Problem kring bygglovsprocessen i Malmö
Problems around the building permit process in Malmö
Salen Alhaidar
Byggd Miljö
Kandidatnivå 20 hp Vårterminen 2022
Handledare: Nawar Alatassi
Sammanfattning
Detta examensarbete grundar sig i problematiken kring bygglovsprocessen som många i
byggbranschen upplever. När man ska bygga något nytt, ändra eller riva en byggnad behövs ett bygglov från kommunen där åtgärden ska utföras.
Syftet med arbetet är att identifiera de brister som sökande i Malmö kommun upplever med bygglovspro- cessen. Samt vad bygglovssökare i Malmö upplevde var bra respektive dåligt med deras ärende och byg- glovsprocess. Några brister är långa handläggningstider, som är ett av problemen och det andra är problem med ritningar och handlingar, samt andra problem under bygglovsprocessen. Syftet är även att se vilka lösningar som finns för dessa problem, och hitta nya lösningar för att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare bygglovsprocess.
För att identifiera de upplevda bristerna i kommunens bygglovsprocess har flera metoder använts. Studien grundar sig delvis på en intervju med Malmö kommun bygglovshandläggare som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovspro- cessen som de fann svåra att utföra. Uppgifter om sökande kommer från Malmö kommuns stadsbygg- nadskontoret under offentliga handlingar. Enkäten skickades ut via mejl till 102 privatpersoner som ansökte om bygglov mellan år 2019-2021. 19 personer deltog som motsvarar en svarsfrekvens på 18,6 %. Bygglovs typerna som undersökts är nybyggnad av komplementbyggnad, tillbyggnad av komplementbyggnad samt tillbyggnad av enbostadshus
Resultaten från studien har lett fram till förslag på förbättringsåtgärder, baserat på enkätsvaren identifierades fem stora områden i processen som otillräckliga. Många hade problem med långa handläggningstider, det är många som ansöker om bygglov även om kommunen håller sig till lagstadgade handläggningstider. Om kommunen skulle anställa fler personal kan det hjälpa att förkorta handläggningstid, men det behövs stor ekonomi för att slutföra samt ska det finnas personer att anställa. Många har också svårt att veta vilka han- dlingar och ritningar som kommer att lämnas in med ansökan till kommunen, vilket vissa ansåg ofta var orimligt många krav och dokumentationer. Ett annat problem är att privatpersoner kan skicka in ansökan och ritningar även om de inte har tidigare kunskaper i byggmiljö eller arkitektur. Ansökningar måste kontrolleras av en professionell innan ärendet lämnas in till kommunen. Det sista området som många ansåg var problem är kontakt och kommunikation med bygglovshandläggare eller kommunen. Många har svårt att komma i kontakt med administratörer. Ett bättre kommunikationssystem behövs då detta vanligtvis tar tid när externa parter behöver involveras i ett ärende.
Sökord: Bygglov, Bygglovsprocessen, Bygglovshandlingar, Bygglovshandläggning, Kompletta handlingar, Malmö kommun, brister, effektivisering, plan- och bygglagen, enkätundersökning, boverket, ansökningspro- cessen.
Abstract
This thesis is based on the problems surrounding the building permit process that many in
the construction industry is experiencing. When you are going to build something new, change a building or demolish a building, you need a building permit from the municipality where the measure is to be carried out.
The purpose of the work is to identify the shortcomings that applicants in Malmö municipality experience with the building permit process. And what building permit applicants in Malmö municipality experienced were good and bad with their case and building permit process. Some shortcomings are long processing times, which is a problem and problem with drawings and documents, as well as other problems during the building permit process. The purpose is also to see what solutions are available to these problems, and solu- tions to shorten the processing times and have a more efficient building permit process.
Several methods have been used to identify the perceived shortcomings in the municipality’s building permit process. The study is partly based on an interview with Malmö municipality building permit officer which was conducted orally, and partly on a questionnaire that was sent to private individuals to find out which steps in the building permit process they found difficult to perform. Information about applicants comes from Malmö Municipality’s city planning office during public documents. The questionnaire was sent out via email to 102 private individuals who applied for a building permit between the years 2019-2021. 19 people participated, which corresponds to a response rate of 18.6%. The types of building permits that have been investigated are new construction of ancillary buildings, extensions of ancillary buildings and exten- sions of detached houses.
The results from the study have led to suggestions for improvement measures, based on the questionnaire responses, five major areas in the process were identified as insufficient. Many had problems with long pro- cessing times, there are many who apply for a building permit even if the municipality adheres to statutory processing times. If the municipality were to employ more staff, it could help to shorten the processing time, but it takes a lot of money to complete and there should be people to hire. Many also find it difficult to know which documents and drawings will be submitted with the application to the municipality, which some often consider to be unreasonably many requirements and documentation. Another problem is that private individ- uals can submit applications and drawings even if they do not have previous knowledge of the construction environment or architecture. Applications must be checked by a professional before the case is submitted to the municipality. The last area that many considered to be a problem is contact and communication with the building permit officer or the municipality. Many find it difficult to get in touch with administrators. A better communication system is needed as this usually takes time when external parties need to be involved in a case.
Keywords: Building permit, Building permit process, Building permit documents, Building permit process- ing, Complete documents, Malmö municipality, shortcomings, streamlining, Planning and Building Act, survey, National Board of Housing, Building and Planning, application process
Förord
Denna uppsats behandlar ett examensarbete, vilket utförs under vårterminen 2022 som ett avslutande mo- ment till programmet Arkitektur, visualisering och kommunikation vid Malmö universitet universitet.
Ett stort tack till Joakim Skanby, bygglovshandläggare på bygglovsenheten i Malmö kommun som gjorde det möjligt att skriva examensarbetet. Ytterligare ett stort tack till min handledare Nawar Alatassi på Malmö
universitet som har handlett mig genom detta arbete och för bra feedback och vägledning i skrivandet. Jag vill tacka mina examinatorer Marwa Dabaieh och Jonas Andersson vid Malmö universitet för bra feedback och vägledning i skrivandet. Sist men inte minst vill jag tacka alla respondenter i enkätundersökningen som
genom sin tid och sitt engagemang gjort detta arbete möjligt.
Malmö, maj 2022 Salen Alhaidar
Innehållsförteckning
Sammanfattning Abstract
Förord
Förkortningar/ Terminologi
1 Inledning ...1
1.1 Problemställning ...1
1.2 Syfte ...1
1.3 Frågeställningar...1
1.4 Avgränsningar ...2
2 Metod ...2
2.1 Metodteori ...2
2.2 Kvalitativ och kvantitativ metod ...2
2.2.1 Enkätundersökning ...3
2.2.2 Intervjuer ...3
2.3 Trovärdighet ...4
3 Bakgrund ...4
3.1 Bygglovs historia ...4
3.2 Bygglov...5
3.3 Bygglovsprocessen i Malmö kommun ...7
3.4 Plan- och bygglag (PBL)...8
3.5 Ritningar och handlingar för bygglov/teknisk anmälan...8
3.5.1 Situationsplan ...9
3.5.2 Planritning ...9
3.5.3 Sektion...10
3.5.4 Fasadritning...10
3.6 Problem med bygglov ...11
3.7.1 Statistik om bygglov ...12
3.7.2 Ärendets handläggningstid statistik ...13
4 Bygglovsprocessen i grannländer ...14
4.1 Bygglovsprocessen i Danmark ...14
4.2 Bygglovsprocessen i Norge ...15
4.3 Bygglovsprocessen i Finland ...16
4.4 Byggprocessen i Tyskland ...17
5 Resultat ...18
5.1.1 Resultat från enkäter ...18
5.1.2 Information om sökande ...18
5.1.3 Enkät- Handlingar och ritningar ...21
5.1.4 Enkät- handläggningstid ...22
5.2.1 Intervju med bygglovshandläggare i Malmö ...24
5.2.2 Intervju- privatperson eller en arkitekt ...24
5.2.3 Intervju- Handlingar och ritningar ...25
5.2.4 Intervju- handläggningstid ...25
6 Diskussion ...26
6.1 Ritningar och handledningar ...26
6.2 Handläggningstid ...27
6.3 Misstolkning av BPL...27
6.4 Kontakt och kommunikation ...27
7 Slutsatser ...28
Refrenser ...30
figurer...31
Bilagor ... 31
Förkortningar/ Terminologi
Förklaringar av termer som används i rapporten:
BBR- Boverkets byggregler Sveriges myndighet för samhällsplanering, byggande och boende
PBL - Plan-och bygglagen, detaljplan - Kommunen kan reglera användningen av mark- och vattenområden med detaljplanen.
Byggherre - En person som för egen räkning låter uppföra en byggnad
Byggnadsnämnd - I varje kommun ska det finnas en byggnadsnämnd som verkställer uppgifter enligt plan- och bygglagen
Kontrollansvarig - Kontrollansvarig hjälper byggherren och ser till att alla kontroller enligt plan- och byg- glagen följs
1 Inledning
Eftersom den svenska befolkningen växer så ökar behovet och viljan att utnyttja nya områden eller delar av områden för bebyggelse. I Sverige krävs det oftast bygglov från kommunen där byggnaden ska upprättas, för att uppföra byggnader eller göra om- eller tillbyggnader. Du kan även behöva bygglov för att sätta upp skyltar, ett plank eller en mur, eller anordna ett upplag på din tomt. I mitt arbete kommer jag fokusera på bygglovsprocessen i Malmö stad, och problem som uppstår under processen. Hur kommunen hanterar frågor och problem kring bygglov?
När en privatperson ansöker om bygglov i Malmö stad är det viktigt att ta fram alla underlag, handlingar och ritningar, som sedan lämnas in enligt anvisningarna på vad man ska bygga. Handlingar som måste bifogas till bygglovsansökan är nybyggnadskarta situationsplan, markplaneringsritning, fasadritning, planritning, sektionsritning, kontrollplan och tekniska handlingar. Sedan finns det krav som ställs på dessa ritningar som till exempel mått, färger och beteckningar. Alla dessa krav kan skapa bekymmer och svårigheter under bygglovsprocessen för privatpersoner som ansöker om bygglov även långa handläggningstid är ett problem för bygglovssökande. Sökande tenderar att ha svårigheter eftersom en stor andel av handlingar saknas eller är felaktiga. Resultat av att sökande inte lämnar in fullständiga handlingar leder till förlängning av byg- glovsprocessen. Under detta arbetet kommer dessa problem diskuteras och sedan presenteras nya lösningar för att underlätta bygglovsprocessen.
1.2 Syfte
Syftet med rapporten är att undersöka vilka problem och bekymmer som uppstår under bygglovsprocessen, och vilka delar under bygglovsprocess som privatpersoner i malmö har svårt för och varför. Därefter kom- ma fram till ett resultat utifrån mina forskningsmetoder som enkäter, intervjuer och litteraturstudier. Samt bygglovsprocessen i andra grannländer och hur de hanterar bygglovsfrågor. Sedan komma på olika lösningar för dessa problem. Dessutom tänka ut ny bygglovsprocess som underlättar för de sökande och lösningar som gör processen smidigare.
1.3 Frågeställningar
Målet är att besvara främst följande frågeställningar:
Hur ser bygglovsprocessen i Malmö?
Vilka problem kan uppstå när man ansöker om bygglov?
Vad gör Malmö kommun för att lösa frågor och problem kring bygglov?
Finner privatpersoner några svårigheter med ansökningsprocessen och i så fall vart i processen?
Finns det möjlighet för att förenkla och utveckla bygglovsprocessen i Malmö?
1.4 Avgränsningar
Studien avgränsar sig i Malmö stad och arbetet fokuserar på nybyggnad-, ändring- och tillbyggnad av en- och tvåbostadshus för bygglovsprocessen i Malmö kommun. Dessutom enkäter som utförs i studien riktar sig till privatpersoner eller de som har offentliga handlingar på malmös stadsbyggnadskontoret, och som därmed avslutat sin bygglovsprocess senaste tre åren 2019-2021.
Det som inte räknas i denna studien är andra typer av ärenden till exempel skyltar och plank. Jag vill att detta arbete ska handla om bostadshus trots att det är fler som ansöker om bygglov för skyltar än bostadshus.
Alla sökta ärenden år 2019-2021 kunde jag inte ha med, eftersom information om alla ärenden fanns inte på stadsbyggnadskontoret utan bara de offentliga handlingar.
2 Metod
I detta kapitel presenteras inledningsvis teoretisk bakgrund kring de metoder som använts i studien. Därefter redovisas studiens metodval, urval och tillvägagångssätt.
2.1 Metodteori
I detta rapporten har kvalitativ metod används, datainsamling har sket genom en enkät, intervjuer och ob- servationer. Datainsamling har också bedrivits genom en intervju med bygglovshandläggare för att se hur bygglovsprocessen går till i praktiken samt vilka arbetsrutiner och arbetsuppgifter de har. Under arbetets gång gjordes sökningar från Google vidare till Diva portalen och biblioteket för att lära mig mer om ämnet och ta reda på tidigare forskning som redan existerar och vad den visar på, och slutligen vidare till en mer avancerad sökning på universitets biblioteksdatabas med hjälp av bibliotekarie med kunskap om ämnet.
För att kunna samla så mycket information som möjligt, så sökte jag på både svenska och engelska. De vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för litteraturstudien återfinns i databaserna Google Scholar, Malmö universitets biblioteks sida. Samt mycket datainsamlong på malmöstad.se och boverket.se om hur bygglov fungerar, även vilka regler och lagar som finns.
I mina sökningar på svenska använde vi bland annat sökorden: Bygglov, Bygglovsprocessen, Bygglovshan- dlingar, Bygglovshandläggning, Kompletta handlingar, Malmö kommun, brister, effektivisering, plan- och bygglagen, enkätundersökning, boverket, ansökningsprocessen.
2.2 Kvalitativ metod och kvalitativa metoder
I denna studie kombineras de båda metoderna, kvantitativa och kvalitativa metoder, genom bland annat enkät och intervju. Kvalitativ metod är en metod präglad av bland annat öppenhet, dialog och flexibilitet, och det är material som går att beskriva med ord. Där det som ska studeras inte är mätbart. (Eliasson 2019) Triangulerande forskningsmetoder har använts, intervjuer, etnografisk studie. Det förefaller därför som att den kvalitativa metoden är applicerbar i fall när studien kräver ett större djup eller är beroende av subjektiv förmedling via ord eller observationer. Intervjuer eller deltagande observationer av olika slag är exempel på kvalitativa metoder.
En kvantitativ metod, vilket beskrivs av Eliasson (2019), är när det är viktigt att sätta siffror på un-
dersökningsmaterialet vilket i sin tur ger statistik. Enligt Eliasson (2019) ger detta ofta en mer fullständig
2.2.1 Enkätundersökning
Första metoden är kvantitativ som via en enkät riktat sig till sökande som fått beviljat bygglov men också fått en begäran om komplettering under deras bygglovsprocess. För att ta reda på vilka svårigheter som privatpersoner upplevde i ansökningsprocessen och vad de tycker om bygglovsprocessen i Malmö kommun skickades enkäter via mejl. Uppgifter om sökande kommer från malmö stads stadsbyggnadskontoret under offentliga handlingar. De sökande som hade medgett sina uppgifter och mejl och ansökt om bygglov från 2019-2021 blev valda. Enkäten skickades till samtliga personer som var 102 personer, enstaka personer hade inte uppdaterat emil och meddelandet gick inte genom.
De sökandes svar var helt anonyma och enkäten skapades via “Sunet Survey” genom Malmö universitet. En- käten bestod av flera val kryssrutor, fritextfält och numerisk intervallskala där man drar i en linje för att visa hur väl påståendet stämmer med dennes upplevelse. Och frågorna är utformade så att de är enkla att förstå och besvara, med ett antal utvalda snabba kryssrutan alternativt, så att enkäten inte ska bli för lång. Dessu- tom finns det några frågor som ä utformade med möjlighet att bilda egna svar och är kompletterades som en helt öppen fråga där frågan endast kan besvaras med egna ord. Detta för bättre resonemang och bättre analys av resultat. De egenformulerade svaren hjälpte också till vid utformningen av förbättrings försla- gen. Med hjälp av enkäten kommer en mängd data och statistik att samlas om vad sökande tyckte om byg- glovsprocessen, hur deras upplevelse var och vad de tycker om långa handläggningstider för deras ärende, vad som var svårt eller vilka handlingar var svårare att få tag på och vad som kan förbättras från kommunen.
2.2.2 Intervjuer
För att ta reda på hur Malmö kommun jobbar med bygglovsprocessen tillämpades en intervju med en byg- glovshandläggare. En intervjun med Joakim Skanby som är bygglovshandläggare i Malmö kommun genom- fördes den 30 e mars 2022, och frågorna som ställdes under intervjun finns redovisade i bilaga 1a. Antalet deltagare i en undersökning är en viktig fråga, och att valet av intervju deltagande bör övervägas enligt Knox och Burkard (2009). Men i detta fall var det dock inte nödvändigt med fler deltagare eftersom alla byg- glovshandläggare följer samma lag och regler i Malmö och de jobbar på samma sätt, då det enligt Knox och Burkard (2009) inte kräver i de fall då ämnet är så specifikt att flera medverkande vore överflödigt. Ämnet och arbetsuppgifter är så specifikt att flera medverkande vore överflödigt. För att få bästa möjliga resultat i denna studie skedde intervjun med Joakim Skanby under ett personligt möte. Intervjun utfördes på ett mötesrum i malmös stadsbyggnadskontoret. Syftet med intervjun var att komplettera den information som finns på boverkets.se och malmö stads hemsida med verklig erfarenhet av hur bygglovsprocessen fungerar i praktiken och vilka arbetsupp.
2.3 Trovärdighet
Reliabilitet handlar om att skapa tillförlitlighet i materialet genom att minimera förekomsten av slumpmässi- ga fel. Om fler respondenter hade fyllt i undersökningen skulle jag ha mer data att basera våra idéer och re- kommendationer på, vilket skulle öka rapportens reliabilitet och validitet. Tillförlitligheten och validiteten i rapporten är godtagbar med tanke på antalet respondenter som besvarat undersökningen och den metod som använts. Samt vissa personer svarade inte på alla frågor, speciellt öppna frågor där frågan endast kan bes- varas med egna ord. Om fler personer svarade på enkätundersökningen hade man fått mer trovärdig resultat och analys.
I början av undersökning skulle många intervjuer utföras med privatpersoner som ansökt om bygglov i Malmö, det var många som inte svarade på mejlen och andra kunde inte ställa upp för en intervju. På grund av tidsbristen kunde jag inte utföra så många intervjuer för att resonera och få ett resultat för hur sökande tycker om bygglovsprocessen. Därför ändrades forskningsmetoden till enkäter, det var enklare för privat- personer att svara och jag fick mer svar än intervjuer. Men studien hade varit mer trovärdigt om man utförde mer personliga möte eller intervjuer med bygglovssökande och höra hur deras upplevelse var.
3 Bakgrund
I detta kapitlet beskrivs bygglov, hur processen går till, vilka regler det gäller och vad är bygglov.
3.1 Bygglovets historia
I Sverige kom en första egentliga planlagstiftningen år 1874 byggnadsstadga.(Boverket, 2020c). Huvudsy- ften med dessa planlagstiftning var att motverka riskerna för brand och underlätta bekämpandet av bränder.
Framför allt är detta för bredare gator, större öppenhet, systematisk minskning av framväxande esplanader samt genombrytning och kvarter med byggnadsfria stråk så kallade brandgator. Genom 1907 års stad- splanelag – lagen om stadsplan och utveckling fick planerna det rättsliga stöd som saknats. Byggreglerna fortsatte att gälla, men kommuner ges både rätt och skyldighet att förvärva mark som ska användas för väg- och allmänna platser. För att få en mer detaljerat kontroll över användningen av byggnadskvarter, gator och allmän mark reformerades stadsbyggnads lagen 1931.(Boverket, 2020c). Det gick då att styra med närmare föreskrifter om vilka byggnader och med mer detaljerade bestämmelser styra hur byggnader skulle se ut.
En ny byggnadsstadga tillkom år 1960. Bakgrunden är bland annat det så kallade bygg krånglet, som är resultatet av särskilda lokala föreskrifter och särbestämmelser inom byggandet. Ansvaret för att ta fram byggplaner flyttas från markägaren/byggherre till kommunen. På så sätt införs i praktiken ett mer komplett kommunalt planmonopol. I mitten av 1980-talet reviderades byggnadslagstiftningen. Plan- och bygglagen trädde i kraft den 1 juli 1987 och ersatte från 1976 bygglagen, bygglagen och lagen om straff och ingrepp för olovliga byggnader. De tidigare planeringsverktygen generalplan, Stadsplan och byggnadsplan ersattes av översiktsplan och detaljplan. Villkoren för planen anpassas till den aktuella planens behov genom möjlighet till olika lovplikt och införande av skydds- och förebyggande åtgärder. Även detaljplanen fick en genom- förandetid, som berättigar ägaren till de användningar som anges i planen. Om inget överklagande görs blir detaljplanen slutgiltig tre veckor efter det att den godkänts.
Den 2 maj 2011, efter omfattande utredningar, trädde nya plan- och bygglagen i kraft. Den nya lagen er- satte helt den gamla plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav för byggnadsverk m.m. Syftet är att förenkla planerings- och byggprocessen, samtidigt som man återigen ökar kontrollen över byggandet. (Boverket, 2020c)
Det nya regelverket och bestämmelser innebär att både miljö- och klimataspekter ska beaktas vid införande av planering och byggande. Villkoren för elektronisk kommunikation måste också beaktas. Översiktsplanens strategiska funktion har stärkts, liksom kraven på aktualitetsprövning för varje termin.
Det införde även möjligheten att begära in planbesked från fullmäktige och utökade möjligheten till en enkel planprocess, samtidigt som kravet på att detaljplanering ska föregå planering togs bort. Det allmänna kravet på bygganmälan innan byggstart har tagits bort. Istället krävs startbesked innan byggnation, rivning eller markåtgärder kan påbörjas och slutbesked innan byggnaden tas i bruk. Det är också nytt att kommuner måste testa om byggnader är tillgängliga och användbara för personer med begränsad rörlighet eller orientering när de granskar bygglov.
3.2 Bygglov enligt gällande regelverk
Uppförandet av en ny byggnad eller utbyggnad kräver vanligtvis bygglov enligt boverket.se. En tillbyggnad är att öka volymen på en byggnad i valfri riktning, vare sig det är uppåt, nedåt eller i sidled. Även byggnader utan väggar, som skyltar eller parkeringsplatser, behöver bygglov. Även vissa saker du kanske inte tänker på eftersom byggnader anses vara byggnader. Exempel på detta är husbåtar, husvagnar och servicebilar som står parkerade på ett ställe under långa perioder. (Boverket, 2020a)
Att flytta en byggnad till annan plats anses vara rivning av den ursprungliga tomten och nybyggnation på den nya tomten. Därför krävs både rivningslov och bygglov. För byggnader med ett eller två hus och ekono- mibyggnader finns vissa undantag från bygglovsplikten.
Om byggnaden ligger i ett detaljplanerat område behöver du bygglov för att ändra byggnadens utseende genom att
• byta kulör på byggnaden, till exempel från gul till röd färg
• byta fasadbeklädnad, till exempel från puts till trä
• byta material på taket, till exempel från tegel till plåt.
Du behöver bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra vissa anläggningar, till exempel följande:
• murar, plank och staket
• upplag eller materialgårdar, till exempel permanent uppställning av bilar, uppläggning av båtar, förvaring av byggnadsmaterial av viss omfattning eller containrar som ställs upp på en plats om det inte är tillfäl- ligt fasta cisterner eller motsvarande för förvaring av hälso- och miljöfarliga produkter och brandfarliga ämnen, om det inte gäller en mindre anläggning som bara är för den egna fastighetens behov, (Boverket, 2020a)
• idrottsplatser, småbåtshamnar, friluftsbad, golfbanor och vissa vindkraftverk, och
• radio- och telemaster samt torn, om det inte gäller mindre sådana som bara är avsedda för den egna fas- tighetens behov, till exempel en parabolantenn.
Du behöver inget bygglov för att ändra indelning av rum eller göra några andra inrednings förändringar, som att lägga nytt golv eller ta bort undertak. Du måste dock göra en anmälan till byggnadsnämnden om du vill göra större förändringar i byggnadens planlösning. Detsamma gäller om den åtgärd du vill vidta rör de bärande delarna av byggnaden som berörs, eller om du planerar att göra större förändringar av vatten och avlopp. (Boverket, 2020a)
Alla ombyggnader ska göras varsamt, så att byggnaden behåller sin karaktär. Du måste också ta hänsyn till byggnadens tekniska, historiska, kulturella, miljömässiga och konstnärliga värden. Det gäller inre och yttre förändringar och det gäller oavsett om det krävs bygglov. Försiktighets Kravet är inget förändrings förbud, utan alla ändringar du gör bör baseras på bygg förhållanden. Som byggherre ansvarar du för detta. Byggnad- er av exceptionellt värde ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, eller som ingår i ett område av särskilt värde, åtnjuter förstärkt skydd och får inte förvanskas.
Under vissa förutsättningar kan du eventuellt ansöka om ett tidsbegränsat bygglov för en åtgärd, om åt- gärden uppfyller endast ett eller flera, men inte alla, kraven för bygglov. I det här fallet ska du ansöka om giltigt bygglov i din bygglovsansökan. Det byggnadsnämnden bedömer vid besiktningen är bland annat om det man vill bygga är lämpligt för platsen och om åtgärden kan anses vara en begränsande åtgärd.tid eller inte. Tidiga bygglov har en maximal löptid på 10 år men kan förnyas. Den totala löptiden får inte överstiga 15 år. När du har fått ett bygglov måste du börja bygga inom 2 år och slutförts inom fem år.
I vissa fall behöver du inte bygglov om du planerar en liten utbyggnad av bostadshus och kompletterande byggnader, om den fastigheten ligger utanför detaljplanen och sammanhållen bebyggelse. Det beror på var din fastighet ligger. Du kan också bygga helt fristående byggnader i närheten av bostadshus, men de ska inte överväldiga den ursprungliga byggnaden. Murar och plankor i närheten av bostadshus kräver inte heller bygglov.
Bygger man inom 4,5 meter från gränsen måste de inblandade grannarna ge tillstånd samtycke måste vara skriftligt. (Boverket, 2020a)
Byggnadsnämnden kan svara på om du får skapa tillbyggnader, påbyggnader, väggar och plank utan byg- glov på din fastighet och i så fall hur stor den får bli.
Om du planerar att vidta en åtgärd som inte kräver bygglov kan du bli skyldig att anmäla det till din kom- muns byggnadsnämnd. Du får inte sätta igång en anmälningspliktig åtgärd förrän du har anmält och fått godkännande och startbesked från byggnadsnämnden. (Boverket, 2020a)
3.3 Bygglovsprocessen i Malmö kommun
Processen för att få tillstånd eller tekniskt besked kan skilja sig något beroende på åtgärdens komplexitet, antal deltagare, om den följer en ritning eller om den planeras ut från ett enda detaljplanelagt område.
När du har skickat in din förfrågan får du en bekräftelse med ett informationsbrev som är viktigt att läsa noga. När de har fått din ansökan/ansökan görs det en snabb granskning för att snabbt ta reda på om du har något att komplettera. Sedan en handläggare tilldelas ärendet. Inom tre veckor måste de informera om an- sökan ska vara ifylld eller klar för handläggning. (Malmö stad, 2022a)
Därefter är det vanligt att ansökan eller anmälan skickas iväg för remiss efter att ha registrerats. Detta görs för att handläggaren behöver få veta om det du planerar bygga påverkar någon annan förvaltningsområde eller om det är något speciellt som behövs tänka på inför beslut. De vanligaste remissinstanser är miljöför- valtningen, fastighets- och gatukontoret, VA syd med flera. Vilka som blir remissinstanser i ett specifikt ärende beror helt på vad ansökan handlar om. Efter remissvar görs en sammanställning tillsammans med kommentarer från ärendehandläggare och skickas vidare till den som lämnat in ansökan. Efteråt begär han- dläggare om ytterligare kompletteringar behövs efter remissrundan. (Malmö stad, 2022a)
Nästa steg är att handläggare undersöker om den fastighet ligger inom ett område med detaljplan, och att förslaget inte strider mot detaljplanen. Om förslaget innehåller en liten avvikelse från detaljplanen kan en prövning göras. Och om ansökan innehåller störningar utförs ett så kallat grannehörande, det innebär att grannar eller andra som berörs av ändringen får information och har möjlighet att yttra sig. Det kan även publiceras i lokaltidningarna. Besked om ett positivt beslut om bygglov, marklov eller rivningslov innebär att ansökan har handlagts klart och blivit godkänd.
Det kan hända att ett bygglov får avslag, detta kan bero på olika orsaker. Arbetet får inte påbörjas tills man fått ett startbesked trots ett positivt beslut. Sedan har man fem år på sig för att bygglov, marklov eller rivn- ingslov ska gälla och arbetet måste påbörja inom första två åren. Om bygget påbörjar innan man fått ett startbesked kan stadsbyggnadsnämnden ta ut en så kallad byggsanktionsavgift. (Malmö stad, 2022a)
Till Skillnad från andra kommuner har malmö kommun separat handläggare för bygglov och en handläggare för tekniska handlingar. Därefter lämnas ett positivt bygglov till en teknisk handläggare som granskar ären- det de tekniska kraven som ställs i plan – och bygglagen och Boverkets byggregler. Dessutom kan tekniska handläggare besöka projekten under byggnationen för att kontrollera bygglovs följs, och att inget strider mot byggregler och att den kontrollansvarige är närvarande i förskriven utsträckning. Sista steget är slutbeskedet och då byggherren eller kontrollansvarig lämnar in alla handlingar och godkända kontrollplanen som läm- nats in inför startbeskedet.
3.4 Plan- och bygglag (PBL)
Bygglovshandläggarens uppgiften är inte enkla, för att handlägga ett bygglov kräver kunskaper i både PBL (plan- och bygglagen) och BBR (boverkets byggregler), rätt instanser ska kontaktas samt remisser och grannhöranden skickas i de fall de behövs. En handläggare måste kunna läsa och tolka lagtexter, kartor och detaljplaner som ibland är av äldre datum och svårtydda. Lagar som de måste följa för alla ärendet är plan- och bygglag (Plan- och bygglagen SFS 2010:900a), det ät svenska lagar som reglerar mark-, vatten- och byggplanering. PBL innehåller bland annat bestämmelser som gör alla kommuner skyldiga att upprätta en översiktsplan för hela kommunen. Lagen innehåller också föreskrifter om detaljplaner, bygglov, tillsyn,
“svartbyggen” och byggnadsnämndens verksamhet. Det kapitel som handlar om bygglov, rivningslov och marklov m.m. i plan- och bygglagen är kapitel 9. Enligt riksdagen.se handlar detta kapitel bestämmelser om bygglov, rivningslov, marklov och anmälningsplikt, förhandsbesked och villkorsbesked, samt handläggnin- gen av lovärenden, förutsättningar och villkor för lov, sedan handlar det även om vad ett beslut om lov ska innehålla, hur det ska expedieras och hur länge det gäller, och handläggningen av anmälningsärenden. Lag (2018:1136). (Plan- och bygglagen SFS 2010:900a)
Den 2 maj 2011 började man följa den nya plan- och bygglagen i sin nuvarande form och den nya ersatte den tidigare plan- och bygglagen från 1987. Den nya PBL är tänkt att göra hela processen tydlig och sam- manhängande för byggherren.
Enligt 2 § i plan- och bygglagen krävs bygglov för 1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende av- sevärt påverkas på annat sätt.
Men det finns många lagar och regler under plan- och bygglagen om bygglov. (Plan- och bygglagen SFS 2010:900a)
Det är vanligt att kommuner bistår sökande med detaljerad information om hur man söker bygglov, vad en ansökan måste innehålla och vilka handlingar som krävs.
3.5 Ritningar och handlingar för bygglov/teknisk anmälan
För att få ett godkänt bygglov och teknisk anmälan måste vissa underlag, ritningar och handlingar bifogas.
Dessa handlingar kan varje beroende på ärendet men de vanligaste förekommande handlingar och ritningar beskrivas här.
Först har vi en situationsplan som är en ritning över fastigheten som visar både befintliga och nya byggnad- er.
Det ska även visa byggnaders storlek och placering, redovisa och måttsätta nya byggnader och tillbyggnad- er och ange minst två mått till fastighetsgräns så att placeringen fixeras samt rita in eventuella murar och plank. Situationsplanen ska baseras på ett befintligt kartutdrag, till exempel ett utdrag från huvudkartan eller en nybyggnadskarta. Vilken typ av dokumentation som krävs för just ditt projekt kan variera beroende på vad du ska göra eller hur din fastighet och konstruktion är utformad. (Malmö stad, 2021b)
Sedan behövs orienterings karta som visar en större bild över området. En markplaneringsritning som visar markmaterial, lutningar, växplanering med mera. Och hur dagvatten, det vill säga regn- och smältvatten som inte kan tränga ner i marken ska hanteras.
Dessutom fasadritningar måste bifogas vid bygglovsansökan för att visa hur utsidan på byggnader ser ut eller ändras när byggnaden är färdigt. Även en planritning som är en horisontell genomskärning av huset.
Ritningarna ska visa alla våningsplan och vilka funktioner de olika rummen har. Och en sektionsritning är en vertikal genomskärning av huset som visar rumshöjd, färdiga golvnivåer och takvinkel och marknivåer vid entréer. En detaljritning som är en ritning i en stor skala där man ser detaljerna i en liten del av byggnaden.
(Malmö stad, 2021b)
Många andra handlingar och utredningar som måste lämnas in beroende på olika projekt, som bulleru- tredning,verksamhetsbeskrivning, antikvarisk förundersökning och konsekvensbeskrivning samt avfallsu- tredning. Dessutom tekniska handledningar som brandskyddsbeskrivning som beskriver hur en byggnad är planerad för att skyddas mot brand och spridning av brand. Och akustikutredning, energiberäkningen, VVS-ritningar, konstruktionsritningar, kontrollansvarige, geoteknisk undersökning, dagsljus redovisning med mera.
3.5.1 Situationsplan
Grunden i situationsplanen bör vara en befintlig nybyggnadskarta i skala 1:400 eller 1:500 om det ska byggas på obebyggd mark i ett detaljplaneområdet. Nybyggnadskarta tillhandahållen av kommunen. För åtgärder som ska bebyggas eller nybyggas på redan bebyggd mark eller för åtgärder utanför detalj exploat- erings perimetern, helt enkelt utdraget från kommunens baskarta som underlag för en situationsplan. På situ- ationskarta ska du rita de planerade strukturerna samt de eventuella befintliga strukturerna, samt ange minst två mått till fastighetsgräns så att placeringen fixeras och rita in eventuella murar och plank. Byggnadens hu- vudmått och fastighets linjens mått ska anges. Höjden på den färdiga våningen ska också anges och höjden på byggnadens våning och byggnadens placering i norr ska anges med en norrpil. (Malmö stad, 2021b)
3.5.2 Planritning
Planritningen visar byggnaden uppifrån och varje våning visas separat. Ritningen ska ritas i skala 1:100 och huvud måtten ska visas. På planlösningen ska illustreras med indelning av planlösning och ritningarna ska visa alla våningsplan och vilka funktioner de olika rummen har, till exempel kök, sovrum, badrum etcetera.
Samt fönster, dörrar, fasta möbler, köksmöbler, eldstäder och trappor bör också finnas med på ritningen.
(Malmö stad, 2021b)
Figur 1. Planritnings exempelbild från malmö stad (Malmö stad, 2021b)
3.5.3 Sektion
Sektioner bör vara i skala 1:100 enligt malmö stads hemsida. När man uppför en ny byggnad eller gör än- dringar som påverkar byggnadens konstruktion ska man lämna in tvärsnittsritningar till kommunen. Sek- tionsritningar visar uppgifter om färdiga våningshöjder, rumshöjder, takvinkel och marknivåer vid entréer byggnader, lokaler, tak, takhöjd och eventuella skorstenar. (Malmö stad, 2021b)
Figur 2. En sektion bild från malmö stad (Malmö stad, 2021b)
3.5.4 Fasadritning
Fasadritningen visar hur en byggnad ser ut utanför och hur utseendet på en byggnad ser ut i skala 1:100.
Fasadritningen visar de material och färger som den planerade byggnaden ska ha. Eftersom en byggnad typ- iskt sett har fyra fasader som vetter mot olika riktningar, ska fasadritningar för de fyra riktningarna redovisas och märkas med “Norra Fasad”, “Östfasad”, “Fasad”. Västvänd” och “Södervänd fasad”. På ritningarna ska alla permanenta delar av fasaden ingå till exempel tak, fönster, dörrar, trappor, skorstenar, balkonger, kupoler och balustrader. (Malmö stad, 2021b)
Figur 3. Fasadritningar, exempelbilder från malmö stad (Malmö stad, 2021b)
3.6 Problem med bygglovsprocessen
Vid de flesta byggåtgärder krävs en ansökan om bygglov eller en anmälan och alla kommer någon gång i livet komma i kontakt med bygglov. För många och speciellt de som söker bygglov för första gången kan det var en lång och komplicerad process. Många upplever att kommunens hantering av ärenden medför osäkerheter kring tidplaner och påverkar byggprojekt ekonomiskt, samt att ta reda på om en åtgärd kräver bygglov eller inte kan i vissa fall vara svårt, framförallt om den sökande inte har sökt bygglov tidigare eller anser sig vara bekant med lagstiftningen. (Boverket, 2021a) Tolkningar i PBL och BBR anses problematis- ka för de som ansöker om bygglov, många som söker om bygglov har svårt att tolka reglerna. Däremot får man uppfattningen att det är svårt att veta om en åtgärd kräver bygglov eftersom lagen tillåter tolkning och bedömning från fall till fall. Det är också underförstått att denna tolkning och bedömning kan skilja sig från projekt till projekt. Det kan finnas olika svar från olika regeringar i den autonoma regionen, men svaren kan också variera mellan olika handläggare, vilket innebär att beslutet att bevilja bygglov kan bero på helt och hållet beroende på vilken handläggare som har utsetts i ärendet. (Boverket, 2021a).
Ett annat problem är att många har svårt att få tag på alla handlingar och rätta ritningar. Eftersom alla kan söka om bygglov även privatpersoner utan några tidigare arkitektur eller bygg kunskaper, blir det svårt att veta vilka handlingar och ritningar som ska lämnas in. Det är viktigt att redan i början av bygglovsansökan lämna in bygglovsritningar och underlag för att göra arbetet mer tidseffektivt och i slutändan även mer kost- nadseffektivt.
Det kan uppstå många svårigheter och missnöje för många under bygglovsprocessen, I vissa fall kan det vara svårt att avgöra om en åtgärd kräver bygglov, särskilt om sökanden aldrig har ansökt om bygglov tidigare eller är insatt i lagen. Om ansökan färdigställs tidigt kan upplevelsen av bygglovsprocessen bli mer positiv och upplevas enklare än om sökanden behövt komplettera eller fyller i ansökan senare. Vissa klagande häv-
Om webbplatsen innehåller felaktig information bör den uppdateras. Många har svårt att kontakta sin han- dläggare eller kundcenter när de har funderingar eller frågor. Kommunen har sedan tidigare ett kontaktcenter där många enkla frågor besvaras för att frigöra tid för handläggaren och ett öppet datum är satt upp så att kommuninvånarna kan få hjälp och råd direkt förfrågan. Vissa undersökningar respondenter är medvetna om en lucka i digitala tjänster som kommunerna erbjuds. (Boverket, 2021a). Det är svårt att spåra ditt ären- de digitalt eftersom tjänsten ofta är problematisk och ofta kraschar vid uppladdning av digitala dokument.
Några aspekter som beaktas av byggnadstjänstemän vid förhandsgodkännande är miljöpåverkan, kul- turpåverkan och hur väl den föreslagna byggnaden passar in i det omgivande landskapet. Detta är mest användbart när man bygger utanför en detaljplan. Att ha förhandsgodkännande för en typ av byggnad är fördelaktigt för de byggherrar som vill minimera ritningar- och projektering kostnaderna om en tillstånd- sansökan avslås. En sökande kommer att behöva beskriva storleken, formen, den allmänna placeringen, utseendet och användningen av byggnaden de vill få förhandsgodkännande för, men de kommer inte att behöva lämna in detaljerade arkitektoniska planer till skillnad från en bygglovsansökan. (Boverket, 2021a) Att bygga utanför en detalj bebyggelse kräver dock ett beslut av den lokala byggnadsnämnden. Denna process är mindre komplicerad och ofta mycket mer tidskrävande. Detaljplanen bygger på utredningar och förstudier som säkerställer att ett område kan utvecklas på ett ansvarsfullt sätt. Tillståndsansökningar utanför en exploateringsplan, där inga utredningar har gjorts, kan kräva att byggnads tjänstemannen skickar remisser till olika statliga organ för godkännande avseende miljöhänsyn, arkeologiskt känsliga områden och till och med mark för nära militärbaser. Det är möjligt att ansöka om undantag från denna lag från denna lag i vissa fall. Det finns sex skäl för dispens enligt 7 kap. 18c § miljöbalken. (Boverket, 2021a).
3.7.1 Statistik om bygglov
Totalt lämnades 81 211 ansökningar om permanenta och tidsbegränsade bygglov under 2020 av kommuner direkt under staten. Av de utfärdade ansökningarna om bygglov är 12 665 relaterade till nybyggnation av bostäder. Statistik visar att andelen bygglov som utfärdats för nyligen utfärdade permanenta bostadsprojekt har varierat mellan 12 - 1 % under de senaste 3 åren. För 2020 är marknadsandelen strax under 12 %. An- talet beviljade tillfälliga bygglov är 3745, varav 39 är flerbostadshus. (Boverket, 2021b)
Det totala antalet ansökningar om bygg-, mark- och rivningslov samt varsel och villkorliga besked år 2020 är drygt 110 000 för kommunerna direkt under staten. Antalet villkorade varsel är fortfarande lågt, endast 60 stycken för 2020. Den största gruppen av ärenden är bygglov, inklusive tidsbegränsade och säsongslov.
Dessa ansökningarna står för 89 %, ungefär samma andel som de senaste tre åren. Andelen andra lov och förhandsbesked varierar från 2 till 5 % för varje grupp. (Boverket, 2021b)
Figur 4, Statistk från boverket.se om antal in kommna ärendet. (Boverket, 2021b)
3.7.2 Ärendets handläggningstid statistik
År 2020 hade kommunerna begärt kompletteringar i 46 721 ärenden om lov eller förhandsbesked inom tre veckor, och när det gäller anmälansärenden under år 2020 uppger de svarande kommunerna att 16 387 ärenden har förelagts om komplettering inom tre veckor. Lov eller förhandsbesked ärenden som tagit mer än tre veckor är 5 442 ärenden Och ärenden om bygglov som blivit klara inom tio veckor är 73 871 ärenden, samt har 2 643 ärenden har förlängts med ytterligare tio veckor. 3 086 ärenden har fått reducerad avgift. Av anmälansärenden 31 580 ärenden har handlagts inom fyra veckor och 261 ärenden har förlängts med ytter- ligare fyra veckor. (Boverket, 2021b)
Antalet lov och förhandsbesked som överklagades till länsstyrelsen under 2020 var 3 428. Av överklagandet upphävdes 870 beslut helt eller delvis, eller drygt 25 procent av överklagade beslut. Under de senaste fem åren har denna andel varierat mellan 21 % och 27 %. År 2020 lämnades 1 493 lov och förhandsbesked till Mark- och miljödomstolen, som är en minskning från 2019. (Boverket, 2021b)
4 Bygglovsprocessen i grannländerna
För att förbättra eller komma på nya lösningar för hur Sverige hanterar bygglovsprocessen, måste man un- dersöka hur andra länder runt omkring Sverige hantera bygglovsfrågor och hur ser ut där.
4.1 Bygglovsprocessen i Danmark
Enligt bygglagen i Danmark kan en privatperson eller företagande inte genomföra en nybyggnad, större ombyggnad eller ändring eller utföra rivningsarbeten, förrän staden utfärdar bygglov 1087. Kommunen ans- varar för att byggnormer och föreskrifter följs.
För att på enklaste sätt se hur processen ser ut i Danmark kan man skriva det i punkter.
• Förhandsdialog
• Utarbetande av tekniska dokumentation
• Ansökans skickas in
• Eventuellt inlämning av kompletterande av handlingar
• Ärendet behandlas av kommunen
• Möjlighet ärendebehandling av andra myndigheter
• Eventuell ytterligare konsultation
• Beslut om bygglov
• Tillkännagivande och startbesked
•
Dessutom måste stadsstyrelsen vid handläggning av bygglov verifiera att byggnad inte bryter mot vissa andra lagar. Byggreglerna innehåller en lista över 22 andra lagar som beaktas i bygglovsprocessen. Av dessa är planlagen och miljölagen(miljöskyddslagen) särskilt viktiga och ofta nödvändiga för översyn. I vissa fall, där statlig jurisdiktion är otillräcklig, kan städer behöva involvera andra myndigheter i bygglov som är ex- perter på det specifika området. T.ex. kontakta Miljöcentralen om ett byggprojekt kräver bristande efterlev- nad av strandskyddsreglerna. Bygglovsprocessen varierar också beroende på vilken typ av byggnad som ska utföras. Denna bygglovsprocess är inte likadan för enklare byggnader jämfört med byggprojekt där större flerbostadshus ska uppföras. (Boverket, 2016).
Om så önskas kan kommunstyrelsen föra en dialog med byggherren innan arbetet påbörjas. Generellt gäller att desto fler frågor som tas i förhand dialogen, desto mindre resurser krävs för den egentliga handläggnin- gen av bygglovsärendet, och desto färre resurser kommer att behöva för att effektivt lösa bygglovsfrågor.
Många av de danska kommunerna använder detta verktyg med goda resultat, varvid byggprocessen förbät- tras med en högre byggkvalitet och bättre ekonomi som följd. Preliminär dialog har också visat sig skapa en bättre förståelse mellan de parter som är inblandade i utvecklingen och kvaliteten på dokument som bestäl- laren lämnat in till staden. Beroende på byggprojektets komplexitet och storlek kan den preliminära dialo- gen sträcka sig från ett kort samtal till ett vanligt möte mellan byggherren och byggnämnden. Det är kom- munen som avgör om man vill föra en dialog i detta tidiga skede. Ansökan i ett byggprojekt ska innehålla den information kommunen behöver för att utvärdera projektet om byggprojektet uppfyller bygglagarna och föreskrifter. Som tidigare beskrivits av behöver kunden inte skicka in uppgifter om byggnadens tekniska egenskaper, om det är en byggnad av enkelt slag. Men för dessa byggnader ska det i ansökan även framgå om byggprojektet tillhör BR15, kapitel 1.3.1, 1.3.2 eller 1.5 (uppsägning).
Med BR15 måste ansökan undertecknas och arkiveras digitalt. Kommunen kan även begära ut komplet- terande handlingar vid ofullständiga uppgifter. (Boverket, 2016)
4.2 Bygglovsprocessen i Norge
• Möte i förväg mellan byggherren och lokala bygg myndigheter
• Ramtillståndsansökan
• Detaljdesign och utarbetande av teknisk dokumentation
• Obligatorisk oberoende kontroll av design
• Ansökan om igångsättningstillstånd
• Obligatorisk oberoende kontroll av utförande
• Lokala byggnadsmyndigheten övervakar kontinuerligt besiktningen
• Inhämta synpunkter från grannar och berörda myndigheter
• Slutbesiktning och startbesked
I Norge krävs bygglov för uppförande av byggnader, konstruktioner eller installationer och deras tillbygg- nader och ändringar. Dessutom krävs tillstånd för ändring, användning och rivning av dessa konstruktioner samt ändring av fasader. Åtgärder som kräver bygglov definieras i PBL. Ansökan om bygglov kan göras dig- italt genom “ByggSøk”.(Boverket, 2016) Denna process kan ske i flera steg, varav det första steget inkluder- ar en process som kallas ram tillstånd där tillståndet ges till externa och interna ramar för åtgärden. Lokala bygg myndigheter ansvarar för att godkänna ansökningar och följa upp ansvariga aktörer (vi menar företag).
Endast den lokala bygg förvaltningsmyndigheten beviljas rätten att ram-, igångsättande- och ibruktagan- detillstånd. Dessutom måste byggprojekt aktörer vara DiBK eller kommun godkända, som kan agera som sökande, konstruktörer, entreprenörer eller kontrollanter. (Boverket, 2016)
Bygglovsprocessen inleds med ett preliminärt möte mellan byggherren och den lokala förvaltningen av byggnad, syfte att klargöra bygg villkoren och ramarna för bygglovsprocessen. Lokala bygg myndigheter kan använda -mötet för att kommunicera krav på fysisk planering, infrastruktur, tillståndsgivning, ans- varsregler och kontroller markanvändningsplanering. Byggherren här måste utse en handläggare som ska vara företrädare mot kommunen under bygglovsprocessen. Kunden är skyldig att meddela sin eller hennes granne om byggplanen och presentera relevanta planer. Grannar har minst två veckor på sig att lämna kon- struktiva synpunkter på bygget. För större projekt kan ramtillståend begäras. Denna ska kunna påvisa att det finns tekniska lösningar för bygget som följer byggreglerna i PBL. Vid ansökan om tillstånd ska kontrollera att den tekniska dokumentationen uppfyller byggreglerna. Detta kan bevisa att det finns tekniska lösningar för byggande som följer byggreglerna i PBL. Den utsedda handläggaren ska kontrollera att den tekniska do- kumentationen överensstämmer med byggnads föreskrifter och att den är ett tillräckligt underlag för att byg- get ska kunna slutföras. Denne ska även se till att ansvarig projektör har dokumenterat sin kvalitetssäkring för bygget. (Boverket, 2016). Vid ansökan om tillstånd för startbesked ska beställaren dokumentera bygg- projektets fortskridande med förklaringar från ansvariga. Den testare som ansvarar för konstruktionen måste verifiera att det finns tillräcklig dokumentation och underlag för konstruktionen, så att den är dokumenterad och tillräcklig för att uppfylla kraven och att byggnaden överensstämmer med projektering underlaget.
En slutlig rapport upprättas sedan med en kort beskrivning av de kontrollerade områdena och skickas
Den lokala byggnadsmyndigheten har sedan tre veckor på sig att behandla ansökningar och kan ge tillstånd.
Ansvaret upphör att gälla när drift tillståndet för ibruktagande gått igenom. (Boverket, 2016)
4.3 Bygglovsprocessen i Finland
Byggprocessen kan man enkelt förklara i punkter
• Förberedande utredningsarbete
• Anställa designers
• Uppstartsmöte mellan byggherren och berörda byggmyndigheten
• Utarbetande av teknisk dokumentation
• Ansökan om bygglov
• Byggnads myndighetens handläggning av en ansökan om bygglov
• Överklagandetid efter godkänt bygglov
• Besiktning besiktning
• Kickoff möte mellan byggherre och berörda byggmyndigheten
• Driftsättnings tillstånd
Bygglov utfärdas vanligtvis av myndigheterna men för vissa typer av byggnader krävs ett regionala nivån.
Det baseras på de tre klasser som byggprojekt är indelade i vanlig, extraordinär eller ovanligt extraordinär byggnad. Extraordinära eller ovanligt extraordinära byggprojekt klassificeras som komplexa eller komplic- erade byggprojekt. Vid ansökan om bygglov ska grannar oftast meddelas, vilket görs av kommuner. Bygg förhållandena varierar beroende på markanvändning planen. Det finns särskilda krav för byggande inom en detaljplan eller utanför ett detaljplaneområde eller ett område där det finns behov av planering. Målet med uppstartsmötet är att göra byggherren och huvud designern eller arkitekterna medveten om frågor som kan påverka möjligheterna att få bygglov. Lagstiftningen föreskriver att byggherren ansvarar för att konstruk- tionen följer lagstiftning och byggregler. Byggherren ska skaffa sig nödvändig kompetens för att utföra bygget, vilket görs genom att välja en specifik, namngiven huvudkonstruktör. (Boverket, 2016). Denna hu- vudkonstruktör ansvarar för den fullständiga utformningen, dess kvalitet och är primärt ansvarig gentemot de lokala bygg myndigheterna.Beroende på konstruktionens komplexitet designers utses också ansvar för varje område. Exempel om områdes designers är:
- Ventilationsdesigner
- VVS-konstruktör - Brandsäkerhetsdesigner
- Geoteknisk konstruktör m.m.
Detta avgör omfattningen av dokumentation relaterad till fastighetens tekniska krav som kunden ska lämna till kontrollbyrån, vilket beror på byggnadens byggplats och byggnadens komplexitet. (Boverket, 2016). Det bestäms också vilka andra berörda myndigheter som ska kontaktas. Vid uppstartsmötet ska myndigheten även godkänna utsedd handläggare för projektet, utifrån de krav som ställs i byggreglerna. Ju mer komplex byggprojekten är, desto högre krav ställs på handläggarens vad gäller utbildning och erfarenhe. Under denna process går handläggaren vanligtvis inte så djupt in på detaljerna, och myndigheten tillhandahåller typiskt bygglov om det överensstämmer med påstående som har gjorts under den tidigare stadier.
Efter att bygglovet godkänts började överklagandetiden som pågår i en månad. Innan det egentliga byg- garbetet påbörjades hölls ett kick-off möte för att klargöra ansvar skyldigheter för av båda parter. Special ritningar och byggarbeten kontrolleras mot tillstånd och process som parterna kom överens om vid up- pstartsmötet. Byggnationen kan inte påbörjas förrän den lokala byggnadsmyndigheten godkänt beställarens förslag om en byggplats inspektör för byggprojektet. Som utnämningen av designers måste klienten tilldela en speciell, namngiven person till rollen. personers lämplighet bedöms utifrån utbildning och erfarenhet, med fokus på förmågan att säkert etablera på arbetsplatsen. Byggnationen kan inte startas förrän den har besiktigats och godkänts av kommunen för slutlig användning. (Boverket, 2016)
4.4 Bygglovsprocessen i Tyskland
• Ansökan om preliminärt bygglov
• Anlita en ansvarig arkitekt eller civilingenjör
• Detaljdesign och utarbetande av teknisk dokumentation
• Byggnadsmyndighets handläggning av ansökan om bygglov
• Obligatorisk kontroll av design
• Meddela byggstart
• Besiktningar enligt kontrollplan
• Certifierad ingenjör övervakar bygget
• Formell slutbyggnadsbesiktning och utfärdande av slutbevis
Bygglovsprocessen är mer komplicerad i Tyskland, innan en byggherre begär själva bygglovet är det lämp- ligt att ansöka om ett preliminärt bygglov för att säkerställa att projektet överhuvudtaget är möjligt att
genomföra. Ett preliminärt bygglov är inte obligatoriskt men det ger exploatören möjlighet att få information om vilken utsträckning fastigheten kan användas för avsett ändamål, vilket kommer att framgå av områdets lokalplaner. (Boverket, 2016). Sedan ska beställaren utse eller anlita en ansvarig för bygglovet, antingen en arkitekt eller en civilingenjör som är medlem i antingen Architekteller Ingenieurkammer i den givna tyska kommunen kan väljas. Därefter överförs hela ansvaret härmed från byggherren till arkitekten eller ingen- jören, i ansvarig konstruktörs handbok kallad HOAI (Honorarordnung für Architekten und Ingenieure) beskrivs konstruktörens skyldigheter och delas in i faser från projektering över anbuds material till slutbesik- tning. (Boverket, 2016). En personligt certifierad ingenjör, även kallad Prüfingenieur eller Prüfstatiker och i Sverige har den bygglovshandläggarens roll, och de utses av de lokala bygg myndigheterna. Den certifierade ingenjören ska gå igenom de statiska beräkningarna och tillhörande ritningar för att undersöka konstruktion- ens hållbarhet, precis som den certifierade ingenjören också har till uppgift att kontrollera brandskydd och värme- och ljudisolering. Bygglovet kan inte utfärdas utan en förklaring från en Prüfingenieur. Den certifi- erade ingenjören, som redan är utsedd att kontrollera vissa delar av designen, kommer också att utföra ensta- ka inspektioner på byggarbetsplatsen. Kontrollens omfattning bestäms endast av den certifierade ingenjören som måste meddelas av vissa inspektioner enligt kontrollplanen, varefter han eller hon kan välja att delta eller möjligen göra din egen stickprovskontroller. Två veckor innan bygget är klart ska de lokala byggnads myndigheterna underrättas. Därefter kommer de lokala bygg myndigheterna antingen själva att utföra en formell och slutbesiktning eller överlåta denna uppgift till den utsedda certifierade ingenjören. Slutbevis utfärdas om bygget uppfyller de tekniska kraven och lokalplanen och vid slutbesiktningen skapas en rapport
5 Resultat
Resultat från enkäter och statistik redovisas under det här kapitlet. Samt sammanfattning och resultat från intervjun med bygglovshandläggare i Malmö kommun.
5.1.1 Resultat från enkäter
För att undersöka hur de som söker bygglov tänker och tycker om bygglov, skickades en enkät till byg- glovsansökarna via mejl. Jag tog tag i deras mejl via bygglovsenheten på stadsbyggnadskontoret i Malmö.
Alla inskickade bygglovshandlingar är offentliga handlingar och de är samlade på stadsbyggnadskontoret.
5.1.2 Information om sökande
Andelen svarande blev 19 av sammanlagt 102 utskickade enkäter, som motsvarar en svarsfrekvens på 18,6
% . Av de som svarade på enkäten var 52 % män och 47 % kvinnor och alla svarade på denna frågan.
Figur 5, Statistik från enkätundersökningar, information om deltagande.
De flesta som svarade var mellan 36-50 år (47 %) och 50 år eller äldre var (36 %), endast (15%) som var 26-35 år gamla. Ingen av de som svarade på enkäten var 18-25.
Figur 6, Statistik från enkätundersökningar, information om deltagande.
Resultatet från enkätundersökningen visar att de som besvarade enkäten hade både större och mindre ärenden. 36,8% av ansökningarna gällde tillbyggnad av bostadshus och 21% gäller tillbyggnad av kom- plementbyggnad. Endast två personer som besvarade enkäten gällde deras ärendena nybyggnad av kom- plementbyggnad. Och 31% svarade annat typ av byggnation och tre av de svarande skrev i textrutan vilken typ av ärendet de ansökte, en skrev “inred av lägenhet på vinden”, den andra “tidsbegränsade bygglov för etablering” den tredje skrev “verksamhetsförändring i lokal”. De flesta hade sökt bygglov 1-2 gånger och det motsvarade 63%, och endast 21% av de svarande hade sökt bygglov 3-4 gånger. 15% vilket motsvar tre personer som hade sökt bygglov mer än 4 gånger, och en av de skrev som kommentar att hen arbetar på ett fastighetsföretag som äger och förvaltar fastigheter över hela Malmö.
Figur 7, Statistik från enkätundersökningar, information om deltagande.
Nästa fråga gällde vilket område i Malmö de bosatte sig i, 15,7% bodde i Limhamn och 15,7% bodde i Bunkeflostrand och 10% var bosatta i Oxie, 10% bodde i Sofielund. 10% vilket motsvarar två personer bodde inte i Malmo, en bodde i Lund och den andra ville inte ange. En person som är 5,2% jobbade i fas- tighetsföretag som förvaltar fastigheter över hela Malmö. Resterande 26% som svarade var 5 personer bodde i västra Hamnen, bulltofta, hyllie, fosie och västra innerstaden.
Nästa fråga var hur bygglovsprocessen var för de sökande, och där kunde de svarande dra i en linje om hur mycke procent det var för de från mindre bra till mycket bra. 42,1% hade mindre bra erfarenheter som var mellan 0-35%, och 31,6% hade 36-70% positivt upplevelse.
26,3% av sökande hade mycket bra erfarenhet mellan 71-100%.
5.1.3 Enkät- Handlingar och ritningar
Nästa fråga var “Vilken handling/ritning upplevde du var svårast att få fram?” och alternativen var planrit- ning, situationsplan, sektioner, fasadritning, kontrollplan och att skriva fritt vad man tyckte själv var svårt att få tag på. Eftersom det var fler alternativa kryssval, många kryssade på flera olika alternativ. 21% av sökande tyckte att planritning var svårast att fixa. Endast 15,7% tyckte situationsplan, och 26,3% svarade sektioner som svåraste handledningen. Lika många tyckte svarade fasadritningar som var 26,3%, och 42%
tyckte kontrollplan. 31% svarade att något annat handledning var svårast men bara en skrev i textfältet och det var “ljusberäkningar på fasadskyltar”.
Figur 9, Statistik från enkätundersökningar, frågan “Vilken handling/ritning upplevde du var svårast att få fram?”
Sedan var det en följdfråga som led “Varför var just denna handling svår att få fram?”, här kunde man skriva fritt i textrutan. Jag fick nio olika svar, “dålig support från Malmö tjänstemän”, “Företaget som skulle utföra inglasning av uteplats tog fram dessa handlinga”, “Inga gamla ritningar att utgå från”, “Inga gamla ritningar att utgå från” som syftar på kontrollplan. “ Blev fel flera gånger”, “Krävs mest jobb och har stora detaljnivå.
“, “krånglig byråkrat, uppgifterna lämnades men godkändes inte”, “Bygglovshandläggarna för ibland olika bedömning gällande vad som ska fyllas i och ej” och “jag visste inte hur jag skulle göra det”.
Nästa fråga ledde “Hur fick du reda på vad för handlingar och ritningar som skulle skickas in för ditt ären- de?” och det var och flervals kryssfråga, alternativen var 1.Kommunens hemsida 2.Kommunens servicecen- ter 3. Vänner/familj 4. Annat som man skriver fitt vad man vill. 52% fick reda information om ärendet på kommunens hemsida, 31% svarade kommunens servicecenter och endast 10% svarade vänner och familj.
De som svarade på annat var 21% och två personer skrev egna kommentarer, den första skrev “Kunskap jag har själv” och “konsult, olika besked från olika handläggare på kommunen om vad som behövdes”.
Nästa fråga var “Hur fixade du ritningarna till ditt ärendet?”, och alternativen var 1.Jag själv som privatper- son 2.Med hjälp av vänner och familj 3.Anlitade en firma eller en arkitekt och 4. Annat (fritext). 47% gjorde ritningarna själv, endast 15% svarade med hjälp av vänner och familj och 52% av sökande anlitade en firma eller en arkitekt. Inga svarade på annat.
Figur 10, Statistik från enkätundersökningar, frågan “Hur fixade du ritningarna till ditt ärendet?”
Nästa fråga var “vad tycker du hade kunnat förbättra bygglovsprocessen för sökande?” och under den här frågan och fick man skriva fritt och komma på förslag som hade kunnat förbättra och underlätta processen för sökande. Av 16 svar jag fick skrev fyra personer “vet ej”, några andra svarade liknande att de behövde mer information. De svaren jag fick var “bättre info”, “Information vid ansökan”, “bättre information i bör- jan”, “Mer information i kanske punktform så man kollar av allt direkt “, “Korta ner handläggningstiden”,
“Möte med bygglovshandläggaren”, “om inte personalen är tjänstledig varje vecka”, “Att ansökningshan- dlingar som efterfrågas digitalt var desamma som de som skulle skickas in via vanlig post och att det som efterfrågades digitalt inte var så omfattande”, “ Malmö stads hemsida låg nere så man kunde inte ansöka online! De har även väldigt lite kunskap om just tillbyggnad så de felbedömde mitt första bygglov pga kunskapsbrist!”, “Konsekvent bedömning av alla ansökan. Olika handläggare tolkar samma ärende olika”,
“Likabehandling” och “För stora fastighetsägare så skulle det underlätta om man fick samma handläggare och hade en viss kontaktperson att vända sig till. “
5.1.4 Enkät- handläggningstid
Nästa två frågorna handlade om handläggningstid, och frågan var “upplever du att handläggningstiden var rimligt?”, och denna frågan var intervallskala där man drar i en linje för att visa hur väl påståendet stämmer med dennes upplevelse. Följdfrågan efter det var “Vad tycker du hade kunnat hjälpa att korta ner handlägg- ningstiden?”, här kunde man skriva fritt vad man tycker hade kunnat förbättra med handläggningstiden.
57,8% var inte alls nöjda med handläggningstiden och de tyckte inte det var rimligt alltså de trog intervall- skala mellan 0-35% . Och 31% var ganska nöjda med handläggarnas tiden och deras upplevelse var mellan 36-70%, och endast två personer vilket motsvarar 10% tyckte att handläggningstiden var rimligt. Sedan fick jag många svar på frågan vad hade hjälpt att korta ner handläggningstiden, jag fick totalt 17 svar och av de svarade fyra styckna “vet ej”, och sju personer skrev “fler handläggare” en av de skrev “personal på plats, vem godkänner alla semesterdagar hit och dit?”, nån skrev “Info om eventuella kompletteringar vid första kontakt inte nya uppgifter om komplettering vid varje kontakt”, “Tydlighet från start, att digital hantering stöds bättre”, “klarhet”, “Okunskapen hos handläggare och tekniska problem på Malmö stads hemsida”,
“Kommunen fick betalt / utfört bygglov “ och en person skrev en längre svar “Mindre krav på mindre byg- gen, lättare krav på små ärenden samt att bygglovshandläggarna ska jobba med någon form av incitament eller kvot på antal ärenden som de måste vara klara med inom en viss tid. Någon typ av uppföljning, deras
Se efter checklistor som handläggarna använder .. allt som finns i dessa listor är inte applicerbart man måste var resonabel och göra en egen professionell bedömning.. anställda ingenjörer och arkitekter istället för folk med kort behovsanpassad bygglovs utbildning.”
Figur 11, Statistik från enkätundersökningar, frågan “Upplever du att handläggningstiden var rimligt? ”
Nästa fråga var “Är du nöjd med hur bygglovsprocessen ser ut i Malmö?” och under den här frågan kunde man dra intervallskala från inte nöjd till mycket nöjd. 63% vilket motsvarar 2 personer av deltagarna var missnöjda med hur bygglovsprocessen ser ut i Malmö, och 41% av deltagarna tyckte bygglovsprocessen är både bra och dåligt. Endast 10% var nöjda med bygglovsprocessen i Malmö.
Figur 12, Statistik från enkätundersökningar, frågan “Är du nöjd med hur bygglovsprocessen ser ut i Malmö? ”
Näst sista frågan var “Vad tycker du var svårast under bygglovsprocessen?”, den här frågan var flervals krys- salternativ och alternativen var 1.Svårt att få tag på handlingar och ritningar 2.Lång handläggningstid 3.Svårt att rita och fixa ritningarna och 4. Annat. 26% tyckte att det var svårt att få tag på handlingar och ritningar, och 63% tyckte det svåraste var långa handläggningstid. 26% svarade på att fixa ritningarna, och sist var det
Figur 13, Statistik från enkätundersökningar, frågan “Vad tycker du var svårast under bygglovsprocessen?”
Sista frågan i enkäten var om deras övriga kommentarer angående deras ärende, och fem styckna skrev egna kommentarer. En skrev “Saknas vilja att hjälpa till när man söker som privatperson. Önskemål från handläg- gare om att man anlitar företag. Korruption eller bara lättja!?”, “Mycket beror på vilken handläggare man har att göra med”, “Ifrågasätter också att det inte alltid är en transparent process när grannar bygger ut så de får direkt insyn i mitt hem”, “Stelbent från kommunens sida “ och en annan skrev lite längre svar och skrev
“Handlade mycket om vem man hade kontakt med för handledning. Fick aldrig veta balansen mellan miljö tänkte renovering och utseendet av huset. Vi fick inte putsa huset men 2 andra på samma gata fick göra det.
Vi fick ingen klarhet om man fick ha solpaneler. Miljö eller historia?”.
