Vetlanda kommun
Beslut för vuxenutbildningen
efter tillsyn i Vetlanda kommun
Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08- 586 080 07
www.skolinspektionen.se
Tillsyn i vuxenutbildningen
Skolinspektionen genomför tillsyn i Vetlanda kommun under hösten 2013.
Vuxenutbhchmrgen i Vetlanda kommun besöktes av Skolinspektionen den 4 och 5 september 2013 samt den 9 oktober 2013.
Fakta om vuxenutbildningen
Vuxenutbhdningen i Vetlanda kommun omfattar utbildning på grundläggande och gymnasial nivå, utbhdning i svenska för invandrare samt särskild utbild- ning för vuxna. Övervägande delen av utbhdningen bedrivs i egen regi och endast en del distansundervisning inom kommunal vuxenutbildning på gymn- asial nivå bedrivs via entreprenadavtal av annan utbildningsanordnare.
All vuxenutbildning är samlad under samma organisation, Vetlanda lärcent- rum. Vuxenutbildningen leds av en vuxenutbildndngschef tillika rektor. Från och med hösten 2013 har vuxenutbildningen två rektorer. Vuxenutbndnings- chefen tillika rektor ansvarar för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, administration, studie- och yrkesvägledning och eftergymnasiala utbild- ningar. Den andra rektorn ansvarar för utbildningen i svenska för invandrare, särskild utbildning för vuxna samt för den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.
Av den nationella statistiken för år 2012 framgår att 38 procent av de stu- derande slutförde sina studier inom den grundläggande vuxenutbildningen, vilket är en minskning med 24 procentenheter jämfört med resultatet för år 2011 samt fyra procentenheter lägre än resultatet för år 2010. Andelen avbrott var 33 procent år 2012 att jämföras med 24 procent år 2011. Andelen som var kvar i pågående utbndning var högre år 2012 än år 2011. Andelen som slut- förde sina studier var lägre än resultatet för samthga kommuner i landet år 2012 och andelen som avbröt var högre än resultatet för samthga kommuner år 2012.
Inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå slutförde 70 procent av de studerande sina studier år 2012 enhgt den nationella statistiken.
Detta resultat hgger något under resultatet för riket som helhet, 72 procent.
Andelen som avbröt sina studier år 2012 var 18 procent, vilket hgger i paritet med resultatet för riket som helhet. Andelen som slutför sina studier inom den gymnasiala nivån har de senaste tre åren minskat något, från 78 procent år 2010 till 70 procent år 2012.
I flertalet av kurserna i utbildningen i svenska för invandrare var enligt den nationella statistiken för år 2012 andelen kursdeltagare som fått godkänt högre
än resultatet för riket som helhet. I kurs IB var dock andelen kursdeltagare som fått godkänt något lägre än resultatet för riket som helhet. Andelen avbrott var, i de kurser där ett resultat redovisas i den nationella statistiken, lägre än mot- svarande resultat för riket år 2012.
Inom särskild utbUdning för vuxna sätts en del betyg, framför allt på delkmser, och intyg på genomförd utbildning utfärdas.
Helhetsbedömning
Vuxenutbndningens resultat för år 2012 hgger, avseende andelen studerande inom den gymnasiala nivån som slutfört sina studier, något under motsva- rande resultat för riket. Andelen som slutför sina studier inom den gymnasiala nivån har också minskat något de senaste tre åren. Inom den grundläggande nivån sker en kraftig försämring mellan åren 2011 och 2012 avseende andelen studerande som slutför sina studier samtidigt som andelen avbrott ökar. Inom utbUcbringen i svenska för invandrare når man i flertalet kurser resultat som är bättre än motsvarande resultat för riket som helhet.
Av tiUsynen framgår att VuxenutbUdningen präglas av ett gott arbetsklimat för eleverna. Möjligheter att kombinera studier med förvärvsarbete och möjligheter tiU studier på olika nivåer finns. Det finns vidare en tydhg strävan att möta elevers behov av flexibla lösningar för utbUdningen avseende plats, tid och studietakt. VuxenutbUdningen erbjuder från och med hösten 2013 utbUdning kontinuerligt under året. Kommunen måste dock se tiU att de som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå inom särskUd utbUdning för vuxna och önskar det, också får delta i sådan utbildning.
Intervjuade studerande är överlag nöjda med sin utbilclriing vid vuxenutbild- ningen. Tillsynen visar dock att det i för hög utsträckning varierar meUan äm- nen och lärare om validering kan resultera i en anpassning av undervisningen.
VuxenutbUdningen måste vidare se till att målen för utbUdningen klargörs för alla elever under kursens gång samt se tiU att elever ges möjhghet till ett aktivt inflytande i undervisningen.
Vuxenutbildningens rektorer är förtrogna med verksamheten och insatser görs för att utveckla vuxenutbilchiingen samt öka måluppfyUelsen. På huvud- manna- och verksamhetsnivå behöver dock det systematiska kvahtetsarbetet omfatta även den utbildning man bedriver på entreprenad. Vidare behöver uppföljningen av resultaten i utbUdningen förbättras både på huvudmanna- och verksamhetsnivå.
Skolinspektionens ingripande
Föreläggande
Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) Vetlanda kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister.
De vidtagna åtgärderna ska senast den 4 februari 2014 redovisas för Skolin- spektionen.
Undervisning och lärande Bedömning
Vetlanda kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande.
Se till att validering kan resultera i anpassning av undervisningen.
Motivering
Av förordningen om vuxenutbildning framgår att validering kan resultera i anpassning av undervisningen. Validering får ske inom ramen för alla kurser och ska utgå från elevens fömtsättningar och behov. En elev som har genom- gått validering för en del av en kurs behöver inte delta i undervisningen när det gäller den delen av kursen.
Av intervjuerna med rektorerna, studie- och yrkesvägledare framgår att valide- ring kan resultera i prövning, intyg och anpassning av utbildnmg. Den regel- bundna tillsynen visar dock att det finns behov av att ytterhgare utveckla den del av valideringen som ska resultera i en anpassning av undervisningen.
Av intervjuerna med rektorerna, lärare och elever framkommer att det varierar mellan lärama i vilken utsträckning vahdering leder tih en anpassning av undervisrungen. Intervjuade lärare och elever ger goda exempel inom ämnen och kurser där vahderingar resulterar i anpassningar av undervisningen men också exempel där anpassningar av undervisningen inte görs utifrån en kun- skap om vad eleven redan kan. Rektorerna uppger att lärarna har kommit olika långt i detta arbete och beskriver att det för en del av lärarna är självklart att arbeta utifrån ett validerande förhållningssätt medan andra lärare ännu inte har kommit så långt och känner en viss otrygghet kring hur de ska göra och kring vad som är valideringsbart. Rektorerna uppger att man inom vuxeimtbhcbiing- en har kommit en bit i att utveckla arbetet med att anpassa undervisningen utifrån en validering. Rektorerna ser dock att det även framöver är ett utveckl- ingsområde för vuxenutbildningen i Vetlanda.
Mot denna bakgrund behöver huvudmannen se till att validering kan resultera i anpassning av undervisrungen.
Författning
2 kap. 8 § förordning om vuxenutbildning
Grundläggande värden och inflytande Bedömning
Vetlanda kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande.
Se till att eleverna får utbildningens mål klargjorda för sig.
Se till att verksamhetens arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elev- inflytande gynnas.
Motivering
Av läroplanen framgår att eleverna ska få utbudningens mål klargjorda för sig. Enhgt skollagen ska elever ges ett aktivt inflytande över utbildnmgen och av läroplanen framgår att rektorn ska se till att verksamhetens arbetsformer utvecklas så att ett aktivt inflytande gynnas.
Av intervjuerna med rektorerna, lärare och elever framgår att alla elever inte får utbudningens mål klargjorda för sig. Det framgår av intervjuerna med rektorerna och lärare att man arbetat en del kring bedömning utifrån det nya betygssystemet och att ytterhgare insatser är planerade. Det framgår dock av intervjuerna att arbetet med att klargöra målen för eleverna fortsatt är ett ut- vecklingsområde och att rektorerna ser behov av ytterhgare utveckhngsrnsat- ser. Rektor, lärare och elever ger i intervjuerna en bild av att i stort sett alla lärare tar upp målen i början av kursen/utbilcbiingen men att det sedan varierar mellan lärare och kurser i vilken utsfräckning eleverna ges en tydhg koppling mellan undervisningsmoment och kursplanernas mål och kunskapskrav under kursens gång. I intervjuerna med lärare och elever frarnkommer goda exempel där målen och kunskapskraven klargörs för elevema och kopplas till undervis- ningsmomenten under kursens gång, men också exempel där kursplanemas mål och kunskapskrav i väldigt hten utsträckning tas upp mer än i samband med kursstart. En del av de intervjuade eleverna saknar också en tydhg åter- koppling från undervisande lärare, utifrån målen och kunskapskraven, så att de vet vad det är de behöver arbeta mer med i sin kunskapsutveckling.
Av intervjuerna med rektorerna, lärare och elever framgår att elevemas infly- tande över undervisningens genomförande och sitt eget lärande varierar bero- ende på kurs och lärare. Rektorerna ser ett behov av att ytterhgare utveckla likvärdigheten avseende elevernas inflytande i undervisningen och vill nå detta genom att bland annat utveckla formerna för kollegialt lärande. Rektorerna ser goda exempel på väl fungerande inflytande i undervisningen men ser också att
det finns en viss variation mellan kurser och lärare. Intervjuade elever ger exempel på väl fungerande arbetsmetoder som involverar eleverna och låter dem påverka såväl planering, genomförande och utvärdering av lärandet, men de ger också exempel på undervisning där ett aktivt inflytande inte gynnas.
Mot denna bakgrund måste vuxenutbildningen se till art eleverna får utbild- ningens mål klargjorda för sig samt se tiil att verksamhetens arbetsformer ut- vecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas.
Författning
4 kap. 9 § skollagen Lvux 12, avsnitt 1 Lvux 12, avsnitt 2.4
Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning
Vetlanda kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen.
Se till att på huvudmannanivå följa upp resultaten i utbildningen.
Se till att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå omfattar såväl utbildning i egen regi som utbUdning på entreprenad.
Se till att på verksamhetsnivå följa upp resultaten i utbildningen.
Se till att kvalitetsarbetet på verksarnhetsnivå omfattar såväl utbildning i egen regi som utbUdning på entreprenad.
Motivering
Enhgt skollagen ska huvudmannen planera, följa upp och utveckla utbildning- en på huvudmannanivå. Kvahtetsarbetet ska på huvudmannanivå omfatta såväl utbUdning i egen regi som utbUdning på entreprenad. Enligt skoUagen ska huvudmannen se tiU att verksamheten planerar, följer upp och utvecklar utbUdningen. Skollagen anger vidare att det ska bedrivas ett kvalitetsarbete på verksamhetsnivå som omfattar såväl utbUchiing i egen regi som utbildnmg på entreprenad.
Av den dokumentation Skolinspektionen tagit del av och av intervjuer med företrädare för utbUdningsnämnd och förvaltning framkommer att man på huvudmannanivå inte i tillräcklig utsträckning följer upp vuxenutbildningens resultat samt att kvalitetsarbetet inte omfattar den utbUdning man har på ent- reprenad.
Av den dokumentation Skolinspektionen tagit del av och av intervjuer med rektorerna och lärare framgår att det på verksamhetsnivå bedrivs ett dokumen- terat kvahtetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av ut- bildningen. Tillsynen visar dock att uppföljningen av resultaten i utbildningen behöver förbättras. Av intervjuerna med rektorerna och studie- och yrkesväg- ledaren framgår att man inom vuxenutbildningen inte följer upp i vilken ut- sträckning eleverna når sina individuella mål i de individueUa studieplanerna.
Därmed saknar man i kvalitetsarbetet en tydhg bUd av hur väl vuxenutbild- ningen lyckas stödja eleverna i deras utveckling och arbete med att nå målen med sina studier. En sådan uppföljning skulle kumia komplettera den mer övergripande bild av verksamhetens resultat inom de olika nivåerna och skol- formerna som bland annat följs upp och dokumenteras i den kvalitetsrapport huvudmannen tar del av. Vidare framgår det av intervjuerna med rektorerna och studie- och yrkesvägledare att man följer upp studieavbrotten, men att man inte har tagit in resultatet av detta arbete i det systematiska kvalitetsarbetet som ett underlag för att analysera verksamhetens resultat. Rektorerna ser också ett behov av att utveckla uppföljningen av resultaten som ett led i att förbättra verksamhetens resultat.
Av intervjuerna med rektorerna framgår att kvahtetsarbetet inte omfattar den utbUdning man har på entreprenad. Rektorerna uppger att man inte tagit med detta i kvalitetsarbetet, beroende på att man har en ganska liten andel elever som studerar på utbilclningar som hgger på entreprenad och att man vid signa- ler om missnöje från elever kan agera direkt i kontakt med utbildningsanord- naren.
Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att det bedrivs ett kvalitetsar- bete på huvudmanna- och verksamhetsnivå som motsvarar skollagens krav.
Författning
4 kap. 3 § och 23 kap. 1 § skollagen 4 kap. 4 § skoUagen
Erbjudande av utbildning Bedömning
Vetlanda kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning.
Se till att de vuxna som har rätt till och önskar delta i utbUdning på grundläggande nivå inom särskild utbUclning för vuxna får delta i sådan utbildning.
Motivering
Av skollagen framgår att hemkommunen ansvarar för att de som har rätt att delta i utbhdniiig på grundläggande nivå inom särskild utbUchiing för vuxna och önskar delta, också får delta i sådan utbildning.
Av tillsynen framgår att mte alla som har rätt att delta i utbildning på grund- läggande nivå inom särskild utbildning för vuxna och önskar delta, får delta i sådan utbildning. Av intervjuerna med rektorerna samt undervisande lärare inom särskild utbUcLning för vuxna framgår att det finns en kö till utbildning på grundläggande nivå inom särskild utbUdning för vuxna. Skohnspektionen fick vid tillsynsbesöket ta del av en kölista med personer som anmält intresse till särskild utbildning för vuxna. Av kölistan framgick att ett par av dem som uttalat önskemål om att delta i särskild utbildning för vuxna önskade delta i delkurser på grundläggande nivå. Rektorerna uppger att man vid tidpunkten för tiUsynsbesöket inte har tillräckliga resurser för att erbjuda alla som önskar delta i utbildning på grundläggande nivå en utbildningsplats och därför har det uppstått en mindre kö till utbildningen.
Mot denna bakgrund måste huvudmannen se till att de som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå inom särskild utbildning för vuxna och önskar delta, också får delta i sådan utbhchiing.
Författning
21 kap. 10 § skollagen
Anmärkning
Skolinspektionen tilldelar enhgt 26 kap. 11 § skollagen (2010:800) Vetlanda kommun en anmärkning.
Trygghet och studiero Bedömning
Skolmspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedönrningsområ- det Trygghet och studiero.
Vuxenutbndningens plan mot kränkande behandling innehåUer inte en redogörelse för hm föregående års planerade åtgärder har genomförts.
Motivering
Av skoUagen framgår att det för varje år ska upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som skolan avser att påbörja eller genomföra under det
kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genom- förts ska tas in i efterföljande års plan.
Skolmspektionen har tagit del av den plan mot kränkande behandling som gäller för vuxenutbildningen i Vetlanda läsåret 2013/2014. Planen innehåller i huvudsak det som lagstiftningen kräver. I planen för 2013/2014 saknas dock en redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder har genomförts samt en värdering av utfallet av dessa åtgärder. Av intervjun med rektorerna framgår att avsaknaden av en redogörelse för föregående planerade åtgärder beror på att man i den föregående planen inte hade skrivit ner de åtgärder man tänkt genomföra under läsåret. Inför framtagandet av planen mot kränkande be- handling för läsåret 2013/2014 har man genomfört en kartläggning samt utifrån denna skrivit fram ett par planerade åtgärder för läsåret. Dessa åtgärder kom- mer enligt rektorerna sedan att följas upp och redogöras för i nästa läsårs plan mot kränkande behandling.
Med anledning av att vuxenutbildningen bedriver ett i övrigt fungerande arbete mot kränkande behandling och genom en kartläggning tagit fram plane- rade åtgärder för innevarande år vars genomförande kan värderas och redogö- ras för i efterföljande års plan bedömer Skolinspektionen bristen som mindre allvarlig och tilldelar därför vuxenutbhdmngen i Vetlanda kommun en anmärkriing.
Författning
6 kap. 8 § skollagen
I ärendets slutliga handläggning har del tagit utredare Ingrid Jacobsson och utredare Annika Mullaart Ed.
På Skolinspektionens vägnar
Peter Sääw Utredare
Michael Erenius
Föredragande/Undervismngsråd
Bilaga:
Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lä- randemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande.
TiUsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tiUsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskUda huvudmän har fått sitt tiUstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tiUsyn av dessa.
AUa skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolin- spektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar.
Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande be- handling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationeUa uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tiUsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bUd av verksamhet- en utan ska ses som en bUd vid det aktuella granskningstUlfäUet inom de om- råden som ingår i tiUsynen.
Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovis- ningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömnmgspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet.
För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut faststäUs ges alltid huvudmännen möj- lighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten.
I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tilhätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eUer andra kontakter bh aktueUa då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas.
Mera information om den regelbundna tiUsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
