VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Kulturnämnden 2020-01-29
§ 3 Dnr: KN.2019.27
Utredning om investering i ny biblioteksbuss Beslut
Kulturnämnden beslutar
att godkänna utredningen och överlämna den till kommunstyrelsen samt att ställa sig bakom utredningens rekommendationer men att frågan om fordonstyp hanteras inom budgetberedningen.
Ärendebeskrivning
I investeringsplanen för 2021 finns fem miljoner kronor avsatta för inköp av en ny biblioteksbuss. Detta eftersom nuvarande buss togs i drift 2006 och behöver ersättas inom ett par år.
I samband med att kommunfullmäktige antog budgeten i juni 2019, gavs kulturnämnden i uppdrag att ”undersöka möjligheten till ett mindre och billigare alternativ till förslaget om inköp av en ny biblioteksbuss”.
En utredning har genomförts av Katinka Borg, tidigare
regionbibliotekschef i Jönköpings län, tillsammans med Anna Sandquist, dåvarande landsbygdsutvecklare i Värnamo kommun.
Utredarna landar i följande rekommendationer att:
⋅ en genomlysning av biblioteksverksamheten görs med särskilt fokus på biblioteksbussen.
⋅ projektering för inköp av ett fordon möjligt att köra med B-körkort påbörjas.
⋅ servicen till skolor/förskolor tydliggörs inom kulturförvaltningen och i dialog med barn- och utbildningsförvaltningen. Det kan lämpligen ske i samband med skolbiblioteks-utredningen och arbetet med Värnamo kommuns biblioteksplan.
⋅ dialog och planering för samverkan på ledningsnivå ökar så att kommunens samlade service till boende på landsbygden tas tillvara och utvecklas så effektivt som möjligt.
⋅ kontakt tas med Gislaveds kommun för erfarenhetsutbyte och eventuell samverkan kring utveckling av den mobila
biblioteksverksamheten.
Beslut expedieras till:
Kommunstyrelsen Ekonom kultur
152
UTREDNING
BIBLIOTEKSBUSS I VÄRNAMO KOMMUN 2021
NOVEMBER 2019 KATINKA BORG ANNA SANDQUIST
153
Utredning biblioteksbuss i Värnamo kommun
Sammanfattning
Sedan 2006 har nuvarande biblioteksbuss i Värnamo kommun servat främst medborgare och skolor/förskolor på landsbygden. Biblioteksbussen bidrar till att tillgängliggöra medier och information i hela kommunen. Dock är antalet timmar biblioteksbussen är i bruk per vecka förhållandevis få, vilket bland annat beror på att det krävs C-körkort för att köra den. Den stora bussen var en innovativ investering som nu är avskriven och i kommunens investeringsplan för 2021 finns 5 miljoner kronor avsatta för investering av ett nytt fordon.
2018 gjordes en intern utredning om ny biblioteksbuss. Denna utredning är ett komplement för att ”undersöka möjligheten till ett mindre och billigare alternativ”. Utredningen har gjorts av Katinka Borg, tidigare regionbibliotekschef i Jönköpings län, och Anna Sandquist, kommunens landsbygdsutvecklare och EU-samordnare då uppdraget påbörjades. Utredningen har omfattat intervjuer, litteraturstudier, omvärldsbevakning och resultat från genomförda landsbygdsdialoger.
Värnamo kommun har idag en vision att växa till 40 000 invånare fram till 2035. Landsbygden och dess utveckling är en viktig del i denna vision och sedan fyra år tillbaka hålls regelbundna
landsbygdsdialoger, där förvaltningarna samverkar med medborgarna. Erfarenheterna av dialogerna är goda, då de har tillfört kunskap om vilka frågor som är prioriterade för boende på landsbygden.
Via samtalen med bibliotekspersonal har vi fått en bild av nuläget i biblioteksverksamheten, men också tankar om framtida möjligheter där biblioteksbussen skulle kunna vara en del i helheten för att erbjuda en likvärdig biblioteksservice till alla i kommunen, oavsett ålder och bostadsort. Genom förbättrad dialog och samverkan inom kommunen dit även civilsamhället bjuds in, skulle service och information till landsbygden kunna utvecklas och erbjudas på ett smartare sätt. Inte minst gäller detta de utmaningar som följer av den digitala utvecklingen.
Det är tydligt att förutsättningarna för den fjärde generationens biblioteksbuss i Värnamo kommun ser annorlunda ut. Kompetens och resurser finns både inom biblioteksverksamheten och övriga kommunala verksamheter. För att möta och svara upp till omgivningens behov och förväntningar behövs en genomlysning av biblioteksverksamheten och ökad samverkan inom kommunen.
Utredningen mynnar ut i följande rekommendationer:
x Att en genomlysning av biblioteksverksamheten görs med särskilt fokus på biblioteksbussen x Att projektering påbörjas för inköp av ett fordon som får köras med B-körkort
Att servicen till skolor/förskolor tydliggörs inom kulturförvaltningen och i dialog med barn- och utbildningsförvaltningen. Det kan lämpligen ske i samband med skolbiblioteks-
utredningen och arbetet med Värnamo kommuns biblioteksplan
Att dialog och planering för samverkan på ledningsnivå ökar så att kommunens samlade service till boende på landsbygden tas tillvara och utvecklas så effektivt som möjligt
x Att kontakt tas med Gislaveds kommun för erfarenhetsutbyte och eventuell samverkan kring utveckling av den mobila biblioteksverksamheten
154
Innehåll
Bakgrund ... 1
Genomförande ... 1
Värnamo mobila bibliotek ... 2
Nuläge ... 2
Biblioteksbussens roll för landsbygden i Värnamo kommun ... 4
Landsbygdsdialoger ... 4
Omvärldsanalys och framtidsspaning ... 5
Omvärldsspaning ... 5
Utvecklingsmöjligheter och användningsområden ... 7
Utifrån ett verksamhetsperspektiv ... 7
Utifrån ett landsbygdsperspektiv ... 9
Landsbygdens Kontaktcenter ... 9
Använda ny teknik och andra logistiska lösningar ... 9
Samverkan med andra delar av den kommunala organisationen ... 10
Barn- och utbildningsförvaltningen ... 10
Gummifabriken ... 11
Omsorgsförvaltningen ... 11
Serviceförvaltningen ... 11
Utvecklingsavdelningen ... 11
Övriga förvaltningar ... 12
Möjligheter till samverkan med andra kommuner ... 12
GGVV-området ... 12
Nässjö kommun ... 13
Övriga kommuner i Jönköpings län ... 13
För- och nackdelar med olika bussmodeller ... 13
Slutsatser och rekommendationer ... 15
Källor ... 17
Intervjulista ... 17 155
Bakgrund
Nuvarande biblioteksbuss köptes in 2006 och är avskriven. Reparationsbehoven har börjat öka i allt snabbare takt. Inköp av ny biblioteksbuss måste därför ske de närmaste åren för att inte
driftskostnaderna ska bli för stora. I investeringsplanen för 2021 finns 5 miljoner avsatt för ny biblioteksbuss.
Under 2018 genomfördes en intern utredning avseende förutsättningar för en ny biblioteksbuss. Där inventerades nya förutsättningar gällande teknik och drivmedel, med avseende på positiv
miljöeffekt. Där inventerades också möjligheterna för en ny biblioteksbuss beträffande att utveckla verksamheten och bredda användningen.
I samband med investeringsplanen beslutade kommunfullmäktige ”att uppdra åt kulturnämnden att till 2019-09-30 undersöka möjligheten till ett mindre och billigare alternativ till förslaget om inköp av ny bokbuss 2021 till en beräknad investering av 5 miljoner kronor”.
Genomförande
Vi som arbetat med uppdraget är Katinka Borg, tidigare regionbibliotekschef i Jönköpings län, och Anna Sandquist, som vid arbetets inledning, september 2019, var landsbygdsutvecklare och EU- samordnare i Värnamo kommun.
De metoder som använts är intervjuer, resultat från genomförda landsbygdsdialoger, litteraturstudier och omvärldsbevakning.
Texten i rapporten har i huvudsak skrivits av Katinka eftersom Anna slutade sin tjänst i början av oktober. Vi hade då tillsammans haft samtal med kulturchef Lars Alkner och bibliotekschef Ann- Christin Ekelund, vi hade genomfört i stort sett samtliga intervjuer med bibliotekspersonalen och haft ett par reflekterande samtal. Anna har förutom sina kunskaper om Värnamo kommun och dess verksamhet bidragit med den text som avser landsbygdsutvecklingen samt tagit del av rapporten innan den lämnades till uppdragsgivaren.
Utredningens delar:
x Bussens roll för landsbygden i Värnamo kommun x Omvärldsanalys och framtidsspaning
x Utvecklingsmöjligheter – användningsområden
x Samverkan med andra delar av den kommunala organisationen x Möjligheter till samverkan med andra kommuner
x För- och nackdelar med olika bussmodeller x Slutsatser och rekommendationer
Tidigare ”Utredning om investering av ny biblioteksbuss, fordon och verksamhet” med
bilagan ”Utvecklingsmöjligheter med mobil biblioteksverksamhet” presenterades hösten 2018. Den 156
gjordes av Monica Falk och Leif Jutengren, ansvariga för den mobila biblioteksverksamheten, Värnamo kulturförvaltning, och har varit till god nytta i denna kompletterande utredning.
Vi har valt att inte fördjupa oss i olika fordonsmodeller eller drivmedel utan hänvisar i dessa frågor till den tidigare utredningen. Skälen är flera men ett är att utvecklingen går snabbt och vi gjorde bedömningen att den dag investeringen ska göras kommer det att krävas en förnyad scanning av marknaden. I den tidigare utredningen beskrivs verksamheten mer ingående.
Värnamo mobila bibliotek
I Värnamo kommun har det funnits mobil biblioteksverksamhet sedan 1976 då den första bokbussen köptes in. När den nuvarande biblioteksbussen, som togs i bruk 2006, projekterades i början av 2000-talet var det mycket innovativt att planera för ett stort fordon samt färre och längre hållplatsstopp. Tanken med en betydligt större buss än den tidigare var att kunna erbjuda service som kopiering, fax, datorer, något som hittills endast varit möjligt på fasta bibliotek. Ett stort fordon förstärkte också bibliotekets roll som mötesplats och som arena för arrangemang av olika slag. En rullande biblioteksfilial för boende på landsbygden.
Idag när vi närmar oss 2020 och planeringen inför investeringen av den fjärde generationens fordon är aktuell ser både förutsättningar och möjligheter annorlunda ut. Samhället förändras i en allt snabbare takt vilket påverkar både människor och verksamheter. För att vara fortsatt relevant är det nödvändigt för biblioteksverksamheten att följa med i utvecklingen. Inte minst den digitala.
Nuläge
Genom samtal med bibliotekschefen, personalen som ansvarar för biblioteksbussen och kolleger på stadsbiblioteket har vi fått en bild av verksamheten som den ser ut idag.
För den mobila biblioteksverksamheten finns 2 heltidstjänster fördelade på 3 personer. Ansvaret för verksamheten delas av en bibliotekarie och en biblioteksassistent som båda arbetar heltid och har körkort för lastbil, C-körkort. De tjänstgör även på stadsbiblioteket viss tid varje vecka. Den tredje personen är bibliotekarie med placering på stadsbiblioteket som tjänstgör 20% på biblioteksbussen med uppgift att dubbelbemanna vid turerna till skolor/förskolor. Övrig tid är bussen enkel-
bemannad. Inom organisationen finns ytterligare en person med C-körkort som fungerar som back- up för ordinarie chaufförer.
Organisatoriskt ingår inte den mobila biblioteksverksamheten i filialbibliotekssystemet utan ses som en fristående enhet. Biblioteksbussen är inte representerad i grupper och råd som finns inom
förvaltningen.
Biblioteksbussen är i bruk 30 timmar/vecka, måndag till torsdag. Hållplatstiden är 22 timmar/vecka, antalet hållplatser är 51 enligt ett rullande 4-veckorsschema och stoppen varierar mellan 20 minuter och 1,5 timma.
Under förmiddagstid besöker biblioteksbussen skolor och förskolor, både på landsbygden och mer centralt. Den sammanlagda hållplatstiden för dessa besök är 6,5 timmar av den totala tiden per vecka och då är bussen dubbelbemannad.
157
Fredagar är reserverade för service och underhåll. Förutom den del som kräver verkstadskompetens sköts service och underhåll av de ansvariga för biblioteksbussen.
Flytten till Gummifabriken och arbetet i kontorslandskap upplevs som positiv och för den mobila verksamheten har det inneburit en ökad delaktighet, främst när det gäller kolleger som arbetar med barn och unga. Barnbibliotekarien är den som har kontakt med skolor/förskolor i kommunen och som deltar på föräldramöten. På så sätt finns en informationskanal till den mobila verksamheten och någon som också beaktar biblioteksbussen vid planering av arrangemang för barn.
Bussen används sommartid för aktiviteter till barn och unga, i den mån det finns tillgänglig chaufför. En iakttagelse som gjorts är att aktiviteter utanför bussen, tex dockteater och workshops, lockar besökare.
Samarbete och kontakt med samhällsföreningar och övriga civilsamhället har minskat genom åren och saknas nu helt. Visst samarbete sker med kolleger från andra förvaltningar, då de följer med bussen ut för olika typer av samhällsinformation som t.ex. bygglovshantering, energirådgivning och konsumentvägledning. Det som saknas för att skapa kontinuitet och utveckla denna samverkan är tid för gemensam planering, enligt ansvariga för biblioteksbussen.
Bussen som mötesplats fungerar på några ställen där ”man dröjer sig kvar” men det är inte främst därför man kommer. Inte heller är det för att använda den tekniska utrustning som finns, kopiator, dator, wi-fi m.m. Besöken handlar i huvudsak om boklån. En del av lånen är beställningar,
merparten från Värnamo kommuns eget mediebestånd men även fjärrlån förekommer. Det är ingen stor del av verksamheten och merparten av beställningarna görs av skolor/förskolor.
När önskemål kommer upp, vid t.ex. landsbygdsdialogerna, försöker man tillgodose dem så snart som möjligt. Vilket kan innebära mycket arbete på kort tid och där flera kolleger involveras. Ett sådant exempel är önskemål om bokprat på biblioteksbussen som framfördes under försommaren och därefter genomfördes i Hånger och Åminne under september. Resultatet blev inte det önskade vad gäller besökare, vilket talar för att planering, framförhållning och återkommande tillfällen skapar bättre förutsättningar för både mottagare och sändare. Av samma anledning fick en ort ytterligare en hållplats för något år sedan, men till våren återgår man till den tidigare varianten, en hållplats med längre stopptid.
Servicen till skolor/förskolor är något som kommit upp i samtliga samtal. Kring den verksamheten råder en stor frustration. Uppdraget upplevs som otydligt och saknar riktlinjer. Det lär finnas en överenskommelse daterad 1976, men det är inget dokument som är känt eller aktuellt idag.
Det är sex landsbygdsskolor som får besök av bussen, Fryele, Gällaryd, Horda, Hånger, Kärda och Tånnö. Elevantalet per skola varierar men sammanlagt handlar det om ca 300 elever. Bussen är alltid dubbelbemannad vid dessa turer oberoende av antal elever man träffar. Bokprat genomförs på landsbygdsskolorna men inte efter samma modell som finns för barnen i centrala Värnamo. Där erbjuds samtliga barn i årskurs 2 och 5 bokprat. Kontakten med lärarna varierar beroende på deras tid och intresse. Vilket även innebär att aktiviteter som skolan arrangerar kan kollidera med biblioteksbussens besök utan att något informationsutbyte skett.
Storstilsböcker finns på biblioteksbussen men i övrigt finns ingen särskild verksamhet som riktar sig till äldre eller personer med funktionsvariationer.
158
Turlistans 51 hållplatser finns framförallt på landsbygden men även några mer centralt placerade stopp förekommer. Genom att bocka i ”Mobila biblioteket” på kartan via länken
http://karta.varnamo.se presenteras aktuella hållplatser.
Inför varje verksamhetsår ses turlistan över och mindre justeringar görs. Under de senaste åren har antalet hållplatser minskat, främsta anledningen är färre besökare. Underlag för förändringarna är den besöksstatistik som noggrant förs vid varje hållplats och den kunskap personalen har om platsen. När filialen i Vråen lades ner hösten 2019 kompenserades detta med ett nytt stopp för biblioteksbussen.
Vid nästan alla hållplatser finns en skylt som informerar om när biblioteksbussen kommer och hur länge den stannar. Övrig marknadsföring på orterna saknas. På bibliotekets webbsida finns turlistan men i övrigt sparsamt med information om vilka tjänster det mobila biblioteket erbjuder.
Biblioteksbussens roll för landsbygden i Värnamo kommun
Landsbygdsdialoger
Värnamo kommun har tagit fram parametrar för landsbygdsutveckling som finns med som en fördjupad översiktsplan för landsbygden. Biblioteksbussen finns med under rubriken Leva och bo i underrubrikerna skola och barnomsorg, fritidsaktiviteter samt under rubrik Näringsliv och service i underrubrik offentlig service.
Värnamo kommuns vision är att växa till 40 000 invånare till år 2035, men inte till vilket pris som helst utan med ett mänskligt perspektiv och inte bara huvudorten utan hela Värnamo kommun. Ett av målen för att nå dit är delaktighetsmålet.
I Värnamo kommuns landsbygdsdialoger arbetar förvaltningarna aktivt med att skapa attraktivitet, trygghet och tillväxt tillsammans med medborgarna genom att skapa delaktighet där medborgare och tjänstepersoner får vara med och påverka sin närmiljö och sitt arbete. Under fyra år har kontaktnät byggts upp runt om i orterna. Förvaltningarna har aktivt arbetat med medborgare i arbetsgrupper för att lösa de aktuella frågor som kommit upp i dialogerna.
Biblioteksbussen har kommit på tal på tre orter av de totalt sexton orter där kommunen genomfört landsbygdsdialoger. Önskemål och diskussioner runt kulturaktiviteter har kommit upp vid fler tillfällen.
Biblioteksbussen är ett viktigt komplement istället för skolbibliotek i landsbygdsskolorna. Den målgrupp som använder biblioteksbussens utbud utöver förskola och skolor är främst den äldre delen av befolkningen på landsbygden.
Här följer en lista över intressen som uppkommit på flertalet orter:
x Få ut kommunala verksamheter på landsbygden
x Boende och byggnation, äldre och barnfamiljer, boendeenkät x Åldrande befolkning
x Detaljplaner för orter med omnejd
159
x Återvinningscentraler
x Hur orten kan bli mer attraktiv
x Nya fritidsaktiviteter oftast i form av fysiska aktiviteter med vid några tillfällen x Kulturaktiviteter på landsbygden
x Utformning och uppfräschning av samhällets centrum x Aktiviteter för barn och unga
x Trygghet i form av ex när man blir äldre, vattentäkter, trafiksäkerhet, räddningstjänst m.m.
x Infrastruktur i form av cykelvägar/leder, kollektivtrafik, närtrafik, bredband m.m.
x Skolan, som organisation och skolområdet x Strandskydd
x Förfallna fastigheter
x Finansiering till fritidsaktiviteter, anläggningar exempelvis promenadstråk, x Mountainbikebanor m.m.
x Hur Värnamo kommun marknadsför orten med omnejd x Service och servicenoder
x Vilken service vill landsbygdsmedborgarna ha
x Ungdomars behov utifrån landsbygdsdialogerna, ex Horda, wifi, samlingsplats x Lyfta lokal historia
Många av ovanstående punkter sträcker sig över i stort sett alla förvaltningar och bolag. För att nå våra landsbygdsinvånare behöver vi samarbeta och samordna den interna organisationens resurser för att effektivt få ut information, ha en bra service och tillgodose medborgarnas behov inom det kommunala uppdraget. Om man samarbetar över förvaltningsgränserna så skulle fordonet kunna beläggas heltid och användas i större utsträckning och anpassas till vad medborgarna efterfrågar.
Förslag gällande den framtida biblioteksbussen utifrån ett landsbygdsperspektiv presenteras under rubriken Utvecklingsmöjligheter och användningsområden.
Omvärldsanalys och framtidsspaning
Omvärldsspaning
Samhället utvecklas och förändras i snabb takt. Som en central verksamhet i lokalsamhället står biblioteken inför en mängd utmaningar som det inte går att bortse ifrån. Statistik visar att både besök och utlån minskar generellt i landet. Biblioteken har delvis varit fredade från större tvingande förändringar även om ständiga besparingar slimmat verksamheter och gjort den mer sårbar.
Digitaliseringen, en av vår tids stora utmaningar, skapar en rad möjligheter för biblioteken som kan innebära ökad tillgänglighet för medborgarna. Men för att nå dit krävs vilja och kunskap både hos personal och användare. Samt nationella lösningar vad gäller licenser och finansiering.
En förutsättning för att bäst kunna använda de resurser och den kompetens som finns är att biblioteksverksamheten organisatoriskt och praktiskt betraktas som en helhet.
När den mobila verksamheten diskuteras handlar det ofta om fordonsstorlek och typ av körkort.
Det är lätt att förvillas och tro att ett litet fordon med automatik kan köras med ett vanligt B-körkort, så är inte fallet utan det är fordonets totala vikt som avgör vilken körkortstyp som krävs. Ett mindre fordon fyllt med medier väger ofta så pass mycket att B-körkort inte är tillräckligt.
160
En förstudie som gjordes av Alvesta kommun (Nilsson & Månsson 2019) visade att trots att kommunen hade ett litet fordon, möjligt att framföra med B-körkort, var det oftast samma förare.
Liknande exempel framkom i samtal på bokmässan, så även om det är möjligt är det inte säkert att man som bibliotekspersonal känner sig bekväm med uppgiften. Flera i personalen i Värnamo har dock ställt sig positiva och sett olika utvecklingsmöjligheter om det fanns ett fordon möjligt att köra med B-körkort.
Det pågår många olika utvecklingsarbeten kring mobil biblioteksverksamhet i landet och utanför landets gränser. Det kan handla om att allt från att investera i en ny bokbuss byggd på lastbilschassi med utskjut till en elektrisk lådcykel. Utgångspunkten är syftet med verksamheten och vilka
målgrupper man vill nå. Oavsett så är det en möjlighet att marknadsföra och kommunicera
kommunens biblioteksverksamhet på andra platser, ibland oväntade och utanför centralorten och de fasta biblioteken.
Nedan några exempel:
Torsby bokbuss, som också nämndes i den tidigare utredningen, har tilldelats priset ”Årets bokbuss 2019” av Svensk biblioteksförening. Det inledande stycket i motiveringen ger en bild av en
verksamhet värd att undersöka och låta sig inspireras av: ”Mobil biblioteksverksamhet kan, när den ges rätt förutsättningar, vara en form av samhälls- och kulturinstitution som verkligen skapar ett mervärde för dem den är till för – alla. Förutsättningarna är bland annat att verksamheten kan utvecklas långsiktigt och att de som arbetar med verksamheten får vara delaktiga i en utveckling som har ett helhetstänkande kring allt som har med kultur och service att göra.”
I Dalsland har fem kommuner, Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål fått medel från Kulturrådets ”Stärkta bibliotek” för att bygga upp en mobil verksamhet med hjälp av en ombyggd husbil, kallad Läster – en läslustfarkost. Läsbussen ska inte förväxlas med traditionell
bokbussverksamhet med reguljära turer utan syftet är att lyfta fram läslusten och bibliotekens verksamhet:
x Ett sätt att ta biblioteket dit där människor är
x Dyker upp på evenemang och bokningar på skolor, förskolor och fritids x Anpassar beståndet efter sammanhanget
x Trivsamt häng med läsning i fokus x För alla åldrar
I Simrishamns kommun är bokbussen en ny del av biblioteksverksamheten och resultatet av den verksamhetsförändring som skedde då samtliga filialer lades ner. Nu har bokbussen, som är av modell mindre, rullat på landsbygden i drygt ett år och under hösten 2019 görs en
enkätundersökning som ska fungera som underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. I början av 2020 kommer sammanställningen av undersökningen att presenteras bl.a. här;
www.simrishamn.se/bibliotek
161
Göteborgs stadsbibliotek utvecklar sin mobila verksamhet och byter till 2 eldrivna bokbussar sommaren 2020. Man har gjort en upphandling med totallösning för service och underhåll, vilket innebär fler timmar för verksamheten som riktas till barn och deras familjer.
Frågan vilka behov som finns och vilken verksamhet som ska erbjudas kan få olika svar, i
Vingåkers kommun blev det inrättandet av en tjänst som Landsbygdsbibliotekarie. En satsning för att nå kransorterna och personer som inte är vana biblioteksanvändare. ”Tanken är att kunna
underlätta för samverkan, integration, folkbildning, service, tillgänglighet, kunskap, kompetens och innovativitet. Därtill ska landsbygdsbibliotekarien, genom att tillhandahålla och sprida kunskap om de olika digitala tjänster som biblioteket erbjuder, arbeta för att överbygga den digitala klyftan”.
Fokus är samverkan med lokalsamhället, nätverksbyggande och användning av befintliga lokaler, där människor redan möts.
I ”Aspekter av bokbussens evolution”, en kandidatuppsats presenterad 2018 av Dirk Rydqvist, Högskolan i Borås, finns bokbussverksamhetens ursprung och historia beskriven, hänvisningar till flera uppsatser men intressantast i detta sammanhang är de intervjuer som görs med
bokbussbibliotekarier och bibliotekschefer i tre kommuner. Kommuner med olika förutsättningar men med det gemensamma att de utvecklar sin mobila biblioteksverksamhet. Tillgänglighet, marknadsföring och verksamhetsutveckling är några av rubrikerna.
”Fördelen med bokbussen är att den är mobil. Traditionellt ser man på bokbussen som ett
minibibliotek, men idag tänker vi om bokbussen som en plats, en möjlighet. Ibland kan den köra böcker och medier. Ibland kan den vara ett litet minikulturhus. Ibland kan den vara liksom en workshop. Bussen kan också funka som ett medborgarkontor. Det finns otroliga möjligheter.”
”Man måste ha tentaklerna ute och lyssna av vad som händer, varje dag, varje vecka måste du ha koll på vad som händer i kommunen hela tiden och du måste liksom ha en plan: Ok, vad gör vi? Vi gör så här: vi tar bussen dit och gör si och så.”
En av kommunerna ersätter sin gamla bokbuss med en ny medan en annan kommun köper in en bokbil som går att köra med B-körkort. De olika valen av fordon speglar att behov, planering och utveckling av verksamheten kan ta sig olika uttryck men målet är detsamma.
Det finns fler exempel på kommuner som utvecklar sin mobila biblioteksverksamhet, med olika typer av fordon och inriktning. Inom Svensk biblioteksförenings Expertnätverk för mobil
biblioteksverksamhet finns stor kunskap om vad som händer, var och när, som man generöst delar med sig av till andra kolleger.
Utvecklingsmöjligheter och användningsområden
Utifrån ett verksamhetsperspektiv
En förutsättning för utveckling av den mobila biblioteksverksamheten i Värnamo kommun är att en genomlysning görs och att tydliga mål för hela biblioteksorganisationen arbetas fram. Därefter konkretiseras planer och mål för de olika verksamhetsområdena. Att den mobila verksamheten har betydelse, inte minst för landsbygden, står utan all tvekan, men oberoende det måste det finnas en
162
verksamhetsplan med tydliga mål. Finns en sådan blir det även lättare att kommunicera fördelar med samverkan till andra aktörer i kommunen och civilsamhället.
Vad efterfrågas, vilka behov har de boende på landsbygden och vilka samarbetsparter finns i
kommunens förvaltningar och kransorter? Nya landsbygdsdialoger planeras under 2020 men för att nå djupare krävs att dessa kompletteras med ett mer koncentrerat utforskande av biblioteksbussens verksamhet och potential för framtiden.
I samtal med stadsbibliotekets personal framkom intresse för att utveckla samarbete med biblioteksbussen och det framfördes några förslag på hur den mobila verksamheten ytterligare skulle kunna förstärka bibliotekets närvaro i hela kommunen, t.ex. genom att de aktiviteter som sker tillsammans med Teknikcenter i Gummifabriken också erbjuds på landsbygden. Antingen i
biblioteksbussen eller i befintliga lokaler på orterna. Likaså kan servicen till äldre utvecklas via den mobila verksamheten och bibliotekets uppdrag för ökad digital delaktighet samt närvaro vid olika event runt om i kommunen. Flera betonade att med ett mindre fordon, som går att köra med B- körkort, skulle möjligheterna bli fler.
”Boka en bibliotekarie”, en tjänst som innebär att man bokar tid hos en bibliotekarie fortsätter att utvecklas på stadsbiblioteket, denna tjänst skulle med teknikens hjälp kunna erbjudas på fler ställen i kommunen och via biblioteksbussen.
Det digitala biblioteket måste utvecklas parallellt med den traditionella verksamheten då allt fler av bibliotekets tjänster blir tillgängliga digitalt och användningen av dessa tjänster förmodas öka. Hur denna utveckling kommer att påverka den mobila verksamheten vet vi i dagsläget förhållandevis lite om, men att behovet av bibliotekariekompetens för läsfrämjande, källkritik, ökad digital
delaktighet m.m. fortsatt kommer att efterfrågas och behövas vet vi med säkerhet. För landsbygdens del kan det innebära att redan etablerade mötesplatser kommer att spela en större roll för
biblioteksverksamheten då det främst är bibliotekariekompetensen som efterfrågas.
Ett mobilt bibliotek innebär stor flexibilitet och betyder att biblioteket kan vara på platser där både låntagare och icke-besökare befinner sig. En förutsättning för detta är att verksamheten inte är helt uppbunden kring en fast turlista utan att det finns utrymme för viss rörlighet. Vilket i sin tur kräver ett annat sätt att planera för verksamhet och underhåll.
Allt fler kommuner prioriterar särskilda målgrupper när det gäller den mobila verksamheten. Det kan vara barn och deras vuxna, äldre eller personer med annat modersmål än svenska. Några kommuner i Östergötland har testat att använda bokbussen specifikt för att öka den digitala delaktigheten hos medborgarna i projektet ”Digital mediebuss”. Resultatet visade att det krävs samverkan mellan olika aktörer för att lyckas, det är inget biblioteket ensamt kan ta ansvar för.
Detta har man redan beaktat i Värnamo kommun, då det i både Verksamhetsplan för kulturnämnden 2020-2022 och Plan för digitalisering 2019-2022 tillskrivs biblioteken tillsammans med
kontaktcenter och Campus en central roll för medborgarnas digitala delaktighet. Inom detta uppdrag kan den mobila verksamheten komma att spela en central och viktig roll.
Som tidigare nämnts har flera förvaltningar redan verksamhet i kransorterna vilket innebär att en ökad dialog och planering tillsammans med kulturförvaltningen och den mobila
163
biblioteksverksamheten borde gynna de boende på landsbygden. Initialt handlar det om att kartlägga vem som gör vad och när för att därefter söka lösningar och samverkansvinster.
Entusiastiska tjänstemän är positivt men inte tillräckligt ur ett långsiktigt hållbarhets- och förtroendeperspektiv.
Det övergripande målet måste vara att en likvärdig biblioteksservice erbjuds i hela kommunen.
Utifrån ett landsbygdsperspektiv Landsbygdens Kontaktcenter
Biblioteksbussen skulle kunna bli landsbygdens plattform för samhällsinformation där förvaltningar och bolag samarbetar och samverkar för att ge landsbygdsinvånarna bra service och information.
Landsbygdsinvånarna upplever sig ofta förfördelade, att de missgynnas och att allt hamnar i centralorten. Ur ett demokratiperspektiv är detta mindre bra. En av anledningarna till att lands- bygdsdialogen blev till var för att stävja detta och sätta människan i centrum och arbeta för att få till en än mer attraktiv landsbygd som man kan bo, leva och verka i. Invånarna i området har bäst kunskap om på vad som är bra, saknas eller vad som behöver utvecklas.
Biblioteksbussen skulle kunna vara landsbygdsdialogens ”förlängda arm” där tjänstepersoner från den interna organisationen och bolagen tillsammans med kulturförvaltningen
planerar ”informationsresor” till orterna och ge fördjupad information om de aktuella utmaningarna för landsbygden som kommit fram under dialogmötena. Man ”kundanpassar” resorna utefter de behov som medborgarna har och anpassar informationen. På så sätt flyttar man också ut kommunal verksamhet och kundanpassar. Eftersom det finns många frågor som är samma oavsett var du bor på landsbygden skulle man exempelvis kunna ha teman.
Använda ny teknik och andra logistiska lösningar
Om fler ska kunna använda/köra fordonet så behöver vissa delar av verksamheten nya lösningar.
Om det inte finns en bibliotekarie på bussen så skulle man kunna koppla upp sig mot en
bibliotekarie på ett fast bibliotek där man kan få hjälp och tips. På så sätt skulle biblioteket kunna ge ett större och kvalitativt utbud än det urval som man tar med sig.
Det medborgaren beställer från biblioteket skulle kunna fraktas till ett förvalt logistikcentrum för orten där man kan hämta ut sin bok. Antingen kan man utveckla ett internt logistiksystem där man samverkar med förvaltningar som redan idag är ute och kör eller så skulle man kunna upphandla tjänsten. Tanken med detta är för att öka servicen och att man på så sätt få bort vikt från fordonet så att fler kan köra/använda det. En annan effekt är att fordonet skulle kunna vara ute fler dagar och tillfällen än idag. Många events eller samlingar är på kvällar och helger och skulle man då kunna få besök av bussen på fler tider så skulle servicen öka. Kommunen skulle på så sätt vara mer
närvarande på landsbygden.
Ett annat förslag är att kunna koppla upp sig mot kontaktcenter på samma sätt som mot bibliotekarien för att få en ökad service på landsbygden. Att tillgången till bredband är god på landsbygden underlättar att möta de digitala utmaningarna. Digitaliseringsstrategen tillsammans med it-avdelningen ser över dagens tekniska funktioner och planerar för framtidens, i detta sammanhang måste den mobila verksamhetens krav och behov tydligt kommuniceras.
164
Samverkan med andra delar av den kommunala organisationen
Barn- och utbildningsförvaltningen
Återkommande i samtalen med personalen i Värnamo har varit den mobila biblioteksverksamhetens service till skolor och förskolor. Trots att den i hållplatstid räknat omfattar ca 1/3 av tiden är det den del av verksamheten som flest tar upp, funderar kring och ifrågasätter. Anledningen är troligen att det saknas riktlinjer och synkning med övrig verksamhet som sker i samverkan med
skolor/förskolor i kommunen.
Både skolan och biblioteken har ett tydligt uppdrag att arbeta språk- och läsfrämjande när det gäller barn och unga. För skolans del via skollagen (2010:800) och bibliotekslagen (2013:801) när det gäller folkbiblioteken. För folkbiblioteken handlar det främst om barn och ungas läsning på fritiden.
Vikten av digital kompetens för barn och unga är lätt att tappa bort i tron att det endast gäller äldre personer men även inom detta området har både skolbibliotek och folkbibliotek tydliga uppdrag.
Samarbete mellan skola och folkbibliotek är sedan länge etablerat och tar sig många olika uttryck, inte sällan är det entusiastiska pedagoger och bibliotekarier som ser vinster för barnen genom arbete som utförs över professionsgränserna. I kommunernas biblioteksplaner, vilket är lagstadgat att det ska finnas, bör skolbiblioteksverksamheten finnas med samt inriktning och omfattning av
samverkan mellan folkbibliotek och skola vara tydligt formulerad.
Enligt skollagen är det rektorerna som ansvarar för skolbiblioteksverksamheten.
Från den tidigare utredningen har följande stycke hämtats:
”Biblioteksbussen som skolbibliotek
Biblioteksbussen har tidigare godkänts och fungerar idag som ersättning för ett bemannat
skolbibliotek på sex skolor på följande orter: Kärda, Hånger, Tånnö, Fryele, Horda och Gällaryd.
Eleverna har tillgång till sitt mobila skolbibliotek varje vecka; en gång varannan vecka genom skolturen samt en gång varannan vecka på kvällstid på ortens hållplats för allmänheten. Vid
skolturerna är biblioteksbussen dubbelbemannad för att kunna bistå de många elever och pedagoger som samtidigt besöker bussen. Kvällstid är bussen enkelbemannad.”
Skolinspektionen presenterade 2018 en granskning som gjorts av i vilken utsträckning skolor använder skolbiblioteket som en pedagogisk resurs för elevers lärande. De konstaterade att det finns stora variationer när det gäller beståndet av medier och fackutbildad personal.
Den bibliotekarietjänst på 20% som finns för att täcka upp bemanningen på de turer som stannar vid skolor/förskolor är en tjänst där det ofta har bytts personal. Det finns inga upparbetade rutiner eller kontaktpersoner på skolorna utan är upp till den som för tillfället har tjänsten att organisera på bästa sätt.
Bibliotekschefen tog initiativ till och påbörjade en skolbiblioteksutredning 2015 då hon var ny i kommunen men arbetet fick läggas åt sidan på grund av tidsbrist. Medvetenheten om behovet finns och under hösten 2019 har en dialog med Linnéuniversitetet förts och arbetet planeras att tas upp på nytt i samarbete med en grupp studenter.
165
Efter samtal med en representant från Barn- och utbildningsförvaltningen blev det väldigt tydligt att en utredning kring skolbiblioteksverksamheten i Värnamo kommun är högst aktuell. Inte minst behöver Kulturförvaltningen ta ställning till vilken service man är beredd att ge skolorna och till vilket pris. Därefter behöver det kommuniceras tydligt inom biblioteksverksamheten så att
frustrationen byts till positiv energi med fokus på barnens läslust och samverkan med pedagogerna.
På samma sätt behöver informationen spridas inom skolans organisation och till de ansvariga rektorerna.
Lämpligt är att skolan involveras i det pågående arbetet med att ta fram en ny biblioteksplan för Värnamo kommun. I den tidigare biblioteksplanen från 2011 ingår inte skolbiblioteksverksamheten.
Gummifabriken
I Gummifabriken möts kultur, näringsliv och utbildning och där finns goda förutsättningar för dialog och praktisk samverkan. Utmaningen är att lyfta verksamheten utanför väggarna och låta även landsbygden ta del av aktiviteter och evenemang. Sätten är många och via tekniska lösningar kan de bli ännu fler. Om biblioteksverksamheten betraktas som en helhet blir förutsättningarna för att lyckas betydligt större.
Omsorgsförvaltningen
Bibliotekarietjänsten med ansvar för den uppsökande verksamheten med målgruppen äldre och personer med funktionsvariationer, servar idag fyra äldreboenden centralt i Värnamo. Samarbete sker med omsorgspersonalen men det finns inga riktlinjer eller överenskommelser mellan
förvaltningarna, vilket betyder att verksamheten bygger på personalens intresse och engagemang.
Bibliotekets Boken kommer-verksamhet, som riktar sig till personer som inte själva kan komma till biblioteket, har ett fåtal användare i centralorten. Hemtjänstpersonalen har slutat att ta med böcker och av den anledningen ses den resurskrävande verksamheten nu över.
I arbetet med den kommande biblioteksplanen bör även omsorgsförvaltningen involveras. På så sätt skulle man säkra att äldre och andra grupper, oavsett bostadsort, får del av bibliotekets service.
Serviceförvaltningen
Inom serviceförvaltningen finns flera verksamheter, kontaktcenter, It-avdelning, post och
logistikenhet, som på olika sätt har beröringspunkter med den mobila biblioteksverksamheten. I ett framtida scenario finns troligen andra lösningar när det gäller service och underhåll för bibliotekets fordon oavsett typ.
Ett tydligt uppdrag finns redan i Värnamo kommuns Plan för digitalisering 2019–2022; ”För Värnamo kommun är biblioteken och kontaktcenter, i samarbete med och tillsammans med Campus/utbildningsakademin, viktiga och centrala aktörer i arbetet med medborgarnas digitala delaktighet.” En förutsättning för att nå målen är att arbetet sker med utgångspunkten att nå samtliga i kommunen, oberoende av ålder och bostadsort. Till detta samarbete bör även föreningar och studieförbund bjudas in.
Utvecklingsavdelningen
Utvecklingsavdelningen är en övergripande verksamhet inom kommunen där digitaliserings- strategen och landsbygdsutvecklaren ingår tillsammans med flera andra strategiskt viktiga tjänster.
166
Biblioteket har etablerat kontakt med kommunens digitaliseringsstrateg och det visar sig att genom att lära mer om varandras verksamheter ökar möjligheterna till samarbete snabbt.
Den kunskap som finns om landsbygden, framför allt via tjänsten som landsbygdsutvecklare, är en resurs då det gäller att kartlägga och utveckla den mobila verksamheten i relation till var boende och aktiviteter sker idag och vad man spår inför framtiden.
Övriga förvaltningar
I kommunen finns ”Gruppen för mål och resultat” som är förvaltningsövergripande.
Bibliotekschefen, som deltar i gruppen, ser här stora möjligheter att kommunicera bibliotekets verksamhet och skapa dialog kring samverkan och delaktighet, främst i arbetet med kommunens nya biblioteksplan. På grund av vakanser har inga möten ägt rum under hösten.
Möjligheter till samverkan med andra kommuner
GGVV-området
Av kommunerna inom GGVV-området (Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo) är det endast Gislaved som har bokbussverksamhet.
Via mail skickades ett antal frågor till bibliotekscheferna i Gislaved, Gnosjö och Vaggeryd för att undersöka intresset för mobil biblioteksverksamhet och eventuell samverkan kring en sådan.
De fyra bibliotekscheferna inom GGVV-området startar i höst ett bibliotekschefsnätverk med målet att öka samverkan mellan kommunerna. Därför kom frågan om mobil biblioteksverksamhet lägligt och samtliga svarade att de är intresserade av att diskutera även denna fråga tillsammans.
Gnosjö och Vaggeryd är mindre kommuner och bedömer att tillgängligheten vad gäller fasta
bibliotek är relativt god och man har inga planer på att skaffa varken bokbuss eller bokbil. Däremot beskriver de båda cheferna hur de vill utveckla den uppsökande verksamheten. I Gnosjö genom ökad lokal samverkan och pop up-verksamhet och i Vaggeryd planerar man att söka medel via Kulturrådets ”Stärkta bibliotek” till en Sagobil för att bedriva uppsökande verksamhet på skolor/förskolor samt äldreboende.
Bokbussverksamheten i Gislaved liknar den i Värnamo med den skillnaden att man gör 120 stopp/månad och endast besöker två landsbygdsskolor som betalar för tjänsten. Bibliotekschefen berättade vidare att bokbussen är 13 år och att man haft svårt att rekrytera sedan bokbusschauffören gick i pension i fjol. Gislaveds kommun har de senaste somrarna haft sommarlovsverksamhet med pop up-bibliotek men då använt sig av en vanlig bil istället för bokbussen eftersom man saknat chaufför.
I Gislaveds kommun görs en organisationsöversyn av biblioteksverksamheten som även innefattar bokbussen och man är intresserad av att diskutera den mobila verksamhetens utveckling
tillsammans med Värnamo för att söka nya och hållbara lösningar.
167
Nässjö kommun
Kontakt togs även med bibliotekschefen i Nässjö kommun eftersom man där fick ”Stärkta biblioteksmedel” 2018 till en bokbil. Upphandlingen är klar med beräknad leverans sommaren 2020. Leverantör är Fellwings Karosseri som även levererat biblioteksfordon, i varierande utförande, till andra kommuner.
B-körkort är det som kommer att krävas för att köra bokbilen i Nässjö vars främsta målgrupp är ca 50 förskoleavdelningar i kommunen. Avtal för den verksamheten finns inte och kommer inte heller att tecknas i nuläget. I övrigt är bokbilen tänkt att användas så flexibelt som möjligt inom
förvaltningen och det finns inga planer på att hyra ut den till andra kommuner.
Övriga kommuner i Jönköpings län
Jönköping och Vetlanda är de två andra kommunerna i länet som har bokbussverksamhet.
Jönköping har även en bokbil som främst används för uppsökande verksamhet med äldre som målgrupp.
För- och nackdelar med olika bussmodeller
Genom hela arbetet har frågeställningen kring fordonstyp funnits med. Det är en högst relevant fråga när det gäller en investering som ska vara över en lång tidsperiod. Idag har Värnamo en biblioteksbuss vars storlek mycket väl lämpar sig för att fylla funktionen av social mötesplats för boende på landsbygden. Statistiken visar dock att antalet besökare på vissa hållplatser är lågt trots en längre stopptid. Så frågan är om behovet finns och hur det i så fall ser ut? Vilket direkt leder vidare till frågan kring vilken typ av verksamhet som ska bedrivas? Om målet är att
biblioteksbussen ska fungera som en rullande filial måste verksamheten tydligt och aktivt ha den inriktningen. Om verksamhetens bas inte ska vara ett större fast bestånd av medier ökar
flexibiliteten och användningen. Beroende på verksamhetens inriktning behöver servicen inte bli sämre även om utformningen blir annorlunda jämfört med dagens.
Biblioteksbussen används förhållandevis få timmar per vecka idag. Vilket främst hänger samman med att ett så stort fordon som biblioteksbussen kräver förare med lastbilskörkort. Det begränsar användningen och gör verksamheten sårbar.
Ett fordon, där vikten inte överstiger 3,5 ton kan framföras med körkort för personbil men så snart vikten ökar ställs andra krav på körkortsbehörighet. För att användning inom förvaltningen och samverkan med andra förvaltningar ska vara intressant att utveckla skapar ett fordon, möjligt att köra med B-körkort, fler möjligheter. Investeringskostnaderna för ett sådant fordon är cirka 2,5–3 miljoner kronor, beroende på modell, inredning och utrustning.
Många events och arrangemang på landsbygden sker på helger då nuvarande biblioteksbuss står still. Ett mindre fordon ökar möjligheterna att medverka eller samverka för att synliggöra och marknadsföra bibliotekets tjänster och annan service som kommunen erbjuder.
Tillgänglighet är ett perspektiv som är viktigt när det gäller all biblioteksverksamhet och svaret handlar inte om fordonstyp utan snarare om verksamhetens utformning och vilka krav som då ska ställas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.
168
Servicen till skolor/förskolor på landsbygden hur ska den bedrivas? Dagens och morgondagens skolbiblioteksverksamhet kräver både regelbunden tillgång till bibliotekariekompetensen och medier. Tveksamt om möjligheten att besöka biblioteksbussen en gång per vecka motsvarar detta.
Medier kan erbjudas på olika sätt och tekniken vara ett stöd i kontakten med bibliotekarien. Allra viktigast ur barnens perspektiv är att de erbjuds en likvärdig service av god kvalité oavsett skola i kommunen.
Många orter saknar numera ett naturligt centrum då affär, bank och annan service försvunnit, vilket resulterat i att människor möts på andra ställen. Dessa mötesplatser tillsammans med befintliga lokaler behöver identifieras och verksamheten anpassas för att vara där människorna är. Med ett mindre fordon ökar möjligheterna att stanna på platser som idag inte är tillgängliga för den stora bussen.
Bibliotekskatalogen på webben där det är förhållandevis enkelt att både reservera och låna om medier ökar tillgängligheten och minskar behovet av ett större mobilt bestånd. Det går att utveckla den läsfrämjande delen på webben vilket kan vara till hjälp för de låntagare som vill hitta ”en bra bok” att läsa. De mänskliga mötena och samtalen skall inte underskattas, de är en betydelsefull del av verksamheten. Men det är förutsättningarna för att de kan ske som är allra viktigast, var de sker är av underordnad betydelse.
I förstudien som Nilsson & Månsson (2019) gjorde på uppdrag av Alvesta kommun finns ett avsnitt kring vilka för- och nackdelarna är beroende på val av fordon:
Ombyggd lastbil med utskjut
Stor buss, större än 10 meter
Mindre buss, som nuvarande buss
Flera mindre fordon Fördelar -Störst yta för
evenemang -Möjlighet för teknisk utrustning -Tillgänglighets- anpassning
-Stor yta för evenemang -Kostnad i förhållande till utskjut
-Möjlighet för teknisk utrustning -Tillgänglighets- anpassning
-Kostnad -Smidighet -Tillgänglighets- anpassning
-Inköpskostnad -Miljövänligt drivmedel -Smidighet
-Möjlighet till mer frekventa besök -Variation i utbud
Nackdelar -Kostnad -Kräver lastbils- körkort
-Viss inflexibilitet -Drivmedel -Komplicerad teknik
Viss förlust av yta -Kräver
lastbilskörkort -Drivmedel
-Begränsad yta -Mindre utrustning
-Kräver B-körkort -Drivmedel
-Sämre
mötesplatsfunktion -Ingen möjlighet till evenemang
-Mindre utrustning och utbud
Möjligheter inom Four-Space metoden
Mötesplats Lärande Inspiration Deltagande
Mötesplats Lärande Inspiration (Deltagande)
Mötesplats Lärande Inspiration (Deltagande)
Lärande Inspiration
169
Modellen ger en intressant bild av olika parametrar att ta hänsyn till inför val av fordon.
Oavsett val av fordonsmodell så är de första frågorna att ställa vilken typ av verksamhet det finns behov för och resurser till. Det som blivit väldigt tydligt under arbetets gång är att parallellt med planering av ett nytt fordon krävs en kartläggning/genomlysning av verksamheten och att
kommunens övriga förvaltningar involveras för bästa möjliga effekt av investeringen.
I arbetet med översyn och genomlysning av biblioteksverksamheten är en bra utgångspunkt den sk. ”Four-Spaces metoden” som nämns i tabellen ovan och som det också refereras till i andra källor (Pärsdotter, 2017. Rydqvist, 2018). Den härstammar från en, inom biblioteksvärlden, känd dansk studie (Andersson, Skot-Hansen, 1994) som presenterar folkbibliotekets roll i fyra
huvudfunktioner.
Teorin har utvecklats och biblioteksverksamheten presenteras numera som fyra överlappande rum;
rum för inspiration, rum för lärande, rum för möten, rum för skapande. Att även använda den beskrivningen av biblioteksverksamheten i dialog med andra förvaltningar och aktörer kan skapa förutsättningar för helt nya samarbeten både vad gäller den mobila biblioteksverksamheten och övrig verksamhet.
Slutsatser och rekommendationer
I samtalen med bibliotekspersonalen blev det uppenbart att man, parallellt med planering och inköp av ett nytt fordon, måste göra en genomlysning av biblioteksverksamheten med särskilt fokus på biblioteksbussen. Vi bedömer att detta är en förutsättning för att skapa den organisatoriska helhet som krävs för att kunna erbjuda alla kommunens medborgare en likvärdig biblioteksservice, oavsett ålder och bostadsort – så som folkbibliotekens uppdrag beskrivs i bibliotekslagen.
Valet av fordonstyp måste utgå från behov, förutsättningar och resurser. Omvärlden och den pågående samhällsomställningen spelar en stor roll och är omöjlig att bortse ifrån. Några av de faktorer som har direkta beröringspunkter med den mobila verksamhetens framtid är klimat, långsiktig hållbarhet, ekonomi och digitalisering.
Inför förnyelse och utveckling är det är ofrånkomligt att fundera över kostnaden för en verksamhet.
När det gäller biblioteksbussen, som idag används fyra av veckans sju dagar, måste frågan ställas om det finns andra, effektivare, sätt att bedriva verksamheten utan att sänka kvaliteten.
För att vara en klok investering behöver nästa generations biblioteksbuss kunna köras med B- körkort, eftersom den då kan användas i många fler sammanhang. Men för att förverkliga dessa många möjligheter krävs dessutom en organisatorisk helhetssyn, förändrat arbetssätt, ökad samverkan både mellan förvaltningarna och mellan kommunen och civilsamhället.
Möjligheterna ryms i flexibla lösningar som kan prövas och omprövas över tid.
170
Våra rekommendationer är följande inför investering av nytt fordon till den mobila biblioteksverksamheten:
x Att en genomlysning av biblioteksverksamheten görs med särskilt fokus på biblioteksbussen x Att projektering för inköp av ett fordon möjligt att köra med B-körkort påbörjas
Att servicen till skolor/förskolor tydliggörs inom kulturförvaltningen och i dialog med barn- och utbildningsförvaltningen. Det kan lämpligen ske i samband med skolbiblioteks-
utredningen och arbetet med Värnamo kommuns biblioteksplan
Att dialog och planering för samverkan på ledningsnivå ökar så att kommunens samlade service till boende på landsbygden tas tillvara och utvecklas så effektivt som möjligt
x Att kontakt tas med Gislaveds kommun för erfarenhetsutbyte och eventuell samverkan kring utveckling av den mobila biblioteksverksamheten
171
Källor
Falk, M. och Jutengren, L. 2018. Utredning om investering av ny biblioteksbuss, fordon och verksamhet med bilagan Utvecklingsmöjligheter med mobil biblioteksverksamhet. Värnamo kommun.
Nilsson & Månsson. 2019. Förstudie biblioteksbuss Alvesta kommun. Nilsson & Månsson AB.
Pärsdotter, M. 2017. Hej bokbussen! Bokbussens roll i Västerås. Kandidatuppsats nivå C.
Biblioteks och informationsvetenskap, Linnéuniversitetet.
Rydqvist, D. 2018. Aspekter av bokbussens evolution. Kandidatuppsats, Biblioteks- och informationsvetenskap, Akademien för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Borås.
Intervjulista
Åsa Ekblad – bibliotekarie/bibliotekssamordnare Ann-Christin Ekelund - bibliotekschef
Monica Falk – bibliotekarie/chaufför
Anna Gustafsson - bibliotekarie/bibliotekssamordnare Leif Jutengren – biblioteksassistent/chaufför
Emma Olsson – bibliotekarie
Hanna Sjölin – bibliotekarie/bibliotekssamordnare Lisa Steirud – bibliotekarie
Jenny Wernerskog - bibliotekarie/bibliotekssamordnare Telefonsamtal
Helene Kristins – verksamhetschef Barn- och utvecklingsförvaltningen Mailkontakt
Maria Alexiusson - bibliotekschef Gislaveds kommun Kristina Gernes - bibliotekschef Gnosjö kommun Ulf Moberg - bibliotekschef Nässjö kommun Åsa Storck - bibliotekschef Vaggeryds kommun
172
Utvecklingsmöjligheter med mobil biblioteksverksamhet
Bilaga till:
Utredning om investering av ny biblioteksbuss.
Fordon och verksamhet.
Kulturförvaltningen
173
Innehållsförteckning
174
Sammanfattning 3
Utvecklingsmöjligheter med mobil biblioteksverksamhet 4
Liten buss för uppsökande verksamhet 5
Utvecklingsförslag 5 Äldre- och handikappomsorg 5
Integration 5
Talboken kommer 6
Boken kommer 6
Boka hem en bibliotekarie 6
Förskolebarn 7
Förskolor 8
Skolor 8
Fritidshem och fritidsgårdar 8
Hela Värnamo läser 8
Pop-up-bibliotek 9
Referenser 10
Sammanfattning
Bibliotekets uppsökande verksamhet skulle kunna utvecklas genom att bli mer mobilt.
Framtiden är snart här och det gäller att blicka framåt. Värnamo växer som kommun. Den kommunala servicen bör utvecklas i samma takt. Med en liten buss som kan köras på B- körkort blir bussen tillgänglig för kulturförvaltningens bibliotekarier för olika
verksamhetsuppdrag. De medborgare som av olika skäl har svårt att ta sig till biblioteket kan få sitt servicebehov av biblioteksverksamhet uppfyllt genom den mobila verksamheten.
Uppsökande verksamhet är också en metod för biblioteket att nå icke-besökare eller sällan- användare av bibliotek.
175
Utvecklingsmöjligheter med mobil biblioteksverksamhet
Vilka utvecklingsmöjligheter ser vi med kombinationen buss och biblioteksverksamhet på lite längre sikt? Bibliotekets uppsökande verksamhet skulle kunna utvecklas genom att bli mer mobilt.
De förslag som framförs här får ses som möjligheter till utveckling och kräver mer resurser eller omfördelning av befintliga resurser i form av personal och budget.
En mindre buss som lätt tar sig fram i tättbebyggt område eller på mindre vägar på
landsbygden vore ett bra komplement till den stora bussen. En liten buss lämpar sig till att besöka ett antal enskilda individer eller mindre grupper. Bibliotekarien byter ut beståndet i bussen utifrån vilka som ska besökas. Den stora bussen rymmer fler medier och ger ett brett utbud av medier för att vara attraktivt för allmänhet och skolor. Den utvecklingspotential vi ser kräver i första hand omdisponering i befintliga tjänster men även mer resurser i form av personal och fordon beroende på hur omfattande utvecklingen av uppsökande verksamhet ska få bli. En del av förslagen kräver också kompetensutveckling. Den största
utbildningssamordnaren inom bibliotekssektorn är den regionala biblioteksverksamheten.
Läsdelegationen föreslår att det görs ett nationellt läsfrämjandelyft för bibliotekarier där staten tar ett större ansvar för kompetensutvecklingen för bibliotekarier. Kommunen bör i samarbete med regionen verka med särskilt fokus på barn och ungas läsning. Kompetensutveckling är således ett gemensamt ansvar för stat, region och kommun för att biblioteksverksamheterna ska få bra förutsättningar att utvecklas (SOU2018:57, s. 149-152).
Liten buss för uppsökande verksamhet
Värnamo växer som kommun. Den kommunala servicen bör utvecklas i samma takt. En kompletterande buss för uppsökande verksamhet skulle bidra till att ge en service bättre anpassad till den växande befolkningen.
Utredningen visar på att den uppsökande biblioteksverksamheten skulle kunna utvecklas och nå grupper och individer som själva har svårt att ta sig till biblioteket. Bedömningen är att det krävs tid och resurser för att arbeta fram en mobilt uppsökande verksamhet och förankra den i de olika kommunala verksamheterna och i den egna organisationen varför det arbetet bör påbörjas så snart som möjligt. En utökning av den mobila verksamheten skulle främja
kommunala verksamheter som förskolor, äldre- och handikappomsorg. Avtal och uppföljning med de kommunala verksamheterna kan också säkra verksamheten på sikt.
176
En liten B-körkortsbuss skulle fungera väl för uppsökande verksamhet. En B-körkortsbuss tar sig lätt fram i stadsmiljö. De flesta av bibliotekspersonalen har B-körkort och har möjlighet att köra fordonet i tjänsten. Det är inte så många bibliotekarier som har eller är beredda att ta C1- körkort för tung lastbil mellan 3,5 och 8 ton, vilket krävs för de medelstora bokbussarna, eller C-körkort för tung lastbil (oavsett vikt) vilket krävs för att köra de större bokbussarna.
Det finns inte möjligheter inom befintlig budget eller investering att köpa in ytterligare en buss för nästan 2 miljoner kronor plus årliga driftskostnader.
Genom en ansökan om ”Stärkta bibliotek” till Kulturrådet för en buss som kan köras på B- körkort, medier till bussen samt en projekttjänst under en ett till tre års tid så skulle denna verksamhet kunna etableras. Beviljas detta har Värnamo goda förutsättningar att permanenta verksamheten efter projektåren under förutsättning att kulturförvaltningen kan få beviljat en årlig driftsbudget för en liten uppsökande biblioteksbuss samt ett medieanslag för denna buss.
Utvecklingsförslag
Här presenteras ett antal möjliga utvecklingsområden för uppsökande verksamhet.
Äldre- och handikappomsorg
I dag lämnar biblioteket böcker på några äldreboenden i kommunen, vårdcentraler och folktandvård. En mindre buss skulle underlätta transporterna och förbättra servicen och utbudet av medier. Biblioteket anordnar även ett antal kulturarrangemang riktade till handikappomsorgen och som publiceras i deras fritidsalmanacka. Kulturutbudet kan utvecklas.
Genom fördjupat samarbete mellan kulturförvaltning och äldre- och handikappomsorg skulle man tillsammans kunna arbeta med att öka personalens kunskap och användande av kultur i det dagliga vård- och omsorgsarbetet. Syftet är att skapa en god folkhälsa och livskvalitet.
Bokbussens uppsökande verksamhet kan vara en del i arbetet med att förbättra tillgången av kultur för äldre personer och personer med funktionsnedsättningar.
Integration
Biblioteksbussen kan ta sig till orter och områden där många nya invånare bor. Använd bussen för olika integrations-arrangemang för olika grupper, till exempel bokpratsturnéer och bokcirklar med Lättläst-böcker för nya svenskar. Samtidigt tar man med sig aktuell och relevant information. Då kan man till exempel informera om ”Låna en Värnamobo”. Tjänsten
177
”Låna en Värnamobo” innebär att man som nysvensk kan boka en Värnamobo att samtala med för att öva svenska språket samt få information om hur det fungerar i lokalsamhället.
Talboken kommer
Bibliotekspersonal ringer och samtalar med talbokslåntagare och skickar sedan hem talböcker enligt önskemål per post eller digitalt via talboksspelare. Det finns också en bokcirkel för talböcker på biblioteket. Utöver det finns ett behov för fysiska besök i hemmet, en social samvaro kring litteraturen. Talbokslåntagarna uttrycker på olika sätt behovet av en uppsökande verksamhet på grund av sina svårigheter att besöka biblioteket. Det finns
personer med synskada som tar risker för att själva ta sig till biblioteket för att få till en stunds personligt möte med en bibliotekarie.
Boken kommer
”Boken kommer” är en tjänst som ett litet antal kommuninvånare använder. Främst är det personer ute på landsbygden som blev drabbade när bokbussens turer lades om till färre och större hållplatser där den stora bussen lättare kan ta sig fram och kan stå längre stunder. Även enstaka seniorer i centrala Värnamo har tjänsten. Biblioteket håller på att ta fram riktlinjer för Boken kommer-verksamheten för att kunna marknadsföra och erbjuda tjänsten till fler
kommuninvånare, som har behov av hemleverans av böcker. En mindre biblioteksbuss kan vara en resurs i Boken kommer-tjänsten.
Boka hem en bibliotekarie
Biblioteket har börjat med en tjänst som heter ”Boka en bibliotekarie” för att erbjuda våra besökare fördjupad hjälp med inom olika tjänster:
• Databassökning
• E-media (e-böcker och e-ljudböcker)
• E-tjänster, t.ex. Biblio, Pressreader, Ztory
• Fjärrlån
• Kurslitteratur
• Lästips
• Släktforskning
• Språklust recept
• Talböcker och Legimus-avtal
• Vetenskapliga artiklar.
Det finns nu ett nytt nationellt uppdrag som heter Digitalt först. För bibliotekens del innebar det att först kompetensutveckla personalen för att sedan aktivt arbeta med att öka invånarnas
178
digitala kompetens. Inom det uppdraget bör biblioteken utforma nya arbetssätt för att nå de invånare som av olika anledningar vanligtvis inte använder sig av biblioteket som en resurs.
Den nationella biblioteksstrategin påtalar att bibliotekens roll för barn med språkliga svårigheter och läsproblem och för barn med funktionsnedsättning borde uppmärksammas mer (Kungliga biblioteket, 2018). Personer med dyslexi har till exempel ofta ett inre motstånd att gå till biblioteket på grund av sina läs- och skrivsvårigheter. Personer med dyslexi har rätt till talböcker. Tjänsten Legimus, har utvecklats för att individen själv ska kunna ladda ner talböcker till önskad digital enhet. Tjänsten tillhandahålls av myndigheten MTM, som gett biblioteken i uppdrag att teckna avtal med personer med läshandikapp. Ett besök på individens egen arena, istället för i biblioteket, kan resultera i en bättre måluppfyllelse för biblioteket och MTM i att förmedla talböcker. För individer och familjer med dyslexi (ärftligheten är stor) förbättras tillgången till talböcker och kan bidra till att öka läsförmågan och läsglädjen samt möjligheten till en större delaktighet i samhället. Ett samarbete med lokala eller regionala dyslexiföreningar samt skolornas specialpedagoger och
skolbibliotekarier kan vara lämpligt.
Förskolebarn
Hembesök med gratisbok för att nå ut till alla småbarn och deras föräldrar. Bokstart är en nationell modell som 2015 börjat som projekt i några kommuner (Kungliga biblioteket, 2018).
Det är en satsning på småbarns språk- och läsutveckling. Inom Bokstart kan man arbeta med gåvoböcker, hembesök och språkstimulerande aktiviteter. Samarbetet mellan bibliotek, barnhälsovård och förskola där man stödjer barns läsutveckling utifrån olika kompetenser och arbetsmetoder är en förklaring till varför modellen bokstart ger så bra resultat. Att informera och stödja föräldrar i högläsningens betydelse för barnets läsutveckling är också en viktig del.
Föräldrarnas engagemang är av stor betydelse för barnens läsutveckling. Undersökningar visar att barn som börjar skolan med otillräcklig språklig medvetenhet och för litet ordförråd, vilket påverkar läsförståelsen, inte klarar att ta igen detta under grundskolan utan ligger hela tiden efter sina skolkamrater som haft en bättre språklig start (SOU 2018:57). Barns tillgång till litteratur, bibliotek och kultur hör samman med föräldrarnas utbildning och deras resurser (Kungliga biblioteket, 2018). Kungliga biblioteket uppmärksammar de goda resultaten från projektet Bokstart och vill se att det uppsökande arbetet ökar i Sveriges kommuner.
179
En liten bokbuss kan vara ett redskap i ett språkstimulerande arbete. Det finns statliga pengar att söka från Kulturrådet om kommunen vill göra en sådan satsning på en mer likvärdig språklig start för små barn före skolstart.
Förskolor
Bokutlåning till förskolornas minibibliotek på svenska och andra språk. Böcker till kapprumsbibliotek med hemlån för föräldrar. Information om läsfrämjande på förskolans föräldramöten. Dramatiserade sagostunder. Barnbibliotekarier i bokbussen kommer till förskolorna om förskolorna inte kan komma till biblioteket.
Skolor
En liten buss med en skolbibliotekarie kan komplettera den stora bussens skolbesök, till exempel när man besöker en specifik klass och väljer att hålla verksamheten i klassrummet.
Bokprat och undervisning i källkritik och internetsökning lämpar sig väl att hålla i skolans lokaler. Att stimulera barns läsintresse kopplat till den digitala tekniken kan också vara lämpligt. Inom några år finns troligen fler digitala läsplattformar riktade till barn och unga.
Fritidshem och fritidsgårdar
Undersökningar visar att barn och ungdomars läsning minskar. Skolans fritidshem vänder sig till barn i åldrarna 6-13 år. Fritidshemmen har ett uppdrag att komplettera utbildningen i förskola och grundskola. Läsdelegationens föreslår att Kulturrådet prioriterar bidrag för läs- och litteraturfrämjande insatser på fritidshem (SOU 2018:57, s. 121). I samarbeten mellan fritidshem och skolbibliotek eller folkbibliotek finns goda möjligheter att skapa en brygga mellan läsning på fritidshem och läsning på fritiden.
Riktade läsfrämjande insatser med läslov, på såväl sommarlovet som höstlovet, kan vara något för biblioteken och fritidshemmen att samverka kring. När det finns ett samarbete med fritidshemmen kan det vara läge att även vända sig till fritidsgårdarna. Läsdelegationen kommer i sin utredning fram till att en strukturerad samverkan mellan folkbildning,
folkbibliotek och fritidsgårdar kräver ett starkt samarbete på regional nivå som stöd för lokala insatser. Här finns en utvecklingspotential för folk- och skolbibliotek i Region Jönköpings län.
Hela Värnamo läser
Läsfrämjandeprojekt som främst planeras att införas för vuxna läsare. Biblioteket väljer ut en bok till Hela Värnamo Läser, köper in böcker, marknadsför och håller olika arrangemang
180
kring den valda litteraturen och temat, som till exempel bokcaféer och författarbesök. Med bokbussen blir det lättare att nå hela Värnamo kommun med läsfrämjandeprojektet.
Pop-up-bibliotek
Biblioteksbussen finns på plats vid olika arrangemang, t.ex. Värnamodagarna eller besöker badplatser. Popup-biblioteket ger en möjlighet att vara kreativ som bibliotekarie genom att prova på nya sätt att arbeta och finnas på andra ställen än på biblioteket. Det ger besökaren en möjlighet att titta in spontant i biblioteksbussen.
Uppsökande verksamhet är en metod för biblioteket att nå icke-besökare eller sällan- användare av bibliotek.
181
Referenser
Kungliga biblioteket (2018) Från ord till handling. På väg mot en nationell biblioteksstrategi.
Utkast.
http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/files/2018/05/Fra%CC%8An_ord_till_handling_
WEBB.pdf (2018-08-22)
SOU 2018:57. Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället.
http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2018/06/SOU_2018_57_web.pdf (2018-08-22)
182
VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen 2019-09-17
§ 311 Dnr: KS.2019.134
Utredning om investering i ny biblioteksbuss Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att bifalla kulturnämndens begäran om förlängd svarstid för bokbussutredningen till 15 februari 2020.
Ärendebeskrivning
I samband med budgeten beslutade kommunfullmäktige
”att uppdra åt kulturnämnden att till 2019-09-30 undersöka möjligheten till ett mindre och billigare alternativ till förslaget om inköp av ny bokbuss 2021 till en beräknad investering av 5 miljoner kronor”.
Förra regionbibliotekarien Katinka Borg har åtagit sig uppdraget att skriva utredningen och även kommunens
landsbygdsutvecklare Anna Sandquist kommer att jobba med utredningen.
Det är dock inte möjligt att slutföra uppdraget inom tidsramen.
I samråd med utredarna har följande tidplan tagits fram:
Presentation av uppdraget i kulturnämnden 28/8 Beredande ärende i kulturnämnden 4/12
Beslut i kulturnämnden januari 2020 (datum ej fastställt ännu) Redovisning till kommunstyrelsen senast 15 februari 2020.
Det innebär att svarstiden behöver förlängas till 15 februari 2020, så att utredningen är färdigbehandlad till budgetprocessen för 2021.
Kulturnämnden beslutade 28 augusti 2019, § 87
att hos kommunstyrelsen begära förlängd svarstid för bokbussutredningen till 2020-02-15.
Beslut expedieras till:
Kulturnämnden
183
