INNEHÅLL: OM HEDERSPROBLEMATIK DETTA ÄR EN HEDERSAMBASSADÖR UPPLÄGG FÖR KLASSBESÖK METODER KONTAKTUPPGIFTER UTDRAG UR FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA

Full text

(1)

1   

 

I

NNEHÅLL

O

M HEDERSPROBLEMATIK

 

D

ETTA ÄR EN HEDERSAMBASSADÖR

  U

PPLÄGG FÖR KLASSBESÖK

 

M

ETODER

 

K

ONTAKTUPPGIFTER

 

U

TDRAG UR 

FN:

S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

 

U

TDRAG UR BARNKONVENTIONEN

 

(2)

O M HEDERSPROBLAMETIK    

H EDER OCH SKAM  

Synen på heder och skam kan ta sig olika uttryck i olika kulturer. Föreställningar kring kön, makt och  sexualitet är heller inte förbehållet vissa grupper utan är något som vi alla bär på. Därmed blir frågan  om  heder  också  något  som  alla  kan  relatera  till.  Vad  anses  som  ett  moraliskt  riktigt  beteende  för  flickor och kvinnor i vårt samhälle? Hur har det förändrats över tid? Vi återfinner hedersbegreppet  även i Sverige. Hedersnormer och social kontroll är och har varit så sent som på 1900‐talet en del av  samhällets värderingar och normer. Exempelvis var ogifta kvinnor som födde barn under första delen  av 1900‐ talet ofta tvungna att lämna bort sina barn eller flytta från hemorten och bryta med sina  familjer. Men även idag finns begreppen hora och lösaktig tjej i vårt språk och används av båda vuxna  och  ungdomar.  Katarina  Wennstam  skriver  i  sin  bok  Flickan och oskulden hur  man  idag  ser  på  flickornas  skuld  vid  till  exempel  våldtäkter  och  övergrepp.  Begreppet  heder  handlar  här  om  ett  system av hederstänkande och hedersnormer som tar sin utgångspunkt i kontrollen av kvinnor och  deras sexualitet. Kön, makt och sexualitet är centrala begrepp om man vill förstå hederstänkandet. 

Tankesättet finns i kulturer där individen är helt underordnad kollektivet, oftast familjen och släkten  (Figur 1). Speciellt flickorna är starkt underordnade gruppen (Figur 2). Genom att individen i dessa  gruppcentrerade  kulturer  är  helt  underordnad  gruppens  värderingar  innebär  felsteg  av  en  gruppmedlem  att  hela  gruppens  heder  drabbas.  Kultur  definierar  vi  som  värderingar,  ritualer,  traditioner och sedvänjor som skapas av människor för att förstå, tolka och ge mening i världen. 

       

Ett viktigt begrepp är även skam. I motsats till individorienterade kulturer där varje individ bär ansvar  för  sina  handlingar  och  även  hela  skulden  för  sina  felsteg,  drabbar  skammen  hela  familjen  och  gruppen i de kollektivt orienterade kulturerna. Heder och skam är därmed tätt sammankopplade. 

1100 

Hedervärt -

Att arbeta med ungdomar om heder Figur  1  illustrerar  skillnader  i  grupp‐ 

respektive  individcentrerade  samhällen. 

Cirkeln till vänster visar plats individen har  i  det  gruppcentrerade  samhället.  Där  har  gruppen,  det  vill  säga  familjen  den  viktigaste  betydelsen.  Cirkeln  till  höger  beskriver  det  individcentrerade  samhället  där  individen  står  i  centrum  och  familjen  har  mycket  mindre  betydelse.  Figuren  baserad  på  Annick  Sjögrens  modell  i  Här  går gränsen. 

Individen Familjen  Samhälle

(3)

3  Familjer som lever med hedersnormer har en traditionell patriarkal familjestruktur. Det innebär att  pappan eller andra äldre män (till exempel morfar, farbror, äldste son) är överhuvud i familjen. Den  äldre generationen, inklusive mor‐ och farföräldrar, har mer att säga till om än den yngre. Mödrarna  har  stort  ansvar  för  barnuppfostran  och  därmed  barnens  agerande  och  beteende.  Det  är  hon  som  kan få stå till svars för ett ”dåligt beteende” hos en dotter eller son. Det är kvinnorna som i vardagen  upprätthåller hedersnormerna och ansvarar att de upprätthålls. Döttrarna har allra minst att säga till  om i familjen. Vem som är högst upp i hierarkin kan variera beroende på familjesituationen. 

O SKULDEN SOM SYMBOL  

I hederstänkandet är mannens heder lika med familjens heder. Flickors och kvinnors handlingar ses  som  en  symbol  för  hela  släktens  heder  och  trovärdighet.  Det  finns  en  stark  fokusering  på  flickors  oskuld och mannens äganderätt. Flickor i tonåren får inte umgås med män eller pojkar, än mindre ha  sex. Flickans kropp får inte på något sätt uppfattas som tillgänglig för någon annan än den blivande  maken. Ansvaret för flickans beteende och sexualitet ligger främst hos fadern och sedan maken,  men  kan  också  delegeras  till  andra  familjemedlemmar  eller  släktingar.  Kontrollen  över  att  hedersnormer efterföljs upprätthålls av både män och kvinnor i familjen. Hedersnormer kontrollerar  både unga kvinnors och mäns handlingsutrymme, men på olika sätt. Om familjen märker att de håller  på att förlora kontrollen över flickan kan de se till att hon gifts bort så tidigt som möjligt, på så sätt  överförs ansvaret till maken. 

S LIDKRANS  

Slidkransen sitter en till ett par centimeter innanför slidmynningen och inte djupt inne i slidan. Den  ser  olika  ut  på  varje  individ  –  precis  som  örsnibbar,  näsor  eller  blygdläppar  gör  –  och  är  av  olika  storlek, färg och form. 

Slidkransen består av slemhinneveck som kan vara tätt veckade eller mera glesa. Den är svagt rosa,  nästan genomskinlig, men om den är tjockare kan den vara något ljusare eller vitaktig. Den kan se ut  som  blomblad,  rosenblad  eller  vara  nejlikeformad,  som  en  pusselbit  eller  en  halvmåne.  I  de  allra  flesta fall är den elastisk och tänjbar ungefär som en resår. 

De  allra  flesta  tjejer  blöder  inte  ”första  gången”.  Oavsett  hur  slidkransen  ser  ut,  så  är  det  färre  än  hälften av alla tjejer som blöder när hon penetrerar slidan första gången. Bland dem som ändå blöder  är det få som gör det för att slidkransen varit trång, utan av andra orsaker. Om man inte varit sexuellt  upphetsad utan spänd, nervös och för torr, kan det bli små sprickor i slidkransen som kan blöda, men  det beror inte på hur många gånger man har haft sex. 

Slidkransen  kan  inte  spricka  om  man  cyklar  eller  rider.  Eftersom  det  inte  är  en  hinna  som  brister  påverkas  inte  slidkransen  av  fysisk  träning.  Slidkransen  finns  en  till  ett  par  centimeter  innanför  slidmynningen. 

Ingen kan se eller känna om man har haft sex eller inte. Lika lite som man kan se på en mans penis att  han  har  haft  sex  kan  man  se  det  på  en  kvinnas  vagina.  Vare  sig  en  gynekolog  eller  sexpartner  kan  avgöra om du haft vaginalsex, oralsex, analsex eller smeksex. Det är ingen annan som kan upptäcka  om du haft sex. 

Källa: http://www.rfsu.se/sv/Sex‐‐relationer/Kropp‐och‐kon/Slidkransen/ 

(4)

R YKTESSPRIDNING  

En  stor  del  av  hedersförtrycket  handlar  om  ryktesspridning.  Flickan  kan  få  dåligt  rykte  om  hon  ses  tillsammans med pojkar, om hon umgås med flickor som inte har ett gott rykte, om hon har varit på  någon fest, om hon bär vissa slags kläder, osv. Flickan behöver inte ens ha gjort något som anses vara  fel  för  att  ryktesspridningen  ska  komma  igång.  Själva  ryktet  räcker  för  att  hon  ska  råka  illa  ut  och  ryktet  i  sig  kan  enligt  hederstänkandet  räcka  för att  skada  familjens  heder  och  flickan  drar  därmed  skam  över  sin  familj.  Eftersom  ryktesspridningen  och  den  påföljande  skammen  inte  enbart  kopplas  till flickan, utan även till pappan och familjenamnet, blir bestraffning av flickan ett sätt för familjen  att  återupprätta  sin  heder.  En  bestraffning  som  kanske  inte  alltid  hade  varit  “nödvändig”  om  inte  flickans påstådda eller faktiska agerande blivit offentligt. 

 

Figuren  är  hämtad  från  Ungdom, kulturmöten, identitet. Red.  Nader  Ahmadi 

Figuren illustrerar en traditionell patriarkal familjestruktur. Överst i pyramiden är pappan, underst familjens flickor. Det innebär att pappan som man har mest makt, mest att säga till om i familjen.

Även familjemedlemmarnas ålder har betydelse.

   

S TRAFF OCH PÅFÖLJDER  

Människor  som  bryter  mot  normer  och  värderingar  kring  vad  som  anses  lämpligt  utifrån  hederstänkandet,  bestraffas  oftast  på  något  sätt.  Påföljderna  för  ett  avvikande  beteende  kan  vara  såväl formella som informella och ser olika ut i olika samhällen. Exempelvis gäller inte de lagar som  skyddar kvinnors rättigheter på alla platser i världen. Oavsett den formella lagstiftningen kan också  en  grupp  inom  ett  samhälle  stötta  olagliga  handlingar,  såsom  våldtäkt,  sexuella  trakasserier  och  mord. För en man som ska återupprätta sin familjs heder står de normer och regler som gäller inom  hans  grupp  över  ett  lands  lagar.  Dessa  normer  är  sociala  konstruktioner  och  förändras  med  tiden. 

Ibland  används  även  religionen  för  att  legitimera  och  förklara  bestraffningar,  men  egentligen  finns  det ingen religion idag som påbjuder våld i hederns namn. 

 

Källa: Hedervärt – Att arbeta med ungdomar om heder, Stockholm 2006 

(5)

D ETTA ÄR EN HEDERSAMBASSADÖR :   

         

... är en person som 

hjälper och stöttar de som  lever i hedersförtryck  ... vill förändra synen 

och visa en positiv sida  av heder 

... vill stoppa hedersförtryck ... inspirerar andra att 

ta ställning mot  hedersförtryck 

... vill informera om vad 

hedersförtryck innebär 

(6)

U PPLÄGG FÖR KLASSBESÖK    

I  KLASSRUMMET : 

1. Presentera er och vad en hedersambassadör är (sid 5). 

2. Om klassen känns tyst, börja med Oavslutade meningar (sid 7). 

3. Skriv  upp  ordet  Heder  på  tavlan  och  låt  eleverna  berätta  vad  de  tänker  på,  låt  alla  ord  de  säger stå kvar under hela passet, återknyt till dem om det passar sig.  

4. Gör Heta stolen‐övningen (sid 9). Berätta om slidkrans. 

5. Gör eventuellt någon annan övning som finns i häftet. 

6. Avsluta passet med att prata om mänskliga rättigheter. Ni kan säga ungefär såhär:  

 

Du har rätt att bestämma över din egen kropp. Du har rätt att bestämma över ditt eget liv. Sverige är  ett demokratiskt land.  Vi som lever i Sverige har vissa rättigheter garanterade av lagen.  Ingen kan ta  ifrån  dig  dina  rättigheter.  Ingen  har  rätt  att  låsa  in  dig  eller  bestämma  vem  du  ska  gifta  dig  med. 

Ingen har rätt att tvinga dig till ett liv du inte vill leva. 

 

Ingen  har  heller  rätt  att  tvinga  dig  att  hålla  koll  på  någon  annan,  till  exempel  en  syster  eller  en  tjejkusin.  

 

Det  finns  stöd  och  hjälp  att  få.  Vi  som  är  hedersambassadörer  på  RTG  vet  att  många  lever  i  hedersförtryck. Vi vill stoppa det. Du kan vända dig till oss om du behöver vägledning. Vi kan slussa  dig vidare till en organisation som har möjlighet att lyssna på dig och hjälpa dig i din situation. 

        

(7)

M ETODER  

O AVSLUTADE MENINGAR OM HEDER OCH KÖNSROLLER  

S

YFTET MED ÖVNINGEN ÄR ATT

…introducera frågor/teman som på olika sätt berör hedersproblematiken. 

…visa att det går att tänka på mer än ett sätt kring frågorna. 

 

S

Å HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL

Alla sitter i en ring. Du har ett papper med oavslutade meningar som du läser upp en I taget. Efter  varje oavslutad mening får en flicka/pojke säga sin egen fortsättning på den. När meningarna tar slut  är det bara att börja med den första meningen igen tills alla har fått avsluta åtminstone en mening  var.  Tanken  är  att  det  ska  gå  ganska  fort  så  att  flickornas/  pojkarnas  spontana  reaktioner  kommer  fram. 

 

O

AVSLUTADE MENINGAR

• En sak som gör mig glad är… 

• Om jag sover länge på morgonen… 

• Jag skulle vilja… 

• Flickor behöver… 

• Pojkar behöver… 

• Jag mår bra när… 

• En pojke kan få dåligt rykte om han… 

• En flicka kan få dåligt rykte om hon… 

• Flickor och killar har… 

• Om en pojke har dåligt rykte kan han… 

• Om en flicka har dåligt rykte kan hon… 

• Det bästa med min kultur är… 

• Det bästa med min familj är… 

• Att vara tillsammans med någon från en annan kultur kan vara… 

• I framtiden vill jag leva tillsammans med… 

• För pojkar är oskulden… 

• För flickor är oskulden… 

• Homosexualitet är… 

• Jag skulle vilja bestämma… 

• Kärlek och sex är… 

• Om någon spred dåligt rykte om min kompis skulle jag… 

• Något som begränsar mig… 

• Skolan kan stötta sina elever genom att… 

• Föräldrar kan stötta sina barn genom att… 

(8)

• Om fem år… 

• Jag känner mig stark när… 

D

IN UPPGIFT SOM LEDARE

:

är att hålla uppe tempot i övningen. 

K

OMMENTARER

•  Den  här  övningen  kan  vara  en  bra  igångsättare  att  kombinera  med  mer  diskussionsinriktade  övningar. 

• Om du använder övningen som en av många kring hederstemat så är en variant att alla får skriva  ned sina avslutningar på  meningarna  under  en av  de första gångerna och sen under en av de sista  gångerna för att se om deras åsikter har förändrats på något sätt. Samla in deras meningar vid det  första tillfället och dela ut dem efter att de har fått fylla i meningarna vid det andra tillfället. 

•  Meningarna  kan  förstås  anpassas  efter  hur  trygg  gruppen  är  och  hur  mycket  ni  har  arbetat  med  frågorna.  Det  är  inte  heller  nödvändigt  att  använda  alla  meningarna  på  en  gång,  välj  gärna  efter  tillfälle och tema. 

1 T

ID

:

Den här övningen kräver ca 5‐15 min. 

M

ATERIAL SOM BEHÖVS

:

Ev. kopior på de oavslutade meningarna och pennor. 

(9)

H ETA STOLEN ÖVNING  

S

YFTET MED ÖVNINGEN ÄR ATT

…utifrån enklare dilemman (påståenden) ta ställning och diskutera viktiga frågor om jämställdhet.

S

Å HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL

 

Eleverna ska sitta i en ring, det ska i ringen finnas en stol ledig. Läs upp ett påstående i taget, de som  håller med om påståendet byter plats, övriga sitter kvar. 

PÅSTÅENDEN

Det är härligt att vara kär. 

Det är jobbigt att vara kär. 

Det är viktigt att ha familjens stöd i ett förhållande. 

  Varför är det viktigt? Hur kan man göra om man inte har familjens stöd? 

Det är vanligt att tjejer får rykten. 

Hur uppstår dom? Varför sprids dom? Hur kan rykten påverka en? Kan man göra något  för att stoppa ryktesspridning? 

Det är vanligt att tjejer får rykten. 

Jag har många framtidsdrömmar. 

Kommer  drömmarna  kunna  förverkligas?  Varför/varför  inte?  Vad  behöver  man  för  stöd  för  att  förverkliga  drömmar?  Hur  påverkas  drömmarna  om  man  satsar  på  studier? 

Det är viktigt att vara oskuld när man gifter sig. 

  Varför/varför inte? 

Det är viktigt att en tjej blöder på bröllopsnatten. 

Berätta att det inte finns någon mödomshinna och att de allra flesta tjejer inte blöder  första gången de har sex. Berätta också att ingen kan se eller känna efter om en tjej är  oskuld eller inte. Berätta om slidkransen. 

 

D

IN UPPGIFT SOM LEDARE

Är  att  ställa  följdfrågor,  både  till  dom  som  bytt  plats  och  dom  som  satt  kvar.  Det  är  viktigt  att  alla  lyssnar på den som pratar och det är inte meningen att det ska bli en diskussion utan alla får uttrycka  sin åsikt. Ifrågasätt gärna och led in samtalen på de möjligheter som finns. 

K

OMMENTARER

Välj ut de påståenden som känns viktigast. Hoppa över påståenden om ni redan kommit in på ämnet. 

  T

ID

:

 

 

Beroende på hur många som vill dela med sig av sina tankar kan övningen ta 10‐30 minuter. 

 

 

M

ATERIAL SOM BEHÖVS

:

Stolar i en ring, en stol mer än antalet deltagare.

(10)

E TNICITET ÖVNING PÅ TAVLAN  

S

YFTET MED ÖVNINGEN ÄR ATT

…lyfta och problematisera föreställningar och förutfattade meningar kring etnicitet.

S

Å HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL

 

Skriv Anna från Sverige och Ranja från Turkiet på ett stort papper eller tavlan. Låt deltagarna  brainstorma om vad de tror om Ranja och Anna. Skriv ned alla associationer bredvid deras  namn. 

E

XEMPEL FRÅN ELEVGRUPPER I PROJEKTET

Anna från Sverige Ranja med rötterna i Turkiet Bor i villa med familj och hund. Bor i lägenhet med 17 bröder. 

Sexuella erfarenheter. Sexuella erfarenheter men oskuld. 

Blond Mörk och hårig ‐ bra på att laga mat. 

1. Kan Anna vara oskuld medan Ranja inte är det? Om svaret blir ja ringa in denna. 

2. Kan Ranja bo i villa med hund? Om svaret blir ja ringa in denna. 

3. Kan Anna vara bra på matlagning? Om svaret blir ja ringa in denna. 

 

Fråga sen vilka av Annas “egenskaper” som skulle kunna vara Ranjas och tvärtom. Ringa in  alla ord som kan vara likheter. Fortsätt med att fråga om det finns andra likheter och skriv  upp dem. 

 

D

IN UPPGIFT SOM LEDARE

är  att  tillåta  ungdomarnas  associationer  inklusive  förutfattade  meningar,  för  att  sen  få  igång  en  diskussion  kring  dem.  Om  det  blir  mycket  trevande  kan  du  hjälpa  dem  på  traven  genom  att  ställa  frågor om Anna och Ranja, exempelvis var de bor, hur deras familj ser ut, vilka intressen de har och  om de har någon partner. Kom också med förslag på andra likheter som att de kan gå i samma skola,  ha samma ålder, vara födda i Stockholm, ha samma kön, ha stränga föräldrar osv. 

 

K

OMMENTARER

• Fastnar eleverna i stereotyper? Uppmärksamma dem på att ens föräldrar sällan lever  likadant som deras föräldrar gjorde. Alla kulturer är föränderliga! 

• Om ungdomarna är oense låt dem diskutera med varandra innan ni går vidare. 

  T

ID

:

 

 

Den här övningen kräver ca 45 min. 

 

M

ATERIAL SOM BEHÖVS

:

Whiteboard eller blädderblock.

(11)

11 

D ILEMMAÖVNING :   F ÖRÄLDRARS FÖRVÄNTNINGAR  

S

YFTET MED ÖVNINGEN ÄR ATT

…skapa förståelse för olika ståndpunkter. 

…öva sig på att förklara och motivera sina önskemål (få idéer från andra). 

S

Å HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL

 

Du läser upp ett dilemma mellan två parter för gruppen. Efteråt delar du den stora gruppen  i två mindre grupper, som får debattera kring dilemmat. En i den ena gruppen börjar att tala  och då lyssnar alla andra. Sen talar en i den andra gruppen osv. Deltagarna är sig själva och  spelar inte några roller under debatten. 

Låt flickorna/pojkarna reflektera efter varje dilemma över hur det kändes att debattera för de  olika önskemålen, vilka argument fungerade bra? Avsluta övningen med en diskussion kring  dilemmana. 

DILEMMA 

Shan är 18 år och går på gymnasiet. Hans föräldrar tycker att han ska gifta sig efter  studenten men Shan vill inte. Han vill vänta med ett så viktig beslut eftersom han vill  studera, jobba och bli mognare innan han gifter sig. Men Shans föräldrar tycker inte att det  är nödvändigt eftersom han alltid kan arbeta som chef i livsmedelsbutiken som de äger och  att han dessutom kommer att mogna när han gifter sig. 

Den ena gruppen debatterar utifrån Shans önskemål och den andra utifrån  föräldrarnas. 

Reflektera kring: 

• Hur det kändes att vara Shan. 

• Hur det kändes att vara förälder. 

• Vilka argument som fungerade bra. 

DILEMMA 

Ranja är kär. Kärleken är besvarad. Hon har ett förhållande sedan två månader trots att  hennes föräldrar enligt deras traditioner förbjuder henne detta. Föräldrarna har dessutom  lovat bort henne till en annan man, men Ranja vill inte bli bortgift. 

Den ena gruppen debatterar utifrån Ranjas önskemål och den andra utifrån familjens. 

Reflektera kring: 

• Hur det kändes att vara Ranja. 

• Hur det kändes att vara förälder. 

• Vilka argument som fungerade bra. 

 

Förslag på diskussionsfrågor kring dilemmana: 

• Tror ni att det är vanligt att ungdomar hamnar i liknande situationer? 

• Varför tror ni att föräldrarna i dessa situationer agerar som de gör? 

• Vad kan ungdomar göra om de hamnar i situationer som dessa? 

• Tycker ni att man är respektlös mot sina föräldrar om man säger nej till dem? 

• Tror ni att det är vanligt att det kan bli konflikter mellan ungdomar och deras föräldrar, p g a  åldersskillnaden? 

• Lever era föräldrar som deras föräldrar gjorde? Förändras kultur och traditioner över tid? 

(12)

 

D

IN UPPGIFT SOM LEDARE

:

är att bestämma vilka elever som skall tillhöra vilken grupp. Att 

uppmuntra flickorna/pojkarna att verkligen försöka förstå båda sidors argument, även om de  själva inte håller med. 

K

OMMENTARER

• Om ni är flera ledare kan ni delta i varsin grupp i debatten. 

• En variant på övningen är att utse några observatörer, 2‐3st som har till uppgift  att observera dem som argumenterar utifrån föräldrarnas önskemål och 2‐3st som  observerar dem som argumenterar utifrån Ranjas och Shans önskemål, som efter  debatten får komma med sina observationer om vad som har sagts och hänt. 

  T

ID

:

 

 

Den här övningen kräver minst en timme. 

 

M

ATERIAL SOM BEHÖVS

:

Fria ytor och stolar. 

(13)

13 

D ILEMMAÖVNING :   H ANDLINGSUTRYMME  

S

YFTET MED ÖVNINGEN ÄR ATT

…belysa och diskutera olika situationer där flickors/pojkars handlingsutrymme begränsas. 

…lyfta fram olika möjligheter för flickor/pojkar att agera och förändra dessa situationer.

S

Å HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL

 

Dela in deltagarna i små grupper, ca 4 personer i varje. Låt dem få diskutera dilemmana och  hitta olika lösningar, som de sen får presentera för de andra. Ställ följdfrågor och diskutera  för‐ och nackdelar med de olika förslagen. 

DILEMMA 

Det är fest på skolan om två veckor. Några lärare och annan skolpersonal ska också vara med  på festen. Leyla vill gärna gå på festen, men får inte för sina föräldrar. De vill inte att hon ska  gå eftersom festen är för sent på kvällen och eftersom det kommer att vara pojkar där också. 

Och vad ska alla andra säga om de hör eller ser att hon är ute så sent? Vad kan Leyla göra? 

DILEMMA 

Esra och hennes kompisar är på disco. Plötslig dyker Esras brorsa upp och börjar skrika åt  henne att hon inte har något där att göra och att hon ska gå hem. Esra berättar att hon  har frågat föräldrarna och att de har sagt ja, men brorsan insisterar på att hon skämmer ut  honom. Hans syster får inte gå på disco. Vad kan Esra göra? 

DILEMMA 

Maria och Hamid går i samma skola. Hamid som går sista året på gymnasiet är ett år äldre  än Maria. De är kära i varandra men håller sin relation hemlig, för det finns ett stort problem. 

Maria är bortlovad till sin kusin och familjen planerar bröllop till sommaren efter att Maria  har tagit studenten. Hamid vill inte lämna Maria men han känner sig rädd. Han är rädd för  vad Marias släktingar kan göra om de får reda på deras relation. Det är inte lätt att hålla  relationen hemlig, de ses dagligen i skolan och det finns ögon överallt. Vad kan Hamid göra? 

DILEMMA 

Safin och Miriam är syskon. Safin är 15 år och Miriam 14 år. Sedan ungefär ett år tillbaka har  Safin fått ha en speciell uppgift i familjen. Mamma och pappa har bett honom om att ta hand  om sin syster extra noga. De har sagt att det är viktigt att han skyddar sin lillasyster så att  hon inte råkar illa ut. Först var Safin ganska stolt över sin uppgift, han vill ju inte att det ska  hända Miriam något, men nu känner han att det handlar mer om att bevaka och kontrollera  sin syster än att se efter henne. Föräldrarna frågar nästan varje dag om vilka Miriam har  träffat i skolan och om hon har kommit direkt hem. Safin börjar tycka att det är ganska  jobbigt att vara någon slags vakt. Han har också fått en sämre relation till sin syster. Förr  pratade de om allt men nu är Miriam ganska förtegen, hon vet väl att föräldrarna kommer att  fråga Safin om allt. Vad kan Safin göra om han inte vill bevaka sin syster längre? 

 

(14)

D

IN UPPGIFT SOM LEDARE

…är att gå runt och vara behjälplig om diskussionen inte kommer igång. Att med hjälp av följdfrågor  (T ex: Hur tror ni att Safins föräldrar reagerar om han gör så?) få flickorna/pojkarna att fundera över  lösningarnas för‐ och nackdelar. 

 

K

OMMENTARER

• Du kan välja att även lista lösningarna och dess för‐ och nackdelar på tavlan eller på ett  blädderblock. 

• Dela gärna upp övningen på två tillfällen med två dilemman varje gång. 

• Tanken är att dilemma 1 och 4 är bäst anpassade till en högstadiegrupp, medan  dilemma 2 och 3 framförallt riktar sig till gymnasiegrupper. 

• Var öppen för och välkomna även oväntade lösningar! 

T

ID

:

Den här övningen kräver ca 20 min per dilemma. 

M

ATERIAL SOM BEHÖVS

:

 

 

Whiteboard eller blädderblock. 

 

(15)

15 

F YRA HÖRN  

S

YFTET MED ÖVNING ÄR ATT

Få deltagarna att reflektera över tänkbara situationer och vara beredda att motivera varför de tycker  som de gör. 

S

Å HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL

Alla står upp i rummet och du läser upp en fråga. Till den finns fyra svarsalternativ, ett för varje hörn i  rummet.  Flickorna/pojkarna  får  då  ta  ställning  genom  att  ställa  sig  i  det  hörn  som  stämmer  bäst  överens med vad de själva tycker. Ett av de fyra svarsalternativen är alltid ”egna förslag” – ett öppet  hörn för de som inte håller med om något av de andra alternativen. Om någon står själv i ett hörn,  ställer du dig bredvid den personen under resten av övningen. När alla har valt ett hörn kan du fråga  efter  några  motiveringar  ur  olika  hörn  för  att  få  fram  olika  åsikter.  Du  kan  också  välja  att  låta  flickorna/pojkarna diskutera tillsammans med de andra i samma hörn om hur de har tänkt. Fortsätt  då med att ”Hörnen” berättar för varandra hur de har resonerat. Förklara också att det alltid är okej  att byta plats/ändra åsikt under övningens gång. 

 

FOLK PRATAR ILLA OM DIN SYSTER OCH SÄGER ATT HON ÄR LÖSAKTIG. VAD GÖR DU Hörn 1: Blir förbannad på den som säger det och försvarar din syster. 

Hörn 2: Blir förbannad på din syster och tar upp det hemma med familjen. 

Hörn 3: Håller ett öga på din syster i fortsättningen. 

Hörn 4: Eget alternativ. 

 

LEYLA ÄR KÄR. KÄRLEKEN ÄR BESVARAD. HON HAR ETT FÖRHÅLLANDE SEDAN TVÅ MÅNADER, TROTS ATT  HENNES FÖRÄLDRAR ENLIGT DERAS KULTUR FÖRBJUDER DETTA. HUR SKA LEYLA GÖRA

Hörn 1: Gör slut med pojkvännen. 

Hörn 2: Presentera pojkvännen för familjen. 

Hörn 3: Fortsätta träffa honom i smyg. 

Hörn 4: Eget alternativ. 

 

(16)

DU HAR BLIVIT FÖRÄLSKAD I NÅGON SOM KOMMER FRÅN EN ANNAN KULTUR. DU VILL GIFTA DIG MED  PERSONEN IFRÅGA MEN DINA FÖRÄLDRAR STÄLLER ULTIMATUM. DE SÄGER: ANTINGEN VÄLJER DU OSS  ELLER HONOM/HENNE. VAD GÖR DU

Hörn 1: Gör som familjen vill och gör slut. 

Hörn 2: Protesterar och säger att du bestämmer själv och gifter dig utan deras samtycke. 

Hörn 3: du gör inte slut men säger att du har gjort det. 

Hörn 4: Eget alternativ. 

 

D

IN UPPGIFT SOM LEDARE

:

 

 

Är att låta alla (som vill) komma till tals. Lyssna och ställ gärna motfrågor. Ta inte ställning. Acceptera  inga kränkningar. 

K

OMMENTARER

I värderingsövningar kan kränkningar uppkomma. Var då tydlig med att det inte är okej. Ta hjälp av  läraren i klassrummet om det inte slutar. 

T

ID

15‐60 minuter beroende på hur många övningar du väljer. 

M

ATERIAL SOM BEHÖVS

:

 

 

Klassrum med fyra hörn. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(17)

17 

K ONTAKTUPPGIFTER  

 

ELEKTRA.NU (WWW.ELEKTRA.NU

”Du har rätt att bestämma över din egen kropp. Du har rätt att bestämma över ditt eget liv. ”  

“Elektra vill förhindra att tjejers livsutrymme begränsas på grund av hedersrelaterat förtryck. Detta  förtryck  gör  att  ett  stort  antal  tjejer  i  Sverige  inte  har  tillgång  till  de  rättigheter  som  av  de  flesta  betraktas som en självklarhet.      

Sverige är ett demokratiskt land.  Vi som lever i Sverige har vissa rättigheter garanterade av lagen.  

Ingen kan ta ifrån dig dina rättigheter. Ingen har rätt att låsa in dig eller bestämma vem du ska gifta  dig med. Ingen har rätt att tvinga dig till ett liv du inte vill leva.” 

 

SHARAF HJÄLTAR (WWW.ELEKTRA.NU

”Unga modiga killar eller män uppmärksammas positivt, när de vågar ta avstånd från  hedersförtrycket.” 

 

SYSTERJOUREN SOMAYA (WWW.SOMAYA.NU, JOURNUMMER VARDAGAR KL. 9‐16: 020‐818283) 

”Systerjouren Somaya erbjuder skydd, stöd, råd, information och hjälp till självhjälp till kvinnor och  tjejer som varit utsatta för våld, hot, övergrepp och kränkningar i nära relation.  

Vi arbetar mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld.  

Alla kvinnor och tjejer är välkomna att söka vår hjälp.  

Vi lyssnar och stödjer kvinnor och tjejer i deras egna val och visar på möjligheter och utvägar. Vi har  särskild kunskap i att möta kvinnor och tjejer med utländsk bakgrund och muslimsk identitet. Vi talar  många språk. Vi har lång erfarenhet av att arbeta med kvinnor utsatta för hedersrelaterade brott.”  

 

TERRAFEM (WWW.TERRAFEM.ORG, JOURNUMMER: 020‐521010) 

”Terrafem är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld  och dominans. Terrafem bildades i mars 2000 och driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för  kvinnor  med  utländsk  härkomst.  Terrafem  arbetar  med  både  köns‐  och  etnicitetsperspektiv.  För  närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk. Terrafem driver även en juristjour och erbjuder  jourboende,  tjejhusboende  och  stödlägenheter.  Terrafem  anordnar  varje  år  flera  utbildningar  för  blivande jourkvinnor, genomför externa utbildningar och konferenser, samt driver opinion.” 

 

TENSTA KVINNOJOUR (WWW.TENSTAKVINNOUR.SE, TELEFONNUMMER: 08‐363870) 

”Hjälper utsatta kvinnor. Har stödboende om man inte kan bo hemma.” 

(18)

U TDRAG UR  FN: S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA  RÄTTIGHETERNA  

 

ARTIKEL 

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. 

ARTIKEL 

Envar är berättigad till alla de fri‐ och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan  åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan  uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning övrigt. 

ARTIKEL 

Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. 

ARTIKEL 

Ingen må utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller  bestraffning. 

ARTIKEL 16 

Vuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning på grund av sin ras, nationalitet  eller religion ingå äktenskap och bilda familj. De äger lika rättigheter vid giftermål, 

under äktenskap och vid äktenskaps upplösning. 

Äktenskap må ingås endast med de blivande makarnas fria och fullständiga samtycke. 

ARTIKEL 18 

Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar  frihet att byta religion eller tro. 

ARTIKEL 19 

Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. 

ARTIKEL 30 

Inget i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för någon stat, grupp  eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling som syftar till att omintetgöra  någon häri uttalade fri‐ och rättighet. 

 

(19)

19 

U TDRAG UR  B ARNKONVENTIONEN  

FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) består av 54 artiklar. 

ARTIKEL 

Ett barn ‐ det är varje människa under 18 år. 

ARTIKEL 

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 

ARTIKEL 

Barnets bästa ska alltid komma i första rummet 

ARTIKEL 

Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka  förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När resurserna inte  räcker till bör man söka lösningar genom internationellt samarbete. 

ARTIKEL 12‐15 

Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och  myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i  första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska 

respekteras. 

ARTIKEL 18 

Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. 

Barnet bästa ska för dem komma i första rummet. 

ARTIKEL 19 

Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande  av föräldrar eller andra vårdnadshavare. 

ARTIKEL 37 

Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling  och bestraffning. Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. (…) 

(20)

 

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :