Å r s r e d o v i s n i n g
2012
sPArBAnKssTÄMMA
med sparbankens huvudmän hålles på ivetofta sparbank i Bromölla tisdagen den 23 april kl 18.30.
inneHÅLL
vd:s kommentarer 1
Förvaltningsberättelse 2 Fem år i sammandrag 4 resultaträkning 7 Balansräkning 8
eget kapital 9
Kassaflödesanalys 10 noter till de finansiella rapporterna 11 revisionsberättelse 42 Företagsstyrning 43 Huvudmän, styrelse mm 44
Kommunikation via vår hemsida Vår hemsida på internet är mycket välbe- sökt av både våra egna kunder och andra bankers kunder. I en undersökning som vi gjort tillsammans med ett utomstående företag har våra besökare gett oss klart bäst betyg i Sverige. Att hålla en hemsida aktuell och intressant kräver mycket efter- tanke och arbetstid. Men med ett sådant omdöme som vi fått känns det stimuleran- de att fortsätta med detta arbete.
Nya kontaktvägar
För några år sedan trodde nog de flesta att kommunikationen med våra kunder skulle ske via vår hemsida. Men förutom denna har det visat sig att speciellt ungdomar inte har tid att öppna sin dator utan använder telefonen för de flesta ändamålen. Därför har vi börjat med information via facebook för att nå denna kundgrupp på ett för dem enkelt sätt. Eftersom mobilbanken, appar för Bromöllakortet, e-kort, Mobilt BankID och Swish finns för både Iphone och An- droid gäller det för oss att vara med i ut- vecklingen. En spännande framtid…
Kontanternas tid förbi?
Redan i förra årets VD-kommentar nämnde jag att kontant- hantering kommer att upphöra på många banker. Detta har besannats under året men vår fullservice innebär att vi ännu inte har planer på att bli kontantlösa. Dock märker vi att kon- tanthanteringen minskar och vi måste inrätta vår verksamhet efter detta och även tänka på de säkerhetsrisker vi utsätter oss för om det skulle bli så att vi inom sparbanksvärlden blir den enda bankgrupp som förser samhället med kontanter.
I en tid med kort- och internetbaserad ekonomisk framtid är sparbössetömningarnas tid förbi. Kommer de uppväxande barnen att glädjas lika mycket och förstå innebörden av ett saldo på ett kort, som de alltid gjort åt de sparade mynten och sedlarna i spargrisen?
Service och engagemang
Inom banken har vi alla en serviceanda och ett engagemang för kunders bästa som gynnar oss i många situationer. Nya la- gar och förordningar gör att vi måste hålla en hög kunskapsni- vå och det är till nytta för både oss själva som individer, bankens framtid och kundernas trygghet. Därför tror jag, trots den höga arbetslöshet som finns inom kommunen, att vi kom- mer att få ett bra år 2013 i Ivetofta Sparbank.
Bromölla i mars 2013.
Hans-Åke Olsson Verkställande direktör Fortsatt stabil utveckling
År 2012 fortsatte med den stabila utvecklingen för banken.
Allmänhetens innestående medel hos oss har under året ökat med hela 112 miljoner kronor och uppgår till 1,4 miljarder vid årets slut. Likt förra året är det populärt att placera pengar på våra olika löptider för fasträntekonto, som ger en högre ränta än traditionellt banksparande.
För att stärka vår likviditet har vår strategi under året varit att förmedla utlåningsvolymer till Swedbank Hypotek. Vo- lymökningen av sådana lån uppgår till 83 miljoner kronor och den totala förmedlade volymen till 426 miljoner kronor. Till- sammans med utlåningen i vår egen portfölj har vi en totalt beviljad utlåning till våra kunder på 1,9 miljarder kronor. En stabil utlåning som till största delen gått till boendefinansie- ring. Det visar vilken nyttig och stabil utvecklingsmotor Ive- tofta Sparbank är i vårt samhälle.
Bankens affärsvolym, det vi förvaltar åt våra kunder, har ökat med 220 miljoner kronor och uppgår nu till nästan 4,3 miljarder. Vår lönsamhet är god och vi lyckas hålla förlusterna på våra kreditengagemang på en låg nivå.
Det är inte lätt att nå upp till 2011 års resultat, som var det bästa i bankens historia. Trots att resultatet under året minskade med 663 tusen kronor är det glädjande att det upp- gick till 19,8 miljoner kronor. Orsakerna till minskningen går att finna i bland annat den högre kostnaden för fasträntekon- ton, något lägre intjäning på lån förmedlade till hypotek samt konkursen i Panaxia, som vi kostnadsfört till 1,7 miljoner kro- nor. Om vi under kommande år får någon utdelning i konkur- sen kommer denna att påverka kommande resultat i positiv riktning, men det är inget vi vågar ha någon uppfattning om i dagsläget.
VD:s kommentarer
Hans-Åke Olsson, verkställande direktör för Ivetofta Sparbank i Bromölla.
1 2 3 4 5
Redovisning för verksamhetsåret 2012
Styrelsen för Ivetofta Sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2012, sparbankens 108:e verksamhetsår.
Allmänt om verksamheten
Ivetofta Sparbank i Bromölla bildades 1905 och bankens verksamhetsområde är Bromölla kommun. Bankens verksam- het bedrivs via två kontor, huvudkontoret i Bromölla samt av- delningskontoret i Näsum. Dessutom möter banken sina kunder via andra mötesplatser såsom Internet och telefon.
Bankens affärsidé är ”att vara en självständig fullservice- bank med bas i Bromölla kommun. Genom hög kompetens, behovsanpassade produkter och tjänster samt korta besluts- vägar bidrar vi till ekonomisk utveckling och skapar långsik- tig trygghet för våra kunder. Genom uthållig lönsamhet kan vi vara delaktiga i en positiv samhällsutveckling”.
Som sparbank har vi möjlighet att bidra till utveckling inom vårt verksamhetsområde. Sparbanksidén att låta ban- kens vinst gå tillbaka till bygden och de människor och fö- retag som verkar i den, gäller i högsta grad inom Ivetofta Sparbank. Genom att stödja föreningsliv, erbjuda kreditgiv- ning till lokala företags investeringar och ge information om vardagsekonomi till barn och ungdomar arbetar banken för en positiv utveckling för Bromölla med omnejd.
Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning
Personal och utveckling
Banken anser att det är viktigt att vara en attraktiv arbets- givare som ska behålla, rekrytera och utveckla kompeten- ta medarbetare. Medarbetarnas kompetens är en av de viktigaste faktorerna för framgångsrika kundmöten och banken genomför löpande kompetenshöjande insatser.
Resultat
Rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 19.752 tkr (20.415 tkr). Räntemarginalen blev 1,92% (2,04%) och räntenettot, skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor, har minskat med 3,3%, från 40.051 tkr till 38.732 tkr. Räntenettot belastas med avgift för insätt- ningsgarantin med 1.116 tkr (1.115 tkr) samt kostnad för stabilitetsavgift med 556 tkr (561 tkr). Bankens aktieinne- hav i Swedbank gav under året en utdelning på 2.045 tkr (1.248 tkr).
Affärsvolym, tkr 2012 2011
Utlåning till allmänheten, inkl. garantier 1 484 166 1 517 679
Förmedlad utlåning, i huvudsak Swedbank Hypotek AB 426 363 343 374
Inlåning från allmänheten 1 445 364 1 332 959
Swedbank Robur AB, förmedlade placeringar 526 115 485 048
Övriga 369 403 352 354
Total affärsvolym 4 251 411 4 031 414
Bankens affärsvolym ökade under året med ca 220 mkr vilket motsvarar en ökning på 5,5%.
Förvaltningsberättelse
Affärsvolym, 4.251 mkr
Inlåning 1.445
Swedbank Robur
526 Övrigt
370
Utlåning 1.484
Swedbank Hypotek 426
Banken har under hösten 2012 drabbats av kostnader på 1,7 mkr på grund av konkursen i Panaxia AB. Banken föl- jer konkursutredarnas arbete men har i nuläget ingen in- formation om eventuell utdelning. Bankens reserveringar och konstaterade kreditförluster uppgår till 2.041 tkr (2.226 tkr), en kreditförlustnivå på 0,1%.
Inlåning
Sparbankens inlåning från allmänheten har ökat med 112.405 tkr, från 1.332.959 tkr till 1.445.364 tkr, vilket motsvarar en ökning på 8,4%. Under året gottgjordes all- mänheten räntor med 23.624 tkr.
Utlåning
Sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid 2012 års utgång till 1.462.419 tkr mot 1.495.437 tkr vid 2011 års slut, vilket motsvarar en minskning med 33.018 tkr eller 2,2%. Minskningen går i linje med bankens stra- tegi att vikta över utlåning till Swedbank Hypotek för att förbättra bankens likviditet. Under 2012 har den förmedla- de volymen till Swedbank Hypotek ökat med 82.989 tkr.
Likviditet
Sparbanken har försäkrat sig om en kreditlimit hos Swed- bank AB. Krediten uppgår till 300 mkr och låg vid årsskiftet outnyttjad. Ytterligare information om likviditetssituationen finns i kassaflödesanalysen på sidan 7 och not 3 Finansiella risker under rubriken Likviditetsrisk.
Finansiella instrument och riskhantering
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel- la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning och den övriga finansverksamheten. Under not 2 Redovis- ningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad information om hur bankens finansiella instrument redovi- sas och hur de risker som finns hanteras.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår under rubriken ”Ledande befattnings- havares ersättningar” i not 10 Allmänna administrations- kostnader.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
Banken eftersträvar alltid en nära relation med både pri- vat- och företagskunder. Genom den kontakten skapar vi förutsättningar för att tillsammans hitta möjligheter till ömsesidigt goda affärer samt tidigt identifiera och tillsam- mans hitta lösningar vid ekonomiska svårigheter.
Banken och bankens personal fortsätter arbetet med att ytterligare stärka banden med våra befintliga kunder samti- digt som vi söker nya affärsmöjligheter. Resultatet före kreditförluster för 2013 beräknas uppgå till 24-26 mkr.
In- och utlåning 2003-2012, mkr 1500
1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Utlåning Inlåning
Fem år i sammandrag, nyckeltal
2012 2011 2010 2009 2008
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr 4 251 4 031 4 038 3 740 3 395
förändring under året, % 5,5 -0,2 8,0 10,2 2,1
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade
reserver i % av balansomslutningen 13,6 12,0 11,0 12,1 11,0
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav 2,3 2,1 1,9 2,0 2,1
Primärkapitalrelation
Primärkapital/Kapitalkrav 2,2 2,1 1,9 2,0 2,1
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenettoi % av MO 2,2 2,3 2,1 2,2 2,6
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym 1,2 1,3 1,1 1,3 1,1
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,5 0,5 0,4 0,5 0,3
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av
genomsnittligt eget kapital 6,4 7,3 5,5 7,0 3,8
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,57 0,56 0,64 0,61 0,76
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,61 0,60 0,67 0,65 0,76 Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av
osäkra fordringar brutto 28 25 26 26 15
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning
till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 1,4 1,2 0,9 0,8 1,1
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut
(exkl banker) 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 20 21 21 19 21
Antal kontor 2 2 2 2 2
Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr
2012 2011 2010 2009 2008
Resultaträkning
Räntenetto 38 732 40 051 33 748 33 189 35 345
Provisioner, netto 10 136 9 880 8 922 7 964 7 333
Nettoresultat av finansiella transaktioner 51 39 -357 5 293 -8 284
Övriga intäkter 2 134 1 312 91 44 2 056
Summa intäkter 51 053 51 282 42 404 46 490 36 450 Allmänna administrationskostnader -25 070 -24 374 -22 992 -23 107 -22 560
Övriga kostnader[1] -4 190 -4 267 -4 183 -5 220 -5 250
Kreditförluster -2 041 -2 226 -1 089 -2 049 79
Summa kostnader -31 301 -30 867 -28 264 -30 376 -27 731
Rörelseresultat 19 752 20 415 14 140 16 114 8 719
Bokslutsdispositioner -3 855 765 765 -114 -668
Skatter -3 651 -5 257 -4 078 -3 125 -4 023
Årets resultat 12 246 15 923 10 827 12 875 4 028
Balansräkning
Kassa 5 510 12 794 8 400 6 907 12 190
Utlåning till kreditinstitut 82 383 142 089 187 104 2 548 1 410
Utlåning till allmänheten 1 471 412 1 503 518 1 509 221 1 411 963 1 354 565 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 146 349 44 729 30 000 0 0
Aktier och andelar 49 757 35 322 37 466 29 199 19 222
Materiella tillgångar 24 770 26 420 25 982 27 482 30 118
Övriga tillgångar 7 564 8 196 18 537 17 449 12 285
Summa tillgångar 1 787 745 1 773 068 1 816 710 1 495 548 1 429 790
Skulder till kreditinstitut 75 954 205 597 300 413 70 388 137 072
Inlåning från allmänheten 1 445 364 1 332 959 1 299 815 1 225 799 1 107 859
Övriga skulder 16 578 16 109 11 670 13 724 22 944
Avsättningar för pensioner m m 4 632 4 632 4 150 4 255 3 703
Summa skulder och avsättningar 1 542 528 1 559 297 1 616 048 1 314 166 1 271 578
Obeskattade reserver 5 687 1 832 2 597 3 362 3 248
Eget kapital 239 530 211 939 198 065 178 020 154 964
Summa skulder, avsättningar
och eget kapital 1 787 745 1 773 068 1 816 710 1 495 548 1 429 790
[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Årets resultat enligt
balansräkningen utgör, tkr. 12 246 Styrelsen föreslår att detta belopp
disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden 12 246
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora expo- neringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapi- talkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operati- va risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlig- het med sparbankens interna kapitalutvärderingspoli- cy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,27 (föregåendes års kapi- taltäckningskvot 2,11). Kapitalbasen uppgår efter före- slagen vinstdisposition till 193 310 tkr (177 460 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 85 054 tkr (84 267 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapi- taltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapi- tal såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balans- räkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst
Reservfond 2003-2012, mkr
220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Resultaträkning, tkr
1 januari - 31 december
Not 2012 2011
Ränteintäkter 67 948 69 134
Räntekostnader -29 216 -29 083
Räntenetto 4 38 732 40 051
Erhållna utdelningar 5 2 090 1 283
Provisionsintäkter 6 14 188 14 146
Provisionskostnader 7 -4 052 -4 266
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 51 39
Övriga rörelseintäkter 9 44 29
Summa rörelseintäkter 51 053 51 282
Allmänna administrationskostnader 10 -25 070 -24 374
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -1 731 -1 726
Övriga rörelsekostnader 11 -2 459 -2 541
Summa kostnader före kreditförluster -29 260 -28 641 Resultat före kreditförluster 21 793 22 641
Kreditförluster, netto 12 -2 041 -2 226
Rörelseresultat 19 752 20 415
Bokslutsdispositioner 13 -3 855 765
Skatt på årets resultat 14 -3 651 -5 257
Årets resultat 12 246 15 923
Rapport över totalresultat, tkr
1 januari - 31 december
2012 2011
Årets resultat 12 246 15 923
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella
tillgångar som kan säljas 15 345 -2 049
Årets övrigt totalresultat 15 345 -2 049
Årets totalresultat 27 591 13 874
Balansräkning, tkr
Per den 31 december
Not 2012 2011
Tillgångar
Kassa 5 510 12 794
Utlåning till kreditinstitut 15 82 383 142 089
Utlåning till allmänheten 16 1 462 419 1 495 437
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 16 8 993 8 081 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 17 146 349 44 729
Aktier och andelar 18 49 757 35 322
Materiella tillgångar 19
- Inventarier 1 668 2 782
- Byggnader och mark 23 102 23 638
Övriga tillgångar 14, 20 2 969 5 019
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 4 595 3 177
Summa tillgångar 1 787 745 1 773 068
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 22 75 954 205 597
Inlåning från allmänheten 23 1 445 364 1 332 959
Övriga skulder 14, 24 5 099 5 696
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 11 479 10 413 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 4 632 4 632 Summa skulder och avsättningar 1 542 528 1 559 297
Obeskattade reserver 27 5 687 1 832
Eget kapital
Reservfond 195 174 179 251
Fond för verkligt värde 32 110 16 765
Årets resultat 12 246 15 923
Summa eget kapital 28 239 530 211 939 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 787 745 1 773 068
Poster inom linjen
Ställda säkerheter för egna skulder Inga Inga
Ansvarsförbindelser 29 21 747 22 242
- Garantier 21 747 22 242
Åtaganden 30 57 188 70 289
- Övriga Åtaganden 57 188 70 289
Rapport över förändringar i eget kapital, tkr
Fond för Årets Totalt eget
2011 Reservfond verkligt värde resultat kapital
Ingående eget kapital 2011-01-01 168 424 18 814 10 827 198 065
Årets resultat 0 0 15 923 15 923
Årets övrigt totalresultat 0 -2 049 0 -2 049
Årets totalresultat 0 -2 049 15 923 13 874
Vinstdisposition 10 827 0 -10 827 0
Utgående eget kapital 2011-12-31 179 251 16 765 15 923 211 939
Fond för Årets Totalt eget
2012 Reservfond verkligt värde resultat kapital
Ingående eget kapital 2012-01-01 179 251 16 765 15 923 211 939
Årets resultat 0 0 12 246 12 246
Årets övrigt totalresultat 0 15 345 0 15 345
Årets totalresultat 0 15 345 12 246 27 591
Vinstdisposition 15 923 0 -15 923 0
Utgående eget kapital 2012-12-31 195 174 32 110 12 246 239 530
Kassaflödesanalys, tkr
1 januari - 31 december 2012-12-31 2011-12-31
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+) 19 752 20 415
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Av-/nedskrivningar (+) 1 731 1 726
Kreditförluster (+) 2 041 2 226
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -17 -1
Betald inkomstskatt (-) -3 651 -5 257
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital 19 856 19 109 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) 30 065 3 477 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 112 405 33 145 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -129 643 -94 816
Förändring av övriga tillgångar (+/-) 325 10 342
Förändring av övriga skulder (+/-) 499 4 890
Kassaflöde från den löpande verksamheten 33 507 -23 853 Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 152 10
Investering i finansiella tillgångar (-) -100 569 -9 981
Förvärv av kapitalförsäkring (-) 0 -4 632
Förvärv av materiella tillgångar (-) -80 -2 165
Kassaflöde från investeringsverksamheten -100 497 -16 768
Årets kassaflöde -66 990 -40 621
Likvida medel vid årets början 154 883 195 504
Likvida medel vid årets slut (not 32) 87 893 154 883
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 5 510 12 794
Utlåning till kreditinstitut 82 383 142 089
Summa enligt balansräkningen 87 893 154 883
Noter till de finansiella rapporterna
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Ivetofta Sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 31, Bromölla.
2 Redovisningsprinciper
ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings re- kommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för till- lämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredo- visningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan re- dovisning och beskattning skall tillämpas.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av sty- relsen den 11 mars 2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 23 april 2013.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tilläm- pats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff- ningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisa- de till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiel- la tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde till- lämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella in- strument klassificerade som finansiella tillgångar eller fi- nansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samt- liga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmas- te tusental.
BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lag- begränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör be- dömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skul- der som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verk- liga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och be- dömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period änd- ringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Trans- aktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktions- dagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER, SAMT UTDELNING
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivränte- metoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det re- dovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall perio- diserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i ef- fektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabat- ter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resul- taträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värde- ras till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivrän- temetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats
som tillgängliga för försäljning
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som vär- deras till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkrings-
instrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner (se nedan) - Kostnader för insättningsgaranti och stabilitetsavgift.
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Er- hållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fast- ställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag.
PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkom- sten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sanno- likt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigstäl- landegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlit- ligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgif- ter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden suc- cessiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som re- dovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställan- degrad på balansdagen.
Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utför- da tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effek- tivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter.
Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet el- ler annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjäns- terna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att fa- ciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisio- ner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättning- ar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också in- begriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året in- tjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provi- sioner för köp av värdepapper för kunds räkning, avise- ringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
PROVISIONSKOSTNADER
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clea- ring och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC.
Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Netto- resultat av finansiella transaktioner består av:
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument)
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas - Valutakursförändringar.
ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS- KOSTNADER
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkost- nader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunika- tions-, rese- och representationskostnader samt kassadiffe- renser.
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplös- ningar av obeskattade reserver.
SKATTER
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då un- derliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat el- ler i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas av- seende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssi- dan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och andra räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leve- rantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans- räkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från ba- lansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finan- siell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att
det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobe- lopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balans- räkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till lån- tagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förut- om för derivat och de instrument som tillhör kategorin fi- nansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resul- taträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassifice- ras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte in- strumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjlighe- ter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisnings- tillfället såsom beskrivs nedan.
Derivat
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte till- lämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkning- en och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas vär- deförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels an- dra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att place- ra i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Fi- nansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultat- räkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiel- la instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resul- tatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara be- talningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Ut- låning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Öv- riga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet an- skaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffnings- tidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finan- siella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kate- gori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka re- dovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på rän- tebärande instrument i enlighet med effektivräntemeto- den i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostna- der ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verk- ligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att in- strumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av till- gången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiel- la skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisnings- tillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår spar- bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsin- strument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultat- räkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex le- verantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värde- ras till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ur- sprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhål- lit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföl- jande värderingen redovisas skulden för den finansiella ga- rantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtill- gångar och det belopp som ursprungligen redovisades ef- ter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodise- ringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
LÅNELÖFTEN
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden.
För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som spar- banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsre- dovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkring- en effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdoku- mentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkrings- redovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatin- strumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de eko- nomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administra-
tiva merarbete som säkringsredovisning innebär.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräk- ningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkon- traktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över re- sultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning till- lämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på deri- vatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:
1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring)
Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
a. risken för förändring i verkligt värde på grund av för- ändringar i swapräntan
b. risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verk- ligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräk- ningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Ris- ken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovis- ning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Net- toresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealise- rade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och ränte- kuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäk- terna.
För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att låne- fordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förvänta- de ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaf- fade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.
Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationer- na genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en juste-
ring av värdet på det säkrade beloppet med den beräkna- de förändringen i verkligt värde på en separat rad i balans- räkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit ef- fektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsre- lationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rät- linjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.
METODER FÖR BESTÄMNING AV VERKLIGT VÄRDE
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan till- lägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid an- skaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handla- re, mäklare, branschorganisation, företag som tillhanda- håller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder be- stäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. Instru- ment som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposten Aktier och andelar. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Aktier och räntebärande värdepapper
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivat- instrument beräknas (I) med referens till finansiella instru- ment som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen ge- nomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (II) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskon- terade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömning- en. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbase- rad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffnings- värdet i de fall när ett tillförlitligt värde ej kan fastställas.
Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Fö- retaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i
någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade ak- tier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillför- litligt sätt uppgår till 794 tkr (929 tkr).
KREDITFÖRLUSTER OCH
NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell till- gång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa för- lusthändelser har en inverkan på de uppskattade framti- da kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefat- tar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller
juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i
fråga på grund av finansiella svårigheter.
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjlig- heten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydan- de eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskill- naden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektiv- ränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovi- sas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet ef- ter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskon- terade värdet av framtida kassaflöden, redovisas föränd- ringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del
som ökningen inte beror på om ny bedömning av de för- väntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av för- väntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga låne- villkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårig- heter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevill- koren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter om- strukturering förväntas återbetalas i enlighet med de om- förhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov före- ligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparban- ken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar förse- nade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, in- komstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvär- deringen av kundens kreditvärdighet som ingår som en in- tegrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårig- heter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgång- ar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till för- fall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Till- gångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskriv- ning belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaff- ningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdened- gången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdened- gång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklas- sificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskriv- ningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en hän- delse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassifi- cerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidi- gare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultat- räkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara kon- staterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskatt- ning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisa- de bortskrivningar redovisas som en minskning av kredit- förluster på resultatraden Kreditförluster netto.
IANSPRÅKTAGEN PANT
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument.
Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för vär- dering av finansiella instrument. Övertagen egendom re- dovisas under samma tillgångspost som egendom av mot- svarande slag som förvärvats på annat sätt.
Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kost- nader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under öv- riga rörelsekostnader.
MATERIELLA TILLGÅNGAR Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekono- miska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett till- förlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstill- gång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller av- yttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången.
Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller ut- rangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan för- säljningspriset och tillgångens redovisade värde med av- drag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasade tillgångar
Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för opera- tionell leasing. Operationell leasing innebär att leasingav- giften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto er- lagts som leasingavgift under året.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma fö- retaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande ut- gift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utby- ten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent till- skapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, el- ler delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nytt- jandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggnings-
tillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnad, rörelsefastighet i Bromölla se nedan - byggnad, rörelsefastighet i Näsum se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5-10 år - inventarier, verktyg och installationer 5-10 år
Rörelsefastigheten i Bromölla
Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnader- na består emellertid av flera komponenter vars nyttjande- perioder varierar.
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10 - 100 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnaden.
- Stomme 100 år
- Stomkompletteringar, innerväggar m.m. 30 år - Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 20 år - Installationer; tele/data, armaturer m.m. 15 år - Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 30 år - Inre ytskikt, golvbeläggning, maskinell
utrustning m.m. 15 år
Rörelsefastigheten i Näsum
Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redo- visningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika av- skrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i för- hållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att till- lämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överens- stämmer med det skatterättsliga avdraget.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas rest- värden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGAR
Nedskrivningsprövning
De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. I årets bokslut har inget behov av nedskrivning bedömts föreligga.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänste- pensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparin- stitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgifts- bestämd pension en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig el- ler informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till an- ställdas tjänstgöring under innevarande period och tidiga- re.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som an- nan plan för ersättningar efter avslutad anställning än av- giftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställ- da har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort be- dömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensions- plan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbe- stämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till av- giftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultat- räkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier be- talas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Pensionsavsättning
Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensio- nerna i särskilt avtal utfäst att anställd kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om den ytterligare ersättning än den som den kollektivav- talade pensionsförmånen då ger. Denna del är säkrad ge- nom kapitalförsäkring.
AVSÄTTNINGAR
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets stor- lek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller infor- mell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en till- förlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befint-
liga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i ti- den betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar ge- nom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella mark- nadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är till- lämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möj- ligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel- la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruk- tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till sty- relsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.
Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regel- bundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga pro- cesser skapar sparbanken förutsättningar för en god risk- kontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
KREDITRISK
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kom- mer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga
att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finan- siella garantier för att garantera en tredje parts betalnings- fullgörande till innehavaren av den finansiella garantin.
Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämn- da fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande trans- aktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparban- kens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruk- tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditde- legationer.
I sparbankens kreditgivning eftersträvas högt uppställ- da mål avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedöm- ningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparban- kens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsför- måga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparban- ken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappers- portfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmäs- siga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdig- het. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser bero- ende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betal- ningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalnings- problem hos kredittagarna och en åtföljande snabb hand- läggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automa- tik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
