• No results found

Registreringar (st)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Registreringar (st)"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

- HUR BLEV DEN?

Göran Bergqvist

Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet

(2)

NÅGRA MÅL I DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN (DET FINNS FLER…)

Adaptiv

Kostnadseffektiv

Markägarsidans inflytande stärkas

(3)

ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDEN

Landet delades in i 149 (2012: 147) ÄFO

Länsstyrelserna beslutade

Kan vara länsöverskridande

En ÄFO-grupp, sex personer, arvoderade (5 000 kr) 3 markägare + 3 jägare (same)

Markägare ordförande med utslagsröst

Varje ÄFO har en plan

© : Svenska Jägareförbundet

(4)

FÄRRE REGISTRERINGSFORMER

Tidigare:

A licens B licens E licens

Älgskötselområde

Cirka 25 000 registreringar

Nu:

Licensområde Älgskötselområde Större enheter

Cirka 5 000 registreringar

2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 5000

10000 15000 20000 25000

E-områden B-områden A-områden Älgskötselomr.

Registreringar (st)

År

© : Svenska Jägareförbundet

(5)

ANDRA GRÄNSER FÖR REGISTRERING AV JAKTOMRÅDEN

Minskning med 0.5 – 1 miljoner hektar i det nya systemet(?)

B + E var 1 miljon hektar

2004/05 2005/06

2006/07 2007/08

2008/09 2009/10

2010/11 2011/12

2012/13 2013/14 36.5

37.0 37.5 38.0 38.5

Registrerad areal (Milj. ha)

Jaktår

© : Svenska Jägareförbundet

(6)

NYA FÖRESKRIFTER

Tidigare: NFS 2002:19 Nu: NFS 2011:7

Några nyheter (förutom ÄFO och registreringar):

Återinförd statlig fällavgift för årskalv

Ökad avgift för registrering (från 750 kr till 2 300 kr)

Ingen överföring från älgvårdsfond till viltvårdsfond

Skärpta krav på älgskötselområden

(7)

STATLIGA FÄLLAVGIFTER

Ingen övre gräns för hur mycket länsstyrelsen får ta ut för egen administration Tidigare: 10 basbelopp årligen (Västra Götaland 20)

NFS 2002:19

10 §: ”Länsstyrelsen ska därvid sträva efter lägsta möjliga avgift.”

(8)

DE STATLIGA FÄLLAVGIFTERNA ÖKADE

Förändring av intäkt:

2011  2012: + 36 %

2012  2013: - 4 %

2011/12 2012/13 2013/14

4.0 8.0 12.0 16.0 20.0 24.0 28.0 32.0 36.0

Statlig llavgift (Milj. kr)

Jaktår 25.0

33.9 32.6

© : Svenska Jägareförbundet

(9)

I GENOMSNITT ÖKNING MED 63 %

sternorrland Skåne

mtland sterbotten

Norrbotten nköping

Örebro Östertland

Blekinge Kronoberg

Kalmar Dalarna stmanland

stra Götaland Halland

rmland vleborg

Uppsala Stockholm

dermanland 0.25

0.50 0.75 1.00 1.25 1.50 1.75 2.00 2.25

2.50 © : Svenska Jägareförbundet

(10)

KALVSKYTTET OFÖRÄNDRAT

2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 5

10 15 20 25 30 35 40 45 50

Andel årskalv (%)

Jaktår

© : Svenska Jägareförbundet

(11)

TOTAL INTÄKT TILL ÄLGVÅRDSFONDER 2013: 34.0 MILJ. KR

Statliga fällavgifter: 96 % Registreringar: 4 %

Avgift togs ut för 43 % av registreringar

Blekinge Skåne stmanland

Örebro dermanland

Stockholm sternorrland

Halland Uppsala

Kronoberg Kalmar

rmland nköping

Östertland mtland

vleborg Dalarna stra Götaland

Norrbotten sterbotten 0.5

1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0

Total inkt älgrdfonden (Milj. kr)

© : Svenska Jägareförbundet

(12)

584 ÄLGAR BEFRIADE FRÅN STATLIG FÄLLAVGIFT

Tjur 35 %

Hondjur 34 %

Årskalv 31 %

Otjänlig 55 %

Påskjuten 27 %

Cesium 2 %

Okänt 16 %

Intäktsbortfall 267 400 kronor

Norrbotten Dalarna

Halland sterbotten

Uppsala sternorrland

Örebro Blekinge

mtland rmland

vleborg nköping

Kalmar stmanland

stra Götaland Skåne Östertland

Stockholm Kronoberg

dermanland 0.2

0.4 0.6 0.8 1.0 1.2 1.4 1.6 1.8

Andel av llda älgar (%)

© : Svenska Jägareförbundet

(13)

LÄNSSTYRELSERNAS ADMINISTRATION

Totalt använde länsstyrelserna 13.5 miljoner kronor till egen administration Motsvarar 40 % av totala intäkten

Högst kostnad per fälld älg i Kalmar (430 kr)

Högst kostnad per registrerat område i Gävleborg (11 688 kr)

Blekinge Skåne stmanland

Stockholm dermanland

Örebro sternorrland

rmland Kronoberg

Östertland nköping

Halland Uppsala

vleborg sterbotten

Norrbotten Kalmar

mtland Dalarna stra Götaland 0.2

0.4 0.6 0.8 1.0 1.2 1.4 1.6 1.8

Administration (Milj. kr)

© : Svenska Jägareförbundet

(14)

OM GRÄNSEN (10/20 BASBELOPP) FUNNITS KVAR

Då hade totalt maximalt 9.3

miljoner kronor kunnat tas ut (69

%)

Blekinge Skåne Västmanland Stockholm Södermanland Örebro Västernorrland Värmland Kronoberg Östergötland Jönköping Halland Uppsala Gävleborg Västerbotten Norrbotten Kalmar Västra Götaland Jämtland Dalarna

-1000000 -800000 -600000 -400000 -200000 0 200000 400000

Skillnad (kkr)

© : Svenska Jägareförbundet

(15)

ÄFO-GRUPPER

Totalt 7.1 miljoner kronor (25 %)

47 666 kronor per ÄFG

7 944 kronor per ÄFG-medlem

Skåne nköping stra Götaland

Stockholm rmland

Uppsala Östertland

sternorrland vleborg

stmanland dermanland

Norrbotten sterbotten

Blekinge Örebro

Kalmar Halland

Kronoberg Dalarna

mtland 20.0

40.0 60.0 80.0 100.0

Kostnader per ÄFG (kkr)

© : Svenska Jägareförbundet

(16)

INVENTERINGAR

Totalt 5.3 miljoner kronor anslaget (19 %)

Spillningsinventering vanligast:

12 länsstyrelser, totalt 1.6 miljoner kronor

GPS-märkning för vandringsstudie i Norrbotten:

1.9 miljoner kronor (36 %)

ÄBIN inventeringar:

Gävleborg, Västerbotten, Norrbotten Totalt 1.7 miljoner kronor (31 %)

(17)

VARJE ÄFO HAR EN PLAN

Normalt treåriga planer

Vissa län har reviderat oftare

Huvuddelen av planerna ska revideras under 2015

2013 2014 2015 2016+

10 20 30 40 50 60 70 80

Andel av ÄFO-planer (%)

År för revision

7 % 11 %

76 %

6 %

© : Svenska Jägareförbundet

(18)

PLANEN ENHÄLLIGT ANTAGEN?

9/143 (6.3 %) av planerna ej enhälligt antagna

Jägare 6

Jägare + markägare 2

Markägare 1

Arealgräns för tilldelning av årskalv 5 Älgstammens storlek/avskjutning 4 Beskrivning av skogsskador 1

Övriga ÄFG eniga?

Ordförande använt sin utslagsröst i 22 % av ÄFG

(19)

FODER OCH SKOGSSKADOR

Mängden foder:

Ökande 14 %

Oförändrad 52 %

Minskande 34 %

Skogsskador:

Tolerabla 18 %

För omfattande 82 %

Ökande Oförändrad Minskande

5 10 15 20 25 30 35

Skogsskador OK (%)

Älgfoder

© : Svenska Jägareförbundet

(20)

ÄLGSTAMMEN

Bedöms ha:

Ökat 34 %

Oförändrad 46 %

Minskat 20 %

Önskvärd utveckling:

Öka 4 %

Oförändrad 40 %

Minska 56 %

Öka Oförändrad Minska

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

Planerad avskjutning / vinterstammens önskrda storlek

Önskvärd utveckling av älgstammen

© : Svenska Jägareförbundet

(21)

PREDATION AV VARG OCH BJÖRN

Förekomst av predation:

Varg 16 %

Björn 17 %

Varg och björn 20 %

Bedömd årlig predation:

Varg 6 400 älgar

Björn 6 900 älgar

Totalt 13 300 älgar

0.00 0.25 0.50 0.75 1.00 1.25 1.50

0.00 0.50 1.00 1.50 2.00 2.50 3.00 3.50 4.00 4.50 5.00 5.50

Mål avskjutning älg (st kha-1 )

Björn- och vargdödade älgar (st kha-1)

© : Svenska Jägareförbundet

(22)

PLANERAD AVSKJUTNING

Planerad avskjutning ÄFO:

100 500 älgar

Planerad avskjutning ÄSO + tilldelning licensområden:

110 000 älgar

ÄFO = 91 % av ÄSO + lic

1.0 2.0 3.0 4.0 5.0

1.0 2.0 3.0 4.0 5.0

Summa mål avskjutning ÄSO och licensomden (st kha-1 )

Mål avskjutning i ÄFO-plan (st kha-1)

© : Svenska Jägareförbundet

(23)

HUVUDSAKLIGT SKÄL TILL PLANERAD AVSKJUTNING

Fodersituation 60 %

Skogsskador 27 %

Vikter älg 6 %

Trafikolyckor 4 %

Predation rovdjur 3 %

”Omsorg om älgstammen” 9 %

”Omsorg om skogen” 87 %

(24)

FAKTISK AVSKJUTNING

Faktisk avskjutning: 94 948 älgar

I förhållande till ÄFO plan: 94 %

I förhållande till ÄSO + lic: 86 %

0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 5.5 0.5

1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 5.5

Rapporterad avskjutning (älgar per kha)

Planerad avskjutning (älgar per kha)

© : Svenska Jägareförbundet

(25)

MER DATA = BÄTTRE PRECISION

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 1.2

Faktisk / planerad avskjutning

Tillgång till data (index)

© : Svenska Jägareförbundet

(26)

ÖKADE KRAV PÅ ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

Endast 44 % av ÄSO nådde sitt avskjutningsmål ± 10 %

Om målet ± 20 % istället hade 70 % klarat

Stora ÄSO når målet lättare

Totalt 8 000 älgar färre skjutna än målet

1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 8.0 9.0 10.0 11.0 50

100 150 200 250

Total avskjutning i rhållande till mål (%)

Avskjutningsmål (älgar per 1 000 ha)

© : Svenska Jägareförbundet

(27)

LÄTTARE NÅ KALVMÅLET

80 % av ÄSO nådde målet ± 10 % Totalt sköts 3 000 årskalvar färre än planerat

1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 8.0 9.0 10.0 11.0 20

40 60 80 100 120 140

Avskjutning årskalv i rhållande till mål (%)

Avskjutningsmål (älgar per 1 000 ha)

© : Svenska Jägareförbundet

(28)

ÄR VI PÅ VÄG ATT NÅ MÅLEN?

Adaptivt

Ja på ÄFO nivå

Hänsyn till t ex predation

Anpassning till önskvärd utveckling Mer data = bättre precision

Nej på ÄSO nivå

Omöjligt anpassa avskjutning under planperiod

(29)

ÄR VI PÅ VÄG ATT NÅ MÅLEN?

Kostnadseffektivt

Nej

Lst tar 40 % till egen administration

Antalet registreringar minskat med 80 %

Markägarsidans inflytande stärks

Ja

”Omsorg om skogen” dominerar ÄFO plan ÄFO planen styr avskjutningen

Utslagsrösten används

References

Related documents

Därför bör rörelser inom och genom Västra Sörhaga underlättas för både boende och passerande.. En ny länk mellan Stadsskogen och Nolhaga, samt någon aktivitet som kompletterar

För de företag som haft kontakt med kommunen angående tillstånd, tillsyn eller kontroll och svarat på i vilken utsträckning de instämmer i påståendet ”Jag upplever att

De miljöer som idag går att koppla till municipalsamhällena i Lilla Edet och Stenstorp har dock inte uppmärksammats ur den aspekten vare sig i hembygdslitteratur eller

Det utgör ett stöd för de samverkansavtal som tecknas mellan varje kommun och Västra Götalandsregionen om den lokala ungdomsmottagningen.. Borås regionen rekommenderar

I Vision Västra Götaland finns målsättningen att utjämna skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika delar av regionen, men den här rapporten visar tydligt att Sjuhärad,

I tabellen redovisas andelen mycket viktigt och raderna är rangordnade efter kolumnen för hela Västra Götaland.. Procentbasen utgörs av de som svarat på

Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning Summa procent Balansmått 2002 Balansmått 2001 Balansmått 2000 Balansmått

pam Fredman är rektor vid Göteborgs universitet, roland andersson ordförande (s) i regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen, lennart nilsson docent i offentlig förvaltning