”Man har inte säkerhet i tankarna när man gör det, utan man gör det för att det ska göras”.
Byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor
Anna Lundquist
2020
Examensarbete, avancerad nivå (magisterexamen), 15 hp Arbetshälsovetenskap
Magisterprogram i arbetshälsovetenskap Handledare: Mats Djupsjöbacka
Examinator: Hans Richter
Abstract
Title: “You don’t do it to be safe, you do it to get it done” – Construction workers’
experiences of safety in the workplace linked to the risk of accidents resulting in injury or death
Author: Anna Lundquist
Program: Occupational Health Sciences 60 credits. Master thesis in Occupational Health Sciences 15 credits.
University of Gävle
Background: Construction workers work in high risk environments, where a
combination of factors contribute to increase the risk of accidents resulting in injury or death. Between 2009 and 2018, 89 accidents resulting in death happened in the Swedish construction business, but despite this there is a lack of research on the subject. That is why it is important to explore construction workers’ experiences of safety and risks in the workplace.
Aim: The aim of this study is to explore construction workers’ experiences of safety and risks linked to accidents resulting in injury or death.
Method: Eight construction workers were recruited to the study. Semi-structured interviews were done over telephone with the eight construction workers, after which the interviews were transcribed and analyzed using a qualitative content analysis.
Result: The overall theme that was identified from the experiences of the construction workers concerned health factors and risk factors in the workplace. Health factors such as participation, communication and preparation fit within the health factors, while physical and social risk factors, time pressure and vulnerability fit within the risk factors.
Conclusion: This study has described construction workers’ experiences of safety and risks in the workplace, but the area is still unexplored. Further research is needed to chart construction workers’ experiences of safety and risks more clearly. In future, interventions can be adapted to decrease construction workers’ risks of accidents resulting in injury and death for both individuals and groups.
Keywords: Construction worker, experience, risk, accidents, death
Sammanfattning
Titel: ”Man har inte säkerhet i tankarna när man gör det, utan man gör det för att det ska göras” – Byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor.
Författare: Anna Lundquist
Program: Arbetshälsovetenskap 60 hp. Examensarbete i arbetshälsovetenskap, magisternivå 15 hp.
Högskolan i Gävle
Bakgrund: Byggnadsarbetare arbetar i riskfyllda miljöer där en kombination av faktorer bidrar till att risken för olyckor och dödsolyckor är högre än i andra branscher.
Mellan 2009 och 2018 inträffade 89 olyckor med dödlig utgång inom svensk
byggverksamhet, men trots det saknas det forskning om ämnet. Därför är det viktigt att undersöka vilka upplevelser byggnadsarbetare har av säkerhet och risker på
arbetsplatsen.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad byggnadsarbetare har för
upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor.
Metod: Åtta byggnadsarbetare rekryterades till studien. Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med de åtta byggnadsarbetarna, varpå intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Det övergripande temat som kunde identifieras utifrån byggnadsarbetarnas upplevelser berörde friskfaktorer och riskfaktorer i arbetet. Inom detta tema rymdes friskfaktorer som delaktighet, kommunikation och förberedelser, medan det inom riskfaktorerna rymdes fysiska och sociala riskfaktorer, tidspress och utsatthet.
Slutsats: Denna uppsats har beskrivit byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet och risker på arbetsplatsen men ämnet är fortfarande outforskat. Fler studier behöver göras för att tydligare kunna kartlägga byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet och risker, vilka i sin tur kan användas till att anpassa interventioner för att minska risken för olyckor och dödsolyckor för byggnadsarbetare på individ- och gruppnivå.
Nyckelord: Byggnadsarbetare, upplevelse, risk, olyckor, död.
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
Arbetsmiljö inom byggbranschen ... 1
Byggnadsarbetares hälsa i arbetslivet ... 1
Normer kring maskulinitet... 1
Tidigare forskning ... 2
Problemformulering ... 3
Syfte ... 3
Frågeställningar ... 3
Metod ... 4
Design ... 4
Urval ... 4
Datainsamling ... 4
Analys ... 5
Forskningsetiska överväganden ... 5
Litteraturgenomgång ... 6
Resultat ... 7
Socialt säkerhetsarbete ... 10
Säkerhetskultur ... 11
Säkra rutiner ... 11
Kompetenta samarbetspartners ... 12
Fysiska riskfaktorer ... 13
Sociala riskfaktorer ... 14
Tidspress och stress ... 17
Inkompetenta samarbetspartners ... 18
Diskussion ... 18
Resultatdiskussion ... 18
Metoddiskussion ... 20
Slutsatser ... 22
Referenser ... 24 Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Bilaga 2 Informationsbrev och informerat samtycke
Bakgrund
Arbetsmiljö inom byggbranschen
Arbetsmiljölagen listar lagar gällande arbetsmiljö med syfte att bland annat förebygga skador och olyckor på arbetsplatsen (1). Enligt arbetsmiljölagen ska arbete ”planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö” (1 s. 15), samt att
”[a]rbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att
arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs” (1 s. 24).
Den som i huvudsak ansvarar för att arbetsmiljön på en arbetsplats uppfyller gällande regler och lagar är arbetsgivaren, men även arbetstagare har ansvar för att rapportera möjliga brister i arbetsmiljön som uppkommer (2).
Byggnadsarbetares hälsa i arbetslivet
Byggbranschen är en av de branscher som toppar statistiken när det gäller olyckor.
Enligt Arbetsmiljöverket (3) är det dubbelt så vanligt att byggnadsarbetare drabbas av arbetsplatsolyckor och sjukdomar än andra arbetstagare. Mellan 2009 och 2018
inträffade 89 olyckor med dödlig utgång inom byggverksamhet (4), följt av 81 olyckor med dödlig utgång inom näringsgrenen för jordbruk, skogsbruk och fiske inom samma tidsperiod.
Några anledningar till att arbetstagare inom byggbranschen drabbas av skador, olycksfall och dödsolyckor anses dels vara att arbetet som byggnadsarbetare är tungt och därför fysiskt belastande i det dagliga arbetet, och dels då byggnadsarbetare i många fall arbetar med handverktyg och maskiner, eller i miljöer där risken för olyckor ökar såsom på hög höjd (5, 6). Den vanligaste orsaken till skador och dödsfall för
byggnadsarbetare är fallolyckor (7), och det är vanligare att äldre personer skadar sig till följd av fallolyckor än yngre, som i större utsträckning istället skadar sig vid
användning av maskiner och verktyg (8).
Normer kring maskulinitet
maskulinitetsnormer på arbetsplatsen (9). Sammanställningen visar att normer inom byggbranschen kan påverka hur arbetstagarna ser på risker och säkerhet, vilket anses ha sin grund i att de maskulinitetsideal som kunde identifieras såg fysisk kraft, uthållighet, smärttolerans och praktisk erfarenhet av arbete inom byggbranschen som viktiga egenskaper (9 s. 9). Något som skulle kunna påverka förekomsten av olyckor och dödsolyckor är därför enligt kunskapssammanställningen att man litar mer på sin praktiska erfarenhet av hur arbetet bör utföras, istället för att ändra sitt arbetssätt efter vad någon utomstående har bestämt (9).
Tidigare forskning
Enligt en studie gjord i USA har äldre arbetare inom byggnadsindustrin större risk att dö till följd av en fallolycka, och att arbeta på tak eller på stegar utgjorde störst risk för de äldre arbetstagarna (10). En annan studie, även den från USA, undersökte med hjälp av fokusgrupper de möjliga anledningarna till att latinamerikanska byggnadsarbetare drabbas av arbetsrelaterade dödsfall i högre utsträckning än andra byggnadsarbetare (11). Några anledningar till detta var enligt fokusgrupperna att de latinamerikanska byggnadsarbetarna upplevde sig vara under tidspress från arbetsledare och kände att de behövde arbeta snabbt. De upplevde även att de inte kunde påverka säkerheten på arbetsplatsen eller vägra arbeta i en farlig arbetsmiljö i samma utsträckning som icke- latinamerikanske byggnadsarbetare, bland annat då det kunde vara hög konkurrens om jobben (11).
I en studie gjord i Australien förklarade forskarna att det sedan tidigare finns en länk mellan upplevd risk och agerande, enligt något som kallas riskhomeostasteorin (12).
Riskhomeostasteorin förklarar hur människor anpassar sig efter hur stor risk de upplever sig vara utsatta för, vilket innebär att man i regel tar mindre risker när man upplever sig vara i en oskyddad miljö och mer risker när man upplever sig vara i en säker miljö (13).
Studien undersökte om byggnadsarbetare kompenserar en säkrare arbetsmiljö med att öka riskerna i arbetet, och kom fram till att byggnadsarbetare i regel är mindre försiktiga i arbetet när de upplever att särskilda säkerhetsåtgärder på arbetsplatsen har satts in (12).
I en studie från USA undersöktes hur latinamerikanska takläggare hade för prioriteringar kring säkerhet på arbetsplatsen och användandet att personlig skyddsutrustning, såsom hjälmar och dylikt (14). Resultatet visade att
byggnadsarbetarna generellt sett prioriterade att arbeta effektivt framför att arbeta
säkert, och valde bort att använda skyddsutrustning när det påverkade hur effektivt arbetet kunde utföras, eller när det var obekvämt att använda skyddsutrustning (14).
Problemformulering
Byggnadsarbetare arbetar i riskfyllda miljöer där en kombination av faktorer bidrar till att risken för olyckor och dödsolyckor är högre än i andra branscher. Trots att
byggarbetsplatser idag arbetar systematiskt med att förbättra arbetsmiljön så drabbas byggnadsarbetare av olyckor i större utsträckning än i andra branscher. Frågorna som därför behöver ställas är varför det förebyggande arbetet inte ger större resultat, och vad det är som i praktiken gör att byggnadsarbetare drabbas av olyckor, när det finns så mycket bestämmelser om hur man ska utföra arbetet på ett så säkert sätt som möjligt.
Därför handlar denna uppsats om vad byggnadsarbetarna själva upplevt kring olyckor, dödsolyckor och säkerhet på både nuvarande och möjliga tidigare arbetsplatser, för att belysa hur de förhåller sig till risker i vardagen. Genom att förhoppningsvis kunna belysa om det bland byggnadsarbetare finns några hinder, oavsett om dessa är sociala eller praktiska, till att arbeta enligt rådande säkerhetsföreskrifter kan man bemöta dessa upplevda hinder för en säkrare arbetsmiljö.
Syfte
Denna uppsats syftar till att undersöka vad byggnadsarbetare har för upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor.
Frågeställningar
För att vidare belysa byggnadsarbetares upplevelser om säkerhet på arbetsplatsen har två frågeställningar formulerats:
* Vad upplevs kunna minska risken för olyckor och dödsolyckor?
* Vad upplevs kunna öka risken för olyckor och dödsolyckor?
Metod
Design
Denna uppsats är en intervjubaserad studie vars data analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Då syftet med studien är att förstå människors upplevelse av ett fenomen passar det bra att använda kvalitativa forskningsintervjuer som studiedesign.
Urval
Intervjupersonerna har valts ut genom ett så kallat snöbollsurval (17), där tillfrågade intervjupersoner har kunnat ge tips om ytterligare intervjupersoner. Från början var tanken att få ett tillräckligt stort urval för att kunna dra slutsatser om den hela underliggande populationen, men då det i denna studie fanns begränsningar i bland annat tid så är istället tanken att genom denna sorts urval kunna skapa en förståelse kring dessa utvalda byggnadsarbetares verklighet. Intervjupersonerna har rekryterats genom att en första kontakt togs med ett stort byggföretags huvudskyddsombud, som kunnat bistå med kontaktuppgifter till sju byggnadsarbetare som därefter blivit erbjudna möjligheten att delta i studien. Genom personlig kontakt har även ytterligare en
byggnadsarbetare från ett mindre byggföretag kunnat rekryteras, för att öka studiens trovärdighet. Totalt åtta byggnadsarbetare ingår i studien, och de intervjuer som genomfördes pågick i cirka 15-30 minuter.
Då yrkeskategorin byggnadsarbetare är bred och kan innefatta många yrken har den i detta sammanhang avgränsats till att innefatta personer som arbetar antingen med husbyggnad, träarbete eller betongarbete (15).
Datainsamling
Enligt Bryman (16) kan intervjuer skilja sig åt beroende på vilket utgångsläge man valt.
I detta fall kommer intervjuerna vara semistrukturerade, vilket innebär att det finns ett visst mått flexibilitet i intervjuernas upplägg (16). En intervjuguide har utformats som stöd för intervjuerna, se bilaga 1. Intervjuguiden har testats, varpå två av
intervjufrågorna har formulerats om för att göra frågorna så lättförståeliga som möjligt.
Detta har gjorts då personen som intervjun testades på hade svårt att förstå frågorna och bad mig förklara dem, och då frågorna utan problem kunde förenklas utan att tappa sin innebörd. Dessutom har en fråga lagts till, för att fånga intervjupersonernas tankar om
möjliga riskgrupper. De inspelade intervjuerna samt transkriberingarna förvarades på ett säkert ställe på en lösenordsskyddad dator där ingen utomstående hade möjlighet att ta del av materialet.
Analys
De transkriberade intervjuerna genomgick en kvalitativ innehållsanalys och analysen skedde på manifest nivå, vilket betyder att det som analyseras var den faktiska texten i sig, istället för en underliggande mening (17). Det innebar att de transkriberade
intervjuerna lästes igenom och att meningsbärande enheter kunde urskiljas. Dessa meningsbärande enheter kunde därefter kondenseras och abstraheras, varpå teman, subteman, kategorier och subkategorier identifierades (18).
Forskningsetiska överväganden
För att visa på god etik är de intervjuer som spelats in och transkriberats konfidentiella, och de har förvarats på så sätt att det inte finns någon möjlighet att någon utomstående kunnat få tillgång till inspelningarna eller transkriberingarna. Intervjudeltagarna skrev även under ett informerat samtycke, och de fick information om att de när som helt kan dra tillbaka sitt deltagande (18).
Därutöver har ansträngningar gjorts för att följa de forskningsetiska principer som tagits fram av Vetenskapsrådet (19). Enligt Vetenskapsrådet finns det fyra huvudkrav som ska uppfyllas för att den forskning man gör ska vara etiskt godkänd. Dessa krav är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (19).
Informationskravet kommer uppfyllas genom att alla intervjupersoner informerats om vad syftet med deras deltagande är, att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst kan dra tillbaka sitt deltagande. Samtyckeskravet kommer att kunna uppfyllas genom att intervjupersonerna kommer behöva visa på ett informerat samtycke genom att ta del av och skriva under det informationsbrev som finns bifogat som bilaga 2.
Konfidentialitetskravet kommer att kunna uppfyllas genom att se till att alla uppgifter som kan spåras till någon av intervjupersonerna, eller på annat fall bidra till att
identifiera dem, lagras och behandlas på så sätt att ingen obehörig har tillgång till dem.
Nyttjandekravet kommer att uppfyllas genom att all data som samlas in endast kommer
Litteraturgenomgång
Vid sidan om arbetet med intervjustudien har en litteratursökning gjorts för att samla relevant vetenskaplig information. Sökningen av denna information har skett i
databasen PubMed, med sökorden som redovisas i tabell 1 nedan. Sökorden har tagits fram genom användning av verktyget SPIDER, som tydligt kan fånga upp de behov som finns inom kvalitativ forskning (20). Den första sökningen var en testsökning, som trots det gav resultat. Därför har den inkluderats i tabellen.
Tabell 1. Litteratursökning
Databas Datum Sökord Filter Antal
träffar
Antal valda artiklar utifrån titel
Antal valda artiklar utifrån abstract (motsvarande artikel i referenslistan) PubMed 20-02-16 construction
work* AND accidents AND death
Published in the last 10 years
9 2 2 (10, 11)
PubMed 20-03-01 Experience* OR view* OR thought* OR attitude* AND accident* OR injur* OR death OR fall* AND contruction OR construction work* OR
building work OR building trade
Published in the last 10 years
7 2 0
work* AND safety OR risk*
PubMed 20-03-01 construction OR construction work* OR building work’
OR building trade work* OR
construction industry AND safety OR risk*
AND accident*
OR injur* OR death AND qualitative
Published in the last 10 years, species:
humans, language:
English, ages:
adult 19- 44 years and middle aged 45- 64 years
79 5 2 (12, 14)
Resultat
För att samla in data till resultatet har åtta byggnadsarbetare intervjuats, varpå dessa intervjuer har transkriberats och analyserats, genom en kvalitativ innehållsanalys.
Av de åtta byggnadsarbetarna är sju från samma företag, medan en är från ett annat företag. Alla är män och två av byggnadsarbetarna är murare och sex av
byggnadsarbetarna är snickare. Två av byggnadsarbetarna är även lagbossar, två är skyddsombud och en är huvudskyddsombud. Intervjuerna gjordes mellan 2020-04-08 och 2020-05-10, och sju intervjuer genomfördes på vardagar och en på helgen.
Intervjuerna har gjorts över telefon, och informerat samtycke har samlats in via e-mail och över telefon.
Resultatet har efter genomförd innehållsanalys delats in i 15 subkategorier som därefter
för att kunna skapa det övergripande temat friskfaktorer som främjar ett säkert arbete och riskfaktorer som ökar risken för olyckor och dödsolyckor, se tabell 2, och på grund av platsbrist, tabell 3 och 4. Detta tema samt de kategorier som ryms inom temat kan då bidra till att besvara syftet som är att undersöka vad byggnadsarbetare har för
upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor.
Tabell 2. Identifierade frisk- och riskfaktorer hos byggnadsarbetare
Tema Friskfaktorer som främjar ett säkert arbete och riskfaktorer som ökar risken för olyckor och dödsolyckor
Subteman Friskfaktorer Riskfaktorer
Kategorier Socialt
säkerhets- arbete
Säkerhets- kultur
Kompetenta samarbets- partners
Säkra rutiner
Sociala riskfaktorer
Fysiska riskfaktorer
Inkompetenta samarbetspartners
Tidspress och stress
Tabell 3. Identifierade friskfaktorer hos byggnadsarbetare
Tema Friskfaktorer som främjar ett säkert arbete och riskfaktorer som ökar risken för olyckor och dödsolyckor
Subtema Friskfaktorer
Kategorier Socialt säkerhetsarbete Säkerhets- kultur
Säkra rutiner Kompetenta samarbetspart ners
Sub- kategorier
Delaktighet Engagerad ledning
Kommunikation Attityd till säkerhet
Förberedelser Kunniga arbetare
Koder Samarbete och
delaktighet på arbetsplatsen Involvering ökar säkerheten Alla arbetar för att öka säkerheten
En seriös arbetsledning jobbar säkert En seriös ledning underlättar för de anställda
Kommunikation om arbetsmiljön kan belysa brister Kommunikation kan förhindra framtida olyckor
Påminnelser om säkerheten kan få byggnadsarbetare att arbeta säkrare Säkerhetskulturen är stark
En arbetsberedning kan bidra till att planera arbetet och undvika risker Genom att planera dagens arbete kan risker undvikas Om arbetet planeras innan det utförs kan man belysa och undvika risker Om man förbereder sig innan arbetet kan man undvika att utsätta sig för fara
Genom en
arbetsberedning kan man undvika risker God planering medför att man kan undvika risker
Utbildad personal är trovärdig Konsekventa samarbetsparters gör arbetet säkrare Firmor där personalen är kunnig arbetar säkert
Socialt säkerhetsarbete
Delaktighet
Vissa byggnadsarbetare poängterade vikten av delaktighet och involvering av alla på arbetsplatsen i arbetet. Detta upplevs öka samarbetet och involveringen mellan alla på arbetsplatsen och därigenom öka säkerheten.
” …[A]llihopa inifrån kontoret och alltihopa, när man blir involverad och får lov att va med då ramlar alla bitar på plats. I säkerheten och sånt här […] för att få en säker arbetsplats, det är involvering så alla är delaktiga i hela processen” – Intervjuperson 2.
”Ja det är ju ett aktivt skyddsarbete, och inte bara utav skyddsombudena då, utan av samtliga […] man säkerställer att det […] inte ska finnas några risker, för vi gör ju riskbedömningar på allt möjligt, så det är ju det som är viktigt” – Intervjuperson 6.
Engagerad ledning
Några av byggnadsarbetarna framhöll vilken stor betydelse en engagerad ledning har för säkerhetskulturen på arbetsplatsen. Om ledningen prioriterar säkerheten på arbetsplatsen så blir det mycket lättare för byggnadsarbetarna att också prioritera att arbeta säkert.
”Men det är nog mycket alltså arbetsledningens jobb för att få alla att ta det seriöst.
Det är ganska mycket sånt här ”äh vad fan, det är lugnt, jag ska bara…” och om man då har en arbetsledning som då uppmuntrar säkert arbete så blir det lättare liksom” – Intervjuperson 8.
Kommunikation
Öppen kommunikation upplever vissa byggnadsarbetare är nödvändigt för säkerheten på byggarbetsplatsen. Detta bland annat då man genom att våga prata om när saker gått fel och när olyckor inträffat kan förhindra att liknande olyckor inträffar i framtiden.
”…[D]et är ju återigen för att minska risken det är ju den här involveringen,
delaktigheten, man får folk då till att öppna sig och pratar, och berättar om riskerna […]. Har det skett en olycka så […] man måste ju berätta ”fan jag tabbades mig, det blev fel” […] att man är öppen och pratar om det så man kan hitta en lösning så att inte det ska uppnå igen” – Intervjuperson 2.
Säkerhetskultur
Attityd till säkerhet
Vissa byggnadsarbetare upplever att attityden gällande säkerheten på arbetsplatsen påverkar hur säkerheten prioriteras på arbetsplatsen. Byggnadsarbetarnas attityd om säkerhet kan även bidra till att sprida ett säkerhetstänk till andra som av olika anledningar inte tänker likadant.
”Säkerhetskulturen har ju blivit starkare hos vissa kan man väl säga. Att folk tänker mer” – Intervjuperson 5.
”[N]är vi har en […] oavsett vilket land de än kommer ifrån […] jag brukar ju oftast och mina kollegor säger ju till när vi ser ett felaktigt beteende för […] ingen ska skada sig hos oss eller råka ut för nånting… och då, är det vi som säger till […] då lyssnar dom ju, då är ju inte dom besvärliga så det är ju dom arbetarna tacksamma för men […] många ställen där det bara är utländsk arbetskraft, tyvärr, då […] måste killarna och tjejerna som är där göra som basen säger för annars är man inte önskvärd” – Intervjuperson 2.
Säkra rutiner
Förberedelser
Majoriteten av byggnadsarbetarna upplever att goda förberedelser är något av det viktigaste för att kunna arbeta säkert och förhindra olyckor. Dessa förberedelser kan bestå av bland annat arbetsberedningar eller morgonmöten, under vilka dagens möjliga risker gås igenom så att de kan undvikas.
”[Vi har] nånting […] det kallas morgonmöte, och det är fem minuter varje morgon innan arbetet startar. Då går ledningen ihop med lagboss […] igenom dagens risker samt vilka arbetsmoment som ska utföras och vilka hinder som kan uppstå […] normalt sett va så sparar det in oerhört mycket både tid och risker” – Intervjuperson 4.
”[Vi har] ju en arbetsberedning, och då har vi en mall som vi går igenom där allt från vilka verktyg vi behöver och […] vilka risker det är. […] Så där brukar man kunna förebygga de flesta risker redan innan man har börjat på själva jobbet” -
”[D]et är ju arbetsberedningen […] och sen att folk är mer på tårna, att vi är mer noggranna med vad vi gör […] vi väljer liksom arbetsmetod och vi väljer maskiner och allting för att underlätta både muskulära skador och riktiga olyckor om man säger va”
– Intervjuperson 6.
Kompetenta samarbetspartners
Kunniga arbetare
Något som vissa byggnadsarbetare också upplever som avgörande för att undvika olyckor och för att kunna arbeta säkert på arbetsplatsen är utbildade anställda. Oavsett om det gäller personer på företaget eller om det gäller underleverantörer så är det viktigt att alla byggnadsarbetare har utbildning och erfarenhet av sitt arbete. Dessutom medför ett kontinuerligt arbete med samma underleverantörer att prioriteringen av säkra
arbetssätt kan snappas upp av underleverantörerna, så att de säkra arbetssätten sprids.
”[D]et handlar här om utbildad personal på seriösa företag. För alltså, man är så beroende […] så att du måste ha såna som du litar på” – Intervjuperson 4.
”Nä men det blir bättre och bättre i alla fall, som nu när vi har jobbat med samma underentreprenör i ett par år nu, då har de liksom snappat upp också och fattar också [hur man arbetar säkert]” – Intervjuperson 7.
”Nej, det gäller att man satsar på lite kvalitet på firmor och sånt kanske när man bygger ställning, att man inte bara tar det billigaste kanske. Att man går på såna som vet vad de gör” – Intervjuperson 7.
Tabell 4. Identifierade riskfaktorer hos byggnadsarbetare
Tema Friskfaktorer som främjar ett säkert arbete och riskfaktorer som ökar risken för olyckor och dödsolyckor
Subtema Riskfaktorer
Kategorier Fysiska riskfaktorer Sociala riskfaktorer Tidspress och stress Inkompetenta
samarbets- partners
Subkategori er
Riskfyllda arbets- uppgifter
Riskfylld arbetsmiljö
Attityd till risker
Kommun -ikation
Utsatthet Okunskap Tidsbrist Stress Okunniga arbetare
Koder Arbete på höjd är riskfyllt Chaufförer riskerar att drabbas av olyckor Elektrikers arbeten är riskfyllda Ställningsbygga re utsätts för risk i arbetet Takarbetare, ställningsbyggar e och
betongmontörer utsätts för risk i arbetet Ställningsbygga re riskerar att drabbas av olyckor
Alla riskerar att träffas av fallande föremål Fallolyckor är vanligast Fallande föremål och fall från höjd är risker Vissa moment medför klämrisk, och höjden är en risk Vissa arbetsplatser saknar yta
Genomgående genvägar gör att man utsätts för risker
Man slarvar med förberedelser för att de bara ska göras för att göras Man tar genvägar för att komma vidare i arbetet Man följer regler mest för sakens skull
Olika åsikter inom företaget medför att regelverket inte alltid följs Äldre
byggarbetare har en högre riskacceptens Man använder verktyg fel för att ta genvägar
Om man inte kan stå upp för sig ökar risken för olyckor Vissa vågar inte tala om när något är fel Utländska arbetare vågar inte säga emot Utländska arbetare går miste om informatio n då de inte kan språket
Utländska arbetare riskerar att bli uppsagda om de inte gör som de är tillsagda
Man blundar för om utländska arbetare följer reglerna så länge det gynnar företaget
Okunskap om säkerhet gör att man accepterar risker Arbetare som saknar utbildning och erfarenhet medför risker
Tidsbrist kan medföra att planering inte hinns med Tidsbrist kan medföra stress
Kortare byggtider medför stress som gör en irrationell Stress gör att man utsätts för risk
Stress gör att man tar genvägar Stress gör att man tar farliga genvägar
Nya företag har inte alltid ett säkerhetstänk
Fysiska riskfaktorer
Riskfyllda arbetsuppgifter
Något som byggnadsarbetarna upplevde ökade risken för olyckor och dödsolyckor var vissa arbetsuppgifter, och särskilt arbetsuppgifter som utförs mer av en viss yrkesgrupp än andra, som exempelvis ställningsbyggare eller elektriker.
”[D]et är nog takarbetare, ställningsbyggare som jag tror ligger mest i riskzon […]
betongmontage och sånt liknande” – Intervjuperson 6.
”[D]et ser jag som det farligaste, det är elektrikers arbeten i så fall. Nej men el är ju alltid farligt så sett, så det kan ju hända” – Intervjuperson 5.
”Jag tror att just ställningsbyggare och sånt är en utsatt grupp. Just med att de jobbar på höjden där, och det är liksom de som ska bygga så att det blir säkert för oss, medan de kanske inte har det så säkert egentligen […] för det har man ju märkt också att alla använder inte sina […] fallselar […] de har ju de på sig men de är inte kopplade” – Intervjuperson 7.
Riskfylld arbetsmiljö
Många byggnadsarbetare upplevde även att själva arbetsplatsen i sig kunde utgöra en stor risk för olyckor. Detta gällde både för arbetsplatsens utformning i sig, men även för sådana faktorer som hög höjd och fallande föremål från hög höjd som riskerar att drabba alla på en byggarbetsplats.
”[A]lla de här svåra tillbuden man har haft, det har vart faktiskt från höjd, och då pratar jag om höjd på över 15-20 meter. […] Vi pratar om tre till […] fyra våningar upp där det har hänt olika saker som kommit ner på marken, eller typ gått igenom alla våningar” – Intervjuperson 3.
”Hur långt man har kommit på ett projekt så finns det ju risker för alla oavsett vilken yrkesgrupp du än är i […] alla har ju den risken att få nånting som ramlar ner från huset så att säga” – Intervjuperson 2.
[V]issa arbetsplatser är ju väldigt tajta […] ont om yta, allt ska stå på varann höll jag på att säga” – Intervjuperson 1.
Sociala riskfaktorer
Attityd till risker
Flera byggnadsarbetare upplever att medarbetarnas attityder till risker kan ha en stor påverkan på hur man utför sitt arbete och på hur man ser på säkerhet. Detta kan kopplas till allt från särskilda gruppers riskacceptans till synen på regler och arbetssätt.
”Jag kan nog säga som såhäringa att riskacceptansen, den hänger ihop med åldern, både hos yrkesarbetare och tjänstemän. Ju äldre, ju högre riskacceptans. […] Jag har väl sågat massor av gånger utan skydd om du förstår mig […] inte vart så kinkig med att ställning ska vara rätt för att jag vet det, att den blåser inte omkull, problemet är alla gånger du gör fel” - Intervjuperson 4.
”Att man liksom, man gör det [följer regler] för att det ska göras, men det finns ingen substans i det hela” – Intervjuperson 3.
”Sen kan jag lägga till det att även inom företaget […] så finns det olikheter, alltså det är ett stort företag, det är många produktions- och projektchefer, det är många som har väldigt olika syn på hur arbetsplatsen ska se ut, fast man har samma regelverk, så att […] ibland […] efterlevs det nästan perfekt, men ibland efterlevs det nästan inte alls” – Intervjuperson.4.
”[D]et är mycket handhavandefel och att man använder verktyg fel. […] Det är den mänskliga faktorn där, man ska ta lite genvägar och fixa snabba grejer” –
Intervjuperson 7.
Kommunikation
Kommunikation, eller snarare brist på kommunikation, upplever vissa byggnadsarbetare som något som har en stor påverkan på särskilt individens risk för att drabbas av en olycka. Detta då en brist på kommunikation kan medföra att man som byggarbetare utför ett arbete på ett sätt som inte känns bra eller som är felaktigt, men som man upplever att man inte kan göra något åt, av olika anledningar. Dessutom upplevs utländska byggnadsarbetare utsättas för en särskild risk om det inte kan ta till sig information.
”[O]m du inte är som sagt var en person som säger ifrån. Det hänger änna ihop lite grann hur man är som person i dom här lägena […] om nån trycker på och säger att det ska gå fort eller om det är stressigt, och vågar du inte säga emot där då så kan det ju, då kan det ju gå fel” – Intervjuperson 2.
”[V]i har morgonmöten då, innan man går ut och jobbar. Då är det tänkt så att alla […] som jobbar på platsen ska vara med […] och i princip är det aldrig att alla är med.
De […] består också då av utländsk arbetskraft då, och de kan inte språket […] av
språkhänsyn är de ju inte med på morgonmötena […] det blir för krångligt liksom om man ska ha översättning” – Intervjuperson 3.
”Ja, det är våra utländska kompisar som kommer hit och jobbar […] de skulle ju inte våga säga emot heller om det är något de upplever är farligt” – Intervjuperson 2.
Utsatthet
Vissa byggnadsarbetare upplever att de som är mest sårbara på arbetsplatsen är de vars anställning är osäker, och vars kritik om arbetsförhållanden kan leda till deras avsked.
”[D]om vågar ju inte säga nej […]. Men många utav våra utländska kamrater som kommer de blir ju tillsagda att […] ”utför arbetet”. Och […] dom kan inte säga nej, för då upplever deras basar att ”vi har en besvärlig jävel, han gör inte som jag säger […]
han kan vi inte ha kvar här” – Intervjuperson 2.
”[T]a som en UE då som vi har […] då är de från Östeuropa […] och då är det så att man ser till att ställningarna de jobbar på är liksom godkända […] alltså man tittar inte till det om det de gör är bra eller dåligt för dom, det räcker om det är bra för företaget.
Sen om de följer liksom de här reglerna med personlig skyddsutrustning och så, det skiter man i. […] Men sen att företaget har sitt på det torra, dit går man men inte längre” – Intervjuperson 3.
Okunskap
Vidare ses okunskap som en viktig påverkansfaktor när det kommer till risker på en byggarbetsplats. En del byggnadsarbetare upplever att vissa som arbetar på
byggarbetsplatserna helt saknar utbildning, vilket ses som en stor risk för olyckor.
”Problemet är det va att det kommer folk här va […] du kan börja på ett byggbolag […] du har aldrig varit på en arbetsplats, du har noll utbildning va, den enda
utbildningen du får […] branschen har en gemensam […] sen den utbildningen du får vad som gäller, den får du av mig […] på en halvtimme […] så det är omöjligt att nå fram. […] Du kommer in outbildad va – Intervjuperson 4.
[D]e kanske inte […] vet om någon annan arbetsmetod heller så att säga, det är klart att, det behöver inte vara pondusen, att känner man inte till det och någon säger att
”det här gör vi för det går fort” […] det kan ju finnas att man har glömt av med säkerheten då” – Intervjuperson 2.
Tidspress och stress
Tidsbrist
Pressade byggtider och tidsbrist upplever vissa byggnadsarbetare är en stor risk, då vissa kan komma att slarva eller stressa för att försöka hinna utföra arbetet enligt tidsplanen.
”[T]idsplanen hålls största fokus på, så man inte sitter i skiten […] jag tänker att man blir stressad om du förstår mig va […] vi har ju nånting som heter takter va, och det däringa är nånting som är jättebra. […] [P]roblemet är ibland så blir takterna för tuffa” – Intervjuperson 4.
”[D]et är ju de här pressade byggtiderna vi har, att allting ska hittas moment som ska gå fortare och fortare, och […] där kan man falla mellan fingrarna den här
riskbedömningen som ska göras” – Intervjuperson 2.
Stress
Enligt en del byggnadsarbetare är dessutom stress en viktig faktor som kan leda till att man utsätts för risk. Stress upplevs kunna leda till att man handlar utan att tänka efter och tar snabba genvägar som kan få stora konsekvenser.
”[T]yp stress liksom, tidsplanen. Tycker jag ökar risken […] om man jobbar på till exempel ackord liksom, så vill du ta alla genvägar som finns typ, och det kanske är att […] man tar den här lättare vägen som går mycket snabbare men som också är farligare” – Intervjuperson 8.
”[D]et upplever man ju […] kortare byggtider och allt det där, det medför ju stress, och stress är ju helt klart att du är ju inte helt rationell emellanåt om du är för stressad” – Intervjuperson 2.
”Stressen finns ju alltid där så att säga, det kommer du nog aldrig ifrån. Att man tar […] genvägen istället för den riktiga vägen kanske nån gång” – Intervjuperson 5.
Inkompetenta samarbetspartners
Okunniga arbetare
Enligt en byggnadsarbetare medför det en risk att arbeta med olika underentreprenörer varje gång ett nytt projekt startar, då det innebär att man tvingas börja om från början med att utbilda om säkerhet och arbetssätt på arbetsplatsen.
”[D]et är ingen kontinuerlighet i våra samarbetspartners […] för rätt som det är så blir det ett nytt projekt och då dyker det upp ett nytt företag […] då får man börja om många gånger med utbildningen och tänket” – Intervjuperson 4.
Diskussion
Resultatdiskussion
Denna studies syfte var att undersöka vilka upplevelser byggnadsarbetare har av
säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor. För att besvara syftet formulerades två frågeställningar, som ämnade fånga vilka faktorer som
upplevdes öka respektive minska risken för att drabbas av olyckor och dödsolyckor.
Resultatet visar att byggnadsarbetares upplever att det finns både klara friskfaktorer som främjar ett säkert arbete och riskfaktorer som ökar risken för olyckor och dödsolyckor.
De faktorer som upplevs främja säkerheten på arbetsplatsen är bland annat delaktighet på arbetsplatsen, att man arbetar med en engagerad ledning och att man känner att man kan kommunicera öppet om saker man gjort fel eller andra brister på arbetsplatsen.
Dessutom upplevs säkerheten främjas genom goda förberedelser, kunniga arbetare och en god attityd till säkerhet.
De faktorer som istället upplevs öka risken för olyckor och dödsolyckor på arbetsplatsen är vissa riskfyllda arbetsuppgifter och delar av arbetsmiljön,
byggnadsarbetarnas attityder till risker och om deras förmåga att kommunicera, både kopplat till språkkunnighet och till oförmåga att säga ifrån. Något som också ses som riskfyllt är den utsatthet som särskilt utländska byggnadsarbetare anses drabbas av, och vissa byggnadsarbetares okunskap, i form av brist på utbildning och erfarenhet.
Dessutom upplevs tidsbrist och stress vara en stor risk för att man tar genvägar och slarvar, samt okunskap från samarbetspartners gällande säkerhet.
Eftersom studiens resultat är baserat på intervjuer med åtta byggnadsarbetare är det dock viktigt att framhålla att detta resultat inte kan anses gälla för alla
byggnadsarbetare, då målet med studien snarare har varit att beskriva just dessa åtta byggnadsarbetares verklighet, baserat på deras upplevelser.
Tidigare forskning
Enligt riskhomeostasteorin är människor mer benägna att acceptera risker om de upplever att de befinner sig i en säker miljö (13). Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan upplevd säkerhet och ökad riskacceptans för byggnadsarbetare på arbetsplatsen, det vill säga att byggnadsarbetare enligt en studie från Australien kompenserade en arbetsmiljö där säkerhetsåtgärder vidtagits med ett mer riskfyllt beteende (12).
När det gäller risken för att drabbas av olika sorters olyckor så har äldre byggnadsarbetare större risk att skada sig till följd av fallolyckor än yngre
byggnadsarbetare (8), och enligt en kunskapssammanställning som Arbetsmiljöverket tagit fram så sågs praktisk erfarenhet av arbete inom byggbranschen som en viktig egenskap inom ett manlighetsideal. Att lita på sina egna erfarenheter av hur arbetet kan utföras, även om det inte är helt enligt regelverket, kan därför vara någonting som kan påverka hur man ser på säkerhet och risker (9).
Detta kan kopplas till kategorin attityd till risker i resultatet, där byggnadsarbetarnas upplevelser av hur individers attityd till risker påverkar bland annat hur mycket risk de är villiga att acceptera i arbetet. Särskilt intervjuperson 4 upplevde att riskacceptansen ökade hos både tjänstemän och yrkesarbetare ju äldre man blir, och menade att just erfarenheten hade en stor betydelse för hur mycket risk man som individ kunde acceptera. Detta stämmer överens med tidigare litteratur men, som intervjuperson 4 också påpekar i sitt citat så är problemet när det blir fel. Riskacceptans, oavsett om det kan kopplas till maskulinitetsnormer eller riskhomeostasteorin skulle kunna bidra till att äldre byggnadsarbetare i större utsträckning än yngre byggnadsarbetare skadar sig till följd av fallolyckor.
Något annat som kan kopplas till resultatet är en studie från USA som gjordes för att undersöka vilka möjliga anledningar det fanns till att latinamerikanska
byggnadsarbetare. Där framkom det att de latinamerikanska byggnadsarbetarna i större utsträckning upplevde en tidspress från arbetsledare, och en oförmåga att kritisera säkerheten på arbetsplatsen eller vägra arbeta i en farlig arbetsmiljö, då det kunde vara hög konkurrens om jobben och man inte ville bli avskedad (11). Dessa upplevelser stämmer överens med de upplevelser som beskrivits under kategorin utsatthet i resultatet, där flera byggnadsarbetare har beskrivit utländska byggnadsarbetare som särskilt utsatta, antingen när det gäller deras oförmåga att vägra utföra riskfyllt arbete av rädsla för att mista sitt arbete, som intervjuperson 2 tar upp, eller företagets
riskacceptans gällande utländsk arbetskraft, då deras säkerhet spelar mindre roll än företagets säkerhet, som intervjuperson 3 beskriver. Det innebär att utländska byggnadsarbetare i regel verkar vara i en mer utsatt position på arbetsplatsen, där de kanske inte har råd att riskera sitt arbete för säkerhetens skull. Dessvärre kan det istället få stora konsekvenser i form av en ökad risk för olyckor och dödsolyckor,
Relevans för arbetshälsovetenskap
Som tidigare nämnts är denna studies resultat endast en beskrivning av åtta byggnadsarbetares verklighet, och inte något som kan sägas representera alla
byggnadsarbetare. Däremot kan studien ses som en grund på vilken framtida forskning kan göras. För att kunna dra slutsatser om byggnadsarbetares upplevelser om vilka möjliga faktorer som kan hindra eller möjliggöra ett genomgående säkerhetsarbete på byggarbetsplatser så behövs ett större och mer varierat urval. Även om resultatet inte kan anses gälla för alla byggnadsarbetare kan man ändå få en indikation på särskilda områden som kan vara intressanta att fokusera på i framtida forskning, bland annat utsatthet hos olika grupper av byggnadsarbetare.
Metoddiskussion
För att öka studiens trovärdighet bör studiens metods styrkor och svagheter öppet och ärligt diskuteras. Detta kommer att göras i detalj nedan.
Studiedesign
Valet av studiedesign anses vara en styrka i detta fall, då det var lämpligt att använda en kvalitativ intervjustudie för att besvara syftet. Då en intervjustudie kan användas till att få möjlighet att förstå fenomen och situationer (18) ansågs studiedesignen passa bra.
Urval
Studiens urval har dessvärre sina svagheter, vilket kan förklaras med den rådande pandemin. Den osäkra situationen som orsakats av förekomsten av viruset Covid-19 angavs av många företag som ett hinder för att kunna delta i studien. Därför har det slutgiltiga urvalet av deltagare blivit begränsat, vilket tydligt märks då sju av åtta intervjupersoner är från samma företag. Företaget i fråga är ett av de större
byggföretagen i Sverige, vilket har inneburit att intervjupersonerna ändå bland annat har arbetat olika länge och i olika städer, men då detta snarare skedde av en slump än någon faktisk planering så kan det i bästa fall ses som en slumpmässig styrka. Det är dessutom svårt att avgöra om det är en styrka eller svaghet att några intervjupersoner, förutom att arbeta som byggnadsarbetare, även arbetade som skyddsombud och
huvudskyddsombud, då dessa kan antas ha mer kunskap om vilka faktiska risker som finns på en arbetsplats, till skillnad från andra byggnadsarbetare som möjligen kan beskriva sina personliga upplevelser tydligare, istället för att berätta om vad som stämmer rent statistiskt. Detta behöver dock inte ha varit en nackdel, det är något som läsaren får avgöra, men det är möjligt att resultatet hade blivit annorlunda om
skyddsombud och huvudskyddsombud exkluderades. På grund av svårigheterna med att hitta villiga deltagare till studien med anledning av Covid-19 fanns ingen möjlighet att exkludera intervjupersoner av någon anledning, så det är något som kan ha påverkat resultatet.
Därför är det även intressant att diskutera byggföretagets inblandning in rekryteringen av deltagare till studien. Som tidigare nämnts i metoden så kontaktades ett
huvudskyddsombud i första hand, som bistod med kontaktuppgifter till sju av åtta byggnadsarbetare. Det är möjligt att huvudskyddsombudet medvetet valt ut
byggnadsarbetare som har en positiv syn på företaget och som är mer medvetna om hur man undviker risker i arbetet, för att ge en positiv bild av företagets säkerhetsarbete. Det är något som måste tas i beaktande, och något om inte kan bekräftas. Det är även
möjligt att huvudskyddsombudet antingen valde ut möjliga deltagare till studien på måfå, eller antog att studien skulle gynnas av att deltagarna var särskilt kunniga inom säkerhetsarbete. Oavsett om det fanns en baktanke bakom urvalet eller ej så är det omöjligt att kontrollera eller ändra i efterhand. Då det inte är möjligt att veta hur
Datainsamling
En av de saker som har påverkat datainsamlingen är nödvändigheten att utföra alla intervjuer över telefon istället för ansikte mot ansikte, som det från början var tänkt. Att behöva utföra telefonintervjuer hade dock sina fördelar, bland annat att flexibiliteten kring när intervjuerna skulle utföras ökade.
Något annat som kan ha påverkat studiens resultat är den intervjuteknik som har
utvecklats under intervjuernas gång. Dessvärre finns det en skillnad mellan den eller de första intervjuerna som genomfördes och intervjuerna som gjordes senare, nämligen författarens pratgladhet. Med det avses att det i början var svårt att sitta i mer eller mindre obekväma tystnader i väntan på svar från intervjupersonerna, medan det blev lättare ju fler intervjuer som genomfördes. En lärdom av detta är att göra plats i tidsplanen för att öva på intervjuteknik innan intervjuerna ska genomföras, för att möjliggöra så bra intervjuer som möjligt.
Analys av data
Graneheim och Lundman (21) menar att verkligheten tolkas på olika sätt och att det inte går att komma ifrån att en persons tolkning av data är subjektiv. Det är något som är viktigt att ha i åtanke när man läser denna studies resultat, men något som får ses som en styrka är redovisningen av analysprocessen i tabeller. Det flera tabeller som tydligt redovisar vilka koder som gett upphov till vilka kategorier och teman. Detta görs för att visa på transparens.
Slutsatser
Byggnadsarbetares arbete präglas av risker, och en kombination av faktorer bidrar till att risken för olyckor och dödsolyckor är högre i byggbranschen än i andra branscher.
Syftet med denna studie var därför att undersöka vad byggnadsarbetare har för
upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor.
Resultatet visar att byggnadsarbetare upplever att det finns både friskfaktorer, som främjar säkerheten på arbetsplatsen, och riskfaktorer som ökar risken för olyckor och dödsolyckor på arbetsplatsen. Bland friskfaktorerna upplevdes särskilt socialt
säkerhetsarbete och säkra rutiner som viktigt, och bland riskfaktorerna upplevdes bland annat fysiska och sociala riskfaktorer kunna öka risken för att drabbas av olyckor och dödsolyckor. Byggnadsarbetares upplevelser om säkerhet och risker på arbetsplatsen är
trots allt ett något outforskat område. Fler studier behöver göras för att tydligare kunna kartlägga byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet och risker, vilka i sin tur kan användas till att anpassa interventioner för att minska risken för olyckor och dödsolyckor för byggnadsarbetare på individ- och gruppnivå.
Referenser
1. Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljölagen och dess förordning med kommentarer 21 april 2018. 2018 May 2018.
2. Byggnads. Arbetsmiljö 2020 [updated 2020-02-03; cited 2020 February 23].
Available from: https://www.byggnads.se/medlem/arbetsmiljo/.
3. Arbetsmiljöverket. Byggnads- och anläggningsarbete 2019 [updated 2019-01-24;
cited 2020 February 14]. Available from: https://www.av.se/produktion-industri-och- logistik/bygg/.
4. Arbetsmiljöverket. Antal dödsfall i arbetsolyckor efter näringsgren 2009-2018. In:
analys Efso, editor. Arbetsmiljöverket: Arbetsmiljöverket; 2019.
5. Stenberg M. Bortom noll - En hälsofrämjande byggbransch. Luleå tekniska universitet: Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle; 2016.
6. Arbetsmiljöverket. Byggverksamhet - Korta arbetsskadefakta. 2018.
7. Arbetsmiljöupplysningen.se. Byggnadsarbetare [cited 2020 February 14]. Available from: https://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Yrken/Byggnadsarbetare/.
8. Håll Nollan. Statistik 2018 [updated 2020-01-12; cited 2020 February 15]. Available from: https://www.hallnollan.se/kunskap/statistik.
9. Ek Å, Olofsdotter G. Genusperspektiv på olycksfall och dödsolyckor i arbetslivet.
2017.
10. Dong XS, Wang X, Daw C. Fatal falls among older construction workers. Human factors. 2012;54(3):303-15.
11. Roelofs C, Sprague-Martinez L, Brunette M, Azaroff L. A qualitative investigation of Hispanic construction worker perspectives on factors impacting worksite safety and risk. Environmental health : a global access science source. 2011;10:84.
12. Feng Y, Wu P. Risk compensation behaviours in construction workers' activities.
International journal of injury control and safety promotion. 2015;22(1):40-7.
13. Levym D, Miller T. Review: Risk Compensation Literature — The Theory and Evidence. Journal of Crush Prevention and Injury Control. 2000;2:75-86.
14. Arcury TA, Summers P, Carrillo L, Grzywacz JG, Quandt SA, Mills TH, 3rd.
Occupational safety beliefs among Latino residential roofing workers. American journal of industrial medicine. 2014;57(6):718-25.
15. Hantverksyrken.se. Byggarbetare - Vanliga frågor [cited 2020 February 26].
Available from: https://hantverksyrken.se/byggarbetare/.
16. Bryman A. Samhällsvetenskapliga metoder. 2 ed: Liber AB; 2011.
17. Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today.
2004;24(2):105-12.
18. Henricson M. Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. 1:6 ed: Studentlitteratur; 2012.
19. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet; 2002.
20. Cooke A, Smith D, Booth A. Beyond PICO: the SPIDER tool for qualitative evidence synthesis. Qualitative health research. 2012;22(10):1435-43.
21. Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today.
2004;24(2):105-12.
Bilaga 1 – Intervjuguide
* Informera om anonymitet
* Tillåtelse att spela in intervjun?
* Information om möjlighet att ta tillbaka deltagande utan några konsekvenser.
*Vad är ditt yrke?
Intervjufrågor:
* Vad upplever du gör en arbetsplats säker?
* Upplever du att det finns en risk för olyckor i ditt arbete?
Varför? / Varför inte?
* Upplever du att det finns en risk för dödsolyckor i ditt arbete?
Varför? / Varför inte?
* Finns det något som du upplever ökar risken för olyckor i arbetet?
*Finns det något som du upplever minskar risken för olyckor i arbetet?
* Finns det något du upplever ökar risken för just dödsolyckor?
* Tror du att det finns en grupp som är överrepresenterad i olycks- och dödsolycksstatistiken?
Varför? / Varför inte?
Bilaga 2 – Informationsbrev och informerat samtycke
Information om studie som handlar om byggnadsarbetares syn på säkerhet på arbetsplatsen.
Vill Du delta i en studie om byggnadsarbetares syn på säkerhet på arbetsplatsen, kopplat till olyckor och dödsolyckor?
Byggbranschen är en av de branscher som toppar statistiken när det gäller olyckor.
Enligt Arbetsmiljöverket är det dubbelt så vanligt att byggnadsarbetare drabbas av arbetsplatsolyckor och sjukdomar än andra arbetstagare. Syftet med studien är att undersöka vad byggnadsarbetare har för upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor.
Studien genomförs som en del av ett examensarbete på magisternivå i
arbetshälsovetenskap på Högskolan i Gävle och vänder sig till Dig som arbetar inom byggbranschen. Deltagandet i studien är helt frivilligt och konfidentiellt, och om du väljer att delta kan du när som helst dra tillbaka ditt deltagande utan att behöva ange en anledning.
Vid en intervju kommer vårt samtal att spelas in, och allt material kommer att förvaras på så sätt att ingen obehörig kan ta del av de uppgifter du lämnar. I studien kommer ingen information kunna spåras till dig, och allt insamlat material kommer att förstöras när studien är färdigställd.
Om du har några frågor är du välkommen att kontakta mig eller min handledare via kontaktuppgifterna nedan:
Anna Lundquist, tel: 070*******
Mats Djupsjöbacka, forskare vid högskolan i Gävle, tel: 070*******
Jag har läst och förstått informationen, och vill delta i studien
………..
