger skall erbjudas läkarkontakt på kvinnokliniken, lämpligen som planerat läkarbesök i samband med Rutin-ultraljudsbesöket v 18.

 Gör en planering för graviditet och förlossning.

 Deltar i/sammankallar till samverkans träffar med berörda aktörer såsom MHV, Beroendeenheten, FBH, socialtjänsten och andra aktörer vid behov, SIP ska erbjudas om aktuellt.

 Om förlossnings förväntas ske på Östersunds sjukhus informeras Barn- och Ungdomsmedicin. Planeringen inför förlossning/nyföddhetsperiod görs i samband med Perinatalrond.

3 FBH=Föräldra-barnhälsan/Kompetenscentrum för Barn- och Mödrahälsovårds roll

 Erbjuder föräldrastöd utifrån remiss eller egen vårdbegäran.

 I de fall man har kontakt med blivande föräldrar/småbarnsföräldrar och missbruk/beroende av alkohol och/eller droger uppdagas tas kontakt med barnmorska inom MHV/ BHV-sjuksköterska och kontakt initieras med/remiss skickas till Beroendeenheten och socialtjänsten, om inte redan gjort.

 Beaktar föräldrars alkohol och drogbruk i samband med ”barnpsykologisk utredning”.

 Deltar i/ sammankallar till samverkansträffar med berörda aktörer vid behov, SIP ska erbjudas om aktuellt.

(5)

4 BE=Beroendeenhetens roll

 Kvinna, som under pågående kontakt på BE, blir gravid uppmanas i första hand själv att så fort som möjligt ta kontakt med barnmorska inom MHV. Om så inte sker initierar Beroendeenhets personal en denna kontakt.

 Teamkontakt på BE hjälper kvinnan att etablera en kontakt med socialtjänsten eller gör en orosanmälan.

 Teamkontakt, och vid behov läkare, från BE deltar i regelbundna samverkansträffar med andra involverade parter, SIP ska erbjudas om aktuellt.

 BE tar emot remisser från MHV, Kvinnokliniken, BHV, FBH, socialtjänsten eller annan aktör, om missbruk/beroende av alkohol och/eller droger hos gravid kvinna eller hennes partner uppdagas. Detta gäller även

spädbarnsföräldrar (barn yngre än 12 månader) med alkohol eller drogmissbruk/beroende.

 BE erbjuder snabb tid för ett första stöd- och bedömningssamtal till kvinna och anhörig, enligt kriterier ovan.

 Om så behövs erbjuder BE den gravida kvinnan en snabb läkarkontakt på BE.

 BE erbjuder med kort varsel stödsamtal.

 BE kan i samverkan med socialtjänsten erbjuda avgiftning, om så behövs i slutenvård.

 Kontakten med BE kvarstår efter barnets första levnadsår, om indikation för detta finns (t ex narkotikamissbruk/beroende utan säker remission).

 Om fortsatt indikation för vård på BE saknas efter spädbarnstiden, t ex vid renodlad alkoholproblematik, går ansvaret för missbruksvården över till HC i samverkan med socialtjänst.



Deltar i/sammankallar till samverkans träffar med berörda aktörer vid behov, SIP (Samordnad Individuell Plan) ska erbjudas om aktuellt.



Som regel bör berörda parter träffas när barnet är 9-10 månader gammalt, för att forma en plan för insatser efter spädbarnsperioden.

(6)

5 Socialtjänstens roll

 Vid pågående kontakt med blivande föräldrar/småbarnsföräldrar med missbruk/beroende av alkohol och/eller droger initieras i samråd med dem kontakt med MHV/BHV samt Beroendeenheten.

 Om det saknas samtycke till planering och stöd görs bedömning om det finns behov av att agera utifrån tvångslagstiftning.

 Vid oro för det väntade barnet ges de blivande föräldrarna möjlighet att möta en socialsekreterare som arbetar med barn, unga och föräldraskap.

 När barnet är fött och om oro lämnas för barnet på grund av föräldrarnas missbruk eller andra brister i omsorgsförmågan görs en

förhandsbedömning för att besluta om en barnavårdsutredning enligt 11 kap 1§ Socialtjänstlagen behöver inledas.

 Inleds en barnavårdsutredning kring det nyfödda barnet kan vid behov information inhämtas från till exempel MHV/BHV och Beroendeenheten.

 Placeras familjen utanför hemkommunen informeras MHV/BHV inför hemkomst i den mån samtycke finns.

 Vid behov av placering av barnet utanför hemmet upprättas en vårdplan samt en genomförandeplan där det framgår vilka andra huvudmän som ska samverka utifrån barnets behov. Planen följs upp kontinuerligt.

 Deltar i/sammankallar till samverkans träffar med berörda aktörer vid behov, SIP (Samordnad Individuell Plan) ska erbjudas om aktuellt.

 Ger i samråd med klienten återkoppling till övriga samverkanspartners när ett ärende avslutas.

(7)

6 BHV= Barnhälsovårdens roll, på BVC

 Erbjuder hälsoövervakning av barnet enligt BHVs basprogram där besök erbjuds vid barnets ålder: 0-1v, 2v, 3v, 4v, 6v, 2m, 3m, 4m, 8m, 10m, 12m, 18m, 3år, 4år, 5 år. BHV erbjuder även föräldrastöd individuellt och i grupp.

 Om möjligt, i samråd med MHV, bör kontakt etableras redan innan förlossningen.

 Individuell planering. Tidigt hembesök. Tät kontakt med hembesök utifrån familjens behov enligt BHVs tredelade program. Se

rikshandboken-bhv.se

 Erbjuder extra läkarbesök utifrån familjens behov.

 Samverkar med socialtjänsten och Beroendeenheten i samråd med familjen.

 Deltar i/sammankallar till samverkansträffar med berörda aktörer vid behov, SIP ska erbjudas om aktuellt.

 Vid oro för att barnet/barn i familjen far illa skall orosanmälan till socialtjänsten göras.

7 BUM=Barn och Ungdoms Medicins roll

 I samband med Perinatalrond får personal på BUM info om gravida med missbruk/beroende av alkohol och/eller droger och utifrån det planeras för uppföljning och vård av barnet i samband med och tiden efter förlossningen.

 Deltar i/sammankallar till samverkans träffar med berörda aktörer vid behov, SIP (Samordnad Individuell Plan) ska erbjudas om aktuellt

 Vid oro för att barnet/barn i familjen far illa skall orosanmälan till socialtjänsten göras.

8 Polisens roll

 I de fall polisen kommer i kontakt med personer som är minderåriga och/eller har barn som är minderåriga och man kan befara att de far illa görs alltid orosanmälan till socialtjänsten.

 Kan ge aktuella rapporter om hur ”missbrukspanoramat” ser ut i länet och Östersund avseende bl. a: vilka droger som brukas, drogbruk utifrån åldrar och kön samt nya trender.

 Kan bidra med kunskap om olika droger/preparat samt vilka tecken man kan leta efter för att se att en person är påverkad av någon drog eller i abstinensfas.

(8)

 Kan vara en kontaktyta gentemot ungdomar och föräldrar vilket kan resultera i att polisen får/kan bidra med information som vi alla kan jobba vidare med.

 Kan delta vid utbildningstillfällen.

 Får möjlighet att ta del av andra aktörers erfarenheter av missbrukssituationen i länet.

9 Alla

Träffar med representanter från alla verksamheter planeras till 1 gång/termin för:

- uppföljning av ärenden som varit aktuella senaste halvåret - uppföljning och utveckling av samverkan utifrån riktlinjerna - möjlighet till konsultation utifrån anonyma ärenden

Vid behov kan möten sammankallas oftare.

Mödrahälsovårdsöverläkaren är sammankallande.

10Sekretesslagen

Möjlighet att bryta sekretess: Skyldigheten enligt 14 kap. 1 § SoL att göra orosanmälan eller lämna uppgifter till socialnämnden omfattar inte ofödda barn men det är ändå möjligt pga:

25 kapitlet, 12 § I Offentlighet- och sekretesslagen:

Sekretessen, enligt 1§, 2§ andra stycket och 3§–5§ hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne:1.inte har fyllt arton år 2.fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel 3.vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Detsamma gäller uppgift om en gravid person eller någon närstående till denne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Lag (2013:406).

(9)

11FAKTADEL

Några av de vanligaste drogerna och symtombild hos brukarna

Heroin och andra opiater:

Den påtända är slö, dåsig och kan tappa kroppshållningen. Ögonlocken kan falla ned. Pupillerna blir extremt små. Långsam andning. Överdoser ger livshotande andningsförlamning.

Cannabis:

Missbrukaren blir bl. a frånvarande, onåbar, får försämrat närminne och störd hormonbalans. Blicken är först glansig, sedan matt. Ögonvitorna är röda, ibland är pupillerna stora. Rökaren blir torr i halsen, dricker mycket och får starkt sug efter sötsaker.

Amfetamin:

Den påverkade har svårt att kunna sitta still, blir överdrivet pratsam och övermodig. Händerna plockar hela tiden. Pupillerna är stora, blicken stirrande och pulsen hög. Sömnbehov och hungerkänslor minskar. Kan också ge oro, ångest och aggressivitet.

Kokain och Crack:

Kokainruset höjer puls, blodtryck, andningsfrekvens, kroppstemperatur, Ger bl.a. ökat självförtroende, minskad trötthet, försämrat omdöme och nedsatt reaktionsförmåga. Kan framkalla ångest, misstänksamhet, förföljelsemani och aggressivitet.

Lugnande medel:

Sömnmedel och lugnande medel kan användas som rusmedel och för att droga personer.

Vanliga preparat är Stesolid, Mogadon, Sobril, Temesta, Xanor, Imovane, Stilnoct, Rohypnol.

Tabletterna kan sväljas, rökas, krossas och drickas/injiceras. De innehåller bensodiazepiner eller besläktade ämnen och ger beroende. En påverkad person blir vanligen slö, kan bli pigg eller kylig. Dessa preparat blandas ofta med alkohol. Kan ge svåra förgiftningstillstånd och djup medvetslöshet. Vissa personer blir okontrollerbart aggressiva.

Referenser:

www.mobilisering.nu www.riskbruk.se www.1177.se

(10)

12Bilaga-Dudit

(11)