Psykologi 14.3.2007
1. Diskutera utgående från exempel som anknyter till studierna på gymnasiet hurdan en god inlärningsmiljö är.
Uppgiften förutsätter att skribenten behandlar inlärning utifrån egna erfarenheter och ger goda
möjligheter till en bred syn på inlärning. Skribenten kan välja att granska studiemiljön utifrån de sociala- (relationer mellan elever och lärare, inflytande av skolkamrater), psykologiska- (motivation, stämning, jagkompetens, inlärningsstrategi) eller de fysiska (estetik, trivsel, ergonomi) förutsättningarna.
Skribenten kan också påpeka vikten av en öppen inlärningsmiljö. All inlärning sker inte i klassrummet utan gymnasiestuderanden förväntas inhämta kunskap från dagstidningar, föreläsningar som är öppna för allmänheten, tv-program med mera. Studerandenas förmåga att klara av studentexamen och fortsatta högskolestudier kan påverkas av studiemiljön på gymnasiet och av lärarkårens erfarenhet och professionalitet.
För 1 – 3 poäng krävs några exempel på hur gymnasiet kan vara en bra inlärningsmiljö. Tre poäng ges ifall skribenten har lyckats knyta samman exemplen med psykologisk kunskap. Någon särskild helhet behöver inte behandlas utan exemplen kan vara fristående.
För 4 – 6 poäng krävs en mer systematisk behandling av faktorer som påverkar inlärningsmiljön positivt. Faktorerna presenteras konsekvent genom att granskas exempelvis utifrån
inlärningsmotivation, utvecklade inlärningsstrategier, elevcentrering eller utvärdering.
2. Vilken betydelse har leken i barnets utveckling?
För den här uppgiften erbjuder alla bokserier mängder av material. Lek är den verksamhet som är viktigast för barn under skolåldern då det gäller utveckling av intellektuella, emotionella, sociala och motoriska färdigheter. Enligt Vygotskij är lek ett modellexempel på kreativitet ur vilken all annan verksamhet har sitt ursprung.
Lek utvecklar barnets tankeförmåga genom att föremål ges symboliskt värde vilket kan utvecklas till allt mer komplicerade former och motsvarar ett slags abstrakt tänkande. Lek utvecklar barnets psyke, eftersom den utvecklar barnets relationer till andra människor, föremål och sig själv. Samtidigt lär sig barn att behandla olika händelsekedjor, orsakssammanhang, handlingsprinciper och levnadskonst.
Vuxnas deltagande i leken innebär att barnet får modeller för lekarna och genom att läsa sagor och samtala möjliggörs en utvidgning av barnets värld och utvecklingsriktning genom exempelvis inlärd empati.
Skribenten kan använda sig av flera olika vinklar i sitt svar, exempelvis fysisk, social, psykisk, kognitiv, emotionell eller motorisk.
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten ger några korrekta synpunkter på lek och barnets psykiska utveckling. En granskning av utvecklingens delområden bör finnas med i svaret.
För 4 – 6 poäng krävs att skribenten tydligt beskriver lekens inverkan på utvecklingen och inte bara är en beskrivning av barns lekar och olika grupper av dessa. Skribenten kan betona lekens betydelse för den intellektuella utvecklingen (symbolfunktionen), för utveckling av sociala färdigheter (tagning av roller) eller växande sociala känslor (att bli entusiastiska tillsammans eller den negativa känslan av att bli lämnad utanför). I ett utmärkt svar kan skribenten också reflektera över störningar i utvecklingens gång (aggressioner, tillbakadragenhet) eller lekens terapeutiska inverkan (att leka bort rädslor). För höga poäng krävs inte att allt detta finns med men det krävs att några av dem behandlats på ett insiktsfullt och mångsidigt sätt.
3. I figuren nedan åskådliggörs en tvärsnittsundersökning och en longitudinell undersökning. Jämför dessa två forskningsuppläggningar med avseende på deras styrkor och svagheter i utvecklingspsykologisk forskning.
Genom longitudinella och tvärsnittsstudier får vi mer kunskap i utvecklingspsykologi.
Tvärsnittsstudier:
under ett studietillfälle samlas material om ett särskilt fenomen vid en särskild given tidpunkt stora grupper individer kan undersökas rätt snabbt
metoden ger goda resultat på sådana fenomen som redan är ganska väl förstådda metoden ger en rätt bra överskådlig bild av exempelvis en utvald åldersgrupp
nackdelen med metoden är att den inte ger information om utvecklingsprocesser eller orsakssammanhang
Longitudinella studier:
ger utmärkt information om utvecklingspsykologiska processer
i analyser är det möjligt att relatera varje deltagares verksamhet till hennes tidigare erfarenheter och kunskaper vilka kan utgöra grunden för analysen i studien
ger detaljerad kunskap om deltagarnas tillväxt- och utvecklingsprocesser samt om de faktorer som påverkar dessa
kräver stora ekonomiska resurser
kan räcka längre än en enskild forskares karriär och förutsätter samarbete
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten kan ge en allmän definition av longitudinell studie och
tvärsnittstudie samt ge några exempel på för- och nackdelar med valet av studiemetod. Exempelvis ekonomiska faktorer, validitet, mångsidighet och pålitlighet.
För 4 – 6 poäng krävs att skribenten har en bredare förståelse av longitudinella och tvärsnittsstudier.
Skribenten kan exempelvis beskriva hur insamlingen av information går till eller ge exempel på vad man kan undersöka för fenomen.
Skribenten kan också ge exempel på studier som gjorts (ex. Liisa Keltikangas-Järvinens och Lea Pulkkinens longitudinella studier).
Skribenten kan också utvärdera metodernas svagheter och styrkor på ett grundligt sätt med hjälp av exempel.
4. Många färdigheter, såsom idrott av olika slag, att spela ett instrument, köra bil eller dansa, är komplexa och innebär att man utför många saker samtidigt. Välj ut och presentera en fritidsaktivitet eller vardaglig färdighet som kräver att man gör flera saker samtidigt. Analysera med stöd av psykologisk kunskap hur och på vilka grunder en mästare eller person som har kommit långt klarar av dessa uppgifter betydligt bättre än en nybörjare.
Frågan hör samman med kognitiv psykologi. Centrala teman som hör samman med frågan är delad uppmärksamhet och expertkunskap. Frågan förutsätter att dessa teman granskas utifrån ett exempel som skribenten väljer fritt. Enbart teoretisk kunskap ger inte höga poäng eftersom uppgiften förutsätter att kunskapen kan tillämpas med hjälp av exemplen.
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten behandlar expertkunskap och delad uppmärksamhet ytligt. De valda exemplen måste vara lämpliga för frågeställningen. Det krävs inte att skribenten belyser delad uppmärksamhet med hjälp av forskningsresultat utan det räcker att problematiken förståtts på ett ungefär. Expertkunskap beskrivs utifrån vardagliga exempel.
För 4 – 6 poäng krävs att delad uppmärksamhet beskrivs mångsidigt och utifrån teoretisk kunskap samt belyses med ett välvalt exempel. Kunskap utifrån kognitiv neurovetenskap innebär en särskild förtjänst men förutsätts inte. För de högre poängen krävs att teoretisk kunskap och forskningsresultat tillämpas på ett kvalitativt sätt på den egna hobbyn eller vardagsförmågan.
5. Förklara utgående från psykologisk kunskap hur den sociala och den kulturella miljön inverkar på hur vi reglerar och uttrycker våra känslor.
Det här är en intressant men utmanande uppgift. Den sociala och kulturella omgivningen innebär mikro-, meso-, och makromiljöerna, det vill säga familjen, bostadsområdet/skolan och kulturutbudet.
Detta innebär en viss frihet för skribenten eftersom hon får välja fritt vad hon vill koncentrera sig på.
Känsloreglering hör samman med de psykiska processer som sköter om hur individen reglerar sina känslor. De här processerna grundläggs och inlärs redan under de första levnadsåren under inflytande av den vuxnes omvårdnad med konsekvenser för livet. Känslouttryck hör samman med växelverkan mellan individer. Känslornas centrala uppgift är kommunikativ, det vill säga att stöda och reglera växelverkan mellan individer. I växelverkan mellan nära individer finns det utrymme för starka känslouttryck medan många sociala situationer förutsätter känslokontroll och tillåter inte att känslor uttrycks öppet.
Också om känslor upplevs på liknande sätt runt om i världen påverkar kulturen hur de uttrycks. I olika kulturer tillåts olika känslouttryck. Också temperamentet påverkar känslouttryckens styrka.
För 1 – 3 poäng krävs att några av de sociala faktorerna och kulturfaktorerna beaktats. Sociala faktorer kan exempelvis vara familjens anknytningsrelationer och olika anknytningsmodellers betydelse . Kulturella faktorer innebär exempelvis individuella och kollektiva kulturer och deras olika påverkan på känsloreglering och uttryck av känslor. Skribenten nämner känsloreglering och ger några exempel.
För 4 – 6 poäng krävs mångsidigare reflektion kring reglering av och uttryck för känslor. Exempelvis kan skribenten berätta om känslornas universella karaktär och vad det innebär att känslor är medfödda.
Känsloregleringens betydelse för mental hälsa. Några träffande exempel och belysning ur ett teoretiskt perspektiv ger höga poäng.
6. De ungas yrkesval är förknippat med många problem och frågor som måste lösas. Välj ett av följande begrepp och granska en ung persons yrkesvalssituation ur den
synvinkeln:
tro på sin förmåga att klara sig motivkonflikter
självuppfattning.
I uppgiften betonas att uppgiften avgränsas till ett begrepp. Skribenten kan använda de andra
synvinklarna i sitt svar ifall den valda synvinkeln behöver den utvidgningen. Däremot räknas det som ett fel ifall skribenten svarar utifrån alla tre synvinklar.
Överlevnadsförväntningar är beräkningar om hur olika handlingsalternativ lyckas. Unga brukar sätta mål som överensstämmer med deras förväntningar på vad de klarar av. I bakgrunden finns individens tidigare erfarenhet och mot den projiceras förväntningarna på att lyckas. Individens upplevelse av den egna jagkompetensen påverkar förväntningarna. Förväntningarna blir större då kompetensen blir större.
Motivkonflikter uppkommer då individens verksamhet påverkas av sinsemellan motsatta behov eller mål. Individen vill kanske snabbt ha pengar men också möjligast hög lön. Eller också finns det två möjligheter som är likvärdiga för individen men hon måste välja den ena. Exempelvis ifall hon ska välja utbildning kan det finnas två yrken som intresserar lika mycket. I sådana situationer kan individen skjuta upp beslutet, göra en kompromiss eller låta ödet avgöra. Alla sådana beslut kräver psykiska ansträngningar och kan vara mycket påfrestande.
Med jaguppfattning avses individens uppfattning om sig själv och den egna kompetensen samt utvecklingsmöjligheter. Här kan skribenten behandla frågor om hur man uppfattar ett yrke vara
förenbart med den egna identiteten samt också uppfattningar om hur man klarar av ett särskilt yrke, har man de förutsättningar som yrket kräver.
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten definierar det valda begreppet och ger några synpunkter på hur begreppet påverkar valet av karriär. Begreppet står som utgångspunkt för några exempel som hör samman med valet av karriär.
För 4 – 6 poäng krävs att skribenten på ett mångsidigt sätt reflekterar hur det valda begreppet påverkar den ungas val av yrkesbana. Skribenten räknar inte bara upp faktorer utan för samman psykologisk kunskap till ett enhetligt svar. Skribenten reflekterar också över problem och frågor som måste lösas.
Till ett svar av hög kvalitet hör också att skribenten ger insiktsfulla exempel.
7. Nedan följer ett sammandrag av en artikel som behandlar mobbning och våld i skolan.
Bedöm på basis av texten och annan psykologisk kunskap hur bra man med hjälp av följande metoder kan hantera och förebygga mobbning i skolan:
a) man håller tyst om saken (3 p.) b) de som mobbar bestraffas. (3 p.)
Uppgiften förutsätter att det givna materialet förstås och kan tillämpas. Ur texten kommer det fram några centrala faktorer som man borde ta i beaktande i svaret:
tidig intervention kan vara effektivare än senare
det finns ingen patentlösning för prevention och behandling av skolmobbning skolan behöver en egen plan för hur mobbning igenkänns och förebyggs
förebyggande och behandling av mobbning förutsätter ofta samarbete mellan flera olika instanser
intervention som enbart behandlar ett fåtal elever är sällan effektiv. Mobbning är vanligen hela skolans problem.
förebyggande åtgärder är av stor betydelse.
skolmobbning förknippas med kulturella, sociala och socialpsykologiska kontexter och därför behöver både vården och det förebyggande arbetet ta dessa i beaktande genom exempelvis diskussioner om värdegrund
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten ger ett konsekvent svar som tar i beaktande de nämnda faktorerna.
Skribenten kan kritisera de givna förslagen på lösningar, straff och att tiga. Skribenten kan också använda den bifogade texten som motivering på varför förslagen inte fungerar.
För 4 – 6 poäng krävs att skribenten visar på förmåga till att använda psykologisk kunskap. Lösryckt socialpsykologisk kunskap ger inga poäng utan det teoretiska måste bindas samman med a) och b).
Skribenten måste hålla svaret strikt till frågan och får inte lockas till att behandla frågor som
mobbningens följder för den mentala hälsan ifall det inte knutits samma direkt med frågeställningen.
Skribenten kan också behandla inlärning utifrån behavioristisk synvinkel på inlärning eftersom straff och tigande kan ses som behavioristiska metoder.
Kulturpsykologiska faktorer som kan behandlas är exempelvis hur tigande angående svåra teman kan upprätthålla beteendet medan en diskussion kring dessa teman gör dem synligare.
8. Samhälleligt och mänskligt angelägen forskning är påfallande ofta etiskt känslig.
Forskaren Harry Harlow kunde med hjälp av experimentella studier av apor påvisa att nära relationer är livsviktiga och att kvaliteten på dem är avgörande för den fortsatta sexuella, emotionella och sociala utvecklingen. I testserien behandlades apungar illa, och på grund av denna behandling blev ungarna rädda och ångestfyllda. Resultatet av en total social isolering var svåra störningar i känslolivet och de sociala färdigheterna.
Diskutera de forskningsetiska problemen med sådana experiment.
I läroböckerna behandlas Harlow ganska ytligt och därför är skribenten tvungen att ta till kunskap som hon fått från andra källor. Det är särskilt Harlows experiment skribenten ska granska etiskt men också andra experiment som har betydelse för uppgiften kan granskas.
Harlow behandlade apungar mycket grymt. Han undersökte hur grym behandling påverkar apungar genom att bland annat isolera dem i ett rum med bara en öppning i taket. Apungarna blev deprimerade och apatiska. Harlow slutade inte här utan tvingade dessa aphonor till förökning för att se hur de skötte sina avkommor. Resultatet blev att honorna behandlade ungarna mycket dåligt och till och med dödade dem.
Harry Harlows grymma beteende förklarades delvis utifrån hans privata problem, bland annat en skilsmässa, psykiska problem, alkoholism med mera. Djurskyddsrörelsen under 1970-talet var en reaktion mot just dessa grymma djurförsök.
För 1 – 3 poäng krävs en etisk bedömning av Harlows experiment.
För 4 – 6 poäng krävs att de etiska problem som hör samman med forskning som har stor samhällelig och mänsklig betydelse granskas djupare.
+9. På vilka grunder kan man påstå att hjärnan och de psykiska funktionerna står i samband med varandra?
Frågan är bred och det finns mycket forskningsmaterial inom kognitiv psykologi, neuropsykologi, psykofysiologi, motivations- och emotionsforskningen. Frågans form styr till att tänka särskilt över det centrala nervsystemets betydelse , men eftersom det autonoma nervsystemet och regleringen av den hormonella verksamheten delvis sker i hjärnan kan också dessa fenomen behandlas. Till de psykiska funktionerna räknas observation, uppmärksamhet, minne, språkliga funktioner,
problemlösningsförmåga, motivation, emotion, vakenhet och medvetenhet. Sambandet mellan hjärnan och de psykiska funktionerna är undersökt både bland djur och bland människor, vilket innebär att det i svaret kan ingå en beskrivning av experiment.
I svaret kan följande behandlas:
1) Hjärnans utveckling under barndomen korrelerar med utvecklingen av psykiska funktioner 2) Verksamhet kan lokaliseras i hjärnan:
Patienter med hjärnskador och neurologiska skador Afasi – språkliga processer, lateralisering
Agnosi – gestaltning, lateralisering Phineas Gage – reglering av känslor
Alzheimers sjukdom och skador på hippocampus – minnet Hjärnskanning
Olika slag av kognitiva funktioner aktiverar olika hjärnområden
Sinnesmodaliteter kan lokaliseras till ena områden på hjärnan (syn, hörsel, känsel) 3)Transmittorämnena
Störningar i transmittorfunktionen hör samman med mental ohälsa (exempelvis serotonin och depression eller dopamin och schitsofreni)
4) Hormoner
Stress – kortisol, adrenalin
Mat – hypothalamus registrerar blodsockernivån
Sexualitet – det autonoma nervsystemet, könshormoner Aggressivitet – testosteron, adrenalin
5) Emotioner
Rädsla – amygdala
Reglering av det autonoma nervsystemet – hypothalamus Det limbiska systemet
6) Sömn och vakenhet
Det retikulära systemet/hjärnnätet – reglering av vakenhet Sömnrytm och rytm i vakenhet – hypothalamus, hjärnbarken
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten nämner några grundläggande fakta om hur hjärnans och de psykiska funktionernas verksamhet hör samman.
För 4 – 6 poäng krävs att svaret innehåller många grunder för sambandet mellan hjärnan och de psykiska funktionerna.
För 7 – 9 poäng krävs ett omfattande och konsekvent svar. Skribenten har uppmärksammat fenomen på såväl makronivå (hjärnskador) som mikronivå (transmittorämnen). Psykiska funktioner är också brett förstådda (gestaltning, kognitiva funktioner, emotioner). Skribenten visar klart att hon förstått betydelsen av centrala neuropsykologiska funktioner (exempelvis lateralisering och plasticitet).
+10. Viljans frihet är en omdiskuterad fråga i vardagen i filosofin och psykologin. Diskutera med stöd i psykologin vilka psykologiska faktorer som begränsar och vilka som främjar individens frihet att välja.
Frågan är till en del ämnesöverskridande och skribenten kan ta upp filosofiska teman vid sidan av de psykologiska. Frihet hör samman med etik. Det västliga rättsystemet kan döma kriminella till psykiatrisk vård mot brottslingens vilja, ifall rätten dömer henne som psykotisk under tiden för brottet.
Inom psykologin har viljan behandlats främst inom den psykoanalytiska inriktningen där begäret är ett av diskussionsämnena. Begäret grundar sig på drifterna och reglerar psykets dynamik där överjagets gränsdragande roll är av betydelse. Vilja hör till den målmedvetna verksamheten och därför kan även motivpsykologi tas upp.
Andra riktingar som är aktuella för temat är:
utvecklingspsykologi – betydelsen av barnets kognitiva och emotionella utveckling, betydelsen av den tidiga och även senare livsskedens relationer, exempelvis anknytningsrelationen
neuropsykologi och neurovetenskap – hjärnans utveckling i samband med utvecklingspsykologi, hjärnskador, sjudomar och störningar
kognitiv psykologi – intelligens, förmåga att förstå och gestalta saker, inlärning (psykopater kan vara intelligenta men ändå handla moraliskt fel)
personlighetspsykologi – skillnader mellan individer och grunderna för dessa, exempelvis temperament
emotioner, exempelvis hur starka emotioner påverkar viljan
den mentala hälsans psykologi (inverkan av psykiska störningar, terapi kan öka friheten att välja ifall självmedvetenhet ökar och tvångsmässigt beteende avtar i styrka
socialpsykologi och kulturella faktorer – hur kultur och grupper inverkar på friheten att välja, exempelvis grupptryck
I svaret ska både faktorer som begränsar och de som ökar friheten att välja behandlas även om de naturligtvis hör samman. Det är lättare att hitta faktorer som begränsar friheten och skribenten kan komma upp till höga poäng genom att mest koncentrera sig på dessa ifall svaret är väl uppbyggt.
För 1 – 3 poäng krävs att skribenten behandlat några faktorer. Svaret behöver inte vara särskilt bra uppbyggt eller grunda sig på psykologisk teoretisk kunskap.
För 4 – 6 poäng krävs att svaret innehåller mera psykologisk fakta och forskningsbaserad kunskap.
För 7 – 9 poäng krävs en ämnesöverskridande hållning där skribenten visar att hon förstått temats problematik och kunnat reflektera över det på ett passande sätt. Svaret innehåller också mångsidig teoretisk och empirisk kunskap från flera av psykologins områden.
