och personer med funktionsnedsättning utfall 2010

(1)

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se iSbn 978-91-7164-722-1 beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer.

2011Kostnad per brukareSveriges Kommuner och Landsting

Kostnad per brukare

Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning – utfall 2010

Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren.

Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och service för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv.

Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad Per Brukare. Syftet är också att visa exempel som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbätt- ringsarbete och resursfördelning i den egna kommunen.

Kostnad per brukare

JämförelSer mellan kommuner inom omSorg om äldre

ocH perSoner med funktionSnedSättning – utfall 2010

(2)

(3)

Kostnad per brukare

Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre

och personer med funktionsnedsättning – utfall 2010

(4)

upplysningar om innehållet:

peter nilsson, peter.nilsson@skl.se, 08-452 78 75 camilla eriksson, camilla.eriksson@skl.se, 08-452 79 21 Yvonne thorell, yvonne.thorell@borlange.se, 0243-745 70

foto: folio

produktion: etc kommunikation tryck: modintryckoffset, oktober 2011

(5)

Förord

Kostnad per brukare (KPB) är ett instrument för kommunens uppföljning av verksamhet och kostnader inom bland annat äldreomsorgen. Eftersom KPB bygger på individrelaterad kostnadsredovisning där de olika insatserna har kostnadsberäknats och kopplats till den enskilda brukaren skapas goda möjlig

heter att följa upp kostnadsutvecklingen och jämföra olika enheter.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar för att stötta kommunernas jämförelsearbete genom att bland annat presentera data och skapa arenor för möten. Från och med i år är det möjligt för kommuner som arbetar med KPB att lägga in sina nyckeltal i databasen Kolada. Syftet med denna rapport är att under

lätta spridning och tolkning av dessa nyckeltal. Rapporten syftar även till att ge nya infallsvinklar för att stimulera en bredare användning av data från KPB.

Rapporten är utarbetad av Peter Nilsson (SKL) tillsammans med Camilla Eriksson (SKL) och Yvonne Thorell (SKL och Borlänge kommun). Ensolution AB har bidragit med underlag till rapporten.

Stockholm i september 2011

Stefan Ackerby

Ordförande i styrgruppen för KPB

(6)

(7)

Innehåll

7 Kostnad per brukare (KPB) 7 Vad är kpB?

7 Varför använda kpB?

7 nyheter inom kpB 9 Allmän översikt

11 Jämförelser mellan kommuner 12 Vad beror kostnadsskillnaderna på?

13 kostnad per invånare 13 ordinärt boende 17 särskilt boende 20 lss

25 sammanfattande slutsatser och tabell 32 Effektivitet – kostnader och kvalitet 37 Egna KPB jämförelser med hjälp av Kolada

(8)

(9)

Kostnad per brukare 7

KAPITEL

1

Kostnad per brukare (KPB)

Kostnad per brukare är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa kostnader kan knytas till den enskilde bru

karen. Genom att KPB bygger på avidentifierade individ data kan kostnaden för vård och omsorg för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. KPB är en efterkalkyl och bygger på helårsutfall där samtliga kostnader för den aktuella verksamheten i en kom

mun ingår.

För mer information om metoden gå in på webb

platsen www.skl.se/kpb och klicka på ”Länk till mer information om metoden”.

Sveriges Kommuner och Landstings roll inom KPB är att underhålla samt vidareutveckla meto

den. Ett viktigt stöd i detta arbete är en referens

grupp bestående av representanter från 16 kommu

ner som har infört samt arbetar med KPB.

Målet med KPB är att förbättra kommunernas möjligheter till jämförelser och bidra till en fördju

pad analys. Därför verkar SKL också för att stötta kommunernas jämförelsearbete genom att bland annat presentera data och skapa arenor för möten.

I den här rapporten finns uppgifter för verksam

heterna vård och omsorg om äldre och personer med funktions nedsättning.

Varför använda KPB?

Det främsta användningsområdet för KPB är upp

följning, analys och styrning i den egna kommunen.

KPB kan också användas på följande sätt:

>Metoden är standardiserad vilket möjliggör jämförelser med andra kommuner

>Insatser och konsumtion per brukare kan följas över tid, och prognoser av framtida behov kan tas fram

>Uppföljning kan göras av vilka insatser som ges till olika målgrupper och till vilken kostnad

>KPB kan utgöra underlag vid upphandlingar, till exempel vid införande av LOV (Lagen om valfrihetssystem)

Nyheter inom KPB

Under 2011 har SKL inbjudit till nätverksträffar med kommuner som har infört KPB inom verk

samheterna omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Vid träffarna jämförs KPB

nyckeltal, och kommunerna delar med sig av sina erfarenheter av arbetet med nyckeltalen på hem

maplan. Eftersom träffarna har varit mycket upp

skattade kommer SKL att bjuda in till sådana även under 2012.

(10)

kapitel 1. kostnad per brukare (kpB)

Från och med år 2011 är det också möjligt för kommuner som arbetar med KPB att via inloggning lägga in sina nyckeltal från KPB i den nya kommun

och landstingsdatabasen Kolada (www.kolada.se).

Med hjälp av databasen kan kommunerna snabbare jämföra sig med andra. I kapitel 5 beskrivs hur nyck

eltalen tas fram ur databasen.

(11)

KAPITEL

2

Allmän översikt

I dag är åttiofyra kommuner med i Kostnad per bruk are och fler väntas ansluta under året. Här redo visas jämförande analyser endast från femtio

åtta kommuner eftersom flera har anslutit under året och alla som är med har inte hunnit leverera data i tid till rapporten.

bild 1. Kommuner som är med i KPB

alingsås hallstahammar skara

alvesta hammarö skurup

askersund heby sotenäs

Bengtsfors högsby svedala

Boden Jokkmokk säffle

Bollebygd kalmar tanum

Bollnäs karlskrona tierp

Borlänge karlstad tingsryd

Borås katrineholm trosa

Burlöv knivsta uddevalla

Båstad kristianstad ulricehamn

dals-ed kumla Vansbro

enköping kungsbacka Vara

eslöv laholm Varberg

fagersta laxå Vimmerby

falkenberg lindesberg Vindeln

falun ljusdal Vänersborg

flen ludvika Växjö

forshaga luleå Åmål

färgelanda lysekil Åstorp

gagnef mellerud älmhult

gislaved mora älvkarleby

gotland mullsjö älvsbyn

grästorp ockelbo ängelholm

gällivare oskarshamn örebro

gävle oxelösund örnsköldsvik

göteborg partille östersund

hallsberg ronneby övertorneå

(12)

Öppen verksamhet Särskilt boende

Ordinärt boende

27 %

32 % 40 %

1 % LSS

bild 2. Kostnadsfördelning i procent mellan olika verksamhetsområden 2010

kapitel 2. allmän översikt

Kommunerna i jämförelsen är både större och min

dre och är spridda över hela landet.

Kommunerna i rapporten utgör tillsammans ett stort material:

>Den totala summan brukarrelaterade kostnader som kan redovisas på individnivå med hjälp av KPB är ca 27 miljarder kronor

>Tillsammans har kommunerna ca 1,7 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 18 procent av Sveriges befolkning

Sammantaget för alla kommuner i rapporten för

delades kostnaderna 2010 mellan de olika verksam

heterna enligt bilden nedan. Under senare år har andelen särskilt boende minskat medan den öppna verksamheten har ökat.

(13)

KAPITEL

3

I detta kapitel jämförs kostnader mellan kommun er genom ett antal nyckeltal. Jämförelserna kan ge underlag för att identifiera var förbättringsarbete kan ske. Avsnittet inleds med en jämförelse av fördelningen av kostnader mellan verksamhets

områden och kostnad per invånare. Sedan följer en jämförelse av produktivitet och ytterfall (kostnads

krävande brukare). Nyckeltalen är uppdelade i verk

samhetsområden: ordinärt boende, särskilt boende och insatser inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

I jämförelserna görs två olika typer av analyser, ytterfall och produktivitet. Med ytterfall avses bruk

are över ett visst kostnadsintervall, dvs. andelen mycket resurskrävande brukare. Produktivitet defi

nieras som den produktionsvolym som åstadkoms med de resurser som används, mätt med kostnader, t.ex. hur mycket det kostar att producera en timme hemtjänst. För att ge exempel på olika arbeten i kommunerna med avseende på KPB innehåller avsnitten inom varje verksamhetsområde exempel från det lokala arbetet.

För att underlätta jämförelserna har olika presta

tionsnivåer valts, dvs. en nivå för de kostnader som anses ligga på en god nivå och andra nivåer för de kostnader som har utrymme för förbättringar. Nivå

erna skiljs åt med hjälp av färgerna bredvid:

Gränserna för de olika nivåerna finns beskrivna i samband med respektive nyckeltal och i kapitel 5.

Nivåerna har valts utifrån analyser och värderingar som bland annat bygger på:

>Diskussioner i en referensgrupp med represen

tanter från 12 kommuner

>Resultat för enskilda kommuner där utrymmet för förbättring har kunnat beräknas

>Flerårsanalyser i jämförelser mellan kommunerna

>Nivå på utförd brukartid i förhållande till beviljad och arbetad tid

>Variation mellan kommunerna

>Variation inom de enskilda kommunerna

>Indexuppräkning av nivåerna för att ta hänsyn till inflation och löneförändringar görs årligen Nivåerna ska ses som en vägledning för kommu

nerna att enklare analysera vilka områden de behö

ver lägga mer eller mindre fokus på. En hög kostnad kan indikera att verksamheten inte är effektiv, men kan också vara resultatet av en medveten satsning på högre kvalitet.

Jämförelser mellan kommuner

God nivå

Acceptabel nivå med utrymme för förbättring Nivå med utrymme för förbättring

(14)

kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

bild 3. Fördelning av kostnader mellan olika insatsområden

Skillnader i fördelning av kostnader mellan verksamhetsområden

Bild 3 visar den procentuella fördelningen av de totala kostnaderna i KPBanalysen mellan särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL), insatser inom ordinärt boende enligt SoL, insatser enligt LSS och i öppen verksamhet. Uppgifterna gäller både egen och privat regi och samtliga brukare.

I bilden åskådliggörs hur balansen ser ut mel

lan ordinärt boende, särskilt boende, LSS och öppen verksamhet i de deltagande kommunerna.

Kommun en bör observera fördelningen i samband med sitt eget förbättrings och jämförelsearbete. En kostnads besparing ger störst effekt inom det område som står för den största delen av total kostnaderna.

Diagrammet visar att det är stora skillnader i hur kommunernas kostnader är fördelade mellan olika verksamhetsområden. I Älmhult står sär

skilda boenden för ca 60 procent av totalkostnaden medan samma verksamhet i Knivsta står för endast 23 procent.

Vad beror kostnadsskillnaderna på?

En förklaring till de stora skillnaderna mellan kom

munerna är deras olika struktur. Kommuner i norra Sverige har ofta långa reseavstånd, och då kan det vara mer effektivt att lägga en större andel insat

ser inom särskilt boende än inom ordinärt boende.

Likaså ger en högre andel äldre i befolkningen ett större behov av särskilt boende.

Skillnaderna mellan kommunernas insatser kan dock inte bara förklaras av strukturen utan också av historik eller en medveten eller omedveten satsning på en hög andel av någon insats.

Öppen verksamhet LSS

Ordinärt boende Särskilt boende

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Älmhult

Övertorneå Gislaved Gällivare Jokkmokk Vindeln Ljusdal Heby Högsby Ludvika Vansbro Mullsjö Luleå Fagersta Hammarö Vänersborg Sotenäs Uddevalla Åmål Boden Kungsbacka Skurup Gagnef Lysekil Älvkarleby Bollebygd Alvesta Eslöv Oskarshamn Laholm Enköping Ronneby Grästorp Tierp Älvsbyn Bollnäs Gotland Lindesberg Ulricehamn Gävle Varberg Mora Växjö Båstad Säffle Karlstad Katrineholm Vara Hallsberg Laxå Askersund Östersund Flen Kalmar Örebro Borlänge Knivsta

(15)

Kostnad per brukare 13 Hemtjänst

Särskilt boende

0 20 40 60 80 100 120

Tusental Gällivare

Gislaved Övertorneå Luleå Jokkmokk Lysekil Ljusdal Vindeln Högsby Boden Gagnef Vansbro Kalmar Älmhult Enköping Sotenäs Gävle Hammarö Vänersborg Heby Bollebygd Kungsbacka Uddevalla Älvsbyn Åmål Mullsjö Växjö Skurup Oskarshamn Gotland Ulricehamn Laholm Lindesberg Grästorp Askersund Alvesta Katrineholm Falun Mora Borlänge Bollnäs Ronneby Tierp Eslöv Älvkarleby Östersund Varberg Laxå Hallsberg Fagersta Ludvika Flen Örebro Båstad Vara Säffle Knivsta Karlstad

bild 4. Kostnad per invånare 80+, hemtjänst och särskilt boende

Kostnad per invånare

Bild 4 till vänster visar kostnad per invånare 80 år och äldre med insatser inom hemtjänsten (ex klusive hemtjänst som ges i boende utan heldygns omsorg och hemsjukvård). För särskilt boende ingår hälso

och sjukvårdspersonal och hemtjänst i boende n utan heldygnsomsorg, i både egen och priv at regi.

Eftersom kostnaden för äldreomsorg relateras till den grupp som har störst behov av omsorg (80 år och äldre) framgår skillnader mellan kommunerna i omfattningen av äldreomsorg.

Genom att jämföra kostnaden för särskilt boende med kostnaden för hemtjänst får man också en upp

fattning om en kommun har en annan strategi i för

delningen av hemtjänst respektive särskilt boende än andra kommuner. För att förstå dessa skillnader är det viktigt att analysera olikheter i förutsättningar och prioriteringar. Det kan röra sig om utbud, sats

ningar på öppen verksamhet, geografiska förutsätt

ningar och riktlinjer för biståndsbedömning m.m.

Diagrammet visar att kommunerna skiljer sig mycket åt i fråga om kostnader per invånare 80 år och äldre. Kostnaden för särskilt boende per invå

nare i den kommun med lägst kostnad är ca 37 000 kr medan den med högst är ca 100 000 kr. Det skiljer mindre inom hemtjänsten där Heby har lägst kost

nad med 14 000 kr per invånare, jämfört med Falun som har 51 000 kr per invånare.

Ordinärt boende

Kostnad per hemtjänsttimme

Jämförelserna på nästa sida visar kostnaden per beviljad eller utförd hemtjänsttimme i egen regi, exklusive delegerad hälso och sjukvård och boende stöd och gäller samtliga brukare. Kostnad en per hemtjänsttimme inkluderar kostnader för administration.

Majoriteten av de kommuner som beräknar nyckel talet kostnad per timme med hemtjänst använder sig av beviljad tid. En ökande andel över

går dock till utförd tid, vilket är en säkrare uppgift.

Eftersom skillnaden mellan beviljad och utförd tid kan vara stor redo visas från och med denna rapport två olika nyckeltal för att öka jämförbarheten.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per beviljad timme:

1. Timkostnad under 385 kr 2. Timkostnad 385–440 kr 3. Timkostnad över 440 kr

(16)

Växjö Luleå

Uddevalla Gotland Tierp Boden Gävle

Karlstad Älmhult Laholm Älv

sbyn Kalmar ehamn Lysekil Ronneby Vindeln Gällivare arshamn sborg Östersund Borlänge ertorneå Vara Laxå Varberg Alvesta a Båstad Eslöv Hallsberg Falun Gagnef Älvkarleby Heby Hammarö Örebro Ludvika Gislaved Ljusdal Lindesberg Skurup Enk

öping Flen Vansbro Säffle Fagersta Jokkmokk

0 100 200 300 400 500 600 700 800 1 000 900

Kronor per timme Min Medel

Max kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

Kommun Kronor per timme

Växjö 297

Bollnäs 309

luleå 313

uddevalla 322

gotland 334

tierp 344

Åmål 346

Boden 349

gävle 363

knivsta 363

karlstad 369

älmhult 370

laholm 372

älvsbyn 372

kalmar 379

ulricehamn 379

lysekil 384

ronneby 389

Vindeln 391

gällivare 391

oskarshamn 393

Vänersborg 397

östersund 398

Borlänge 404

övertorneå 408

Vara 410

mullsjö 412

laxå 412

Varberg 413

kungsbacka 425

eslöv 434

hallsberg 436

falun 437

katrineholm 443

gagnef 450

älvkarleby 451

heby 457

hammarö 458

sotenäs 469

örebro 473

ludvika 474

gislaved 476

ljusdal 485

Bollebygd 488

Åstorp 491

lindesberg 495

högsby 496

skurup 498

grästorp 501

enköping 504

flen 508

askersund 512

Vansbro 514

mora 522

säffle 525

Jokkmokk 564

Ovägt medel 424

bild 5. Kostnad per beviljad hemtjänstimme

bild 6. Spridning av kostnaden per hemtjänsttimme inom respektive kommun

(17)

bild 7. Kostnad per utförd timme med hemtjänst

gotland 334

Borlänge 404

Båstad 434

gagnef 467

sotenäs 524

gävle 548

fagersta 553

ljusdal 570

Vänersborg 576

flen 600

Bild 5 visar att kostnaden för en beviljad hemtjänst

timme varierar från 297 kr till 564 kr mellan kom

munerna. De kommuner som kan redovisa utförd tid uppvisar också stora skillnader, från 334 kr till 600 kr, se bild 7. Många av dem har en hög timkost

nad vid en jämförelse med beviljad tid. Utförda timmar är i regel något färre än beviljade eftersom kommunerna inte alltid utför allt de beviljar, och det leder till en högre timkostnad.

Bild 6 visar kostnadsspridningen av hemtjänst

timmarna inom varje kommun där det är möjligt att redovisa det. Triangeln visar medelvärdet för kom

munen och strecket visar spridningen av kostnaden för hemtjänstgrupperna inom kommunerna.

En av de positiva effekterna av att använda KPB är att kommunerna får ordning och reda i sitt verk

samhetssystem och sitt ekonomisystem. Det tar dock ofta något år innan kommunen med högre säkerhet kan ta fram rätt antal timmar med hem

tjänst som ligger till grund för beräkningen av kost

naden för en hemtjänsttimme. För de kommuner som genomför KPB första året bör man tolka resul

tatet med försiktighet.

Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på?

Hemtjänsten är en särskilt personalintensiv insats och därför får lönenivåer (inklusive vikariekostna

der), rätt till heltidstjänster och personaltäthet stor betydelse för kostnaden. Det är alltså extra viktigt hur kommunen organiserar och planerar arbetet.

Personalens tid hos brukaren, restider till brukarna och dubbelbemanning påverkar timkostnaden.

Kommunernas arbete med kostnad per hemtjänsttimme

Inom hemtjänsten pågår på många håll en översyn av den geografiska indelningen av hemtjänstgrup

per. Exempel på funderingar är var personalgrup

perna utgår från, hur restiden kan minskas och vilka tekniska hjälpmedel som kan användas. Är grup

perna tillräckligt stora i förhållande till brukarnas behov? Tendensen är fler sammanslagna grupper inom större geografiska områden för att öka plane

ringsflexibiliteten, speciellt i små kommuner. Detta kan dock ha negativa konsekvenser på kontinuite

ten för brukaren.

Vissa kommuner har effektiviserat planeringen för flera olika verksamhetsområden genom att anställa centralt placerade samordnare. Dessa plan

erar och synkroniserar personalförsörjning, rutt er, akutrekrytering osv. för olika verksamheter. Inom enheterna frigörs därmed tid för enhetschefer och övrig personal. Olika ITstöd för att underlätta plan

ering och bemanning finns på marknaden.

Allt fler kommuner inför system för att mäta och följa upp utförd tid inom hemtjänsten, vilket bl.a.

syftar till att skapa förbättrad resursfördelning och möjliggöra bättre kontroll över delegerade HSL

insatser. Valfrihet enligt lagen om valfrihet (LOV) förutsätter också en övergång till ett prestations

baserat ersättningssystem. Det finns inte alltid en förankring mellan biståndsbedömda insatser och verksamheternas resurstilldelning. Det innebär att uppföljningen av budgeterade medel försvåras och förlorar i värde.

För de kommuner som har en hög kostnad per hemtjänsttimme kan mätningar vara till hjälp för att identifiera var i organisationen kostnaderna finns.

Sådana mätningar har i flera kommuner medfört att besluten har reviderats och så även schablontiderna i hemtjänsten. Det har medfört att beslutad tid och utförd tid allt oftare stämmer överens.

Som ett led i effektivisering och kostnadsrationa

lisering har allt fler kommuner infört en förenklad biståndsbedömning där den sökande själv fyller i en ansökan om serviceinsatser inom hemtjänsten. Det kan gälla städning, tvätt, inköp och fönsterputsning samt trygghetslarm. I ansökan beskrivs funktions

nedsättningen och hur detta påverkar den sökan

des förmåga att själv utföra de sysslor han eller hon ansöker om hjälp med. Beskrivningen ersätter den utredning som biståndsbedömaren tidigare gjorde.

Dock finns en risk att de beslutade timmarna kan bli fler än vid en traditionell biståndsbedömning.

Återkommande krav på resurseffektivisering och besparingar har lagt ökat fokus på bemannings

enheter och personalpooler. I samband med kon

kurrensutsättning av verksamheter med risk för övertalighet inom den egna verksamheten spelar bemanningsenheten en viktig roll. Om en brukare väljer en annan utförare än kommunen ska den

(18)

enskilda enheten inte bära kostnaden för överta

ligheten. I stället ska den hanteras centralt genom bemanningsenheten.

Bemanningsenheter underlättar för enheterna att styra sina kostnader och ger ökad möjlighet till en flexibel planering av personalförsörjningen.

Detta möjliggör också en effektivare planering inom förvaltningen att hantera svängningar över flera olika verksamhetsområden.

För ett antal kommuner har införandet av LOV inneburit att nya krav på kvalitet, effektivisering och samordning har ställts på den egna verksam

heten. Det är viktigt att kommunen har kunskap om och kontroll över den egna aktuella kostnaden för att kunna beräkna ersättningen per timme till utföraren och vilken beräkningsenhet som ska användas; beviljad eller utförd timme. Det kan dock vara svårt att i förväg beräkna efterfrågan på den egna verksamheten som utförare i konkurrens med andra, vilket t.ex. kan resultera i att för stora eller för små personalneddragningar görs.

Kostnad per timme med boendestöd

Bild 8 visar kommunernas kostnad per timme med boendestöd i egen regi, samtliga brukare.

Kostnader för boendestöd har tidigare inte varit med i jämförelserna eftersom kommunerna bl.a. har haft problem med att dela på kostnader och timmar mellan hemtjänst och boendestöd. Fler kommun er kan nu lämna tillförlitliga uppgifter, även om siffror na än så länge bör tolkas med försiktighet.

Kostnaden för boendestöd varierar mellan kom

munerna, från 198 kronor till 965 kr per timme.

Kommunernas arbete med kostnad per timme med boendestöd

Några kommuner har vidtagit liknande effekt

iviseringsåtgärder som inom hemtjänsten i boende

stödet vilket har medfört sänkta kostnader.

Inom boendestödet har i några fall överkapacitet av personal uppstått. Tilldelningen av budgetmedel har i stort sett endast räknats upp utifrån ramen.

Även boendestödets medel kan med fördel beräk

nas utifrån en rörlig resursfördelningsmodell.

Andel ytterfall i ordinärt boende

Procentandelen brukare inom ordinärt boende med insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och hälso och sjukvårdslagen (HSL) med en årskostnad som över

stiger 600 000 kr framgår av Bild 9 nedan. Det gäller både egen och privat regi och samtliga brukare.

Bild 9 visar andelen ytterfall (resurskrävande bru

bild 8. Kostnad per timme med boendestöd

kare) inom ordinärt boende. Samtliga kommuner har en relativt låg andel ytterfall, från 0 procent i den kommun som har lägst andel till 3,8 procent i den med den högsta andelen. Det går inte att se något samband mellan en hög andel ytterfall och en hög timkostnad för hemtjänsten.

hammarö 198

ljusdal 207

Vansbro 225

gislaved 243

tierp 259

övertorneå 270

uddevalla 272

laholm 274

gagnef 291

älmhult 301

Vänersborg 317

kalmar 320

Bollebygd 337

laxå 347

enköping 349

gällivare 349

Varberg 350

Jokkmokk 368

Borlänge 370

luleå 383

gotland 388

Bollnäs 389

Växjö 398

oskarshamn 418

flen 420

kungsbacka 433

hallsberg 435

säffle 442

gävle 442

lysekil 451

mora 491

älvkarleby 511

örebro 568

askersund 603

alvesta 617

katrineholm 643

eslöv 654

ulricehamn 661

sotenäs 667

Vindeln 692

knivsta 965

(19)

bild 9. Procentandel ytterfall inom ordinärt boende

Kommun Procentandel brukare

Åmål 0,0

skurup 0,2

lysekil 0,3

ludvika 0,3

tierp 0,4

Vindeln 0,4

laholm 0,5

mullsjö 0,5

heby 0,6

gislaved 0,6

högsby 0,7

flen 0,7

hammarö 0,7

örebro 0,7

fagersta 0,7

ronneby 0,8

älmhult 0,8

ljusdal 1,0

Jokkmokk 1,0

gotland 1,0

karlstad 1,0

ulricehamn 1,0

Varberg 1,0

Växjö 1,0

älvkarleby 1,1

uddevalla 1,1

grästorp 1,3

luleå 1,3

sotenäs 1,4

Bollebygd 1,5

älvsbyn 1,6

alvesta 1,6

enköping 1,7

Bollnäs 1,7

gävle 1,8

mora 1,8

Vänersborg 1,9

östersund 2,0

gällivare 2,0

lindesberg 2,0

kungsbacka 2,1

gagnef 2,2

hallsberg 2,3

Båstad 2,4

katrineholm 2,4

Boden 2,4

Vansbro 2,5

askersund 2,7

säffle 2,7

kalmar 2,9

laxå 3,0

eslöv 3,0

oskarshamn 3,0

falun 3,0

knivsta 3,1

Borlänge 3,8

Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på?

En hög andel ytterfall inom ordinärt boende indike

rar att det finns många brukare som har ett omfat

tande behov av vård och omsorg. Skillnader i behov är bland annat ett resultat av ålderstrukturen i kom

munen. Ofta skulle kostnaden för brukarna med de största behoven minska om de i stället bodde i ett särskilt boende. Ibland är detta dock inte möjligt på grund av lång väntetid eller för att kommunen till

lämpar kvarboendeprincipen.

Kommunernas arbete med andelen ytterfall inom ordinärt boende

Vissa kommuner har en stor andel särskilda boende

platser och erbjuder till viss del brukare med större omvårdnadsbehov särskilt boende i stället för hem

tjänst i det ordinära boendet. Detta leder å ena sidan till få ytterfall inom hemtjänsten men å andra till

att driva upp kostnaderna inom särskilda boende n, eftersom vissa brukare hade kunnat bo kvar i det egna hemmet med hemtjänstinsatser till en lägre kostnad.

Ett bristande samarbete mellan kommuner och landsting har i flera fall lett till höga kostnader för kommunerna, på grund av otydligheter i gräns

dragningen mellan egenvård och hälso och sjuk

vård. Det är viktigt att båda parterna är överens om gränsdragningen när kommunerna tar över hem

sjukvården.

Särskilt boende

Kostnad per dygn i särskilt boende

Bild 10 visar kostnaden per verkställt dygn inom sär

skilt boende enligt SoL och HSL i egen regi. Boende för psykiskt funktionshindrade och boende utan heldygnsomsorg (servicehus) ingår inte. Samtliga brukare omfattas.

(20)

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000

Eslöv Alvesta Fagersta Åmål Varberg Ronneby Karlstad Vara Vänersborg Östersund Gällivare Övertorneå Örebro Lindesberg Ulric

ehamn Ljusdal

Enköping Boden

Grästorp

Älmhult Laholm Tierp Askersund Vansbro

Växjö Säffle Luleå

Gotland Mora

Mullsjö Bollnäs

Hammarö Skurup Älvsbyn Hallsberg Borlänge Katrineholm Gävle Uddevalla Högsby Heby Jokkmokk Knivsta Gislaved Vindeln Falun Lysekil Ludvika Sotenäs Bollebygd Båstad Flen Laxå Oskarshamn Gagnef

Älvkarleby Kungsbacka Kalmar

Kronor per dygn Min Medel

Max 4 500

bild 10. Spridning av dygnskostnaden inom särskilt boende inom respektive kommun

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn:

1. Dygnskostnad under 1 500 kr 2. Dygnskostnad 1 500–1 640 kr 3. Dygnskostnad över 1 640 kr

Bilden visar kostnaden per dygn i särskilt boende.

Triangeln visar medelvärdet för kommunen och strecket visar spridningen mellan de särskilda boendena inom kommunen. Medelkostnaden varie

rar mellan 1 267 kr och 1 968 kr. Skillnaden mellan kommunerna är något mindre än förra året trots att fler kommuner är med i jämförelsen.

De faktorer som främst påverkar dygnskostnaden är personaltätheten och personalens anställningsvillkor.

Rätt till heltid utan en schemaläggning där personalen delar sin arbetstid över dagen eller mellan andra enhe

ter leder ofta till högre kostnader. En stor andel legiti

merad personal innebär också högre kostnader.

En annan faktor är beläggningen på boendena.

Om en kommun har haft stor omsättning på sina platser i de särskilda boendena under ett år eller om platser har stått tomma kan detta öka dygnskostna

den. En låg omsättning med långa väntetider kan också leda till högre kostnader i andra delar av verk

samheten, t.ex. i ordinärt boende.

Kommunernas arbete med kostnaden per dygn inom särskilt boende

Inom verksamhetsområdet särskilda boenden varierar storleken på boendena kraftigt, både inom den egna kommunen och mellan kommunerna. En tendens är att kommunerna skapar större enheter genom om och nybyggnation. Detta ger stordrifts

fördelar för personalplanering, lokalkostnader, kost

organisation, sjuksköterskeorganisation osv. Det har visat sig att de större boendena ofta är mer kostnads

effektiva än de mindre.

Det finns olika sätt att hantera måltiderna i de särskilda boendena, t.ex. tillagning på plats, central

kök eller köp från externa leverantörer. Brukare i särskilda boenden med egna tillagningskök tycker ofta att matens kvalitet är högre än de som bor i ett särskilt boende med endast mottagningskök. Ett par kommuner har gått från centralkök till tillagnings

kök på boendena och märker att brukarna överlag är nöjdare med matens kvalitet och smak. Kostnad en för att strukturera om kostorganisationen måste ställas mot en eventuell ökning av kvaliteten.

Problem med lokalkostnader finns inom flera kommuner. På grund av hyresavtal med i många fall flerårig avtalstid kan det vara svårt att reglera lokalkostnaderna och anpassa lokaltillgången efter behov. Detta resulterar i att verksamheter betalar för lokaler som inte utnyttjas. Även med den egna kommunen som hyresvärd kan höga tomhyror upp

(21)

bild 11. Procentandel ytterfall inom särskilt boende

stå. Flera kommuner har också svårt att sätta kor

rekta interna priser. Det är inte en självklarhet att de faktiska kostnaderna ligger till grund för priset.

En del kommuner planerar insatserna på särskilda boenden på samma sätt som inom hemtjänsten. Per

sonalbemanningen och planeringsförutsättningar påverkas av förändringen av delinsatsernas omfatt

ning (t.ex. aktivering och dusch). Då planeras en rör

ligare insats som i större utsträckning kan variera i omfattning. En del i denna förändring är att skapa ett annat synsätt, nämligen att det är brukarens hem och inte personalens arbetsplats som brukaren flyttar in i.

Produktiviteten och bemanningen inom dessa särskilda boenden kan då lättare påverkas av att behovet av insatser förändras.

De kvalitetshöjande insatser som kommunerna kan även leda till en mer kostnadseffektiv verk

samhet. Kommuner som arbetar med t.ex. ”väl

komstbrev” och har en väl fungerade planering för

placering en av de boende får oftast ett högre värde i kvalitetsresultaten. Då brukaren är infor merad om vilka förutsättningar som gäller i ett boende har bru

karen oftast därför inte några andra förväntningar De kommuner som har en väl fungerande hem

tjänst har oftast ett mottagningsteam som möter upp brukaren i hemmet när denne t.ex. kommer hem från sjukhuset. Teamet ser till att allting fungerar från första dagen. Detta gör att brukaren känner sig trygg från första stund.

Ytterfall i särskilt boende

Bild 11 visar procentandel brukare inom särskilt boende med insatser enligt SoL/HSL med en års

kostnad som överstiger 600 000 kr. Det gäller både egen och privat regi och samtliga brukare.

Bilden nedan visar att det är stora skillnader mel

lan kommunerna i andelen resurskrävande brukare (ytterfall). Kommunen med den minsta andelen

grästorp 0,0

Åmål 0,0

alvesta 0,3

laholm 0,9

Bollnäs 1,2

enköping 1,8

lindesberg 2,0

fagersta 2,5

Varberg 3,1

östersund 3,4

ulricehamn 4,0

övertorneå 4,7

eslöv 5,0

ljusdal 5,2

Vänersborg 6,0

askersund 7,4

örebro 7,7

luleå 7,8

Boden 9,0

älmhult 9,5

karlstad 10,0

säffle 13,5

Växjö 14,0

ronneby 14,4

lysekil 16,5

gotland 17,1

katrineholm 17,6

Jokkmokk 17,6

heby 18,0

hallsberg 19,9

gävle 20,0

hammarö 20,1

tierp 21,2

Båstad 21,8

skurup 22,4

mullsjö 22,7

falun 22,8

mora 22,8

oskarshamn 23,0

Vansbro 23,9

gällivare 25,1

ludvika 28,0

Bollebygd 28,1

gislaved 29,9

uddevalla 30,0

kungsbacka 30,7

älvkarleby 30,9

högsby 31,5

Borlänge 32,3

älvsbyn 33,6

flen 36,2

kalmar 36,7

knivsta 38,5

gagnef 39,1

Vindeln 41,0

sotenäs 49,5

laxå 52,8

(22)

har 0 procent ytterfall medan kommunen med den största andelen har 52 procent.

Eftersom de flesta brukarna på ett särskilt boende bor där under ett helt år så är det inte lika stora skillnader i kostnader mellan brukare inom en kom

mun som det är för hemtjänsten. Andelen ytterfall är därför beroende av kostnaden per dygn på det boende som brukaren bor på. Det finns ett tydligt samband mellan andelen ytterfall i en kommun och kostnaden per dygn. Många av de förklaringar som beskrivs under kostnad per dygn i särskilt boende gäller även för ytterfallen.

Det finns kommuner som med en medveten strate gi väljer kvalitetshöjande insatser i både ordi

närt och särskilt boende, vilket kan påverka andelen ytterfall, till exempel specialteam för dementa.

Vissa kommuner väljer att minska antalet platser inom särskilt boende för att i stället målmedvetet och strukturerat arbeta med kvarboendeprincipen.

Förebyggande och rehabiliterande insatser för att skapa möjligheter för äldre att bo kvar i det egna hemmet genererar inte bara högre livskvalitet hos de äldre utan ger även kommunen förutsättningar för kostnadsbesparingar i form av minskat behov av platser inom särskilda boenden. I någon kom

mun har boenden utan heldygnsomsorg lagts ner till förmån för satsningar på trygghetsboenden och seniorboenden.

LSS

Kostnad per dygn i gruppbostad LSS för vuxna Bilderna till höger visar kostnaden per dygn i LSS

gruppbostad för vuxna i kommunens egen regi för samtliga brukare från 18 år. Boende för barn, service

bostad och annat särskilt anpassat boende ingår inte.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn:

1. Dygnskostnad under 2 050 kr 2. Dygnskostnad 2 050–2 350 kr 3. Dygnskostnad över 2 350 kr

Bild 12 visar att kostnaden per dygn för LSSboende för vuxna, gruppboende, i egen regi, varierar från 1 545 kr till 3 882 kr. Bild 13 visar att det är stora skillnader även i spridningen av kostnaden för de enskilda gruppbostäderna inom kommunerna.

bild 12. Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppboende

Kommun Kronor per dygn

fagersta 1 545

gagnef 1 606

lindesberg 1 667

Varberg 1 763

Bollnäs 1 819

lysekil 1 960

hallsberg 2 025

gotland 2 075

hammarö 2 100

eslöv 2 139

Åmål 2 150

ulricehamn 2 158

mora 2 196

högsby 2 205

laxå 2 213

uddevalla 2 215

Vänersborg 2 223

Vara 2 277

luleå 2 287

Borlänge 2 296

kungsbacka 2 300

grästorp 2 303

askersund 2 321

gislaved 2 326

skurup 2 367

säffle 2 371

älmhult 2 376

sotenäs 2 409

Boden 2 415

örebro 2 422

flen 2 431

karlstad 2 444

tierp 2 505

Växjö 2 523

katrineholm 2 542

heby 2 584

oskarshamn 2 597

ludvika 2 600

laholm 2 626

Jokkmokk 2 627

kalmar 2 633

gävle 2 666

Vindeln 2 738

ljusdal 2 775

ronneby 2 791

mullsjö 2 912

östersund 2 965

enköping 2 976

älvkarleby 3 066

gällivare 3 278

Båstad 3 882

Ovägt medel 2 406

(23)

bild 13. Spridning av kostnad per dygn på enhetsnivå inom LSS gruppbostad för vuxna

Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på?

Den vanligaste förklaringen till variation i kost

nader är storleken på boendena i kommunen. En stor andel boenden med få platser ger en högre dygnskostnad. En annan viktig faktor är omsorgs

behov och personaltäthet, det vill säga vilken grund

bemanning som behövs för att möta behoven. Skill

nader i omsorgsbehov är mycket stora inom denna verksamhet eftersom brukarna kan ha ett antal olika diagnoser som motiverar insatsen.

Vissa boenden har äldre brukare som inte har möjlighet att lämna gruppboendet för daglig verk

samhet vilket kan försvåra bemanningen. Tomma platser påverkar dygnskostnaden avsevärt i vissa boenden. Att ett boende har tomma platser kan i sin tur bero på ett minskat behov inom vissa mål

grupper eller att utbudet inte motsvarar de behov som finns. En del kommuner delar personalresurser mellan boenden, daglig verksamhet och personlig assistans och kan därmed sänka dygnskostnaden.

Kommunernas arbete med kostnaden per dygn i gruppbostad för vuxna

För att få bästa effektivitet och resursutnyttjande har vissa kommuner utökat antalet platser på enheterna inom gruppbostäder. Det kan göras genom att man lägger till angränsade servicebostäder eller när det

är möjligt utökar med en plats. Det ökar möjligheten till effektivare planering och personalbemanning.

Vissa behov kan medföra att bostaden behöver vaken nattpersonal och personal under dagen om brukarna inte deltar i daglig verksamhet. Inom gruppbostäder, liksom inom särskilda boenden, ändras förutsättningarna ständigt genom in och utflyttning och förändring av brukarnas behov. För att anpassa resurserna efter behovet använder allt fler kommuner sig av vårdtyngdsmätning även inom gruppbostäderna. Detta kan även ge bättre förut

sättningar vid den ekonomiska uppföljningen och mindre risk för negativa avvikelser i förhållande till budget eftersom budget beräknas utifrån det aktu

ella behovet.

Behoven av insatser inom LSS är svåra att förutse.

De styrs av flera sammanhängande faktorer såsom befolkningsutveckling, in och utflyttning, utbud av insatser, andel insatser som sker enligt SoL eller LSS och politiska ambitioner och satsningar. Samarbete mellan olika kommunala verksamhetsområden, t.ex. omsorg och skola, kan bidra till förbättrade för

utsättningar för att prognostisera kommande behov inom LSSområdet.

Inom LSSområdet finns ett växande behov av insatser inom omvårdnad och hälso och sjukvård i takt med att brukarna blir allt äldre. En del kommu

ner har därför valt att inrätta särskilda avdelningar

Fagersta Lindesberg

Bollnäs Lysekil Hallsberg Gotland Hammarö Eslöv Åmål Ulric

ehamn Mor

a Högsby Laxå Uddevalla Vänersborg Luleå Borlänge Kungsbacka Grästorp Askersund Gislaved Skurup Säffle

Sotenäs

Boden Örebro Flen Karlstad Tierp Växjö

Katrineholm Heby Oskarshamn Ludvik

a Laholm Jokkmokk Kalmar Gä

vle Vindeln Ljusdal Ronneby Mullsjö Östersund Enköping Älvkarleby Gällivare Båstad

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

7 000 Kronor per dygn Min Medel

Max

(24)

eller gruppbostäder för de äldre brukarna inom LSS.

En översyn av brukarna i gruppbostäderna ger för

utsättningar för att skapa homogena boendealter

nativ med möjlighet att samordna specifika insatser och skapa samhörighet mellan de boende.

Vissa kommuner har större andel brukare med beslut om insats enligt LSS än andra kommuner.

Detta kan vara en effekt av att vissa kommuner erbjuder ett större utbud av aktiviteter inom de olika LSSinsatserna eller gör en annan biståndsbe

dömning. Det kan också vara ett resultat av att kom

munen helt enkelt har fler platser.

Kostnad per timme för personlig assistans enligt LASS

Bild 14 visar kostnad per timme för personlig assis

tans enligt lagen om assistentersättning (LASS), efter avdrag för ersättning från Försäkrings kassan.

Kost naden gäller verksamhet i egen regi och

in kluderar kostnader för de första 20 timmarna för samtliga brukare.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per timme:

1. Timkostnad under 60 kr 2. Timkostnad 61–80 kr 3. Timkostnad över 80 kr

Bilden nedan visar att nettotimkostnaden varierar mellan 35 och 132 kr. Ingen kommun i jämförelsen klarar sig på ersättningen från Försäkringskassan.

Anställningsvillkoren påverkar kommunens kost

nader. De kommuner som har valt att månadsan

ställa personal får oftast en merkostnad när det gäller jourersättning eftersom Försäkringskassan

bild 14. Nettotimkostnad för personlig assistans enligt LASS

övertorneå 35

tierp 38

lindesberg 44

askersund 46

mullsjö 48

skurup 49

örebro 50

älvsbyn 52

grästorp 52

fagersta 54

uddevalla 54

Bollebygd 55

eslöv 56

kungsbacka 56

Vindeln 57

oskarshamn 59

knivsta 60

hallsberg 60

gävle 61

Åmål 61

alvesta 62

Boden 63

laxå 64

älvkarleby 64

ljusdal 71

Vansbro 71

ronneby 72

högsby 76

Bollnäs 78

Vänersborg 79

kalmar 80

karlstad 81

flen 81

gagnef 82

lysekil 83

enköping 84

gotland 84

östersund 84

hammarö 85

gällivare 87

säffle 89

mora 90

katrineholm 91

sotenäs 92

luleå 93

Växjö 97

gislaved 101

heby 104

älmhult 105

ludvika 108

Jokkmokk 109

Vara 112

Borlänge 113

Varberg 122

Båstad 132

laholm 132

Ovägt medel 76

(25)

inte ersätter den fullt ut jämfört med de kommu

ner som väljer timanställningar. När brukaren själv bestämmer vem han eller hon vill ha som assistent kan även detta påverka kostnaderna eftersom kom

munen då kan få problem med övertalighet.

Kostnaden påverkas också av administrationen.

För att uppfylla Försäkringskassans strikta krav på redovisning av timmar och underlag krävs ett omfattande arbete för att samla in statistik, vilket i sin tur kräver administrativ personal.

Kommunernas arbete med nettotimkostnaden för personlig assistans

I några kommuner har utredningar av person

lig assistans gjorts. Det har då visat sig finnas flera förbättringsområden inom verksamheten. Flera kommuner har stora negativa avvikelser för kost

naden i förhållande till ersättningen för LASS. Det är framför allt personalkostnaderna som påver

kar kostnadsnivån. Vidare finns stora variationer på kostnaderna mellan olika brukare och enheter.

Timkostnaden kan bero på både enskilda brukare, kostnadsnivå och arbetssätt. I något fall saknades tillgång till timvikarier. I vissa fall fanns också en hög sjukfrånvaro. De gjorda utredningarna result

erade i en mängd förslag till förbättringsåtgärder såsom nya schemaläggningsmodeller, minskningar av övertid, tydliga riktlinjer gentemot brukare och förbättrad akutrekrytering.

I många kommuner tenderar andelen personer som får assistans enligt LSS öka i förhållande till dem som får det enligt LASS eftersom Försäkrings

kassan i ökad utsträckning omprövar redan fat

tade beslut. I flera kommuner har detta medfört att LASSärenden har blivit LSSärenden.

Tidigare har omsorgen om äldre respektive per

soner med funktionsnedsättning rört sig inom olika verksamhetsområden. Det sker nu en utveckling

bild 15. Kostnad per dag med beslut om daglig verksamhet LSS

övertorneå 156

älvsbyn 185

Vara 203

mora 237

lindesberg 240

älvkarleby 255

oskarshamn 259

fagersta 260

Boden 272

Borlänge 290

Båstad 305

Varberg 327

tierp 329

mullsjö 329

örebro 337

Bollnäs 339

eslöv 367

östersund 371

Jokkmokk 378

Åmål 380

gotland 380

högsby 383

skurup 392

gagnef 401

grästorp 404

laholm 409

älmhult 410

katrineholm 421

lysekil 428

Vansbro 430

ludvika 430

heby 433

karlstad 440

säffle 454

ronneby 465

laxå 465

hallsberg 468

kalmar 468

ulricehamn 479

Vindeln 481

gislaved 490

ljusdal 495

luleå 501

gävle 507

hammarö 510

Växjö 520

enköping 529

askersund 539

Vänersborg 549

sotenäs 559

alvesta 562

flen 568

uddevalla 617

kungsbacka 644

knivsta 705

gällivare 839

Bollebygd 1 074