Pildammsparkens sociala och ekologiska hållbarhet
en studie om Pildammsparkens värden och identitet för Malmö
Pildammspark’s social and ecological sustainability
A study about Pildammspark’s values and its identity for the city of Malmö
Ayman Fares & Martynas Poderis
Miljövetenskap Kandidatnivå 15 HP
VT 2021
Handledare: Göran Ewald, Yahya Jani
Abstract
The following study examines how Pildammsparken can contribute to social sustainability using ecosystem services. Previous studies have confirmed that ecosystem services in parks contribute people with variety of things, such as noise and stress reduction. This study is also interested in what can be used in a park to attract visitors and be socially valued by humans.
The study applies both quantitative and qualitative approaches. The quantitative approach is applied to measure ecosystem services, while the qualitative application to interpret what people's behaviors and images on social media can say about their perception of
Pildammsparken. Furthermore, the study examines whether the city of Malmö, in its capacity as an owner of Pildammsparken, uses the park in its marketing. The first question in this study has been "How can Pildammsparken contribute to social sustainability in Malmo through its ecosystem services?" and the second one " What is the identity value of
Pildammsparken for Malmö?". The results show that Pildammsparken can help with noise reduction, cooler environment, and acts as a great place to socialize and perform outdoor activities. Pildammsparken also has an identity value which pictures on social media confirm with its cultural heritage. The results also show that Pildammsparken rarely comes up in Malmo city’s marketing of the city.
Sammanfattning
Denna studie undersöker hur Pildammsparken kan bidra till social hållbarhet med fokus på de ekosystemtjänster som parken innehar. Fokuset i studien syftar till överlappningen mellan den ekologiska och sociala delen av hållbar utveckling. Studien syftar på att undersöka vilka kvaliteter i parken som attraherar människor dit samt att studera parkens betydelse för Malmö stads identitet. Tidigare studier har bekräftat att parker bistår människor med minskade stressnivåer genom bullerdämpning och utformning av socialt umgänge. Studien tillämpar kvantitativ och kvalitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen tillämpas för att mäta
ekosystemtjänster medan den kvalitativa tillämpas för att tolka vad människors beteenden och bilder på sociala medier kan säga om deras uppfattning av Pildammsparken. Vidare undersöker studien om Malmö stad, i egenskap av ägare till Pildammsparken, använder parken i sin marknadsföring. Första frågeställningen i arbetet är "Hur kan Pildammsparken utifrån sina ekosystemtjänster bidra till social hållbarhet i Malmö?’’ och andra
frågeställningen lyder "Vilket identitetsvärde har Pildammsparken för Malmö?". Resultat
visar att parken bidrar med bullerdämpning, svalare miljö och utgör en plats för umgänge med möjligheter till många olika aktiviteter. Pildammsparken har också ett identitetsvärde i Malmö med historiska och kulturella arv, dock visar resultatet också på att Pildammsparken inte åtnjuter större plats i Malmö stads marknadsföring av staden.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.2 Syfte och frågeställning 2
1.3 Definitioner 2
2. Bakgrund 4
2.1 Hållbar utveckling 4
2.2 Ekosystemtjänster 5
2.3 Värmeöeffekten 5
2.4 Parkernas inverkan på människans välbefinnande 7
2.5 Buller 7
2.6 Pildammsparkens kulturella- och identitetsvärde 8
2.7 Malmö stad om Pildammsparken 9
2.8 Parkkaraktärer 9
3. Teoretisk ramverk 11
3.1 Hållbar utveckling 11
3.2 Attention Restoration Theory (ART) 12
3.3 Parkens sociala värden 13
4. Metoddelen 14
4.1 Kvantitativ och kvalitativ ansats 14
4.2 Metod för social hållbarhet 14
4.2.1 Antal personer som vistas i parken 14
4.2.2 Parkkaraktärer 15
4.2.3 Buller 16
4.2.4 Värmeöeffekten 16
4.2.5 Identitetsvärde 17
4.2.5.1 Urval 17
4.2.5.2 Utförande 17
5. Resultat och analys 18
5.1 Antal besökare 18
5.2 Parkkaraktären 19
5.3 Buller 21
5.4 Värmeöeffekten 23
5.5 Besökarnas uppskattning för Pildammsparken på sociala medier 23
5.6 Malmö stads sociala medier och hemsidor 24
5.7 Malmö stads strategiska dokument 26
5.8. Sammanfattning av resultat 26
6. Diskussion 27
6.1 Metoddiskussion 30
7. Slutsats 31
Referenser 32
1
1. Inledning
Pildammsparken är en 45 hektar stor park belägen centralt i Malmö. Parken kännetecknas av stora variationer i termer av två stora dammar som tidigare använts som vattenreservoarer, den så kallade Tallriken vilket kan beskrivas som en cirkelformad yta av gräs omgiven av stora träd. Runt om i Pildammsparken påminns besökaren av olika kulturella inslag, ibland i form av ett stort monument som liknar en strykbräda, en arkitektur som påminner om renässansens hantverk som gör sig påmind i form av ett ekotempel. Under ett besök i Pildammsparken är det svårt att inte uppmärksamma de åtskilda statyer som Tidens Genius, Galatea och Margaretaflickan varav varje monument och kulturella inslag har sin egen historia och kan tolkas olika för besökaren. Vid besök på Pildammsparken är det tydligt att det finns stor variation bland besökarna, både utifrån ålder och kön men också
grupptillhörighet. En del nyblivna föräldrar promenerar med barnvagn, några äldre par går långsamt i sin egen takt medan olika kroppsformer utför fysisk aktivitet, detta samtidigt barnen i sina lekar fylls av förundran över artrikedomen och botaniken.
Pildammsparkens kulturella inslag utgör en viktig del av Pildammsparken men bör ändå betraktas som otillräckligt för en mer omfattande analys av hur denna park kan attrahera stora variation av besökare. Till en sådan analys bör förhållandet mellan socialt värde och
ekologiskt värde undersökas. Parves (2016) skriver att städer i sin stadsplanering måste ta hänsyn till ekosystemtjänsters bidrag för att dämpa klimatförändringar. Ekosystemtjänster är naturens tjänster som indirekt eller direkt bidrar till människans välbefinnande (Maltby et al, 2018). Enligt Naturvårdsverket (2020) finns det olika ekosystemtjänster som kan delas in i kulturella, reglerande, försörjande och stödjande ekosystemtjänster. Utifrån social hållbarhet är det intressanta vilket som bidrar till människans välbefinnande (Ramboll, u.å.). Enligt Attention Restoration Theory (ART) bidrar naturområden till människans kognitiva funktioner tillgodoses, men för att människans ska besöka en park måste parken bistå besökaren med olika faktorer som exempelvis möjliggöra känslan av fascination, få besökaren att känna sig avslappnad, känslan av förenlighet och en känsla av att naturens storhet (Wilkie et al, 2020). Landry (2000) skriver att en stadsmiljö måste utmärka sig för sitt kulturarv och särdrag för att besökaren ska uppleva att det har ett identitetsvärde, och just identitetsvärde, skriver Landry (2000) är avgörande. Ett problem inom stadsplaneringen är att få invånarna att besöka olika stadsmiljöer. För att stadsplaneringen ska vara i linje med hållbar utveckling så måste alla tre komponenter tillgodoses, det vill säg ekologiska, ekonomiska och sociala (Hadenius et al, 2018). Social hållbarhet berör människans
2 välbefinnande och grönområden kan tillgodose mycket av detta. Människor som vistas i grönområden ökar sannolikheten att utföra fysisk aktivitet, stressnivåerna minskar (Kuo, 2015; Stellar et al, 2015). Kroppens parasympatiska nervsystem, vilket inget känslan av lugn, aktiveras när vi vistas i natur (Bhasin et al, 2013). Grönområden motverkar också buller och värme. Allt detta innehar positiva påverkan på människans välbefinnande vilket ökar
sannolikheten för en frisk befolkning och således bättre humankapital. Men grönområden har också ett psykologiskt värde i termer av en identitet och kulturarv för invånarna. enligt Landry (2000) är det en förutsättning att en miljö utmärker sig och består av kulturarv för att människor ska känna att den har ett identitetsvärde och således vilja besöka området. Det är endast ifall människor besöker grönområden som ekosystemtjänsterna kan verka för en social hållbarhet för människor och deras välbefinnande.
Ekosystemtjänster behöver inte vara den avgörande eller enda faktorn som kan förklara varför människor besöker Pildammsparken, men ekosystemtjänsterna består och påverkar staden, miljön och besökarna oavsett om det är det primära syftet för besökaren eller inte. I detta arbete vill vi undersöka sambanden mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.
1.1 Syfte och frågeställning
Arbetet syftar till att undersöka vilka sociala värden Pildammsparken består av samt vilken identitet parken utgör för Malmö. Studien verkar för att besvara följande frågeställningar.
- Hur kan Pildammsparken utifrån sina ekosystemtjänster bidra till social hållbarhet i Malmö?
- Vilket identitetsvärde har Pildammsparken för Malmö?
1.2 Avgränsningar
Detta arbete har avgränsats till hur Pildammsparken kan bidra till social hållbarhet i egenskap av en park med olika karaktärer och ekosystemtjänster. Arbetet undersöker samband mellan social och ekologisk hållbarhet.
1.3 Definitioner
Ekosystemtjänster: innebär att naturen’’direkt eller indirekt bidrag till människans välmående’’ (Maltby et al, 2018).
3 Hållbar utveckling = Hållbar utveckling består av tre delar, dessa är; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet (UN, 1987).
Social hållbarhet: en komponent av tre i hållbar utveckling. Social hållbarhet syftar till att öka människans välbefinnande (Ramboll, u.å.).
Attention Restoration Theory = Teori som handlar om vad som krävs för att människors kognitiva funktioner tillfredsställs i grönområden.
4
2. Bakgrund
2.1 Hållbar utveckling
Hållbar utveckling består av tre delar, dessa är; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet (UN, 1987). År 1972 publicerade den internationella sammanslutningen Romklubben rapporten ‘’tillväxtens gränser’’ där de problematiserade ekonomisk tillväxt i kombination med ökad världspopulation. Romklubben menade att detta skulle kunna resultera i negativ påverkan på miljön eftersom naturresurser är ändliga. I världsdelar där länder ännu inte industrialiserats och byggt upp ett välstånd togs detta emot med skepticism, då det ansågs vara ett försök från västvärlden att hindra U-länder att industrialiseras. Med denna bakgrund blev begreppet ‘’hållbar utveckling’’ aktuellt. Begreppet är centralt och återkommande i Brundtlandrapporten (Hedenus et al, 2018), den är definierad enligt följande ‘’en hållbar utveckling tillfredsställer dagens utveckling utan att äventyra kommande generationer att tillfredsställa sina behov’’ (UN, 1987, s.7). Till skillnad från tidigare klimatrapporter utmärker Brundtlandrapporten sig för ett nedtonat naturvetenskapligt perspektiv och fokuserar i samma utsträckning på sociala och ekonomiska aspekter. Detta arbete utgår endast utifrån sambanden mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Social hållbarhet kan ha olika betydelser i olika delar av världen då det finns olika behov av detta (Marta &
Giulia, 2020). I utvecklingsländer kan vara mer betoning på kapital och välstånd jämfört med industrialiserade länder (Vallance, Pekins & Dixon, 2011). Ramboll (u.å.) skriver att social hållbarhet handlar om mänskliga rättigheter men att det utifrån ett stadsplaneringsperspektiv handlar om att skapa städer där målet är att tillgodose människors välbefinnande. Social hållbarhet och komponenter som är viktiga för att tillgodose människans välbefinnande är flera, exempelvis mötesplatser, hälsa, rekreation och välfärd. Besök i parker ökar människans välbefinnande (Kuo, 2015; Stellar et al, 2015, s. 129). Brundtlandrapporten innebär att alla tre hållbarhets komponenter måste överlappa varandra lika mycket för att det ska kunna sägas att ett specifikt "objekt" bidrar till jordens hållbara utveckling. Ekosystemtjänster i städer ska bidra till människans välbefinnande och därför är det viktigt tillgodose att de urbana
ekosystemtjänster som implementeras i slutändan producerar positiva värden för individer i städer. Social och ekologisk hållbarhet behöver överlappa varandra. Som exempel kan olika ekosystemtjänster och dess roll i adaptering av och dämpning av klimatförändringar i stadsmiljö tas upp. En ekosystemtjänst som först bidrar till ekologiska hållbarhet som även i andra hand leder till förbättring av den sociala delen av hållbarhetsaspekter. Robert Putman (Hedenus et al, 2018) skriver att social hållbarhet också handlar om tilliten människor känner
5 till samhället, jämlika samhälle kännetecknas av hög tillit. Grönområden utgör en viktig del som mötesplats där föreningsliv och olika samhällsgrupper kan verka, detta i sin tur bidrar till att staden möjliggör att olika grupper verkar i samma miljö.
2.2 Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är naturens tjänster som indirekt eller direkt bidrar till människans välbefinnande skriver Maltby et al (2018). Det finns olika typer av ekosystemtjänster vilka kan kategoriseras som kulturella. reglerande, försörjande och stödjande ekosystemtjänster (Naturvårdsverket, 2020). Det kulturella innefattar de ekosystemtjänster som har ett kulturellt värde i termer av rekreation och turism. Det försörjande kan innefatta dricksvatten och mat.
Reglerande är exempelvis vattenrening och pollinering medan det stödjande innebär
fotosyntes och vattnets kretslopp. Det stödjande behövs för att övriga ekosystemtjänster ska fungera (Naturvårdsverket, 2020). Utifrån social hållbarhet är det intressanta att se samband mellan hur naturen kan bidra till människans välbefinnande (Ramboll, u.å.).
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (2014) skriver att 70 % av koldioxidutsläppen kommer från städer. År 2050 uppskattas två tredjedelar av
världsbefolkningen vara bosatta i städer (Founda et al, 2019). Ett förändrat och varmare klimat medför olika förändringar för människa och natur, några exempel är extremväder, torka, försvåring för isbildning och hot mot biologisk mångfald. Stadsplaneringen utgör en viktig del för att dämpa klimatförändringar och anpassa städer till att bli mer hållbara (Parves, 2016). Ekosystemtjänster innebär att naturen direkt eller indirekt bidrag till människans välbefinnande (Maltby et al, 2018). Parker innehar flera ekosystemtjänster som bidrar till att klimatförändringarnas effekter dämpas. Grönområden medverkar generellt till att mängden koldioxid, svaveldioxid och kväveoxid i luften minskar genom trädens klyvöppning, därmed bidrar grönområden till renare luftkvalitet och skugga vilket har positiv påverkan på
människans välbefinnande. När ekosystemtjänster tillgodoses bidrar till det människans välbefinnande (Vailshery et al, 2013).
2.3 Värmeöeffekten
Värmeöeffekt är ett fenomen som innebär att temperatur i städer eller urbana miljöer blir varmare än i rurala områden eftersom städer är uppbyggda av material som absorberar värme i högre grad. Detta gör dagstemperatur varmare och den absorberade värmen frigörs sedan under natten vilket gör temperatur under natten högre än vad det annars blir (Urban Climate
6 Lab, 2016). Värmeöeffekt sker i städer och i takt med expandering och global uppvärmning är det aktuellt att försöka hitta olika dämpande strategier mot värmeöeffekten. Detta för att motverka hälsofaror för människor, särskilt för äldre och sköra (Salata et al, 2017). Material som städer är uppbyggda av exempelvis asfalt, tegel och mörka artificiella underlag är mer kapabla till att absorbera värme än grönområden. När stadsmaterial absorberar värme gör det stadsmiljön varmare än vad den annars varit, och värmen blir lagrad under dagen och frigörs under natten. Slutresultatet blir att även nattemperatur i städer är varmare än i rurala områden runt om staden eftersom värmen släpps från hårda artificiella material ut till atmosfären och sedan börjar processen om på morgonen (Ibrahim et al, 2018; Soltani & Sharifi, 2017).
Utöver värmeenergin från solen som blir absorberad i urbana miljöer finns det andra faktorer som gör stadsmiljö varmare, exempelvis antropogena energikällor som är bilar och
luftkonditionering inom byggnader. Energin släpps fri i staden och det blir svårt för den att förflyttas (Soltani & Sharifi, 2017). Dessa externa energiflöden är överskottsvärme som produceras av människor och gör värmeöeffekten mer markant.
Bild 1. Illustration av värmeöeffekten i rurala och urbana miljöer. Hämtad 17/03-2021 https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-
PBL/teman/ekosystemtjanster/naturen/betydelse/reglerar-temp/
Naturliga material, exempelvis gräs, låter vatten tränga igenom och kan med hjälp av det behålla en lägre temperatur. Grönytor skapar också en nedkylningseffekt genom evaporation där en stigande vattenånga fungerar som ett slags stötdämpare mot värmen (Rehan, 2016, s.
195). Grönytor kan även reglera temperaturen mot kyla eftersom byggnader som har grönstruktur får en värmeisolering i kallare väder (Gargari et. al, 2016, s. 629). Vid stadsplanering gäller det att välja ut material med eftertanke för att kunna förhindra
7 värmeöeffekten, det är väsentligt att se efter reflektionsförmåga och även andra termofysiska egenskaper på olika material (Ibrahim et. al, 2018, s. 1598; Salata et. al, 2017, s. 79).
2.4 Parkernas inverkan på människans välbefinnande
Människans välbefinnande är beroende av naturmiljö. Vi har genom evolutionen utvecklats i naturen och därmed förbättras vårt välbefinnande när vi vistas i naturen (Kuo, 2015). En promenad i skogen ökar produktion av hormoner som har kärlskyddande och
antiinflammatoriska egenskaper i människors blod (Kuo, 2015; Stellar et al, 2015). Liknande effekter kan åstadkommas genom andra sätt där man försöker efterlikna skogsmiljö i form av en park. Vårt immunsystem höjer produktionen av inflammations cytokiners, när vi upplever ett hot eller annan stresshöjande aktivitet. Detta har ett samband med diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar och depression som människor kan drabbas av (Kuo, 2015; Stellar et al, 2015).
En minskning av dessa cytokiners kan förändra ens dagliga välbefinnandet och förbättra den psykiska hälsan och hälsa i helhet.
Utöver ovan nämnda fördelar med vistelse i naturmiljö finns det även andra positiva effekter, exempelvis mindre upplevd stress, en känsla av avslappning som hjälper till att ladda om hjärnan och dess kognitiva funktioner. Att vistas i parker höjer sannolikhet för individer att utöva fysisk aktivitet (Ahmadpoor & Shahab, 2020). Mer fysisk aktivitet kan minska risken för individen att drabbas av fetma och bidrar till bättre hälsa. Människans parasympatiska nervsystem aktiveras när kroppen får vila (Bhasin et al, 2013). Parasympatisk aktivitet leder till bättre sömn, bättre immunförsvar och mildare stresseffekter på en individs metabolism och bekämpar även insulinutsöndring och inflammations cytokiners (Bhasin et al, 2013).
Mindre mängd av inflammations ökande cytokiners gör individen mer benägen till att uppleva positiva känslor och optimistisk upplevelse, vilket kan öka människors livslängd (Stellar et. al, 2015). Det finns således många fördelar för oss människor att blanda in naturmiljö tillsammans med urban miljö, speciellt med anledning av ökad urbanisering.
2.5 Buller
Storstäder präglas av bullerproblem då dessa städer innehar en stor befolkning vilket medför mycket trafik med anledning av bilar. En stor biltrafik leder till mycket buller som påverkar den psykiska hälsan. Den upplevda psykofysiologiska stressen ökar då vi utsätts för buller, det kan innebära humörsvängningar, en ständigt upplevd irritation och även sämre
sömnkvalitet, där allt leder till en sämre psykisk hälsa (Dzhambov et al, 2018). Vegetation
8 och grönytor kan motverka och minska bullernivån, det sker genom att ljudvågor fysiskt störs och når recipienten i en annorlunda ljudform. För att åstadkomma dessa effekter måste ett antal faktorer uppfyllas. Bland annat måste vegetationen sitta tätt intill varandra, träd och bladstorlek spelar också roll, desto större träd och blad desto bättre blir bullerdämpning (Lai Fern Ow & Ghosh, 2017). En tät planteringsdensitet av träd med stora blad gör det möjligt att åstadkomma en bullerdämpning med uppemot 50 % (Lai Fern Ow & Ghosh, 2017).
2.6 Pildammsparkens kulturella- och identitetsvärde
Pildammsparken är en park som ligger i området Pildammarna i Malmö. Pildammsparken, som också brukar kallas för Baltiska parken, är största parken i staden och dess storlek är 47 hektar stor utifrån våra egna mätningar från Google Maps. Pildammsparken är inte bara värdefull på grund av sin storlek eller att parken består av biologisk mångfald, utan parken har också ett historiskt och kulturellt värde. Parken anlades år 1914 efter Baltiska
utställningen, utställningsyta skapades av en arkitekt vid namn Ferdinand Boberg och den tidens kronprinsessa Margareta (Malmö stad, 2021). Än idag finns det kvarlevor från den tiden, då den gamla granitbrunnen tillsammans med brandstationen är kvar som
minnesmonument från utställningsperioden. Projektet togs sedan över av den danske landskapsarkitekten Erstad Jörgensen. Han kom med idéer som tog inspiration av den engelska, romantiska parkstilen med mjuka linjer, stora gräsytor och fria trädgrupper.
Jörgensens förslag utfördes 1915 till hälften omkring den lilla dammen (Malmö stad, 2021).
Dammarna som finns i parken idag var först vattenreservoar för Malmö stad. Själva namnet Pildammarna gavs med anledning av att det planterades pilar längs med dammarnas
skyddsvallar för att förstärka dem. Sedan fördes vattnet vidare till stadens offentliga pumpar på Stortorget, som var platsen för dåtidens Malmöbor att hämta vatten (Malmö stad, 2021).
Pildammsparken har dock genom åren genomgått förändringar, den första stadsingenjören Bulow-Hube ändrade planen 1926 och tog beslutet att införa en mer klassicistisk form med monumental karaktär i parken. Folkpark med storskaliga mått blev slutresultat och parkens centrum ‘’Tallriken’’ är en festplats (Malmö stad, 2021). Parken har under sin existens fått ta emot olika strukturer från olika konstnärer, Galathea, Kastanj och Strykjärn är några som kan nämnas. Mellan 1983–84 fick Pildammsparken en restaurering av parkens stora damm. Det önskades bättre vattenkvalité och för att åstadkomma det tömdes vattnet och rensades. Parken innehar även en utegym, temalekplatser och vattenspel som är en show av tre fontäner för att underhålla människor (Malmö stad, 2021).
9
2.7 Malmö stad om Pildammsparken
Enligt Plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en översiktsplan vars syfte är att skapa en vision och riktning för kommunen (Forsberg, 2013). I Malmö stads översiktsplan (2018) finns det en del som behandlar ‘grön stad’, i målen står det att Malmö stad ska arbeta för att hårdgjord yta ska bli mindre och antal träd i Malmö ska öka. Fullvuxna träd ska värnas, variation mellan stora och mindre parker ska bestå då dessa bistår Malmö stad med
multifunktionella ekosystemtjänster vilket tjänar människa och miljö väl. Dock framkommer det i översiktsplanen under rubriken ‘’utmaningar’’ att Malmö stad är en kompakt stad med liten andel grönyta. Utifrån Malmö stads översiktsplan framgår det en vision om hur stadens utmaningar ska lösas. Dock är inte en översiktsplan, till skillnad från detaljplan, juridiskt bindande. Om åtgärderna som nämns i översiktsplanen vidtas kan vi inte med all säkerhet veta. Vad vi kan konstatera är att Malmö stad är väl informerade om de utmaningar stadens grönytor står inför, ekosystemtjänsters betydelse, samt att Malmö stad beaktar grönytor i sin vision. Pildammsparken nämns inte i översiktsplanen.
I artiklarna Pildammsparken (2019), Pildammsparken (2021), En stärkande promenad (2021) framgår det vilket värde Pildammsparken innehar för Malmö stad. Malmö stad har historiskt investerat i utveckling av parker samt tagit hjälp av arkitekter för att framhäva
Pildammsparkens estetiska värde. Malmö stad nyttjar också Pildammsparken för större arrangemang. I artikeln En stärkande promenad (2021), som Malmö stad har publicerat, kan läsaren ta del av en historia om en demenssjuk kvinna som nyttjar Pildammsparken för promenader. Pildammsparken kan användas till många olika aktiviteter och detta försöker Malmö stad skriva i sin artikelserie, dock framgår det inget uttalat mål eller vision för Pildammsparken. Exempelvis framhävs fysisk aktivitet, Pildammsparkens historiska värden, kulturella inslag, Pildammsparkens vattenreservoar och ekosystemtjänster.
2.8 Parkkaraktärer
Enligt forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har utemiljöer olika parkkaraktärer varav desto fler parkkaraktärer som en utemiljö kännetecknas ökar
sannolikheten att fler människor besöker utemiljön (Nordh, 2006). Nedan beskrivs de åtta parkkaraktärerna
10 Rofylldhet
Kännetecknas av en lugn och tyst miljö utan oljud som exempelvis buller från trafik.
Utemiljön ska vara välskött, ej nedskräpad eller bestående av ogräs. Ljud från fåglar och vatten är positivt.
Vildhet
En unik parkkaraktär där miljön känns som orörd och där växter får växa okontrollerat.
Parkmiljön inger en känsla av mystik associerat till sagornas värld.
Artrikedom
Parkmiljön består av biologisk mångfald av djur och växter. Djuren ska vara närvarande i parken och besökaren kan känna att de förflyttar sig, mentalt, till en annan plats där artrikedomen utgör en viktig beståndsdel.
Rymd
Parkmiljön upplevs väl sammanhållen och enhetlig, parkmiljön ska kunna utgöra plats för människan som söker reflektion.
Vidd Allmänning
Parkmiljön kännetecknas av utsikt, öppna gröna ytor där det finns plats för både picknick och fysisk aktivitet. Besökaren ska kunna ha överblick.
Refug, Viste
Kännetecknas av en omsluten och mindre plats. Platsen ska kunna uppleva sig mer enskild och kunna prioritera sinnena.
Samvaro, Möte
Parkmiljöns egenskap ger möjlighet till umgänge, sociala kontakter och möten människor emellan. Det sker aktiviteter som besökaren kan delta eller åskåda, exempelvis som dans och musik.
Kultur
Parkmiljön speglar människans relation och uttryck för historiska händelser. Parkbesökaren upplever tidens gång genom beståndsdelar som funnits länge, alternativt andra inslag som berättar om parkens historia.
11
3. Teoretisk ramverk 3.1 Hållbar utveckling
Den hållbara utvecklingens komponenter är ekologisk, social, och ekonomisk hållbarhet (UN, 1987). Denna studie avser att med utgångspunkt från hållbar utveckling besvara
frågeställningar för att uppnå syftet med arbetet. Det finns olika perspektiv på hållbar
utveckling (Hedenus et al, 2018) och hur mycket de olika komponenterna ska vägas in, en del skulle mena på att man först måste prioritera välstånd och ekonomi för att senare ha råd att prioritera miljön, andra skulle föredra att ekologisk hållbarhet utgör en grund för definition (se tempel-illustrationen längst till höger i bilden nedan) då mänskligt liv vilar i naturens förmåga att tillfredsställa våra mest grundläggande behov. Historiskt har miljöforskningen betonat den ekologiska hållbarheten mest men efter Brundtlandrapporten betonas social och ekonomisk hållbarhet i lika stor grad som ekologisk. Den amerikanske statsvetaren Robert Putman menar på att social hållbarhet handlar om socialt kapital, han menar att det bland annat handlar om rikt föreningsliv och mötesplatser för människor. Vikten av mötesplatser utgör ett viktigt medel för att samhället ska vila på stor tillit grupper emellan (Hedenus et al, 2018). Jämlikhet är en viktig faktor för att medborgare i ett samhälle ska känna hög tillit gentemot varandra (Hedenus et al, 2018), i detta kan mötesplatser, parker med fri tillgång utgöra en viktig del för att olika samhällsgrupper ska leva och verka på samma plats. Social hållbarhet är brett och den del av hållbar utveckling som är minst forskat skriver Hedenus et al (2018). Detta arbete utgår från sambanden mellan ekologisk och social hållbarhet som enligt Ramboll (u.å.) behandlar människans välbefinnande, arbetet utgår också från hur ekosystemtjänster bidrar till att ett område anses ha ett socialt värde och således utgör en mötesplats. I bilden nedan finns det olika modeller för hållbar utveckling, modellen längst till höger visar på hur samtliga komponenter går in i varandra i samma utsträckning. Detta arbete fokuseras på relationen mellan ekologisk och social hållbarhet samt hur sambanden mellan detta ser ut.
12 Bild 2. Perspektiv på hållbar utveckling. Från Hållbar utveckling –nyanser och tolkningar (s. 33), av Hedenus et.
al, 2018.
3.2 Attention Restoration Theory (ART)
Attention Restoration Theory (ART) handlar om återhämtning av människors kognitiva funktioner i urbana miljöer. Urbaniserade platser präglas av mycket biltrafik vilket genererar mycket buller (Wilkie et al, 2020). Faktorer som buller orsakar mycket stress vilket försvagar människans kognitiva funktioner. ART föreslår mer nyttjande av naturliga faktorer då dessa förser människor med en effektiv återhämtningsmetod för de kognitiva funktioner vilka tröttas ut av den komplexa stadsmiljön (Wilkie et al, 2020; Sever & Verbic, 2019). Enligt ART är de fyra faktorer som gör återhämtning i naturlig miljö effektivt dessa; att få känna sig avslappnad, fascination vilket fångar individens uppmärksamhet, känslan av en värld skapad av naturens egenskaper och slutligen känslan av förenlighet vilket skapar en känsla av mening. Den insamlade datan från experiment som innehar dessa miljön har visat positiv inverkan för hjärnans kognitiva återhämtning och deltagare i undersökningarna har rapporterat att de är benägna till att söka sig till urbana grönytor för att få uppleva dessa effekter (Wilkie et al, 2020).
13
3.3 Parkens sociala värden
En park bistår staden och dess invånare med flera sociala värden, främst är det lokalinvånarna som avgör parkens sociala värden. Människor har olika intressen och preferenser, därför är det viktigt att en park har variation för att kunna vara attraktiv för människor (Wikhall, 2003).
Parken har positiv effekt för människans välbefinnande genom att minska mängden
inflammationscytokiner i kroppen. Detta bidrar till att människor är mindre stressade och det minskar risken för allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar (Kuo, 2015; Stellar et al, 2015, s. 129).
Men för att denna ekosystemtjänst ska ha en inverkan på människor måste de besöka och vistas i parken (Maltby, 2018). Landry (2000) skriver att identitet i staden är viktig för att människor ska uppleva det som attraktiv att besöka, för att skapa en förankrad identitet är det viktigt att främja särdrag och kulturarv. Kulturarv kan uttrycka sig i form av statyer och monument medan särdrag förhåller sig till den omgivande miljön. Putman (Hedenus et al, 2018) menar att parker utgör en viktig roll för människor. Tillgängliga parker är en
mötesplats för människor och kan utföra en viktig del för att motverka segregation och skapa samhällen vars medborgare känner tillit till varandra. En park kan attrahera flera olika
människor från olika kulturer och med olika intressen, om människor värdesätter samma plats eller utöver aktivitet på samma plats så stärks sammanhållningen utifrån en samhällsaspekt menar Putman (Hedenus et al, 2018).
14
4. Metoddelen
4.1 Kvantitativ och kvalitativ ansats
Undersökningen har haft mixade metoder kombinerat kvantitativ och kvalitativ ansats (Eriksson Barajas et al, 2013, s. 57). Delar av metoden handlar om att samla data genom mätinstrument för att undersöka ekosystemtjänster, detta är en kvantitativ ansats. För att undersöka Pildammsparkens identitetsvärde har studien tillämpat en kvalitativ ansats då författarna behövt tolka människors beteenden och sociala medier för att skapa sig en uppfattning.
4.2 Metod för social hållbarhet
4.2.1 Antal personer som vistas i parken
Författarna har besökt Pildammsparken vid fyra olika tillfällen, det vill säg fyra olika dagar.
Under besöket har författarna valt ut en plats i Pildammsparken där författarna räknat hur många personer som vistas i parken samt vad för aktivitet som utförts. Detta syftade till att få en uppfattning om vilken betydelse parken innehar för människorna. Det framgår också exakt vilka tidpunkter besöken sker samt vädret under besöket, då dessa faktorer kan påverka huruvida de två olika besöken är jämförbara. Besöket genomfördes under lunchtid samtliga tillfällen. Följande tabell har använts för registrering under parkbesöken.
15 Tabell 1. Tabell som användes för parkbesök 2021-04-07, 2021-04-08, 2021-05-11 och 2021-05-16.
Totalt antal personer som vistas i parken Antal personer som enbart gick förbi:
Antal personer som utförde fysisk aktivitet
(exkludering av promenad då det inte kan framgå vilka som går förbi eller promenerar).
Antal personer som stannade i parken över 5min
Antal personer som befann sig i socialt umgänge (antal personer i sällskap)
4.2.2 Parkkaraktärer
Författarna besökte Pildammsparken 2021 - 05 - 16. Under besöket har författarna utifrån Grahns parkkaraktärer (Nordh, 2006) kartlagt vilka kriterier Pildammsparken uppfyller.
Enligt följande tabell har författarna kryssat i de delar författarna upplever att
Pildammsparken uppfyller enligt Grahns kriterier. Desto fler kriterier som uppfylls, desto attraktivare är parken för besökare enligt Grahn.
16 Tabell 2. Statistiken från parkbesök den 2021-05-16.
Grahns karaktärer för parkmiljö Pildammsparken Rofylldhet
Vildhet Artrikedom Rymd
Vidd allmänning Refug, viste Samvaro, möte Kultur
4.2.3 Buller
Genom Miljöövervakningatlas, vilket är aktuell data Malmö stad tillhandahåller, har
författarna kartlagt om Pildammsparken utsätts för trafikbuller i högre eller lägre utsträckning än omgivningen utanför Pildammsparken. Författarna har vid ett tillfälle (2021-05-11) gjort egna mätningar av buller i tre områden, vid den stora dammen i Pildammsparken, i trädtätt yta i Pildammsparken och vid en gata precis utanför Pildammsparken. Mätningarna har genomförts via Arbetsmiljöverkets mobilapp Buller. Detta har syftat till att öka reliabiliteten och bekräfta eller korrigera bullerdatan Malmö stad utger.
4.2.4 Värmeöeffekten
Studien har mätt temperatur och jämfört Pildammsparken och Triangeln. Området Triangeln består inte av någon omfattande grönyta eller park utan kännetecknas av byggnation, asfalt, tegel och betong. Denna metod är en epistemologisk tillämpning som syftat till att undersöka värmeöeffekten. Datumen som vi mätt är 2021-04-7, 2021-04-08 och 2021-05-15.
17
4.2.5 Identitetsvärde
4.2.5.1 Urval
Urvalet av bilder har varit slumpmässig där de första bilderna som kommit fram under sökningar inkluderas (Eriksson Barajas et al, 2013, s. 94).
4.2.5.2 Utförande
För att samla data i denna del har vi granskat bilder Malmö stad publicerat i sin
marknadsföring i olika sociala medier som Twitter, Linkedin, Facebook och Malmö stads egna webbsidor. Författarna har också sökt på Pildammsparken på Youtube, Instagram och Twitter för att uppskatta vilken upplevelse Pildammsparkens besökare känner och vill förmedla. I denna del tillåts författarna att bedöma bilder utifrån den egna tolkningen men med utgångspunkt i vad som är relevant enligt ART.
18
5. Resultat och analys 5.1 Antal besökare
Bild 3. Inom den avgränsade platsen mättes data.
Tabell 3. Statistik från Parkbesök mellan 2021-04-07 och 2021-05-16
7/4 - 2021 - kl.
12:15 till 12:45
8/4 - 2021 - kl.
11:50 till 12:20
11/5 - 2021 - kl.
12:15 till 12:45
16/5 - 2021 - kl.
12:10 till 12:40
Antal som gick förbi
121 109 189 143
Antal som utförde fysisk aktivitet
10 13 36 12
Antal som stannade över 5 min
5 3 12 9
Antal i sällskap
52 40 61 63
19 Observationen för antalet besökare har varit väldigt jämn. Detta kan bero på olika faktorer, bland annat, vädret. Covid-19 pandemin har gjort att många har jobbat hemifrån och vi anser det vara sannolikt att människor väljer att ta en promenad eller utföra en snabb löpningsrunda på sin lunchrast. Utifrån vår observation och upplevelse anser vi att Pildammsparken är en väl konstruerad plats för socialt umgänge och fysisk motion och vår insamlade data visar också på att parken är välbesökt.
5.2 Parkkaraktär
Tabell 4. Statistik på vilka kriterier som uppfylls från 2021-05-16
Grahns karaktärer för parkmiljö Pildammsparken
Rofylldhet X
Vildhet
Artrikedom X
Rymd X
Vidd allmänning X
Refug, viste X
Samvaro, möte X
Kultur X
Sju av åtta kriterier för parkkaraktär uppfylls i Pildammsparken. Detta bör ses som ett högt värde och förklarar varför många vill besöka Pildammsparken, parken erbjuder stor variation och tillgodoser olika behov. Parken tillgodoser nästan alla delar då det fanns artrikedom, öppna ytor, kultur och mer omslutna platser. Pildammsparken möjliggör olika aktiviteter.
Dock anser vi att Pildammsparken är en välskött och ordnad park förvaltad av människan, av den anledning uppfyller inte Pildammsparken kriterierna för vildhet.
20 Bild 4. Bild på Tallriken som utgör öppen yta.
Bild 5. Bild på bänk som täcks av en häck, utgör en mer sluten plats.
Bild 6. Bild på en gås som är ett av många djur som förekommer i Pildammsparken.
Bild 7. En innergård i Pildammsparken, biologisk mångfald i termer av växter förekommer.
21 Bild 8. Ett renässansinspirerat monument där det står ‘’från Baltiska utställningen 1914’’, vittnar om
Pildammsparkens historia.
5.3 Buller
Pildammsparken är omgiven av trafik runt parken vilket innebär buller eftersom parken ligger centralt i Sveriges tredje största stad. Detta innebär att många bilar passerar dessa vägar dagligen. En värmekata som Miljöövervakningsatlas erbjuder visar att vägtrafik har ett buller på cirka 65-75 dBA, mätningarna gjordes år 2017 av Malmö stad (2017). De är bland de högsta nivåerna som presenteras av Malmö stad, vilket innebär att bullret inte är bra för människors hälsa. Däremot ser situationen annorlunda ut i Pildammsparken, det mesta ligger på ungefär 50-55 dBA och i områden som ligger mer centralt i parken och andra ytor som är täckta av fler träd ligger buller på en lägre nivå som 40-45 dBA, vilket är det lägsta. Detta tyder på att bullret i Pildammsparken är mycket lägre än på gatorna utanför.
22 Bild 9 och 10. Bullerstatistik från Miljöövervakningatlas för Malmö stad (2017).
http://kartor.malmo.se/miljoovervakningatlas/
För att bekräfta om dessa mätningar stämmer utförde vi egna mätningar på tre olika ställen i Pildammsparken, en vid trafikerad väg, en mätning vid träd tätt yta och en vid den stora dammen. Följande resultat har observerats.
23 Tabell 5. Statistik på buller från 2021-05-11
Område Resultat i dBA
Vid vägtrafik 61,9-63,4 dBA
Trädtätt yta 51,2-55,5 dBA
Vid den stora dammen 57,6-59,3 dBA
Lai Fern Ow och Ghosh (2017) lyckades uppmäta en bullerdämpning på 50% från ‘’liten’’
till ‘’måttlig’’ planteringstäthet i Pildammsparken. Våra mätningar kan inte konstatera sådana skillnader, däremot kan vi fastslå att trädtätt yta har lägst dBA.
5.4 Värmeöeffekten
Tabell 6. Statistik på temperatur
Triangeln Pildammsparken
7/4 - 21 9° (kl. 12:01) 9° (kl. 12:32)
8/4 - 21 13° (kl. 11:28) 10° (kl. 12:00)
15/5 - 21 14° (kl. 12:20) 12° (kl. 12:30)
Utifrån mätningarna som genomförts finner vi stöd för värmeöeffekt, Pildammsparken är svalare jämfört med Triangelområdet.
5.5 Besökarnas uppskattning för Pildammsparken på sociala medier
På Youtube och Twitter sökte vi efter Pildammsparken för att uppskatta hur människor upplever besök där. Denna uppskattning spelar stor roll då det inte var möjligt att genomföra enkätundersökning på grund av pågående COVID-19 pandemin. Det hittades relativt många videoklipp på Youtube, en del var från turister och en del, som det framstod, var från
Malmöbor. På Twitter hittades det ännu fler delade inlägg med bilder från Pildammsparken.
Bilderna innehöll ofta träd eller den stora dammen med fåglar, oftast kvällstid. Det säger oss att människor har en vilja att gå dit på kvällen som ett rekreationssyfte, och det de får uppleva
24 på kvällar vill de dela med sig av i form av bilder eller videoklipp. På Twitter var det dock svårare att avgöra om dessa människor var turister eller lokala Malmöbor då de inte presenterade sig som det brukar göras på Youtube-videoklipp. Många av Youtube- videoklippen från Pildammsparken var inspelningar från konserter. Det brukar även arrangeras en sommarfestival vid namn Big Slap varje sommar som är värd till flera kända internationella artister. Även Tripadvisor besöktes för att ta reda på vilka resedestinationer inom Malmö tycks vara mest populära och om Pildammsparken utgör en populär
resedestination. På första sidan kunde inte Pildammsparken hittas, men däremot hittades Kungsparken som kanske är en mer välkänd park än Pildammsparken. Vidare om man navigerar till ”att göra” går det att hitta ”parker” och där ligger Pildammsparken på andra plats, vilket tyder på att Pildammsparken är av intresse för människor som besöker Malmö och vill besöka natur. På Instagram har människor nämnt #Pildammsparken över över 21 000 gånger, de mest populära bilder består av träd och dammar. En granskning på de första mest populära 100 bilder utfördes vid sökning av #Pildammsparken på Instagram. 42 av bilderna kännetecknades av träning i form av gruppass eller löpning och sedan var det en relativ jämn fördelning mellan bilder på naturen (43 st) och bilder på människor med
Pildammsparken i bakgrund (15 st). Någon av författarna bakom bilderna skrev ‘’livsnjutare med ångest’’ vilken indikerar att Pildammsparken kan utgöra en ångestdämpande funktion, en annan skrev ‘’magisk ögonblick’’ med bild på naturen vilket indikerar på känslan av fascination och mening. ‘’Var tacksam för ren luft som möjliggör livet’’ skriver en författare, detta indikerar på att Pildammsparken fyller en mening. Många benämner parken som vacker och en författare skriver att Pildammsparken är dennes favoritpark. Bilderna indikerar på att besökarna har stark positiv upplevelse.
Detta indikerar att Pildammsparken är ett ställe människor uppskattar och de delar gärna med sig av sitt besök i Pildammsparken genom att publicera det på sociala medier. Det går således konstatera att många vill dela med sig av sitt besök i Pildammsparken och att detta utgör ett socialt värde.
5.6 Malmö stads sociala medier och hemsidor
Vi har kunnat fastslå de åtskilda värden Pildammsparken bistår Malmö stad och dess invånare med. Vidare undersöker vi vilken roll Pildammsparken har i Malmö stads marknadsföring och identitetsskapande av staden.
25 Bild 11. Malmö stads Linkedinprofil. Från: privat skärmdump.
När vi observerar vilka bilder de framför på sina sociala medier respektive hemsidor kan vi konstatera att Pildammsparken sällan åtnjuter medialt intresse hos Malmö stad. På Malmö stads Twittersida framgår det bilder med Öresundsmetro, tågtrafik, Öresundsbron och Turning torso.
På Malmö stads Facebooksida delades annorlunda bilder än på deras Twittersida. På Facebook förekom ibland bilder på parker och grönområden oftast med uppmaningen att besöka naturen, Pildammsparken specifikt nämns inte. På Malmö stads hemsida behöver man trycka sig fram till ‘’park och natur’’ för att hitta parkerna i Malmö, då framgår det att
Pildammsparken utgör en del. Men första intrycket på hemsidan ger inga associationer till Pildammsparken.
På vildamalmo.se, som är en del av Malmö stads marknadsföringstjänst, går det inte att hitta någonting om Pildammsparken på första sidan, men om man går in på “Guidade turer” hittas det “Fladdermöss i Pildammsparken”.
26 Bild 12. Malmö stads Twitterkonto. Från: privat skärmdump.
Författarna kan konstatera att Pildammsparken knappast marknadsförs eller utgör en betydande del av Malmö stads sociala medier.
5.7 Sammanfattning av resultat
Sammanfattningsvis kan studien konstatera att Pildammsparkens bistår med åtskilda sociala värden. Resultatet visar på en värmeöeffekten, bullerdämpning, 6 av 7 parkkaraktärer uppfylls samt att Pildammsparken är uppskattad. När författarna samlat data på antal
besökare under en timme vid lunchtid har över 100 personer promenerat förbi varje tillfälle, varav flera andra sprungit eller befunnit sig i umgänge. Vid sammanställning av hur och i vilken omfattning Pildammsparken nämns i sociala medier gick det att konstatera att Pildammsparken ofta vistas upp i sociala medier bland besökare. Bilderna tyder också på variation av aktivitet som utförts samt tid på dagen. Därmed har Pildammsparken en funktion i Malmös identitet och parken har ett kulturellt värde. Det går också konstatera att Malmö stad sällan använder Pildammsparken i marknadsföring.
27
6. Diskussion
Detta arbete syftade till att undersöka huruvida Pildammsparken bidrar till social hållbarhet genom att undersöka Pildammsparkens ekosystemtjänster samt vilket identitetsvärde Pildammsparken innehar för Malmö.
Den första frågeställningen löd ‘’Hur kan Pildammsparken utifrån sina ekosystemtjänster bidra till social hållbarhet i Malmö?’’.
Social hållbarhet är en del av tre i hållbar utveckling, för att något ska klassificeras som hållbar utveckling måste samtliga tre delar tillgodoses (Hedenus et al, 2018), i denna studie har författarna enbart utgått från social hållbarhet som berör att öka och tillgodose
människans välbefinnande (Ramboll, u.å.).
Attention Restoration Theory (ART) menar på att människors kognitiva funktioner mår bättre när människors vistas i naturen, teorin benämner fyra viktiga komponenter; avslappnad, fascination, en miljö med mycket natur och känslan av förenlighet. Ekosystemtjänster syftar till att öka människors välbefinnande och en park innehar flera av dessa värden (Malby, 2018). Pildammsparken bistår Malmö med åtskilda ekosystemtjänster som bidrar till att öka människors välbefinnande och hälsa. I resultatdelen har studien kunnat fastslå att
Pildammsparken bidrar till bullerdämpning, i anslutning till den trafikerade vägen visade ljudmätaren på 61,9–63,4 dBA medan den vid i parken, omgiven av träd, visade på 51,2-55,5 dBA. Detta överensstämmer med Malmö stads (2017) bullerstatistik. Buller kan orsaka stress, sömnproblem vilket kan leda till allvarliga sjukdomar (Dzhambov et al, 2018; Lai Fern Ow &
Ghosh, 2017). Det är därför positivt för människans välbefinnande att Pildammsparken bidrar till bullerdämpning. Resultatdelen visar också på att Pildammsparken har en värmeöeffekt i jämförelse med Triangelområdet vilket är av värde då för mycket värme kan vara direkt farligt för sköra. Utifrån ART bidrar bullerdämpning och värmeöeffekt till att människor känner sig avslappnad. Nästa komponent enligt ART är fascination, detta definieras mycket av betraktaren själv, när författarna granskat de bilder besökarna velat förmedla via sociala medier är det mycket bilder på naturen som en storhet i sig, bilderna går att betrakta som något besökaren fascineras av och vill således dela med sig av. I exempelvis Instagram finns det över 20 000 offentliga bilder med taggningen #Pildammsparken varav merparten av dessa, som författarna granskat, är bilder på naturen. Många som publicerar bilder skriver någon mening om hur vacker Pildammsparken är eller annan uppskattning, av de bilder författarna granskat nämns Pildammsparken enbart i positiv bemärkelse. Tredje komponenten i ART är att det ska vara en miljö med mycket natur, Pildammsparken består av nästintill
28 enbart natur i form av dammar, biologisk mångfald, stora träd. Det som förekommer som inte bör anses vara natur är kulturella inslag samt fåtal fastigheter. Därmed uppfyller
Pildammsparken även denna del i ART. Sista kriterium enligt ART är känslan av förenlighet, i denna del har författarna också tolkat bilder på sociala medier samt undersökt besökare i Pildammsparken. Författarnas tolkning av bilderna är att många mår bra av parkbesök i Pildammsparken och känner starkt inför sådant besök. De flera tusentals bilder på naturen och artrikedomen tyder på detta. Kuo (2015) skriver att människans kognitiva förmågor tillfredsställs och att människor känner enighet till naturen då människan har evolverats i naturen, leva i städer är utifrån ett evolutionärt perspektiv en kort period i människans historia och därför är människan mer anpassad till att vistas i naturen. Ramboll (u.å.) skriver att social hållbarhet utifrån ett stadsplaneringsperspektiv handlar om att öka människors välbefinnande. Utifrån ART och de ekosystemtjänster som resultatdelen visar på så kan studien bekräfta att Pildammsparken bidrar till social hållbarhet. Men för att människor ska ta del av dessa ekosystemtjänster, som vi kunnat redogöra för, måste de besöka
Pildammsparken. När olika folkgrupper besöker samma park kan det bidra till att tilliten gentemot varandra ökar därför att grupperna är jämlikar i parken. Wikhall (2003) skriver att det måste finnas stora variationer i en park för att människor ska vilja besöka den, detta eftersom människor har olika preferenser som bör tillgodoses. Med hjälp av Grahns
parkkaraktärer (Nordh, 2006) kunde vi anse att 6 av 7 karaktärer uppfylls, detta indikerar att Pildammsparken har en stor variation vilket utifrån det Wikhall (2003) skriver kan förklara varför parken är välbesökt.
Studiens andra frågeställning löd ‘’Vilket identitetsvärde har Pildammsparken för Malmö?’’
Författarnas mätning på hur många som besöker Pildammsparken samt vad de utför visar på att det finns en variation bland de aktiviteter som utförs, en del utförde fysisk aktivitet i form av löprunda, andra gick medan några ytterligare satt stilla och närvarade. En del befann sig också i socialt umgänge, antagligen hade fler befunnit sig i umgänge om det inte vore covid- 19-restriktioner. En viktig del för en ekosystemtjänst är att bidra till rekreation
(Naturvårdsverket, 2020), besökarna utförde många olika aktiviteter vilket tyder på att Pildammsparken är uppskattad för många. Ekosystemtjänster bidrar till människans
välbefinnande skriver Maltby (2018). Med anledning av att många besöker Pildammsparken och det utförs många olika aktiviteter går det konstatera att Pildammsparken avgör en
betydande del i människors vardag. Det anordnas också konserter i Pildammsparken. Men för att något ska ha ett identitetsvärde bland människor måste det kännetecknas av kulturarv samt
29 särdrag skriver Landry (2000). Ser vi till var Pildammsparken är placerad så är omgivande miljö bostadskvarter, Malmö FF:s hemarena samt shoppinggator, allt runt omkring
Pildammsparken är byggnation. Detta gör att Pildammsparken har ett särdrag i sin omgivning då det är en plats som inte kännetecknas av byggnader utan snarare av natur, artrikedom och dammar. Nästintill hälften av Pildammsparken består av dammar, annat särdrag är området Tallriken som kännetecknas av ett öppet grönt fält.
Bild 13. Pildammsparken omgiven av byggnation. Från: Google maps.
Landry (2000) skriver att kulturarv också är ett viktigt inslag för att människor ska känna att ett område har ett identitetsvärde. Gällande Pildammsparken har vi kunnat konstatera
monument i parken som påminner besökaren om kultur och historia. Exempelvis kan nämnas den renässans inspirerande monumentet, det finns arv från Pildammsparkens tidiga historia i form av granitbrunn och brandstation som består. Även dammarna är ett historiskt arv då de först användes som vattenreservoarer. Det finns också många statyer, exempelvis
Margaretaflickan (1964), Tidens Genius (1928), Ignaberga-stenen (1914), Kastanj (1988), Strykjärnet (1988) och Brunnskar (1914). Men det finns också andra identitetsvärden som inte gör sig påminda i själva parken utan snarare i människors minnen, i detta kan nämnas alla de konserter som ägt rum i Pildammsparken, exempelvis drar Big Slap-konserten till sig flera internationellt kända artister. Det finns alltså identitetsvärden till Pildammsparken som inte gestaltas i parken. Pildammsparken har särdrag, sett till omgivande miljön, samt långt kulturarv och identitetsvärde.
30
6.1 Metoddiskussion
Studiens metoder var en kombination mellan att samla data och empiri i kombination med att analysera och tolka bilder på sociala medier. Alla fyra beräkningar på antal besökare i
Pildammsparken skedde på lunchtid och det innebär att det vid lunchtid troligtvis är färre besökare ute i parken då många jobbar eller är ute och äter på restaurang och caféer. Det skulle vara intressant att se hur många som vistas i parken på kvällstid på vardagar, när majoritet av människor har slutat jobbat. En av fyra beräkningar skedde på en helgdag vilket sannolikt innebär ett högre antal människor i parken då människor generellt är lediga och kan välja att spendera sin tid i en park som Pildammsparken. Även insamling av data för att undersöka värmeöeffekten kan ha brister, trots att författarna vid flertal tillfällen mätt värme så kan vädret snabbt pendla under dagen och således kan det ha blivit annat resultat om författarna valt att mäta något tidigare eller senare.
När författarna granskat hur Pildammsparken använts i sociala medier så har deras tolkning påverkat resultatet, med olika författare kan resultat skilja sig. Sökningen som utfördes på sociala medier som Instagram, Youtube och Twitter kan också ha haft externa påverkningar som författarna inte har någon kontroll över. Det som visades vid sökningarna kan ha
påverkats av olika algoritmer och filterbubblor som gör att alla personer som söker på samma ord inte får upp samma innehåll. Det vill säga det som forskarna fick fram när de utförde sin undersökning kan skilja sig stort från vad andra individer skulle få upp om de utförde samma undersökning.
COVID-19 pandemin gjorde det omöjligt att intervjua parkbesökare för att få reda vilken betydelse Pildammsparken har för dem och varför de väljer att spendera sin tid där. Därav valdes en rad andra metoder att undersöka detta på och samtidigt som vi blev nöjda att vi lyckades hitta dessa metoder finns det även svagheter med dem.
31
7. Slutsats
Denna studie syftade till att undersöka huruvida Pildammsparken bidrar till social hållbarhet genom ekologisk hållbarhet med fokus på människans välbefinnande samt vilket
identitetsvärde Pildammsparken har. Studien har kunnat visa på att Pildammsparken åtskilda ekosystemtjänster utifrån ART bidrar till en social hållbarhet då människans välbefinnande tillgodoses med anledning av Pildammsparkens ekosystemtjänster. Vidare har studien också bekräftat att Pildammsparken har ett identitetsvärde och möjliggör många aktiviteter för människor, samt att parken har kulturella inslag. De värden Pildammsparken bidrar till är betydande och externa, då parken bidrar till välbefinnande föranleder det mer friskhet vilket är bra för humankapitalet och samhällsekonomin. Men Pildammsparkens bör inte mätas i ekonomiska termer då det framför allt har identitetsvärde samt ekologiska och sociala värden.
Det har i studien också framgått att Pildammsparken inte utgör en betydande del i Malmö stads externa kommunikation och marknadsföring, istället har Turning Torso och Västra hamnen utgjort mycket i marknadsföringen. Även om Pildammsparken knappast förekommer i Malmö stads marknadsföring så är parken av socialt- och identitetsvärde för besökarna och invånarna. Vidare forskning bör fokusera på varför det inom stadens externa kommunikation finns ett bristande intresse för parker samtidigt som många av invånarna sätter ett socialt värde i Pildammsparken. Denna studie har kunnat visa på att Pildammsparken inte har någon större betydelse i Malmö stads marknadsföring, detta samtidigt som parken bistår med åtskilda ekosystemtjänster och bekräftar ART. Forskning framöver bör, efter att ha klargjort varför denna skillnad finns, också fokusera på hur ekosystemtjänster och ekologisk hållbarhet kan marknadsföras på ett sätt som väcker uppmärksamhet bland människor och stärker stadens varumärke via kommunikation och marknadsföring.
32
Referenser
Ahmadpoor, N. & Shabab, S. (2020). Urban form: Realising the value of urban green space: a planners’ perspective on the COVID-19 pandemic. TPR: Town Planning Review, 92(1), s. 49-55. doi:10.3828/tpr.2020.37
Bhasin, M. K., Dusek, J. A., Chang, B., Joseph, M. G., Denninger, J. W., Fricchione, G. L., et al. (2013). Relaxation response induces temporal transcriptome changes in energy metabolism, insulin secretion and inflammatory pathways. PLoS ONE 8(5). doi:
10.1371/journal.pone.0062817
Boverket. (28 mars 2019). Grönska och vatten reglerar temperaturen vid värmeböljor.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om- PBL/teman/ekosystemtjanster/naturen/betydelse/reglerar-temp/
Dzhambov, M. A., Markevych, I., Tilov, G. B., & Dimitrova, D. D. (2018). Residential greenspace might modify the effect of road traffic noise exposure on general mental health in students. Urban Forestry & Urban Greening, 34, 233-239.
https://doi.org/10.1016/j.ufug.2018. 06.022
Founda, D., Pierros, F., Katavoutas, G., & Keramitsoglou, I. (2019). Observed Trends in Thermal Stress at European Cities with Different Background Climates. Atmosphere, 10(8), 1 - 23. https://doi.org/10.3390/atmos10080436
Gargari, C., Bibbiani, C., Fantozzi, F., & Campiotti, C. A. (2016). Simulation of the Thermal Behaviour of a Building Retrofitted with a Green Roof: Optimization of Energy Efficiency with Reference to Italian Climatic Zones. Agriculture and Agricultural Science Procedia, 8, 628–636. https://doi.org/10.1016/j.aaspro.2016.02.085 Hedenus, F., Persson, M.,& Sprei, F.(2018) Hållbar utveckling –nyanser och tolkningar.
Studentlitteratur.
Ibrahim, S.H., Ibrahim, N.I.A., Wahid, J., Goh, N.A., Koesmeri, D.R.A., Nawi, M.N.M., 2018. The Impact of Road Pavement on Urban Heat Island (UHI) Phenomenon.
International Journal of Technology, 9(8), s. 1597 - 1608.
https://doi.org/10.14716/ijtech.v9i8.2755
Kuo, M. (2015). How might contact with nature promote human health? Exploring promising mechanisms and a possible central pathway. Frontiers in Psychology, 6. Doi:
10.3389/fpsyg.2015.01093
33 Lai Fern Ow, & Ghosh, S. (2017). Urban cities and road traffic noise: Reduction through
vegetation. Applied Acoustics, 120, s. 15-20.
https://doi.org/10.1016/j.apacoust.2017.01.007
Landry, C. (2000) The Creative City A toolkit for urban innovators. London: Earthscan Naturvårdsverket. (29 oktober 2020). Ekosystemtjänster är grunden för vår välfärd.
https://www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster
Nordh, H. (2013). Parkkaraktärer - ett verktyg för gestaltning av grönområden (Examensarbete). Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet.
https://stud.epsilon.slu.se/11067/22/nordh_h_171002.pdf Malmö stad. (u.å). Vilda Malmö. https://malmo.se/vildamalmo Malmö stad. (2018). Översiktsplan för Malmö: Planstrategi.
https://malmo.se/download/18.4f363e7d1766a784af162af/1610100094509/%C3%96 VERSIKTSPLAN%20F%C3%96R%20MALM%C3%96_antagen_31maj2018.l%C3
%A5g.webb.pdf
Malmö stad. (11 maj 2021). Pildammsparken. https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Natur-och- parker/Parker-i-Malmo/Pildammsparken.html
Malmö stad. (u.å). Miljöövervakning. Miljöövervakningatlas (malmo.se)
Malmö stad (u.å). Pildammsparken. https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Arkitektur-och- kulturarv/Arkitekturguide-till-Malmo--/Alla-byggnader/-Pildammsparken.html Malmö stad (u.å.). En stärkande promenad. https://malmo.se/Aktuellt/Artiklar-Malmo-
stad/2021-07-01-En-starkande-promenad.html
Maltby, L., B., P., Faber, J., & Marshall, S. (2018). Advantages and challenges associated with implementing an ecosystem services approach to ecological risk assessment for chemicals. Elsevier, 621(1), 1342- 1351.
Marta, B. & Giulia, D. (2020). Addressing social sustainability in urban regeneration processes. An application of the social multi-criteria evaluation. Sustainability, 12(18). doi: 10.3390/su12187579
Parves, H. (2016). Smart Cities: A Global Perspective. Sage Publications, 72(2), 177-191.
Pedagog Malmö. (24 januari 2017). De vanligaste fåglarna i Pildammsparken [Video].
Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=DihM-hiVwxg
Ramboll. (u.å). Vad är social hållbarhet? Vad är social hållbarhet? - Ramboll Sverige Rehan, M. R. (2016). Cool city as a sustainable example of heat island management case
study of the coolest city world. HBRC Journal, 12(2), 191–204.
https://doi.org/10.1016/j.hbrcj.2014.10.002
34 Salata, F., Golasi. I., Petitti, D., Lieto Vollaro, E. D., Coppi, M., & Lieto Vollaro, A. D.
(2017). Relating microclimate, human thermal comfort and health during heat waves:
An analysis of heat island mitigation strategies through a case study in an urban outdoor environment. Sustainable Cities and Society (30), s. 79 – 96.
https://doi.org/10.1016/j.scs.2017.01.006
Sever, I. & Verbic, M. (2019). Assessing recreational values of a peri-urban nature park by synthesizing perceptions and preferences of trail users. Journal of Environmental Psychology, 63. doi: 10.1016/j.jenvp.2019.04.010
Soltani, A., & Sharifi, E. (2017). Daily variation of urban heat island effect and its
correlations to urban greenery: A case study of Adelaide. Frontiers of Architectural Research, 6(4), s. 529 – 538. https://doi.org/10.1016/j.foar.2017.08.001
Stellar, E. J., John-Henderson, N., Anderson, C. L., Gordon, A. M., McNeil, G. D., &
United nations. (1987). Our common future. United nations.
https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/5987our-common- future.pdf
Urban Climate Lab at Georgia Institute of Technology. (2016). The benefits of green infrastructure for heat mitigation and emissions reductions in cities.
https://www.tpl.org/sites/default/files/Benefits%20of%20GI%20for%20heat%20mtig ation%20and%20emissions%20reductions%20in%20cities.pdf?fbclid=IwAR0wX24C uT0xlm-BBsNFyN6N7Yh_nMa7kCK_oNp8Hc7Jl8oVgygAs-0Xa5o
Vailshery, L. S., Jaganmohan, M., Nagendra, H. (2013). Effect of street trees on microclimate and air pollution in a tropical city. Urban Forestry & Urban Greening 12, 408-415 Vallance, S., Perkins, C. H, & Dixon, E. J. (2011). What is social sustainability? A
clarification of concepts. Georum, 42(3), 342–348.
https://doi.org/10.1016/j.geoforum.2011.01.002
Wikhall, M. (2003). Kultur och regional attraktivitet. Kulturen i kunskapssamhället: om kultursektorns tillväxt och kulturpolitikens utmaningar. S. [99]-119.
Wilkie, S., Thompson, E., Cranner, P., & Ginty, K. Attention restoration theory as a
framework for analysis of Tweets about urban green space: a case study. Landscape Research, 45(6). doi: 10.1016/j.jenvp.2019.04.010
