Ekebyhovs förskola 2007-05-07 Björkuddsvägen 98
170 31 Ekerö
Grön Flagg
Rapport
Ekebyhovs förskola
Av; Tina Sundström Therese Mattisson
Innehållsförteckning
Syfte ... 3
Grön flagg ... 3
Bakgrund ... 3
Organisation ... 3
Metod ... 4
Genomförande ... 4
Friskvård... 4
Förbättring av utomhusmiljön ... 5
Förbättring av arbetsmiljön ... 6
Kostmedvetenhet ... 7
Kamratskap... 7
Resultat... 8
Slutsats och diskussion... 8
Syfte
Syftet med Grön Flagg för Ekebyhovs förskola, är att synliggöra miljöarbetet som pågår tillsammans med barn och vuxna. Vår förhoppning är att barn, tillsammans med personal ska få ökad förståelse och intresse för livsstil och hälsa.
Grön flagg
Grön Flagg är en miljöutmärkning som är anpassad för förskola och skola. Den gröna flaggan är det synliga beviset på att förskolan prioriterar handlingsinriktat miljöarbete. Miljöprojektet innebär att man i den dagliga verksamheten arbetar med miljön tillsammans med barnen.
Grön Flagg är den svenska grenen av en internationell miljöutmärkning, som leds av FEE (Foundation for Environmental Education).
Bakgrund
Förskolan har under lång tid diskuterat miljöfrågor och för två år sedan växte ett intresse fram hos barn och personal att aktivt arbeta med miljöfrågor. Således togs beslut år 2004 att
påbörja arbetet med Grön Flagg. Under hösten år 2004 påbörjades miljöprojektet och
förskolan valde att arbeta med temat Kretslopp. Förskolan erhöll miljöcertifiering Grön Flagg våren 2006.
För att fortsätta vårt miljöarbete på förskolan bestämdes det att utveckla projektet inom området livsstil och hälsa. Detta arbete påbörjades under hösten 2006.
När förskolan satte målen var det viktigt att anpassa målen efter barnens ålder och utveckling.
Förskolan anser också att det är viktigt att målen är hållbara även i den framtida verksamheten där barnen lär sig ta ansvar för sin miljö och hälsa.
Nedan redovisas en rapport om vårt arbete samt hur vi uppnått fastställda mål.
Organisation
Ekebyhovs förskola ligger i Ekerö kommun. Den yttre miljön kring förskolan erbjuder skogsutflykter och uteverksamhet. I dag finns det samarbete med friluftsfrämjandet, där barnen är med i Mulle- och Knyttegrupper. De yngre barnen har egna skogsutflykter
tillsammans med personal. Förskolan förlägger en stor del av verksamheten ute och det finns ett stort intresse bland barn och vuxna för att utemiljön ska vara lärorik och lustfull.
Ekebyhovs förskola består av sex avdelningar:
• Gläntan (1-3 år), 14 barn och 3 pedagoger
• Kotten (1-4 år), 12 barn och 4 pedagoger
• Minimum (1-3 år), 15 barn och 4 pedagoger
• Västan (3-6 år), 15 barn och 5 pedagoger, resursgrupp
• Stubben (3-6 år), 21 barn och 3 pedagoger
• Östan (3-6 år), 22 barn och 3 pedagoger
Förskolan har en enhetschef som har ansvar för två förskolor: Ekebyhovs förskola och Gustavalunds förskola. Organisationen har en administratör och en kökschef.
Metod
Under hösten 2004 bildades en miljögrupp på förskolan. I gruppen ingår en ansvarig pedagog på varje avdelning samt en verksamhetschef. Utöver miljögruppen ingår Gunilla Tovatt som är mentor och politiker i Ekerö kommun
Miljögruppen träffas varje månad och diskuterar miljöarbetet samt vilka framsteg som har gjorts. Vidare diskuteras hur man har gått tillväga praktiskt och pedagogiskt i varje barngrupp.
Gruppen har även diskuterat eventuella svårigheter och lösningar vid genomförandet av miljöarbetet.
Miljöarbetet har genomförts successivt och miljögruppens roll har varit att förankra beslut, driva projektet framåt och ta vara på den kreativitet och kunskap som finns både bland barn och vuxna i organisationen.
Samarbetet mellan de olika avdelningarna har varit viktig under projektets gång. Det tvärfunktionella samarbetet har inneburit att pedagogerna har kompletterat varandra, skapat möjlighet till helhetssyn och gemensamt drivit arbetet framåt.
Miljöarbetet har varit anpassat efter barnens ålder och utvecklingsstadium. Eftersom förskolan vill ge barnen positiva upplevelser av miljöengagemang, har barnen uppmuntrats hjälpa till i arbetet vilket skett olika mycket beroende på intresse och ålder.
Genomförande
Vid genomförandet av miljöarbetet har det varit viktigt att synliggöra arbete inom livsstil och hälsa. Förskolan satte upp följande delmål/aktiviteter inom ramen för temat:
• Friskvård
• Förbättring av utomhusmiljö
• Förbättring av arbetsmiljö
• Kostmedvetenhet
• Kamratstöd
Friskvård
När vi började arbeta med friskvård på förskolan var det viktigt att barnen skulle tycka det var kul och lustfyllt att röra på sig. En pedagog på förskolan har god erfarenhet av barngympa med Friskis och Svettis och därför beslutades att vi skulle prova deras rörelseprogram.
Vi bjöd in Heda Wallin, instruktör från Friskis och Svettis, som introducerade ”Mini Röris”
för pedagogerna. Mini Röris är ett gymnastikprogram som är anpassat för yngre barn och där barnen får öva balans, rytmik, hopp m.m. till fartfylld musik.
Varje avdelning köpte in ett Friskis och Svettis paket där Mini Röris CD skiva och plansch som visar passets rörelser, ingick. Därefter introducerades Mini Röris för barnen och detta
rörelsepass har visat sig vara mycket uppskattat hos de flesta barnen som följer med i rörelserna efter ålder och utveckling.
Under våren har vi gympat tillsammans ute på gården. Detta resulterade till att vi var tvungna att köpa in en större musikanläggning för att musiken skulle höras ute på gården. Musiken är en stor källa till rörelseglädje och barnen tycker det är kul med den nya musikanläggningen.
Vi avslutar vårt gymnastikpass med en lugn avslappning för att barnen ska lära känna skillnad på att vara aktiv och att vara avslappnad. Några barn behöver stöttas med att vara avslappnad och vi märket ju mer vi övar på att slappna av, desto skönare tycker barnen att det är.
Varje fredag samlas förskolan för gemensam sångstund. De yngre barnen träffas gemensamt på framsidan av gården och de äldre barnen träffas på baksidan av gården. Vi har valt att dela upp barnen åldersmässig eftersom det är lättare att anpassa samlingen efter barnens ålder samt p.g.a. att förskolan har utökats till sex avdelningar.
Vi har under projektets gång valt att ha olika rörelsesånger som tema under denna sångstund.
Både barn och pedagoger har varit mer aktiva under dessa aktiviteter. Vi tror att barnen upplever mer delaktighet och lustfylldhet av att få röra kroppen samtidigt som man sjunger eller spelar.
Under februari månad arrangerades Blåbärsloppet för barn mellan 3-6 år vid Ekebyhovs slott på Ekerö. Barn och pedagoger sprang eller gick en runda tillsammans. Efter målgång så bjöds det på varm blåbärsoppa och därefter delades det ut diplom för alla som deltog.
Blåbärsloppet var uppskattat av både barn, föräldrar och pedagoger. Vår förhoppning är att detta ska bli en tradition på förskolan. Vi valde att barnen skulle få gå eller springa under loppet för att alla skulle kunna delta under lustfyllda former och efter egen förmåga.
Förbättring av utomhusmiljön
När vi påbörjade vårt arbete med förbättring av utomhusmiljön, var ett av våra mål att bygga en hinderbana tillsammans med barnen. Vi började med ett studiebesök på Gröna lunds förskola där man har byggt hinderbana tidigare. Detta blev en inspirationskälla till vårt arbete.
Under våren har vi planerat och byggt vår bana som består av bl.a. bildäck, traktordäck, balansstockar och tunnlar. Barnen har varit med och byggt den och tyckt att det har varit skoj att få hjälpa till. Vår tanke är att så småningom även fylla på med nya hinder, buskar och blomdekorationer runt omkring. Tyvärr har vår hinderbana inte fått vara ifred på helgerna.
Både bildäck och traktordäck har flyttats på och rullats ner ifrånbanan.
Tanken med hinderbanan är att barnen själva ska stimuleras att öva sin grovmotorik under lekens former. Här uppmuntras barnen till att öva att hoppa, krypa, balansera och ta sig från start till mål.
Just nu sker det ingen spontan lek vid hinderbanan. Vi ska ha en invigning av banan under förskolans dag (15/5) och hoppas att det ska göra den mer intressant. Efter invigningen
kommer vi pedagoger tillsammans med barnen att leka och ha aktiviteter i och kring banan för att göra den mer attraktiv.
Vi har köpt in fotbollsmål under året och ställt dem på baksidan av gården. Syftet är att introducera bollspel, stärka samhörighet och förstå regler. Från början var inte intresset så stort hos barnen. När vi pedagoger började aktivt delta i spelet så tyckte barnen att det var spännande och roligt. Idag spelar barnen själva fotboll varje dag och har väldigt kul tillsammans.
En annan aktivitet som är på gång är våra nyinköpta klätterhandtag som ska sättas upp på en vägg. Detta för att ge barnen ännu en möjlighet att våga utmana sig själva, samtidigt som de övar smidighet och balans på ett roligt sätt.
Förbättring av arbetsmiljön
Ett stort problem inom förskolan är den höga ljudnivån som förekommer i inomhusmiljön. En hög och långvarig ljudnivå påverkar barn och pedagoger på ett negativt sätt. Om vi utsätts för ett långvarigt buller så kan det ge upphov till hörselskador, stress och högt blodtryck. Vi tycker därför att det är viktigt att försöka reducera bullernivån inom vår förskola.
För att försöka minska ljudnivån på avdelningarna har vi köpt in vaxdukar till borden vilket har dämpat ljudet avsevärt. Några avdelningar har tassar på bord och stolar och har även hängt upp olika textiler som ska fånga upp ljudet.
Vi strävar efter att dela in barnen i små grupper för att stimulera lugna lekar och vid på- och avklädning går barnen in några åt gången för att bullernivån ska minska. Detta ger även möjligheter till utvecklande samtal både mellan barn och mellan barn och pedagoger.
Barn och pedagoger har tillsammans diskuterat varför det är viktigt att tänka på att inte skrika inomhus och försöka prata med varandra i en normal samtalston. Att minska ljudnivån på förskolan är en lång process och genom att medvetet och kontinuerligt föra en diskussion med barnen kommer vi långsamt att kunna förändra vår inomhusmiljö.
I skogen har barnen bl.a. fått prova att lyssna efter olika sorters ljud och hur de upplever dem.
En del barn hör bara bilar (buller) medan andra barn hör fågelsång, vind och rasslande löv.
Det är viktigt att barnen lär sig reflektera vad som är buller och på vilket sätt de kan påverka sin egen bullermiljö.
Kunskap om hygien bland barn och pedagoger är viktigt för att reducera olika smittkällor.
God handhygien både bland barn och pedagoger är viktig på förskolan, där handtvättsställ med flytande tvål och engångshanddukar finns på varje avdelning. Vid blöjbyten används engångsunderlägg och god hygien beaktas vid varje blöjbyte. En del av personalen har genomgått en hygienutbildning som hölls av en sjuksköterska från Smittskyddsinstitutet. Där gick man bl.a. igenom att det var bra att använda engångshanddukar, engångsunderlägg på skötbord och att ha god handhygien.
Vi anser att det är viktigt att skapa rutiner och kunskap både bland barn och vuxna om god hygien. Vi strävar efter att aktivt prata med barnen om hygien. Vidare sätta t.ex. bilder upp vid toaletten som visar att man ska tvätta händerna med tvål och vatten efter toalettbesök. Det brukar alltid finnas en pedagog som hjälper barnen vid toalettbesök och påminner dem om god handhygien.
Kostmedvetenhet
Rätt kost och motion gör att våra kroppar mår bra och vi orkar mer. I vårt arbete med att göra barnen medvetna om hur kosten påverkar hur vi mår är det viktigt att försöka få dem att våga smaka, prova och äta mer grönsaker och frukter.
Det första steget var att få barnen att vara lite nyfikna och intresserade av frukt och grönsaker.
De äldre barnen har utforskat vad som händer med kroppen när vi äter frukt/grönsaker och var de odlas och hur de växer osv. De yngre barnen har arbetat med sagor och sånger om frukt och grönsaker.
Vid samling får alla barn smaka olika frukter/grönsaker. Några avdelningar äter sallad innan den varma maten för att stimulera till att äta mer grönsaker. Dessa avdelningar upplever ofta att salladstallrikarna tar slut för att barnen är hungriga innan lunch. Detta visar att man gärna äter grönsakerna.
Barnen har fått arbeta skapande i olika material såsom saltdeg, kollage och färg. Under tiden har vi diskuterat med de äldre barnen om vitaminer, mineraler, färg, form, smak och ursprung.
Några avdelningar har även intervjuat barnen om varför det är nyttigt med grönsaker.
Några avdelningar har varit till affären tillsammans med barnen för att titta på och handla exotiska frukter till en fruktsallad som de sedan gick hem och gjorde till mellanmål. Leken
”fruktsallad” har lekts vid ett flertal tillfällen och är populär bland barnen.
Barnen har även fått rita och berätta om vad de äter till frukost och varför det är viktigt med en bra start på morgonen. Barnen har på detta sätt blivit mer medvetna om att äta en bra frukost.
Marie, vår kokerska, har deltagit på våra möten och delat med sig av sina kunskaper på olika sätt.
Kamratskap
Kamratskap och kamratstöd har förskolan arbetat väldigt aktivt med på samtliga avdelningar.
Pedagogerna stöttar aktivt barnen med att vara bra kompisar genom att medvetet föra en diskussion om hur man är en bra kompis. I våra diskussioner tillsammans med barnen får barnen själva komma med olika förslag om hur man ska lösa olika situationer.
Avdelningar med de yngre barnen eller barn som har behov av särskilt stöd visar pedagogerna konkret hur man tar kontakt med sin kompis på ett positivt sätt. De yngre barnen har bl.a. ritat sina egna händer i kompishjärta, för att påminna om att alla är kompisar med varandra.
Vi har genomfört intervjuer med barnen om hur de tycker en bra kompis ska vara och vad en kompis är duktig på. Detta för att barnen ska bli medvetna om hur viktigt det är att se
varandras positiva egenskaper och bli påminda om att visa hänsyn.
Några avdelningar har arbetat med bilder som uttrycker olika känslor. Vid olika situationer kan barnet få stöd av bilderna att sätta ord på sina känslor. Det finns också utrymme för barnen att komma med egna lösningar på den uppkomna situationen. Pedagogerna spelar också teater om kamratstöd. Detta är mycket uppskattat av barnen och det brukar bli många skratt när barnen känner igen sig i olika situationer.
Vi tycker det är viktigt att visa hänsyn och respekt för varandra och försöker ha ett nära samarbete med både barn, föräldrar och pedagoger. Vi arbetar i olika forum i vår kontakt med föräldrar och kamratstöd. Vi strävar efter att kontinuerligt informera föräldrar om barnet och dess kamratskap och försöker få föräldrarna att aktivt delta i stöd av kamratskap.
Resultat
Miljöprojektet ”Grön Flagg” har inneburit att samtliga avdelningar på förskolan har arbetat med ett gemensamt projekt där man har utvecklat arbetet tillsammans. Alla avdelningar har varit delaktiga och drivit projektet olika långt. Pedagogerna som arbetar med de yngre barnen tycker ibland att det är svårt att anpassa miljöarbetet till deras nivå och mognad. Detta
resulterar till att ibland känner de sig mindre delaktiga kring de olika målen.
Projektet har även inneburit ett utökat samarbete mellan barnen på de olika avdelningarna.
Barnen har med sitt stora engagemang bidragit till att en diskussion har startat om
kostmedvetenhet och vikten av att röra sig exempelvis att gå till förskolan istället för att ta bilen eller äta en bra frukost för att orka med dagen.
Slutsats och diskussion
Vi började arbeta med ”Grön flagg” under hösten 2004. När vi påbörjade vårt miljöarbete var en del pedagoger tveksamma till projektet. Idag har det blivit en naturlig del av verksamheten och vårt miljöarbete fungerar som en röd tråd på förskolan.
I vårt fortsatta arbete med ”Grön Flagg” kommer både tema kretslopp och livsstil och hälsa vara en del av den vardagliga verksamheten. Barnen tycker fortfarande att det är spännande med att prova olika grönsaker/frukt, spela fotboll eller deltaga i Mini Röris. Vi upplever också att tema Kretslopp som var vårt förra tema är en naturlig del av vår verksamhet och de större barnen sorterar gärna vårt avfall, matar våra kompostmaskar eller upptäcker solrosfältet.
Samarbetet har varit en hörnsten i projektet för både barn, pedagoger och föräldrar. Alla barn och pedagoger har bidragit med sin kompetens inom sitt område.
Förskolan har diskuterat att man varje år ska byta ut deltagarna i miljögruppen. Detta för att gruppen ska bli dynamisk och att samtliga pedagoger känner sig delaktiga i arbetet.
När vi påbörjade vårt arbete med ”Grön flagg” ansåg vi att det var viktigt att starta i ett lugnt tempo för att alla skulle känna sig trygga och delaktiga i projektet. Nu när projektet är
integrerat i verksamheten tycker vi att det vore bra med en kick-off start i början av terminen.
Detta för att det fortsatta arbetet ska komma igång fortare och processen ska bli mer dynamisk över hela året.
På avdelningarna med de yngre barnen upplever pedagogerna att det är svårt att ta ner miljöarbetet på deras nivå. Här är det viktigt att småbarnavdelningarna ökar sitt samarbete
med varandra, utbyter idéer och erfarenheter så att miljöarbetet blir också en naturlig del av dess verksamhet.
Föräldrarna är positiva till att förskolan synliggör och arbetar strukturerat med miljön. Detta visar bl.a. resultat av vår årliga kvalitetsundersökning, där förskolan får mycket höga betyg sedan vi började med projektet Grön Flagg. De flesta barn och pedagoger är engagerade och tycker det är väldigt spännande arbete.
Vår förhoppning med tema Livsstil och hälsa är att barnen ska få positiva upplevelser av sin kropp, hälsa och miljö och även framtiden tycka att det är intressant att engagera sig i dessa frågor.
