Arkeologi vid Putsegården

17  Download (0)

Full text

(1)

Arkeologi vid Putsegården

NY 1/Internnummer 199 | Lundby socken | Boplats

Utredning och förundersökning | Göteborgs kommun

Ulf Ragnesten

(2)

IssN 1651-7636

© Göteborgs stadsmuseum 2014 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTeBorG www.stadsmuseum.goteborg.se reDAkTIoN else-Britt Filipsson Ulf ragnesten Tom Wennberg oMsLAGeTs GrAFIskA ForM

Mimmi Andersson omslag:

Arkeolog Tom Wennberg framför ett undersökningsschakt vid Putsegården ToPoGrAFIskA oCH ekoNoMIskA kArTAN

© Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 kArTor FrÅN sTADsBYGGNADskoNToreTs DATABAs

(3)

Våren 2014 gjordes en arkeologisk utredning som berörde området för Putsegår- den. sammanlagt grävdes fem schakt med maskin. I schakt 3-5 påträffades ett spar- samt flintmaterial som med stor sannolikhet var omrört eller möjligen påfört. Flin- tan bestod av enstaka kärnor och övrig flinta. Även en skrapa påträffades. I schakt 2 framkom slaggskållor och träkol. Denna yta bedömdes vara en fornlämning. Den kom senare att förundersökas – ett resultat som även beskrivs i denna rapport. en- staka anläggningar hittades då. resultatet blev att dessa anläggningar bedömdes ha samband med smide och härrörde från medeltid eller historiskt tid. Det bör ha legat en smedja på platsen, men dess byggnadslämningar fanns inte kvar.

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

Länsstyrelsens beslut nr: 431-37427-2013 (utr), 431-18451-2014 (fu)

GsM dnr 1833/13 (utr), 995/14 (fu)

Uppdragsgivare: Länsstyrelsen (utr) och etikhus AB (fu) Läge: kyrkbyn 27/7 och 27:8, Lundby socken,

Göteborgs kommun (figur 1-2)

koordinater: e: 144 816, N: 6 399 316 (sWereF 99 12 00) Grävningsorsak: Husbyggnation

Grävningsinstitution: Göteborgs stadsmuseum

Datum för undersökning i fält: 2014-04-01 (utr), 2014-09-01--09-02

Undersökt yta: 2700 m2 (extensivt utr), 40 m2 (intensivt utr), 2940 m2 (extensivt fu), 75 m2 (intensivt fu)

Antal arkeologtimmar i fält: 16 (utr), 32 (fu) Antal maskintimmar: 8 (utr), 16 (fu)

Platsledare: Tom Wennberg (utr), Ulf ragnesten (fu) Övriga deltagare i fält: Andreas Morner Åhman (fu)

GsMA nr: 140007 (utr), 140025 (fu)

TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ

området för den arkeologiska utredningen och förundersökningen bestod av en gräs- och bergssluttning nordväst om Lundby gamla kyrka. På den norra delen av utredningsområdet låg de äldre husen som tillhörde Putsegården (figur 3). Runt- omkring gården fanns trädgård och hårdgjorda ytor. Huvuddelen av trädgården låg

(4)

Figur 1. Platsen för utredningen och förundersökningen vid Putsegården på södra Hisingen.

(5)

Figur 2. Platsens läge på fastighetskartan. skala 1:20 000.

(6)

söder om husen. Putsegården är en del av Lundby kyrkby där kyrka, skolhus och andra byggnader ingår. Byn har anor från förhistorisk tid. Den nuvarande kyrkan uppfördes på 1300-talet. Putsegården, som ligger i norra kanten av byn och som är den äldsta, är en helt kringbyggd gårdsanläggning med 1700-talskaraktär (Lönnroth med flera 1999 s 358 ff). Den södra delen av utredningsområdet bestod av en ber- gig västssluttning, en mindre gräsyta samt en parkeringsplats. Förundersökningen som kom att följa inom en del av utredningsområdet gjordes på parkeringsplatsen och på den mindre gräsytan.

Det aktuella området är beläget söder om fornlämning Lundby 104, ett gravfält samt Lundby 105, en rest sten och väster om Lundby gamla kyrka, med medeltida anor. Fornlämningarna Lundby 104 och 105 har nyligen undersökts och visat sig vara från äldre och yngre järnålder (Nyqvist och rudd 2010 samt rolöf 2010). ett litet stycke söder om Putsegården ligger fornlämningarna Lundby 203 och 336.

Den förstnämnda delundersöktes 1976 (Arvidsson 1977) och 2001 (Nieminen 2001) och var en stenåldersboplats samt rester av en gårdsplats från historisk tid.

Den sistnämnda fornlämningen visade sig utgöras av boplatslämningar från brons- och järnålder (Hallberg 2005). Fornlämningsområdet sannegårdsmonumentet, med lämningar från äldre järnålder i form av boplats och gravar, ligger ytterligare något Figur 3. Närmast i bild ses kyrkogården vid Lundby gamla kyrka. Där bakom ligger Putsegårdens röda byggnader. Foto mot nordväst.

(7)

längre söderut. Hela landskapet där Putsegården ingår utgörs av en grus- och berg- ås som går i nord-sydlig riktning och som mynnar i en dalgång ned mot eriksberg i söder. Denna dalgång är ett gammalt grustag, som på ytan innehållit ett flertal boplats- och gravlämningar, en del av dem undersökta redan i slutet på 1800-talet.

DEN ARKEOLOGISKA UTREDNINGEN

Vid utredningen grävdes fem schakt. De fördelades på grävbara ytor söder om husen vid Putsegården (figur 4).

Figur 4. schakten markerade inom utredningsområdet (svartstreckad linje). Den nya fornlämningen (Int nr 199) markerad med rödstreckad linje.

(8)

s1: Innehöll endast modernt fylle med blocksten, plank, betong, lera, järnskrot och annat.

s2: Under 0,1 m tjock matjord fanns sandigt grus ned till 0,5 m. Därunder var gul- brun silt. I schaktet påträffades en anläggning under matjorden (A1). Den var cirka 1 m stor och innehöll kol, järnslagg och små järnkulor från smide. Anläggningen ansågs utgöra del av en fornlämning och kom att få beteckningen Int nr 199. (Figur 5) s3: Bestod av 0,3 m matjord och därunder 0,1 m tjockt grått grus med sten. I schaktet påträffades yngre rödgods och flintgods med tryckdekor (Willow och Flytande blått).

s4: Innehöll matjord ned till 0,2 m och därunder stenig humus ned till 0,6 m. Under det kom berg. (Figur 6)

s5: Humus 0-0,2 m, därunder omrörd humus ned till 0,7 m. Under det kom berg.

Bland fynden fanns hals till butelj, skärva av flintgods samt ostindiskt porslin (del av skål) förmodligen från tidigt 1800-tal. Övriga fynd bestod av oglacerat yngre rödgods (del av skål med piplerslammad insida). Hela materialet är av tydligt 1800-talskaraktär.

Figur 5. Inmätning av A1 i utredningsschakt 2.

(9)

RESULTAT FRÅN UTREDNINGEN

Den arkeologiska utredningen resulterade i att en ny fornlämning påträffades. Den benämndes Int nr 199 i väntan på Riksanikvarieämbetets officiella benämning.

Fornlämningen utgjordes av en smideshärd som innehöll kol, järnslagg och smi- deskulor. Vid utredningen påträffades enstaka slagna flintor, både vid smideshärden och i schakt nära Putsegården.

Figur 6. Utredningsschakt 4 i trädgården vid Putsegården. I bakgrunden Lundby gamla kyrka. Foto mot sydost.

(10)

FÖRUNDERSÖKNINGEN

en kort tid efter utredningen gjordes en arkeologik förundersökning i syfte att avgränsa fornlämningen och bestämma dess tidsålder, kulturtillhörighet och veten- skapliga potential. Syftet var även att kontrollera om det fanns fler anläggningar som tillhörde smidet på platsen. Därför grävdes fyra schakt med maskin på det vid utredningen markerade fornlämningsområdet (figur 7). Marken kring järnsmides- platsen avbanades och benämndes schakt 1 (s1). (Figur 8)

s1: schaktet grävdes i en svag sluttning intill en sluttande bergskant. Höjdskill- naden mellan schaktets östra och västra del var 1,5 m. Hela schaktets yta var 47 m2.Ytan avbanades och täcktes dels av matjord, dels av skrot och fylle från sentida utfyllnad. Under påfyllnadsmassorna bestod marken av silt och grus. På denna yta påträffades fem anläggningar. De utgjordes av kolfläckar som i de flesta fall även innehöll slaggklumpar och små slaggkulor.

Figur 7. schakt som grävdes vid förundersökningen. I s1 och s2 är påträffade anläggningar

a3

(11)

A1

Utgjordes av en kolfläck som var 0,75 x 0,45 m stor. Den undersöktes och innehöll förutom kol även enstaka slaggbitar. Anläggningen var cirka 0,1 m djup. (Figur 9) Figur 8. Avbaning i schakt 1. Foto mot väster.

Figur 9. Kolfläcken A1 i schakt 1. Foto mot öster.

(12)

A2

Kolfläck som var 1,1 x 0,8 m stor. Vid utgrävning visade den sig vara endast 0,05 m djup. Den var fyndtom.

A3

Rund kolfläck som var 0,6 m i diameter. Vid undersökning visade den sig vara 0,15 m djup. en knytnävstor sten låg i kanten av anläggningen, för övrigt var den fyndtom.

A4

kolrik anläggning 2 x 1,6 m stor i avbaningsytan. I kanterna av anläggningen låg slaggklumpar och små runda slaggkulor. Anläggningen var 0,1 m djup. kolprov inskickades för datering.

Figur 10. Den kolrika smideshärden A4 i schakt 1. Foto mot sydost.

A6

Denna anläggning var en 1,3 x 1,4 m stor grund grop (figur 11). Efter undersökning visade den sig vara 0,1-0,15 m djup. Den innehöll ett femtontal stenar i storleken 0,2 m. Anläggningen innehöll ett flertal små slaggklumpar. Fyllningen mellan ste- narna bestod av gråsvart kolblandad sand.

(13)

s2: Under 0,4 m matjord och fylle fanns en yta med grus. I schaktets västra del fanns en samling knytnävstora stenar och lite järnslagg. enstaka fynd av glas och tegel framkom i schaktet.

s3: schaktet grävdes på parkeringsplatsen vid den nypåträffade fornlämningen (figur 12). Under 0,45 m fylle fanns rivningsmassor från en äldre gård (möjligen 1700-talsmaterial). Detta skrotskikt som innehöll skoläster, glas och trä, var 0,4 m tjockt.

Figur 11. stenar i den gråfärgade anläggningen (A6) i schakt 2. Foto mot väster.

Figur 12. schakt 3 grävdes strax väster om parkeringsplatsen vid fornlämningen. Foto mot norr.

(14)

s4

Vid grävning av detta schakt påträffades en störning i form av två ledningsdrag- ningar. Stratigrafin visade på ett övre skikt av 0,3 m matjord. Därunder fanns fyll- nadsmassor från en äldre bebyggelse, likt det material som påträffades i schakt 3.

FYNDBESKRIVNING, DATERING OCH TOLKNING

Vid den arkeologiska utredningen tillvaratogs inget fyndmaterial. Vid förunder- sökningen insamlades ett antal slagna flintor samt järnslagg. Materialet visas i den efterföljande fyndtabellen.

I schakt 2 påträffades en flintskrapa av gulaktig flinta (figur 13). Den kan inte närmare dateras men hör eventuellt hemma i metalltid.

Närmare 2 kg järnslagg påträffades vid förundersökningen. Mest slagg fram- kom i A6 (figur 14). Slaggen hade ett sådant utseende i form av mindre slaggstyck-

Figur 13. Flintskrapa från schakt 2.

(15)

en och små kulor vilket brukar sättas i samband med smide. Någon produktion av järn är det inte fråga om på denna plats. Det kan förstås ha förekommit på någon annan plats i närheten.

Den mest tydliga smideshärden var A4 som innehöll rikligt med kol. kolet inskickades och gav en datering till medeltid (figur 15). Dateringen visar att smidet på fornlämningen förekommit redan på medeltiden, närmare bestämt på 1300-talet.

Det innebär att verksamheten skulle kunna sättas i samband med den medeltida Lundby gamla kyrka, som anses vara byggd just på 1300-talet, men smidet kan också ha samband med någon reparation på kyrkan eller någon intilliggande bygg- nad.

Atmospheric data from reimer et al (2004);oxCal v3.10 Bronk ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

1200CalAD 1300CalAD 1400CalAD 1500CalAD

Calibrated date 300BP

400BP 500BP 600BP 700BP 800BP

radiocarbon determination

Ua-49607 A4 : 590±30BP

68.2% probability

1310AD (51.2%) 1360AD 1385AD (17.0%) 1405AD 95.4% probability

1290AD (95.4%) 1420AD

Figur 15. 14C-dateringen av kolet i smideshärden A4 i schakt 1.

(16)

ANTIKVARISK BEDÖMNING

Vid förundersökningen framkom intressanta resultat som visar att medeltida smide förekommit på platsen. Slagen flinta visar att man vistats på platsen redan under förhistorisk tid. Den ringa kvantiteten flinta tyder dock på att det inte är fråga om någon stenåldersboplats utan mer en tillfällig vistelse, eventuellt under metalltid.

Fornlämningen kunde begränsas till en mindre aktivitetsyta där smide före- kommit i små härdar. Några andra anläggningar fanns inte och fynd förutom slagg och enstaka flintor fanns ej. Smidet bör ha varit tillfälligt, kanske har det ägt rum i samband med kyrkans byggande eller med reparation av den. Någon ytterligare undersökning anses inte behövas på den aktuella fornlämningen.

Fornlämningen kan sträcka sig utanför de här berörda fastigheterna och i så fall åt sydost. Men då det ligger stora hyreshus där är sannolikheten liten för att en utsträckt fornlämning skulle vara välbevarad.

LITTERATUR

Arvidsson, eva. 1977. Göteborg Lundby 203 kyrkbyn. Boplatsområde stenålder.

Fyndrapporter 1977.

Hallberg, Patrik. 2005. Boplatsspår i Lundby kyrkby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2005:12.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg. Del I. 1999. red. Gudrun Lönn- roth.

Nieminen, Johannes. 2001. Rapport över arkeologisk förundersökning i Göteborgs kommun 2001. Lundby socken. Lundby by - gårdsplats. Göteborgs stadsmuseum.

Arkeologisk arkivrapport 2001:01.

Nyqvist, roger och rudd, Petra. 2010. Lundby 104 och 105. Arkeologisk förunder- sökning i Lundby socken, Göteborgs kommun. rio kulturhistoriska rapporter 88.

rolöf, Magnus. 2010. Fjärrvärme vid Lundby 104. Bohusläns museum rapport 2014:29.

(17)

Schakt Sakord st gr GSMA

Material Beskrivning :

140025

1 S1 Slagg 4 82 Övrigt delvis koppar?

2 S1 Skärva 2 19 Övrigt Rödgods delvis glaserat

3 S1 Slagg 18 413 Järn

4 S2 Avslagsskrapa A 1 12 Flinta

5 S4 Avslag 1 11 Flinta

6 S1, A4 Skärva 1 2 Keramik Rödgods, glaserat

7 S1, A6 Avslag med tillslagningskant 1 6 Flinta

8 S1, A6 Avslag 4 6 Flinta

9 S1, A6 Slagg 27 1424 Järn

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :