RESURSFÖRDELNINGSBESLUT MEDICINSKA FAKULTETEN
VERKSAMHETSÅRET 2018
1
S t y r e l s e n
BESLUT OM RESURSFÖRDELNING FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN 2018
I resursfördelningsbeslut för medicinska fakulteten fördelas stats- budgetanslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå (nedan benämnt grundutbildningsanslaget) och för forskning och forskarutbildning (nedan kallat forskningsanslaget). Fakultetens avkastning på donationsmedel fördelas tillsammans med forskningsanslaget. Vidare fastställs fakultetsgemensamma indirekta kostnader samt fördelning av de universitetsgemensamma indirekta kostnaderna. För att ge en mer samlad bild av fakultetens gemensamma resurser bifogas och beskrivs även finansieringsplanen för ALF-medel, även om den inte fastställs av medicinska fakultetsstyrelsen.
Målet med resursfördelningen är att ge förutsättningar för bra ekonomisk styrning och uppföljning. Institutionerna och övriga verksamheter vid fakulteten ska bygga sina respektive budgetar på de beslut och förutsättningar som anges i resursfördelningen. Fakultetens totalbudget och flerårsprognoser baseras på institutionerna och övriga enheters budgetar, som i sin tur bidrar till universitetets totalbudget och flerårsprognos.
I följande skrivning avser belopp inom parentes belopp i 2017 års fördelningsbeslut. Resursfördelningsbeslutet inkluderar även en kolumn som prognosticerar resursfördelningen för 2019. Syftet är att förbättra långtidsplaneringen och tydligheten. Det är dock viktigt att poängtera att prognoskolumnen inte är ett löfte om tilldelning, utan skall endast ses som en viljeinriktning under nuvarande omständigheter, som kan komma att förändras i påföljande års resursfördelningsbeslut.
1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR
Regeringens budgetproposition för 2018 lanseras under namnet
”Samhällsbygget – investera för framtiden”. Budgetförslaget bygger på att Sverige och svensk ekonomi är i en styrkeposition. Sverige har en av de starkaste tillväxttakterna i Europa och de offentliga finanserna är stabila och visar överskott. Hälften av överskottet dvs ca 40 miljarder för 2018 ska användas till satsningar och reformer för att få fler i jobb, stärka välfärden och öka tryggheten. Direkt koppling till universitet och högskolor är medlen som avser vård och omsorg samt investering i kunskapslyft. Satsningen på
Dnr STYR 2017/1282 2017-11-21
2
vård och omsorg innefattar bla två miljarder till landstingen 2018, varav 400 mnkr till Region Skåne, för att se över arbetsvillkor, erbjuda kompetensutveckling och vidareutbildning, öka bemanningen och utveckla arbetssätt i syfte att vårdpersonal ska vilja arbeta kvar inom hälso- och sjukvården. Satsningen innebär också en utbyggnad av läkarutbildningen med 9 mnkr 2018, vilket motsvarar ca 40 platser. Regeringens satsning på kunskapslyft och skola, som inleddes redan i fjolårets budgetproposition innebär även för 2018 att utbildningsformer så som yrkeshögskolan och folkhögskolor mfl växer mer och fortare än universitet och högskolor. I årets budgetproposition ges dock utökade resurser till utbildning i hela landet för att fler ska kunna genomföra en högskoleutbildning med drygt 260 mnkr årligen fr o m 2018, vilket motsvarar drygt 3 200 platser.
Utbyggnad av specifika utbildningar inkl läkarutbildningen görs också fr o m 2018 med 92 mnkr. Fullt utbyggd utbildningssatsning innebär en ökning med 730 mnkr.
I november 2016 kom regeringens forskningsproposition ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”.
Propositionen angav anslagsökningar fram t o m 2020 på 2,8 miljarder varav universitet och högskolors anslag för forskning och forskarutbildning ska öka med sammanlagt 1,3 miljarder under perioden 2018 – 2020.
Fördelningen av de ökade anslagen ska medföra att alla statliga universitet och högskolor får anslag som omfattar minst 12 000 kr per helårsstudent.
Detta innebär att de mindre och nyare universiteten och högskolorna fortsatt får en relativt större förstärkning än de ”stora och gamla” universiteten.
Merparten av nya anslag till forskning och forskarutbildning ska fördelas utifrån parametrarna bibliometri (citeringar och publiceringar), externa medel samt samverkan med det omgivande samhället. Förstärkningen av basanslaget till universitet och högskolor uppgår till 520 mnkr för 2018.
Lunds universitet får ökat takbelopp med drygt 48 mnkr. Medicinska fakultetens takbelopp ökas med 6 921 tkr varav 3 389 tkr avser fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen, 1 265 tkr (motsvarande 9 helårsstudieplatser) för att finansiera utbyggnaden av läkarutbildningen som inleds 2018 samt 2 267 tkr för den satsning som kallas utbildning hela landet. Dessa fria medel som för LU uppgår till 17 010 tkr har fördelats mellan fakulteterna utifrån utbildningsuppdrag till hälften och med antalet helårsstudenter till hälften som bas, efter att avdrag på 2 137 tkr till entreprenörutbildning och avsättning till område K gjorts. Medlen ökar fakulteternas utbildningsuppdrag med motsvarande belopp, men eftersom universitetet fortsatt har en överproduktion anger universitetet att medlen bör användas till arbetet med breddat deltagande och kvalitetssäkringsarbetet under det kommande året istället för ytterligare helårsstudenter. Då medicinska fakulteten de senaste åren istället underproducerat har GUN för att motverka fortsatt underproduktion tidigare under året beslutat om utökning av vissa utbildningar. Den beslutade utökningen avsågs att finansieras med myndighetskapital, men med dessa nya medel som tilldelas fakulteten minskas den planerade underbudgeteringen av utbildningsanslaget.
Forskningsanslaget till Lunds universitet ökar med 34 192 tkr, varav 10 000 tkr fördelas till fakulteterna utifrån deras relativa andel av forskningsanslag exkl SFO-medel (strategiska forskningsområden). För medicinska
3
fakulteten innebär detta en förstärkning av forskningsanslaget med 1 779 tkr.
För Lunds universitet anges en neddragning med 12,5 mnkr år 2020 av medlen till SFO-miljöerna.
Den statliga pris- och löneomräkningen (PLO) avser hur mycket uppräkning myndigheterna ska få i jämförelse med utvecklingen i den privata sektorn.
För 2018 är PLO beräknad till 1,84 % (1,51 %), vilket är något högre än föregående år men ska jämföras med att enbart löneökningen för universitetet under 2018 beräknas uppgå till 2,7 %. Uppräkningen av de statliga anslagen är och har under många år varit betydligt lägre än de faktiska kostnaderna för pris- och löneökningar vilket leder till urgröpning av de statliga anslagen.
Under hösten 2015 inrättades grundutbildningsnämnden (GUN) som har ekonomiskt, strategiskt och långsiktigt samordnat ansvar för fakultetens grundutbildningar. GUN utgör en överordnad samordnande och beslutande nivå med uppgift att på delegation få ansvar för de grundutbildningsärenden som är av övergripande strategisk karaktär eller gemensamma för fakultetens utbildningar. Vid fakultetens riskdialog påtalades risken att det inte finns tillräckligt med VFU-platser för studenterna, vilket får stora konsekvenser för studenterna och för kvalitén i utbildningarna. Dialog och samarbete med Region Skåne och andra landsting för att lösa tillgången på VFU-platser är en viktig fråga och uppgift för GUN.
GUN utgör i fakultetens ekonomimodell en ekonomisk enhet med resultatansvar under fakultetsstyrelsen. Fakultetsstyrelsen beslutar om utbildningsanslaget där vissa poster såsom MedCuls verksamhet, finansieringsgaranti för adjunkter/lektorer mm särskiljs och resterande del av anslaget fördelas till GUN, som i sin tur förmedlar grundutbildningsmedlen och fastställer ekonomiska ramar för respektive program. 2016 inrättades fyra programnämnder; PNL för läkarutbildningen, PN-ORR omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, PNR för rehabiliteringsutbildningarna samt PNM för masterutbildningarna. Programnämnderna arbetar på delegation från GUN och ansvarar för utveckling, planering och ledning av kurser och utbildningsprogram inom sina ansvarsområden.
ALF-medel (Avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården) för 2018 uppgår till 446 264 tkr (438 346 tkr). ALF-medel utgör ersättning för de kostnader som uppstår i hälso- och sjukvården i samband med att resurser i form av lokaler, personal mm ställs till förfogande i samband med universitetets forskning och utbildning.
Fördelningen av dessa medel görs i särskild ordning, i samråd med Region Skåne.
För 2018 avsätts 111 850 tkr (110 782 tkr) av ALF-medlen till grundutbildning. Enligt ALF-avtalet ersätts Lunds universitet inom läkarutbildningen för högst 1 271 (1 262) helårsstudenter vilket är det minsta antalet helårsstudenter som staten förväntar sig att landstinget ska ta emot för den verksamhetsintegrerade utbildningen av läkare.
För 2018 avsätts 263 278 tkr (251 500 tkr) till stöd för yngre forskare, ST- utrymme, innovativa projekt och forskningsprojekt som söks i konkurrens,
4
resterande 71 136 tkr (76 064 tkr) avser finansiering av infrastruktur, plattformsstöd, startpaket mm. Se bilaga 1.
Det nationella ALF-avtalet fr o m 1 januari 2015 anger att ALF-ersättningen ska förbrukas det år tilldelningen avser. Medlens förbrukning ska två gånger per år återredovisas till universitetet och de medel som inte förbrukas under året ska återbetalas till statsmakterna senast tre månader efter kalenderårets utgång.
Fakulteten står inför ett ledningsskifte både vad gäller fakultetsledning, representanter i MFS och ett stort antal institutionsledningar. Universitetet centralt har antagit en strategisk plan för 2017 - 2026. Fakultetens nuvarande strategiska plan avser perioden 2012 – 2017. Först när en ny fakultetsledning finns på plats kommer arbetet med en ny plan att påbörjas.
Detsamma gäller fakultetens tjänstestrategi för lärare och forskare där den nuvarande planen gäller för perioden 2014 – 2017.
Det pågår en översyn av samtliga delar av fakultetens externa webbplats.
Målet är en webbplats som tydligare vänder sig till olika målgrupper med för dem relevant information. Det är besökarens informationsbehov som styr, inte fakultetens organisation. Fakultetens webbplats kopplas ändamålsenligt till andra webbplattformar, som lärplattformar och framför allt till Lunds universitets forskningsportal LUCRIS. Den nya externa webbplatsen kommer att lanseras under 2018 på www.medicin.lu.se respektive www.medicine.lu.se.
1.1 Utbildning
Vid fakultetens riskvärdering lyftes risken för kvalitetssänkning inom utbildning på grund och avancerad nivå på grund av urgröpning av utbildningsanslaget fram speciellt. Denna risk är något som i realiteten redan skett, så det handlar inte om att kunna undvika risken utan snarare hur fakulteten ska bemöta och förhålla sig till rådande förusättning och samtidigt uppfylla det strategiska målet att sträva efter högsta kvalitet i grundutbildningen. Några åtgärder är redan vidtagna, som att skapa en gemensam utbildningsnämnd och noggrannare budgetera och ekonomiskt följa upp programmens ekonomier. Det planeras också för ett nytt kvalitetssäkringssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå samt för forskarutbildningen, med utgångspunkt i en årscykel bestående av insamling av underlag, självvärdering, extern bedömning, reflektion med förbättringsåtgärder, implementering av eventuella åtgärder grundade på resultatet av reflektionen. Förslagsvis kommer det att inrättas en ny koordinatorstjänst för det övergripande ansvaret med att driva runt kvalitetssystemet med den önskvärda regelbundenheten och att ha överblicken över alla utbildningsprogrammen. Till detta kommer det behövas lärartjänst med ca en månad per år för att skriva självvärdering samt bedömargrupper. Det pågår också en inventering av lärares högskolepedagogiska kompetens bland de som har uppdrag inom programmen, kompletterande utbildning kommer att erbjudas efter behov.
En ytterst viktig kvalitetshöjande åtgärd är att främja digitaliseringen av utbildningarna. Utbildningsorganisationen håller på att upphandla ett system för digitalisering av de olika examinationsprocesserna inom fakulteten.
5
Målsättningen är att det ska finnas ett digitalt examinationssystem på plats under 2018.
Söktrycket till huvuddelen av fakultetens utbildningar, är fortsatt mycket högt. Vårterminen 2018 startas också kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen (KUL) vid fakulteten. Programmet vänder sig till de som har läkarexamen från tredje land och behöver komplettera, för att få möjlighet till allmäntjänstgöring (AT) och sedan svensk läkarlegitimation.
Utbildningen är ett-årig och hade inför vårterminen 2018 214 sökande till de 20 platserna. Tilldelningen för programmet uppgår till ca 5 mnkr och ingår inte i det ordinarie utbildningsanslaget, utan kommer som senare fördelning.
Utbyggnaden av utbildningsprogrammen inom vård innebär och har inneburit ett ökat takbelopp och uppdrag för fakulteten. En underproduktion har dock uppstått då utbyggnaden av utbildningsplatser inom fakulteten inte gått i takt med det ökade uppdraget, så 2016 underproducerade fakulteten i relation till utbildningsuppdraget för motsvarande ca tre miljoner. Det sker dock fortfarande en relativt stor överproduktion i förhållande till takbeloppet, inom andra delar av universitetet, så fakultetens underproduktion medförde inte någon återbetalning. Det har av olika anledningar både varit svårt att fylla platserna och även att behålla studenterna på specialistsjuksköterskeutbildningarna. För att försöka åtgärda detta har fakulteten till vårterminen 2018, tidigarelagt antagningen till dessa utbildningar. Med denna åtgärd finns förhoppning om att en längre tid mellan antagning och terminsstart ska kunna underlätta för de som behöver ta tjänstledigt för sina studier och därmed öka antalet sökande till utbildningarna.
Universitetsstyrelsen fattade vid sitt sammanträde 2017-10-27 beslut om fördelning av ekonomiska resurser för 2018, varvid medicinska fakulteten tilldelades 353 430 tkr (340 303 tkr) för utbildning på grund- och avancerad nivå, exklusive studentavgifter. Det av universitetet tilldelade utbildningsuppdraget för 2018 är 365 652 tkr (352 208 tkr). Se vidare avsnitt 2.1 Utbildningsanslaget.
1.2 Forskning
Medicinska fakulteten har haft ett stort inflöde av forskningspengar de senaste åren. En av fakultetens målsättningar har också varit och är att arbeta proaktivt och strategiskt med att attrahera externfinansiering från nationella och internationella källor. Fakultetens forskare har varit framgångsrika i att erhålla forskningsmedel i konkurrens, vilket medfört att huvuddelen av fakultetens forskningsmedel kommer från externa bidragsgivare. Som en hjälp i forskarnas arbete med att söka forskningsfinansiering har fakulteten sedan 2015 initierat ett aktivt arbete med fundraising. Det huvudsakliga syftet med donations- och fundraisingverksamheten vid fakulteten är givetvis att attrahera externfinansiering, men inte minst viktig är möjligheten att förmedla och synliggöra forskningsresultat till allmänheten. Fundraisingverksamheten har i samarbete med den centrala fundraisingverksamheten vid universitetet, varit framgångsrika i att erhålla donationer till olika forskningsprojekt.
Fundraisingverksamheten arbetar även med donationer och bidrag till olika
6
infrastrukturer, då inte minst med tanke på kommande behov i Forum Medicum.
Det statliga forskningsanslaget har under senare år relativt sett minskat. Den ökande andelen externa bidrag innebär en allt hårdare press på samfinansiering och en allt större ekonomisk utmaning för fakulteten. En av de högst prioriterade riskerna vid fakultetens riskdialog är att samfinansiering av externa bidrag blir alltmer kostsam vilket urholkar det statliga anslaget till forskningen och därmed begränsar fakultetens strategiska handlingsutrymme. För vart år ökar avsättningen av medel för medfinansiering av prioriterade anslag i fakultetens resursfördelningsbeslut, så också under 2018. Institutionerna har under ett flertal år påpekat behovet av ytterligare institutionsgemensamma medel för medfinansiering. För 2018 ökas därför den s.k. institutionsresursen till det dubbla dvs 12 mnkr.
När det statliga forskningsanslaget relativt sett minskar blir det allt viktigare att utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, vilket då ofta sker i samverkan såväl inom fakulteten, som med andra fakulteter och externa parter.
Samverkansnätverket med LTH och N-fakulteten har resulterat i ett flertal samarbeten inte minst för att kunna nyttja och samarbeta kring MAX IV och ESS. I årets resursfördelning återfinns fortsatt satsning på forskarsskola MAX IV/ESS, stöd till proteinplattformar samt finansiering av en halvtids co-director inom LINXS som är en plattform inrättad för att stärka neutron- och röntgenbaserad forskning. I samarbetet med Region Skåne har det skapats både gemensamma teknikplattformar och centrumbildningar. Under hösten 2017 inrättas de fem nya centrumbildningarna NeuroLund, StrokeSyd, Centrum för Neuronano Medicine, Huntingdoncentrum och UroCan LU. Det bildas fortlöpande centrumbildningar i samverkan med andra varför finansieringen av dessa ges en lite mer generell finansiering som kan fungera även framgent.
För att nyttiggöra den infrastruktur som redan finns på plats finns ett stort behov av finansiering av forskare med ingående kompetens inom olika plattformar. För 2018 avsätts medel till fyra 50 %-iga plattformstjänster där en av tjänsterna avser samordnare av biobanksstrukturen Biobank Sverige och de andra tre avser bioinformatik, masspektronomi och biostatistik.
Tjänsten inom biostatik ska stärka den verksamheten inom forskarutbildningen. I årets resursfördelning avsätts också medel som ska vara möjliga att söka för infrastruktursatsningar. Avsättningen på sju miljoner kronor ska hanteras av fakultetens forsknings- och infrastrukturnämnd och ska i möjligaste mån samordnas med LTH och N- fakultetet, som har motsvarande infrastrukturavsättning. Medlen är främst avsedda för infrastruktur som har relevans för flera brukare, ökar tillgängligheten av existerande infrastrukturer för forskare vid LU och som är strategiskt viktigt för medicinska fakulteten.
Universitetsstyrelsens beslut om resursfördelning för 2018 ger medicinska fakulteten tilldelning om 411 633 tkr (402 170 tkr) för forskning och forskarutbildning.
Medicinska fakulteten har tilldelats anslag för fem strategiska forskningsområden sedan 2011. Fr. o m 2017 lyfter universitetet av tre procent (tidigare år var det fem procent) för universitetsgemensamma satsningar. I resursfördelningen från universitetet finns tilldelning till fakultetens SFO miljöer anvisade med ett sammanlagt belopp av 92 026 tkr
7
(90 083 tkr). Budget för de strategiska forskningsområdena beslutas i styrelsen för resp. forskningsområde. Dessa beslut ska på aggregerad nivå ingå i aktuella institutioners totalbudgetar.
Det står respektive institution fritt, att inom ramen för den del av anslaget som härrör från forskningsanslaget och som inte avser enskilda enheter, att fördela resurserna internt efter andra fördelningsprinciper än vad som anges i följande skrivning. Se vidare avsnitt 2.2 Forskningsanslaget och donationsmedel mm.
1.3 Myndighetskapital
Den ökade verksamhetsnivån och framgången med ökade bidrag och anslag under flera år, har medfört att fakulteten skapat positivt myndighetskapital.
Myndighetskapital är vad som i privata företag kallas eget kapital och består av över- och underskott från tidigare år. De medel som kommer till universitetet ska naturligtvis användas så ändamålsenligt och effektivt som möjligt och i normalfallet ska det varken bli över- eller underskott under ett verksamhetsår. Den statliga finansieringen ges på årsbasis medan främst forskningsverksamhetens åtaganden sträcker sig över flera år. Externa bidragsgivare står för ca 70 % av fakultetens forskningsmedel, vilket innebär stor osäkerhet kring den långsiktiga finansieringen och därmed planeringen av verksamheten.
Storleken på universitetets myndighetskapital har diskuterats med jämna mellanrum de senaste årtiondena. För 2016 redovisade universitet och högskolor ett samlat myndighetskapital på drygt 12 miljarder kronor, vilket är nästan en tredubbling jämfört med 2005. Medicinska fakulteten har haft en än starkare utveckling, från ett negativt myndighetskapital på ca – 117 mnkr 2006 till att vid utgången av 2016 ha ett positivt myndighetskapital på drygt 408 mnkr. Omsättningen har under denna tioårsperiod ökat från 1,5 miljarder kr 2006 till 2,6 miljarder kr år 2016.
Universitetsstyrelsen beslutade 2013 att måltalet för myndighetskapitalet vid utgången av 2018 ska vara 15 %. Måltalet beräknas som andel myndighetskapital av verksamhetens kostnader och skulle gälla för universitetet sammanräknat vilket innebar att variation mellan fakulteterna kunde tillåtas. Under innevarande år har rektor skärpt beslutet så att samma måltal ska gälla samtliga fakulteter. Skärpningen innebär också att 10 % av det belopp som överstiger måltalet för respektive fakultet kommer att lyftas av till en universitetsgemensam fond för gemensamma strategiska satsningar. Vilket måltal som ska gälla för 2019 och framåt är fortfarande inte klarlagt, men det kommer med största sannolikhet att bli lägre än 15 %.
Riksrevisionen har under 2017 genomfört en granskning av myndighetskapitalet vid universitet och högskolor, med syfte att undersöka om lärosätenas resurser används ändamålsenligt och effektivt och om regeringens styrning och uppföljning på området är tydligt. Rapporten förväntas bli publicerad under november 2017 och kommer troligen att påverka universitetets kommande beslut om nytt måltal för myndighetskapitalet.
8
Myndighetskapital inom med fak som en andel av verksamhetens kostnader, åren 2006 - 2016
Medicinska fakulteten hade vid ingången till 2017 ett myndighetskapital på 408 594 tkr, vilket innebär 15,89 % av verksamhetens kostnader. 333 687 tkr av kapitalet finns fördelat på de sex institutionerna.Det är av största vikt att fakulteten ser över hur myndighetskapitalet är fördelat och att tydliga riktlinjer finns för styrning, användning och uppföljning. För det kapital som finns på institutionerna är prefekterna ansvariga.
Institutionerna har i uppdrag att under hösten 2017 kartlägga kapitalets fördelning på verksamhet, kostnadsställe och aktivitet, att speciellt se på de aktiviteter med kapital där ingen bokföring skett det senaste året och i möjligaste mån göra en allmän uppsamling till ett färre antal aktiviteter.
Arbetet ska utföras med särskilt fokus på SFO-miljöerna, då vissa av miljöerna haft svårt att få fart på omsättningen. Extra fokus ska också ligga på att det finns tydliga avvecklingsplaner för de professorer och lektorer som går i pension de närmsta åren, då risken annars är stor för att kapital
”samlas i ladorna”. Institutionerna ska också ha en tydlig och tidssatt strategi för att på olika sätt få kapitalet omsatt i verksamhet och därmed uppnå universitetets måltal.
De verksamheter/enheter som ligger utanför institutionerna och har mer av en servicefunktion såsom husstyrelser m fl. har fått ett likvärdigt uppdrag, men också ett tydligt direktiv om att myndighetskapitalet ska användas och/eller återföras till brukarna under kommande år.
Fakulteten kommer att granska och följa upp resultatet av det uppdrag som getts institutioner/enheter, för att säkerställa att fakultetens myndighetskapital vid utgången av 2018 är som högst 15 %.
1.4 Personal- och kompetensförsörjning
Antalet anställda vid Medicinska fakulteten har under en period ökat för att de senaste två åren ligga ganska still kring ca 1 830 anställda. Den administrativa och tekniska personalen har inte ökat nämnvärt, utan har de senaste åren legat ganska konstant kring 580 personer. Medicinska fakultetens tillsvidareanställda lärarkår består av cirka 210 professorer, cirka 105 lektorer och cirka 70 adjunkter. Därutöver finns många lärare verksamma vid fakulteten på tidsbegränsade anställningar. Vidare finns
‐10,00%
‐5,00%
0,00%
5,00%
10,00%
15,00%
20,00%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Andel mynd kap
9
cirka 400 personer med fast eller tidsbegränsad anställning som forskare, laboratorieforskare eller biträdande forskare, anställningar som inte formellt ingår i kategorin lärare.
En förutsättning för att kunna bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet är tillgång till kvalificerade lärare och forskare. En viktig grund för fakultetens strategiska arbete med att öka sin nationella och internationella konkurrenskraft är att ha en tydlig tjänstestrategi. Den tjänstestrategi som fakultetsstyrelsen antog 2014 avser perioden 2014 – 2017, inför kommande tjänstestrategi tillsattes i början på 2016 en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta en strategi och en viljeinrikting för kompetensförsörjning med avseende på universitetslektorer och professorer för 2017 – 2027.
Arbetsgruppen har utarbetat en arbetsgång för tjänsteanhållan och rekrytering av professorer och lektorer. Inför beslutet om vilka tjänster som ska återbesättas, ändras eller dras in är det viktigt att information inhämtas från flera håll. Arbetsgången beskriven nedan avser att säkra att olika intressenters behov vägs samman innan prioriteringar av olika tjänster görs.
Arbetet har också lett fram till en mall som ska användas i samband med anhållan av tjänster och som sedan ska följa respektive ärende från initiering till beslut. För professorsrekryteringar ska det utses rekryteringsgrupper för att säkerställa att kompetens finns i samtliga delar av rekryteringsprocessen.
Tjänstestrategin ska ge möjlighet att utveckla verksamheten med god framförhållning och god ekonomisk planering, vilket är extra viktigt då demografin bland professorer och lektorer är i obalans. En tredjedel av fakultetens professorer kommer de närmsta åren att gå i pension. Den största pensionsavgången finns vid de kliniska institutionerna och majoriteten av dessa är män. Under samma tidsperiod kommer också en femtedel av fakultetens lektorer att pensioneras, varav de flesta är verksamma som lektorer vid Institutionen för hälsovetenskaper och har en stor undervisningsdel i sina tjänster.
JAN ‐ Institutionerna anhåller om tjänster som beslutats i tidigare resursfördelningar
FEB
MAR ‐ START
Dialog prefekt/utbildningsansvarig och Prefektråd med inbjuden RS representant
APR ‐ Budgetdirektiv till prefekter/motsvarande
MAJ ‐ Retreat fak ledning och prefekter
JUN ‐ Äskande av tjänster mm skickas till fakultetskansli JUL
AUG ‐ Budgetsamtal med inst o övriga enheter SEP ‐ Info om aktuella tjänster i
ALF‐ledngrp OKT ‐ Resursfördelning presenteras för MFS
NOV ‐ Beslut om resursfördelning i
MFS
DEC
10
Behovet av attraktiva och tydliga karriärvägar för yngre forskare är stort. Ett steg i rätt riktning för en nationellt enhetlig karriärväg är den ändring i högskoleförordningen som trädde i kraft den 1 oktober 2017. De nya bestämmelserna innebär att det införs en ny tidsbegränsad lärarbefattning, biträdande lektor, som ersätter tidigare regler för meriteringsanställning. En biträdande lektor ska efter ansökan, och om på förhand bestämda krav uppfylls, befordras till lektor. Anställning som biträdande lektor kunde tidigare erhållas upp till sju år efter disputation, vilket nu tyvärr kortats ner till fem år. Tjänst som biträdande lektor ska kunna innehas i fyra till sex år, med möjlighet till två års förlängning. Ändringen i högskoleförordningen avseende biträdande lektor medförde dock inte att tjänsten kan förenas med en sjukvårdsanställning, vilket hade varit mycket önskvärt.
Medicinska fakultetens kärnverksamhet forskning och utbildning, bedrivs inom det hälsovetenskapliga, prekliniska och kliniska området. De vanligt förekommande karriärvägarna för lärare och forskare, skiljer sig mellan fakultetens tre olika områden och gör att karriärstrukturen är komplex.
För kliniskt verksam personal finns förenade anställningar där ett universitetslektorat eller en anställning som professor är kombinerad med en anställning inom Region Skåne. Genom dessa anställningar finns möjlighet att skapa den integration mellan forskning, undervisning och sjukvård som är en viktig bas för akademisk medicinsk verksamhet. Inom det hälsovetenskapliga området finns också möjlighet att kombinera anställningar t ex med anställning som sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut. Fakulteten har hitintills bara tillämpat denna möjlighet för ett fåtal anställningar, men ambitionen är att främja kombinationstjänster inte minst inom det hälsovetenskapliga området.
Att pensionerade professorer fortsätter sin verksamhet vid fakulteten är mycket positivt. Den vanligaste formen för fortsatt verksamhet vid universitetet efter pension är som professor emeritus/emerita. Vid medicinska fakulteten har det de senaste åren varit ett stort antal som önskat fortsätta sin verksamhet vid fakulteten men som seniorprofessor och med större omfattning än vad tidigare varit brukligt. Under 2017 var det ca 55 professorer som efter pension återanställts som senioprofessor, vilket kan jämföras med 2010 då det var en person. Fr o m 2018 ska anställning av professor emeritus/emerita med högre anställningsgrad än 10 % beslutas av dekanus. För att en sådan ansökan om anställning ska godkännas krävs en egen aktiv forskningsverksamhet och/eller anmodad pedagogisk verksamhet. Ansökan ska dels innehålla ett uppdaterat CV där det senaste årets meritering framgår, dels information om beviljandedatum och dispositionstid för de forskningsanslag som erhållits de tre senaste åren.
Ansökan om anställning ska också åtföljas av en plan för den tilltänkta verksamheten och dess finansiering, vilken ska styrkas av prefekt eller avseende utbildningsuppdrag av utbildningsorganisationen. Vid ansökan om anställning upp till 10 % fattas beslut av berörd prefekt. Grunden för anställning ska dock vara densamma oavsett tjänsteomfattning.
11
1.4.1 Kompetensutveckling
Personalutbildningsåtgärder skall finansieras dels via de i resursfördelningsbeslutet avsatta medlen, dels via institutioner och enheters anslag- och projektmedel. Sammanställning av de medel som avsätts i resursfördelningen finns angivna i bilaga 2.
I resursfördelningsbeslutet avsätts medel till Medicinska fakultetens Centrum för Undervisning och Lärande (MedCUL). MedCUL ger högskolepedagogisk utbildning för fakultetens lärare inom utbildningsprogrammen, bistår fakulteten vid docenturansökningar och tjänstetillsättningar samt ger forskarhandledar- och doktorandkurser inom forskarutbildningen. Under 2017 har ett projekt i nära samarbete med Region Skåne gjorts, avseende utveckling av digitalt stöd för bedömning och utveckling av läkarprogrammets studenter vad gäller deras verksamhetsförlagda lärande. Den särskilda satsningen på digitalisering av bedömning/examination kommer fortsätta under 2018. Behovet av kompetensutveckling av kliniska handledare är stort, MedCUL har för 2018 fått i uppdrag att utveckla och ge kurser i klinisk handledning under namnet
”train the trainers”.
Verksamheten vid Karriärcentrum på medicinska fakulteten vänder sig till fakultetens yngre forskare. Karriärcentrum arbetar med att sprida information kring karriärfrågor, organiserar seminarier och workshops relaterade till karriär- och kompetensutveckling, samordnar mentorskapsprogram och bedriver också individuell coaching.
Future Faculty är en organisation för fakultetens yngre disputerade forskare, som ännu inte erhållit fast senior tjänst. Organisationen arbetar för karriärvägar och utveckling för yngre forskare, genom anordnande av seminarier, workshops och nätverk. Representant för Future Faculty finns med närvaro- och yttranderätt i fakultetsstyrelsen och i andra relevanta ledningsorgan.
Den s k finansieringsgaranti för adjunkter/lektorer riktar sig till universitets- adjunkter och universitetslektorer vars tjänst inte, eller endast till liten del, finansieras med forskningsmedel. Finansieringsgarantin avser att ge dessa adjunkter/lektorer likvärdiga villkor och möjligheter till kompetens- utveckling som de adjunkter och lektorer vars finansiering kommer via forskningsmedel. Finansieringsgarantin säkerställer också att bestämmelserna i universitetets arbetstidsavtal för lärare efterlevs.
Särskilda medel för kompetensutveckling av teknisk och administrativ personal avsätts i resursfördelningen. Medlen är möjliga att söka under hela verksamhetsåret och räcker till att i stort sett bevilja alla inkomna ansökningar under ett år. Övrig kompetensutveckling skall finansieras för den teknisk/administrativa personalen av den institution/enhet personen är anställd vid.
12
1.4.2 Jämställdhet och likabehandling
Medicinska fakulteten genomför kontinuerligt insatser för att främja jämställdhet och lika villkor för både anställda och studerande. Nämnden för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor har under fakultetsstyrelsen ansvar för att universitetets centrala policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald följs. Vidare ansvarar nämnden för att åtgärder angivna i fakultetens handlingsplan implementeras i verksamheten.
Nämnden fortsätter under 2018 att stödja fakultetens värdegrundsarbete genom bl a introduktionen av nya studenter och medarbetare, nätverksstöd, stöd till seminarier och gästföreläsningar och insatser för breddad studentrekrytering. Vidare stödjer nämnden olika utbildningsinsatser, t ex planeras en kurs i likarätt och normkritik under 2018.
Nämnden tilldelar också extra medel för initiativ från verksamheten som främjar jämställdhets- och likabehandlingsarbete. Nämnden kommer under 2018 även att arbeta för att utöka sitt samarbete med studentkåren. Andra fakultetsåtgärder är att erbjuda karriär- och mentorsstöd (fakultetens karriärcentrum, karriärcoach, en andra omgång av mentorsprogram med genusperspektiv för seniora forskare samt stöd till nätverket WINGS) och fortsatt arbete med tjänstestrategier, tydliggörande av karriärvägar samt bevakning av att jämställda löner och likvärdiga arbetsvillkor råder vid fakulteten.
Medicinska fakulteten arbetar med att kvalitetssäkra rekryteringsprocesser i syfte att säkerställa genusperspektivet i varje steg, vilket är en del av regeringens satsning på jämställdhetsintegrering under åren 2017-2019. I linje med detta har universitetsstyrelsen under 2016 beslutat att universitetet ska vara jämställt 2020 vilket bl a ska uppfyllas genom delmålet att minst 40 % av de professorer (vilket inkluderar rekryterade, befordrade och gästprofessorer, men inte adjungerade och seniorprofessorer) som anställs under perioden 2016 – 2020 ska vara kvinnor. Vid rekrytering av professorer ska fakultetsstyrelsen i sitt underlag säkerställa att det finns behöriga sökanden av båda könen. I de fall det saknas behöriga av endera kön kan rektor efter samråd med fakulteten besluta om att avbryta rekryteringen. 2017 var 27 % av professorerna vid Medicinska fakulteten kvinnor. Variationen mellan olika institutioner är stor, från inga kvinnor som professorer vid Institutionen för Laboratoriemedicin i Lund till 90 % vid Institutionen för Hälsovetenskaper.
Genom att göra en översyn av forskningsmedlens fördelning (både externa bidrag och statliga forskningsanslag) försöker fakulteten identifiera problemområden för jämställd forskningsfinansiering och därmed öka jämställdheten vad gäller villkoren inom forskningen.
Från och med 1 januari 2017 skärptes diskrimineringslagen och systematiskt förebyggande arbete mot diskriminering (SFAD) infördes. Krav på jämställdhetsplan och likabehandlingsplaner ersätts med krav på dokumentation av processen där man aktivt ska arbeta med alla sju diskrimineringsgrunder som identifieras i diskrimineringslagen (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder).
13
Förutom de insatser nämnden för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor gör för breddad rekrytering av studenter avsätter fakulteten särskilda medel till detta, vilka bekostar bl. a studentambassadörer samt pågående projekt med en gymnasieskola i Landskrona och ett projekt med FC Rosengård.
Medel för förlängd anställning som forskarassistent efter avslutad föräldraledighet, en åtgärd som i praktiken främst gynnar kvinnor, avsätts i resursfördelningen.
Sammanställning av de medel som avsätts i resursfördelningen för jämställdhet och likabehandling finns i bilaga 2.
1.4.3 Arbetsmiljö
Arbetsmiljöarbetet vid medicinska fakulteten är komplext, då verksamheten är stor, utspridd och heterogen. Varje institution/enhet fastställer årligen mål med aktiviteter rörande arbetsmiljön.
Uppföljningen av arbetsmiljöarbetet är organiserat i HMS-kommittéer utifrån fakultetens tre forsknings- och utbildningscentra BMC, CRC och HSC. HMS-kommittéerna arbetar med stöd till och tillsyn av arbetsmiljöarbetet genom att de behandlar övergripande frågor, om- och nybyggnadsfrågor, granskar och sammanställer skyddsronder, olycksfall och tillbud samt initierar utbildningsverksamhet.
Den nya arbetsmiljöorganisationen vid universitetet kommer innebära att fakulteten under 2018 ska inrätta en lokal skyddskommitté under ledning av dekan eller motsvarande. De närmare formerna för arbetet i den lokala skyddskommittén är ännu inte klarlagda.
Kravet på arbetsmiljösamordnare som kom under hösten 2016 diskuterades internt inom fakulteten bl. a i HMS-samråd och prefektrådet. En samstämmig uppfattning var då att prefekter och andra chefer närmast underställda dekanus utser sina egna arbetsmiljösamordnare. Inom de laborativa verksamheterna på BMC finns sedan tidigare ett antal arbetsmiljösamordnare samt biträdande prefekter som arbetar på uppdrag av prefekterna vid de olika institutionerna. En separat arbetsmiljösamordnare på 25 % av heltid, har utsetts som stöd till dekanus på fakultetsövergripande nivå.
Arbetsmiljösamordnaren på fakultetsövergripande nivå utgör också arbetsmiljösamordnare för Kansli M, Biblioteks- och IKT-enheten samt MedCUL.
Fakulteten stödjer också arbetsmiljöarbetet genom att på fakultetsnivå avsätta medel för 25 % arbetsmiljösamordnare, 10 % lön vardera till tre huvudskyddsombud samt ett skyddsombud, 15 % lön vardera till tre HMS- ordförande samt driftsbudget till tre HMS-kommittéer.
En del av fakultetens verksamhet både vad gäller forskning och undervisning sker i Region Skånes lokaler, vilket kan medföra svårigheter i
14
arbetsmiljöarbetet. Ett nytt samverkansavtal mellan Region Skåne och Lunds universitet blev klart under våren 2017 beträffande arbetsuppgifter inom arbetsmiljö- och miljöområdet vid gemensamma arbetsplatser.
Fakultetens grundutbildningsnämnd GUN har antagit en ny handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling för studenter. Handläggningsordningen innefattar då även situationer som kan uppkomma i verksamhetsförlagd utbildning (VFU/VIL). Detta är ett utbildningsmoment som oftast sker i Region Skånes lokaler, men där universitetet alltid har ansvaret för studenterna.
Medicinska fakulteten har sedan tidigare önskat en LU-gemensam biosäkerhetssamordnare. Biosäkerhetssamordnaren behövs för stöd, råd och expertkunskaper i arbete med mikroorganismer. Frågan har tagits upp i centrala skyddskommittéen, men utan gehör. Ett uppdrag som biosäkerhetssamordnare på 30 % inom BMC har nu inrättats. Finansieringen delas mellan berörda institutioner och fakultet.
Fakulteten har utsett en säkerhetssamordnare för fakultetens verksamhet med joniserad strålning, uppdraget motsvarar 15 % av heltid. Sedan 2012 finns det avtal mellan universitetet och fakulteten om organisation och finansiering av strålskyddsverksamheten. Fakulteten avsätter medel för strålskyddsverksamheten där övervägande delen av medlen går till utbildning av personal så att de har strålskyddskompetens i relation till arbetet.
Kostnader för riskavfall betalas via fakulteten, för att säkerställa att inte ekonomin blir en påverkande faktor som leder till felaktig hantering.
I den ersättning som grundutbildningsprogrammen ger institutionerna för genomförd undervisning ingår 9 kr per timme för personalrelaterade kostnader såsom dator, telefon, terminalglasögon och friskvård.
Ersättningen per timme motsvarar 15 300 kr per heltidsekvivalent, hur stor andel av summan som går till direkta personalvårdande åtgärder är dock svårt att beräkna.
För trygghet och rehabilitering gör fakulteten centralt avsättning för kostnader som kan uppstå i samband med omplaceringar o dyl. samt för behandling av missbruk.
Sammanställning av de medel som avsätts i resursfördelningen för arbete med arbetsmiljöfrågor finns i bilaga 2.
1.5 Lokaler
Arbetet med att renovera Tornbladinstitutet och restaurera institutets unika samlingar har inletts under 2017 och kommer fortsätta under delar av 2018.
Förhoppningsvis kommer renoveringen slutföras hösten 2018, med planerad inflyttning i början på 2019 av den tilltänkta forskningsverksamheten inom arbets- och miljömedicin och reproduktiv epidemiologi. Den restaurerade samlingen kommer också att flyttas tillbaka till lokalerna och ställas ut i nya utställningsrum, som är anpassade för att kunna bevara preparaten i god
15
form för framtiden. Tanken är att de även framöver ska kunna vara tillgängliga för forskning, även om de idag framför allt har ett medicinhistoriskt värde.
Det finns i dagsläget ett stort lokalbehov för fakultetens nuvarande och kommande verksamhet i Malmö, och som bland annat är föranlett av det pågående arbetet fram till årsskiftet 2023/24 med om-, ny- och tillbyggnationer på sjukhusområdet. För att i denna process säkra tillgång på lokaler för forskning och undervisning har universitetet under 2017, övertagit hyreskontraktet och ansvaret för Wallenberg Lab från SUS.
Förhandlingar pågår om att också överta hyreskontraktet för delar av gamla patologi- och mikrobiologihuset (PAM) och övertagandet planeras vara klart innan årsskiftet 2017/18. Det utökade lokalbeståndet i Malmö kommer dock under 2018 att medföra kostnader på ca 3,5 mnkr för tomma lokaler, då lokaler bl. a måste stå i beredskap för redan beslutade men ännu ej genomförda nyrekryteringar.
En beredning av två byggprojekt av betydelse för den övergripande ekonomiska planeringen pågår vid Medicinska fakulteten. Dessa byggprojekt är Forum Medicum, samt en ny djurhus-enhet med karantän och avelsverksamhet kallad Comparative Medicine Unit (CMU).
Båda projekten är i olika steg förankrade i Medicinska fakultetsstyrelsen.
Fortsatt projektering av och godkännande av preliminär hyresnivå för CMU ska beslutas av MFS under senhösten 2017. Om beslut tas och projektet fortlöper som beräknat kan lokalen tas i bruk under årsskiftet 2019/2020.
Projekteringsarbetet med Forum Medicum pågår och MFS hålls fortlöpande informerade om utvecklingen. Forum Medicum uppskattas stå klart 2022.
I samband med ny- och ombyggnationer är det naturligt att kostnader för hyror och avskrivningar ökar med anledning av ökade ytor och en allmänt högre standard. I fakultetens ekonomiska planering är det därför viktigt att i de kommande resursfördelningarna för fakulteten tydligt planera för hur ökade hyres- och avskrivningskostnader ska finansieras för de två nämnda byggprojekten.
Uppgifter om byggprojekten anges i föreliggande resursfördelningsbeslut som information, då dessa kommer ha en väsentlig påverkan i den ekonomiska planering för Medicinska fakulteten under de närmaste 4-5 åren.
1.6 Gemensamma indirekta kostnader från universitetsnivån
Nivån på det procentuella påslag av gemensamma kostnader som belastar universitetets kärnverksamhet, då främst forskningen, är ett ofta diskuterat ämne. Argument framförs emellanåt om att Lunds universitets höga OH- nivå, skulle påverka möjligheten till externa bidrag både enskilt och jämfört med andra lärosäten. Sveriges universitets- och högskoleförbund, (SUHF) har jämfört hur de indirekta kostnaderna ser ut på landets tio största lärosäten. Jämförelsen visar tydligt att Lunds universitet tillhör de lärosäten som har lägst OH-påslag. Resultatet av den jämförande undersökningen står
16
på intet sätt i motsats till universitetets och fakultetens arbete med prioriteringar och effektiviseringar i syfte att hålla nere kostnaderna för stödverksamheten.
De gemensamma indirekta kostnaderna från universitetsnivån, som fakulteterna genom sina verksamheter ska finansiera består av fyra olika delar: de universitetsgemensamma kostnaderna, kostnader för gemensamma servicefunktioner vid Campus Helsingborg, den lokala avgiften samt kostnad för Centralt Funktionsansvar för Lokala nät (CFL).
Universitetsgemensamma kostnader
Universitetsgemensamma kostnader för stödverksamheten 2018 fördelade på ändamål
De universitetsgemensamma kostnaderna uppgår till 582 537 tkr (561 761 tkr) för 2018 och fördelar sig till olika ändamål, enligt ovanstående diagram.
Medicinska fakulteten ska av detta belopp finansiera 147 980 tkr (143 693 tkr). Totalt sett har de universitetsgemensamma kostnaderna ökat med knappt fyra procent medan den andel som belastar medicinska fakulteten ökat med drygt fem procent. Fakultetens kostnad ökar procentuellt mer än den totala procentuella ökningen, vilket beror på att fakultetens verksamhet ökat mer än motsvarande verksamheter vid andra fakulteter.
Gemensamma servicefunktioner vid Campus Helsingborg
Universitetsstyrelsen har beslutat att som huvudprincip ska kostnader för ledningen och del av driften av Campus Helsingborg finansieras genom bidrag från samtliga fakulteter. Medicinska fakulteten ska enligt universitetets resursfördelningsbeslut 2018 finansiera servicefunktionerna vid Campus Helsingborg med totalt 2 612 tkr (2 077 tkr).
Lokal avgift
Många externa finansiärer har ifrågasatt lärosätenas lokala avgifter i lönekostnadspålägget. En konsekvens av detta har blivit att finansiärerna i bidragsvillkoren föreskriver en maxprocent eller en specifik procentsats för lönekostnadspålägg. Från och med 2013 förändrades hanteringen, så att
17
lönekostnadspålägget minskade med 1,29 % och motsvarande belopp särskiljdes som den s.k. lokala avgiften och uttaxeras på samma sätt som den universitetsgemensamma kostnaden. Den lokala avgiften för Medicinska fakulteten under 2018 uppgår till 10 860 tkr (10 558 tkr).
CFL
Till universitetets kostnad för datornät (CFL) ska medicinska fakulteten bidra med 3 344 tkr (3 330 tkr) under 2018. Basen för debitering av brukarna är antalet heltidsekvivalenter med justering för medicinska fakultetens personal anställda vid universitetssjukhuset i Lund och Malmö.
De gemensamma indirekta kostnaderna från universitetsnivån uppgår till 172 323 tkr (163 945 tkr) för 2018 och ska finansieras via de olika verksamheterna enligt följande:
Gemensamma kostnader från univ nivån 2018
2018 Jmf 2017
Utb Uppdr utb Forskning Totalt Totalt Förändr Univ gem kostn 44 506 2 469 108 982 155 957 147 980 7 977
Gem service Hbg 1 553 609 2 162 2 077 85
Lokalavgift 1 951 95 8 814 10 860 10 558 302
CFL 3 344 3 330 14
Summa 48 010 2 564 118 405 172 323 163 945 8 378
Se vidare bilaga 6.
18
2 FAKULTETENS ÖVERVÄGANDEN OCH RESURSFÖRDELNING 2.1 Utbildningsanslaget
Fakultetsstyrelsen beslutar att fördela 15 490 tkr (14 263 tkr) till särskilda ändamål och 337 940 tkr (326 040 tkr) samt prognostiserade studieavgifter om 2 340 tkr (2 340 tkr) till grundutbildningsnämnden (GUN) som i sin tur beslutar om fördelning av medlen.
Förutom anslaget till utbildningsprogrammen visas samtliga poster i tabellen exklusive OH-kompensation. Kompensation för den OH som genereras när dessa poster så småningom kostnadsförs har satts av på en separat rad och slussas till institutionerna via nämnderna (se not 18 nedan).
Intäkter Prognos
2019 2018 2017 Noter Statligt anslag 359 182 353 430 340 303
Studieavgifter 2 340 2 340 2 340
Summa intäkter 361 522 355 770 342 643
Kostnader
Beslutas av fakultetsstyrelsen:
Finansieringsgaranti adjunkter/lektorer 7 000 7 000 8 000 1 Ledningsuppdrag, tidigare dekaner 647 1 356 0 2 Ledningsuppdrag, tidigare prefekter 684 856 0 3 Odontologisk utbildning 822 822 807 4 Pedagogisk utbildning lärare (MedCUL) 5 456 5 456 5 456 5
Summa fakultetsstyrelsen 14 609 15 490 14 263
Beslutas av grundutbildningsnämnden:
Hälsoundersökning TBC och MRSA 570 570 570 6 Internationalisering, drift 800 1 000 7 Internationell stimulans 360 360 323 8 Internationalisering, resebidrag 600 600 600 9 Interprofessionellt lärande 350 350 500 10 Kvalitetssäkringsarbete 2 017 1 767 11 Ledning av utbildningsverksamhet vid institution 2 582 2 582 2 535 12 Ledningsuppdrag, tidigare nämndsordföranden 0 0 304 13
Pedagogisk akademi 15 15 15 14
Pedagogisk forskning och utvecklingsprojekt 100 100 100 15 Utbildningsdag i samverkan, samordning av 112 109 107 16 Utfasning av resursförstärkning till
masterprogrammet i folkhälsovetenskap 250 500 17 OH på ovanstående poster 9 727 10 196 7 615 18 Utbildningsprogram 329 430 322 690 315 712 19 Summa grundutbildningsnämnden 346 913 340 840 328 380 Summa kostnader 361 522 356 329 342 643
Ofinansierade kostnader 0 -559 0
19
I universitetsstyrelsens resursfördelningsbeslut för 2018 erhåller Medicinska fakulteten totalt 353 430 tkr (340 303 tkr) för utbildning på grund- och avancerad nivå. Anslaget har därmed ökat med 13 127 tkr jämfört med den tilldelning som låg till grund för fakultetens resursfördelning 2017.
Anslaget ökar med anledning av pris- och löneomräkning och dessutom med 3 432 tkr avseende den fortsatta utbyggnaden av sjuksköterske- utbildningen. Vidare inleds en ny utbyggnad av läkarutbildningen med nio nybörjarplatser, vilket ökar anslaget med 1 265 tkr.
Som en del av regeringens satsning "utbildning hela landet" ökar anslaget med 2 267 tkr. Dessa medel utgör en ökning av fakultetens utbildnings- uppdrag men är inte destinerade för någon särskild utbildning. Samtidigt som uppdraget ska ökas, påbjuder universitetet att medlen ska användas "till att stödja arbetet med breddat deltagande och det strategiska kvalitets- säkringsarbetet".
Regeringen har aviserat att Lunds universitet ska anordna kompletterande utbildning för läkare från tredje land. Ersättning för detta ingår dock inte i denna resursfördelning.
2.1.1 Noter till tabellen
Om inget annat anges är nedanstående belopp angivna före påslag för täckning av indirekta kostnader (vilka istället budgeteras på raden "OH på ovanstående poster"). De belopp som visas i tabellen är alltså vad som faktiskt är disponibelt för ändamålet.
Fakultetsstyrelsen beslutar om följande poster:
Not 1. Finansieringsgaranti adjunkter/lektorer
Dessa medel riktar sig till universitetsadjunkter och universitetslektorer vars tjänst inte, eller endast till liten del, finansieras med forskningsmedel (från antingen fakulteten eller externa finansiärer). Universitetsadjunkter får 10 % och universitetslektorer 20 % finansiering från denna post.
Om någon av dessa lärare får extern finansiering minskas inte finansieringsgarantin förrän den externa finansieringen överstiger 50 % av tjänsten, vid större andel görs ett avdrag från finansieringsgarantin motsvarande den externa finansieringens andel av tjänsten.
Fakulteteten förutsätter att uppdragsutbildning är fullfinansierad och fakultetens finansiering omfattar därför inte den del av tjänsten som en lärare ägnar åt uppdragsutbildning. Det åligger institutionerna att inkomma med en förteckning över de lärare som kvalificerar sig för denna finansiering.
Budgetposten har de senaste åren inte helt förbrukats och minskas 2018 därför till 7 000 tkr (8 000 tkr).
20
Not 2. Ledningsuppdrag, tidigare dekaner
Dekaner och pro-/vicedekaner som tjänstgjort i tre år eller mer får efter avslutat uppdrag en avtrappningsersättning under tre år enligt fastställd trappa. (Nuvarande dekaner budgeteras som en fakultetsgemensam kostnad, se vidare avsnitt 2.3 Fakultetsgemenamma kostnader).
Not 3. Ledningsuppdrag, tidigare prefekter
Prefekter som tjänstgjort i tre år eller mer får efter avslutat uppdrag en avtrappningsersättning under tre år enligt fastställd trappa. Denna ersättning finansieras till en tredjedel med utbildningsmedel.
Not 4. Odontologisk utbildning
Enligt överenskommelse mellan odontologiska fakulteten vid Malmö högskola och Medicinska fakulteten (dnr M 2010/721) skall fakulteten finansiera 1,5 tjänst för utbildning och forskning av betydelse för odontologiska fakulteten. GU-kostnaden för detta beräknas uppgå till 822 tkr (807 tkr) under 2018.
Not 5. Pedagogisk utbildning lärare (MedCUL)
För MedCULs verksamhet utgår ett driftsbidrag med 5 456 tkr (5 456 tkr).
Det skall täcka all MedCULs löpande verksamhet, förutom ledningsfunktionen, vilken budgeteras separat såsom en fakultetsgemensam kostnad, samt en liten del för forskarhandledning som finansieras med forskningssanslaget. Anslaget har inte pris- och löneomräknats, då MedCUL har ett myndighetskapital som ska förbrukas.
Grundutbildningsnämnden beslutar om följande poster:
Not 6. Hälsoundersökning TBC och MRSA
Särskilda medel avsätts för att kontrollera studenter för TBC och MRSA.
Not 7. Internationalisering, drift
Chefen för internationella avdelningen disponerar 1 000 tkr som är avsedda att täcka de driftskostnader som uppstår med anledning av de särskilda uppdrag som åläggs internationella avdelningen att sköta. Budgetposten har tidigare ingått i de fakultetsgemensamma indirekta kostnaderna (800 tkr), men finansieras från och med 2018 direkt av utbildningsanslaget.
Not 8. Internationell stimulans
Universitetet tilldelar 517 tkr (451 tkr), men en del lyfts av för att täcka OH- kostnadervilket gör att 360 tkr (323 tkr) avsätts för detta ändamål.
Not 9. Internationalisering, resebidrag
Beloppet disponeras av kansliets internationella chef.
Not 10. Interprofessionellt lärande
Fakulteten avsätter särskilda medel för samordning av nämndövergripande interprofessionella moment där studenter från olika program tränar team- arbete, exempelvis studentledda utbildningsavdelningar och undervisning i medicinsk säkerhet. Medlen disponeras av vicedekanus för utbildnings- frågor i samråd med kansliets utbildningschef. Budgetposten har tidigare inte brukats i sin helhet och minskas 2018 därför till 350 tkr (500 tkr).
21
Not 11. Kvalitetssäkringsarbete
Varje fakultet ansvarar för att etablera och finansiera fungerande kvalitets- säkringssystem. Förslagsvis kommer det att inrättas en ny koordinatorstjänst för det övergripande ansvaret med att driva kvalitetssystemet med den önskvärda regelbundenheten och att ha överblicken över alla utbildnings- programmen. Till detta kommer det behövas lärartjänst med ca en månad per år för att skriva självvärdering samt bedömargrupper.
Universitetet anvisar fakulteten att använda anslaget för "utbildning hela landet" för detta ändamål. Anslaget är 2 267 tkr, men 2018 och 2019 används en del som en riktad resursförstärkning till den folkhälso- vetenskapliga utbildningen (se not 17).
Not 12. Ledning av utbildningsverksamhet vid institution
Ersättningen avser såväl GA-prefekter som arbetsledning av undervisande personal inom forskar- och utbildningsgrupper. 80 % av ersättningen fördelas proportionellt till storleken på institutionernas utbildnings- verksamhet.
Not 13. Ledningsuppdrag, tidigare nämndsordföranden
Efter avslutat uppdrag ersätts nämndsordföranden under ytterligare tre år, första året med samma ersättning som under tjänstgöring, sedan med halva ersättningen och sista året med en fjärdedel av den ursprungliga ersättningen.
Not 14. Pedagogisk akademi
För aktiviteter, såsom anordnande av gästföreläsningar och studiebesök, som genomförs av fakultetens pedagogiska akademi.
Not 15. Pedagogisk forskning och utvecklingsprojekt
Fakulteten sätter av 100 tkr (100 tkr) för att stödja mindre utvecklingsprojekt. Medlen disponeras av vicedekanus för utbildningsfrågor och GUN.
Not 16. Utbildningsdag i samverkan, samordning av
Denna post avser endast samordning av dessa interprofessionella undervisningsmoment, kostnad för själva undervisningen återfinns i de berörda utbildningarnas budgetar.
Not 17. Utfasning av resursförstärkning till masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Masterprogrammet i folkhälsovetenskap har brukat få en årlig resursför- stärkning med i storleksordningen 500 tkr, vilken tidigare finansierats från läkarutbildningens anslag. 2018 finansieras detta istället gemensamt av hela GUN. 2019 halveras denna resursförstärkning, för att helt fasas ut 2020.
Not 18. Fördelning av OH-kompensation
Denna budgetpost avser kompensation för den OH som genereras när ovanstående budgetposter så småningom kostnadsförs. Medlen fördelas till utbildningarna i form av en minskning av det belopp utbildningarna bidrar med till finansiering av fakultetens gemensamma utbildningskostnader.
22
Not 19. Utbildningsprogram
Det totala anslaget tillgängligt för utbildningarna utgörs förutom denna post även av posterna "Utfasning av resursförstärkning till masterprogrammet i folkhälsovetenskap" och "Fördelning av OH-kompensation" (noterna 17 och 18).
2.1.2 Fakultetens modell för utbildningsuppdrag, takbelopp, riksprislappar och anslag
Fakulteten tilldelar utbildningsnämnderna uppdrag enligt samma principer som universitetet tillämpar gentemot fakulteterna. Resursfördelningen utgår från föregående års takbelopp, vilket justeras för pris- och löneökningar.
Därefter tillkommer eller frånräknas belopp motsvarande de ändrade uppdragen för respektive utbildning. Dessa belopp är oftast beräknade att motsvara ett visst antal utbildningsplatser enligt en viss prislapp, men det ändrade uppdraget uttrycks ändå i form av ett belopp.
En summering av dessa delposter ger utbildningsuppdraget för kommande år, uttryckt som ett takbelopp. Endast läkarutbildningen har ett uppdrag som formellt sett även är uttryckt i studieplatser, vilket specificeras i reglerings- brevet.
Från utbildningsuppdraget dras sedan de belopp som behövs för att finanisera gemensamma åtaganden, i proportion till respektive utbildnings uppdrag, vilket ger den faktiska tilldelningen för respektive utbildning.
Utbildningarnas produktion i form av HST och HPR (helårsstudenter respektive -prestationer) avräknas mot takbeloppet med de nationella prislappar som fastställts för respektive utbildningsområde (medicin, vård, naturvetenskap, humaniora etc). Om universitetets produktion överstiger takbeloppet ges ingen extra ersättning (därav termen "takbelopp"), men vid underproduktion kan universitetet bli återbetalningsskyldigt.
Om fakulteten överproducerar medan universitetet som helhet under- producerar ersätts fakulteten för 50 % av överproduktionen. Eftersom universitetet sedan flera år överproducerar lär det dock inte bli aktuellt med någon sådan extra ersättning på åtminstone några års sikt. Universitetet har även en buffert av sparade prestationer och så länge den finns behöver ingen fakultet återbetala vid eventuell underproduktion. På sikt kan under- produktion ändå leda till minskade uppdrag vid framtida resursfördelningar.
I förhållandet mellan fakultet och utbildningsprogram ska principen gälla att om fakulteten som helhet blir återbetalningsskyldig får de utbildningar som underproducerat återbetala proportionellt till underproduktionens storlek.
Motsvarande gäller i det fall att fakulteten ersätts för överproduktion.
Den avgiftsfinansierade utbildningen ingår inte i universitetets uppdrag till fakulteterna; fakulteterna får själva bedöma hur många avgiftsstudenter man beräknas kunna locka och dimensionera utbildningen efter det. De avgifter som sedan faktiskt betalas in tillfaller fakulteterna, efter ett avdrag för central administration. För att enskilda utbildningar inte ska behöva stå risken för ett minskat antal avgiftsstudenter garanterar GUN (i enlighet med
23
fakultetsbeslut dnr M 2013/1380) nämnderna ersättning enligt beräknade intäkter, eventuellt minskade intäkter belastar GUN centralt. En utbildning som har möjlighet att anta fler avgiftsstudenter än beräknat bör göra det, och om man därmed också överskrider det tilldelade uppdraget (som inte gör skillnad på avgiftsskyldiga och -befriade studenter) tilldelas utbildningen de extra intäkterna.
För varje timme utbildningarna köper från institutionerna ingår en ersättning för personalrelaterade kostnader, såsom datorer, telefon och friskvård.
Denna ersättning är 9 kr per timme, vilket motsvarar 15 300 kr per heltidsekvivalent.
Institutionernas kompensation för indirekta kostnader motsvarar de fastställda kostnaderna för universitets- och fakultetsnivå, samt beräknade kostnader för institutionsnivån. Eftersom de universitets- och fakultets- gemensamma kostnaderna är fasta och de institutionsgemensamma endast ytterst marginellt påverkas av förändrat undervisningsuppdrag ska ingen omfördelning av kompensationen göras under verksamhetsåret, även om undervisningsuppdraget omfördelas. Institutionerna ansvarar själva för internt fördelning av kompensationen.
2.1.3 Utbildningsuppdraget 2018
Fördelning av utbildningsuppdraget framgår av tabell i bilaga 3, noterna i detta avsnitt hänvisar till samma tabell. Det av universitetsstyrelsen tilldelade uppdraget 2018 är 365 652 tkr (352 208 tkr). Fakulteten bedömer vidare att studieavgiftsintäkter motsvarande ett uppdrag på 2 340 tkr (2 340 tkr) borde kunna genereras under 2018. Avgiftsstudenterna inkluderas i det uppdrag som fakulteten tilldelar utbildningsnämnderna, vilket alltså uppgår till 367 992 tkr (354 548 tkr) (not 7).
När utbyggnaden av vårdutbildningarna inleddes 2015 delade sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildningarna på det ökade uppdraget, vilket dock inte speglades i resursfördelningen. Detta justeras i resursfördelningen för 2018 genom att 1 930 tkr omförs till röntgen- sjuksköterskeutbildningen (motsvarande 18 HST) (not 1). Utbyggnaden fortsätter 2018, sjuksköterskeutbildningens uppdrag höjs med 2 145 tkr och röntgensjuksköterskeutbildningens med 1 287 tkr (motsvarande ungefär 20 resp. 12 HST) (not 2).
Uppdraget för läkarutbildningen ökar med 1 265 tkr (motsvarande 9 HST) i enlighet med budgetpropositionen för 2018 (not 3).
Omvårdnadsutbildningarna har haft svårt att uppfylla sina ökade uppdrag.
För att kompensera för detta och minska risken att fakulteten ska underproducera ges temporärt utökade uppdrag till utbildningarna i folkhälsovetenskap, audiologi och fysioterapi. Höstterminen 2017 har dessa utbildningar tagit in fler studenter (5, 7 resp. 5 extra studenter) på första terminen och ges genom denna resursfördelning ett ökat uppdrag och anslag motsvarande de extra studenterna på 684, 890 respektive 633 tkr (not 5).
Fysioterapi ska även våren 2018 anta fem extra studenter, vilket motsvarar en ökning av uppdraget med 618 tkr (not 6). Utökningen omfattar endast de
24
angivna studentkullarna, ytterligare utökningar kräver särskilda beslut. De ökade uppdragen (och motsvarande resurser) gäller tills de extra studenterna gått ut programmen (förutsatt att de följer normal studiegång, se avsnitt 2.1.4 Planeringsförutsättning inför 2019).
Dessa temporära uppdrag var initialt ofinansierade, i så mån att GUN tilldelar större uppdrag – och därmed fördelar mer resurser – än vad fakulteten tilldelats av universitetet. Under hösten har dock universitet beslutat om en ökning av fakultetens uppdrag, utan att specificera någon särskild utbildning. GUN gör ingen tillsvidarefördelning av dessa medel, utan använder dem som delfinansiering av de av GUN beslutade temporärt utökade uppdragen (not 4).
Om det kan konstateras att någon utbildning har tomma utbildningsplatser ska resurser motsvarande de rörliga kostnaderna som direkt kan knytas till dessa tomma platser (såsom VFU) återföras till GUN. I det fall att alla utbildningar uppfyller sina uppdrag kommer den temporära ökningen delvis var ofinansierad och därmed kommer den ofinansierade delen på 559 tkr att tas ur myndighetskapitalet.
Från uppdraget dras poster för gemensam finansering av universitets- (not 8) och fakultetsövergripande verksamhet (not 9) (de senare motsvarar
"övriga poster" i tabellen under avsnitt 2.1 Utbildningsanslaget).
Av de omfördelningar som skett mellan utbildningar tidigare år återstår endast en omfördelning inom PN-ORR. Dessutom får masterprogrammet i folkhälsovetenskap 500 tkr som finansieras gemensamt (not 10). Program- nämnderna får inte göra några ytterligare omfördelningar mellan utbildningarna. Programnämnderna får dock ta en andel av utbildningarnas anslag (not 11) för att täcka sin egen drift, utvecklingsprojekt och annat övergripande.
2.1.4 Planeringsförutsättning inför 2019
Utbyggnaden av sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeutbildningarna av- slutas 2019 när uppdragen ökar med 1 331 tkr respektive 643 tkr (motsvarande 12 respektive 6 HST). Läkarutbildningens uppdrag ökar årligen med 2 535 tkr (motsvarande 18 HST) till och med 2023.
De temporärt ökade uppdragen för folkhälsovetenskap, audiologi och fysioterapi innebär att utbildningarna under kommande år får extra tilldelning i enlighet med följande tabell.
Temporärt ökade uppdrag
Utbildning Studentkull 2018 2019 2020 Folkhälsovetenskap HT17 684 342 -
Audiologi HT17 890 783 349
Fysioterapi HT17 634 612 292
Fysioterapi VT18 618 615 606
Summa 2 826 2 352 1 247
