Hela denna modul fokuserar på två av de fem förmågor eleverna skall utveckla i teknikämnet:

(1)

Framtid och teknik Mars 2019

https://larportalen.skolverket.se 1 (8)

Teknik – Grundskola åk 7-9

Modul: Teknikens förändring och dess konsekvenser Del 8: Framtid och teknik

Framtid och teknik

Thomas Ginner, Linköpings universitet Inledning

Hela denna modul fokuserar på två av de fem förmågor eleverna skall utveckla i teknikämnet:

• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och

• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Förmågorna är formulerade så att man kan välja att arbeta med både nutid och framtid.

Men att välja bort det historiska perspektivet är dock inte möjligt. Det är inskrivet framför allt i den andra förmågan: att studera ”hur tekniken har förändrats över tid”. Det innebär med nödvändighet ett historiskt perspektiv. Skall man få en uppfattning om den tekniska utvecklingen i vår egen tid och därtill vilja formulera tankar om en framtida utveckling måste man använda sig av ”gamla framtider”. Till skillnad från vår egen, okända framtid går det ju att i efterhand studera hur tidigare generationers ”framtider” faktiskt kom att gestalta sig. Utan att ta hjälp av dessa erfarenheter och mönster är det svårt att förhålla sig till framtiden.

Avsikten med de mönster som presenterats i de tidigare delarna i denna modul är att de skall kunna användas som verktyg för att förstå och diskutera den tekniska utveckling som pågår runt om oss idag. Men att ”värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö” inbjuder också till viktiga frågor och samtal om framtiden.

Idag utgör självklart klimatfrågorna en viktig utgångspunkt för den sortens funderingar – och de aktualiseras snart sagt dagligen. Men det råder långt ifrån alltid enighet om hur problemen skall beskrivas och vilka lösningar som är möjliga. Just därför är det viktigt att skolan tränar eleverna att arbeta med den sortens framtidsfrågor. Här handlar det både om fakta, värderingar, källkritik och att forma egna ståndpunkter, mer eller mindre kvalificerade beroende på bl.a. elevernas ålder och mognad. Att det är ett viktigt område för

teknikundervisningen är givet. Det är vårt sätt att utveckla och använda teknik som skapat många av de problem vi står inför idag och det är med en ”listigare” teknikanvändning många menar att problemen skall lösas.

Men det är långt ifrån enbart klimatfrågan som handlar om teknikanvändning. Den tekniska utvecklingen berör idag i stort sett alla aspekter av våra liv: bostäder, arbetsvillkor, vård, umgängesmönster och mycket mer. En ökad användning av exempelvis robotar och datorer kommer tveklöst att påverka och förändra våra livsvillkor. Hur kan det komma att se ut? Vilka är möjligheterna och vilka är hoten?

(2)

Vetenskap, spådom eller en fråga om att välja

Det som gör det lite speciellt med att ägna sig åt framtiden är således att den

definitionsmässigt inte ägt rum – den är ju alltid på väg att just börja. Det innebär – på gott och ont – att utrymmet för mer eller mindre fantasifulla framtidsbilder är stort. Det kan förstås vara en poäng att låta eleverna använda sin fantasi; att fritt spekulera, önska och forma framtida tekniska lösningar. Men eftersom de timmar som står till förfogande är få finns det skäl att reflektera över hur framtidsdiskussionerna kan struktureras på ett lite mer organiserat sätt. Så kan t.ex. de mönster som beskrivits i de tidigare modulerna utgöra underlag när framtida utvecklingslinjer skall diskuteras. Dessa kan då bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att ”värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.” och att de lättare kan forma olika möjliga alternativ för framtida teknik.

Kunskap och värderingar

Det faktum att framtiden inte ägt rum innebär förstås också att vi inte heller kan ha någon kunskap om den. Ändå uttalar vi oss om den – mer eller mindre seriöst. Hur är det möjligt, vad bygger vi våra uttalanden på?

Ja, för det första kan ju karaktär och djup i dessa uttalanden vara mycket olika; alltifrån våra högst personliga, vardagliga funderingar till mer genomarbetade rapporter från

myndigheter, företag och organisationer. Men också dessa kan skilja sig högst väsentligt åt, t.ex. beroende på vem som är avsändare och vilka syften som styrt författaren.

Men alla dessa olika uttalanden om hur det kommer att bli har en sak gemensamt: de utgår alla – medvetet eller omedvetet – från kunskaper om och erfarenheter av den egna

samtiden och/eller uppfattningar om den historiska utvecklingen. Någon verklig kunskap om själva framtiden kan ju ingen av oss ha.

Det är med hjälp av våra tidigare erfarenheter och kunskaper vi alla förstår vår omvärld och formar tankar och utsagor om vad som väntar. Vi utnyttjar de mönster och erfarenheter vi mött och bär med oss. De utgör en del av vår omvärldsuppfattning.

Men just detta att vi väljer – medvetet eller omedvetet – vilka fakta och erfarenheter vi bygger våra framtidsbilder på innebär att det blir viktigt att reflektera över de värderingar som styr dessa val. Vilken framtid är önskvärd och vilken teknik tycker vi borde utvecklas – eller motarbetas? Här krävs en kombination av fakta och samtal kring värderingsfrågor.

Med ett sådant undervisningsupplägg kan olika framtida tekniska lösningars för- och nackdelar diskuteras. Självklart kommer en sådan diskussion att bestämmas av elevernas ålder. Men de har nio år på sig att successivt öva upp förmågan att analysera och värdera teknik i olika sammanhang.

Hur långt bort ligger framtiden?

En inte alltför djärv gissning är att alla människor funderar på framtiden – på olika sätt och av olika anledningar. Det kan handla om allt från vad som skall hända nästa dag till tankar

(3)

om hur livet kommer att gestalta sig. Att reflektera över framtiden kan nog sägas utgöra en del av människans natur. Fred Polak, en av framtidsstudiernas pionjärer och författare till bästsäljaren The Image of the Future (1973) hävdar att framtiden är en grundläggande

existentiell dimension i våra liv och att samhällsutvecklingen är beroende av både individens och kollektivets framtidsbilder för att överleva. Men intresset för framtiden har av olika skäl tagit sig – och tar sig - skilda uttryck. Framtiden ligger t.ex. olika långt bort beroende på vilken typ av fråga det gäller. Det kan handla om alltifrån val i närtid – ”månadskort eller årskort” – till långsiktiga investeringar av t.ex snabbtåg. Våra skilda livsvillkor spelar också in. Här följer några övergripande, ”storskaliga” exempel på hur människans tidshorisonter är beroende av var, när och hur hon lever sitt liv.

För de jägare och samlare som levde för tiotusentals år sedan handlade det troligen ofta om ett ganska kortsiktigt perspektiv: var kunde man hitta villebråd och användbara växter för sin överlevnad? Men de var medvetna om årstidscykler, himlakropparnas regelbundna rörelser och klimatförändringar – fenomen som säkert spelade en viktig roll och påverkade deras framtidsbilder. Likaså de historier som ofta förekom i myter och berättelser som fördes vidare från generation till generation.

Jordbrukskulturerna började sprida sig över världen för cirka tiotusen år. Med all säkerhet kom böndernas framtidsperspektiv att allt mer skilja sig från jägarnas och samlarnas.

Självklart fanns även här de ”nära” framtidsbilderna kring morgondagen, de närmaste veckorna o.s.v. Men jordbruket kräver planering av sådd och skörd, och är beroende av boskapens livscykler. Detta nya sätt att leva innebar att tidsuppfattningen förändras och framtiden flyttar fram, ”förlängs”. Bonden måste tänka både på kort och lång sikt, i alla fall minst ett år framåt.

Ett tredje exempel skulle kunna vara kapitalismens expansion och industrialiseringens framväxt, med början i England på 1700-talet. Industriägarna hade att ta ställning till investeringar som var tänkta att leva vidare i årtionden framöver: nya maskiner, byggnader och mycket annat. Arbetarnas tidshorisont förändrades kanske inte lika drastiskt. Det gällde ofta nog att se till att överleva – att ha en anställning och hoppas att man själv och de närmaste inte skulle drabbas av omedelbara livshotande sjukdomar eller olyckor. Men också här hittar vi exempel på längre tidsperspektiv, ofta uttryckta i visoner om ett uthärdligare och rättvisare samhälle. Under 1800-talet och senare formuleras många sådana visoner.

Varierande tidsuppfattning

Hur långt bort ligger framtiden idag? Återigen, det varierar förstås beroende på var man befinner sig i tid och rum, vem man är eller vilken organisation eller företag det gäller. I ett globalt perspektiv handlar det för miljoner människor fortfarande om att klara nästa dag, vecka eller månad – och en dröm om ett bättre liv. Inte sällan konkretiseras dessa drömmar också i vår tid i politiska program och handling. Andra har en livssituation som gör det möjligt att tänka och planera betydligt längre fram i tiden och med hyfsade möjligheter och resurser att förverkliga många av sina önskemål.

(4)

Att framtiden ligger olika långt bort för olika människor är naturligtvis också viktigt att påminna sig när man arbetar med den sortens frågor i skolan. För de allra yngsta kan nog begreppet framtid helt sakna innehåll. De tänker och pratar med andra begrepp – alltifrån

”imorgon” till ”miljarders, miljarders år”. Det är inte bara frågan om begreppsanvändning utan det handlar också i hög grad om tidsuppfattning. Det är inte säkert att de tycker att det är någon större tidsskillnad mellan ”på mormors tid” och stenåldern. Och det beror nog i så fall inte på mormor… Det kan lätt sluta i ett slags ”tidsgröt”. Tidsuppfattningen varierar också hos vuxna, men man kan ändå anta att ju äldre vi blir desto mer utvecklad blir den.

De flesta av oss måste planera för morgondagen eller den kommande veckan. Det är ett ganska kortsiktigt perspektiv, men ändå ”framtid”. Men när det gäller t.ex. val av

gymnasieprogram måste horisonten läggas längre bort. Till att börja med handlar det om ett val som bestämmer vad man skall göra de kommande två, tre åren. Men det valet innehåller även överväganden om livet efter skolan: yrkesval, arbetsmarknad och mycket mer. Ju längre bort framtiden ligger desto fler blir valmöjligheterna men också de okända komponenterna. Det handlar i mycket om kvalificerade gissningar och beslut där erfarenhet, egna värderingar, mål och önskningar spelar en avgörande roll.

För offentliga verksamheter som myndigheter och kommuner liksom för företag, stora som små, är det mer komplicerat. Dels skall man planera för den kommande veckans eller månadens logistik, dels bestämma investeringar och satsningar med mycket lång räckvidd – det kan t.ex. gälla bostadsområden, järnvägsprojekt, vägbyggen, nya flygplansmodeller eller nya fabriker. Och då blir det genast både svårare och mer osäkert. När man t.ex. för femton, tjugo år sedan påbörjade och byggde en ny stadsdel var klimathotet ingen faktor man räknade med. Hade man vetat vad man vet idag skulle flera av dessa områden förmodligen aldrig byggts eller byggts på ett annat sätt. Nu måste man ta hänsyn till översvämningsrisker, möjligheten till förnyelsebar energi och mycket annat. Och ny teknik – till exempel datorer och smartphones – har snabbt gjort tidigare teknik överspelad, eller skapat helt nya möjligheter på ett sätt som en nog så seriös, långsiktig framtidsplanering aldrig hade kunnat förutse. När Apple lanserade iPhone bedömdes den av flera experter i ledande telekomföretag mest som en leksak. Nu vet vi att denna första s.k. smartphone och dess efterföljare var början till något helt nytt när det gäller mobiltelefoni, datoranvändande och sociala media. Hur kan den sortens exempel användas i ett arbete om framtiden i skolan?

Framtidsstudier – en fråga om val mellan många olika ”framtider”

På det sätt kursplanen är skriven ger arbetet med teknik och framtid i teknikundervisningen stora friheter och det torde inte saknas uppslag och perspektiv för ett spännande arbete om detta i klassrummet.

Det finns ett stort antal förutsägelser – mer eller mindre tvärsäkra – om teknik och framtid som slagit totalt fel. Söker man på nätet, t.ex. med hjälp av nyckelorden prediction, future och wrong, finner man flera slående exempel, även om det kan vara svårt att avgöra vilka som är sanna och vilka som är myter. Men flera av dem kan säkert användas i undervisningen som

(5)

mer eller mindre underhållande utgångspunkter för ett samtal om möjligheten att förutsäga den tekniska utvecklingen. Men om experter av olika slag uttalat sig tvärsäkert om

framtiden och fått fel kan också vi tillåta oss att formulera önskvärda eller nödvändiga framtidsbilder. Det kanske t.o.m. är en skyldighet i en demokrati.

Framtider istället för framtid

Över tid har det funnits såväl politiska som ideologiska orsaker till att tänka om framtiden, inte minst när det kommer till tekniska artefakter och tekniska system. När intresset för mer organiserade studier kring framtiden tog fart på 50- och 60-talen talade man om

framtidsforskning. På sina håll hävdade man t.o.m. att det var möjligt att bygga upp en ny vetenskap, futurologi. Man hoppades på att kunna närma sig naturvetenskapernas exakthet.

Men begreppet framtidsforskning övergavs successivt till förmån för det betydligt mindre anspråksfulla framtidsstudier. Ett viktigt skäl till begreppsförskjutningen var förstås att det knappast kunde röra sig om forskning i den betydelse vi vanligen lägger i begreppet.

Framtiden har ju inte inträffat – hur skulle den då kunna beforskas? Ett annat skäl var att allt fler hävdade att de framtidsbilder som bl.a datorsimuleringarna producerade inte bara byggde på opartiska fakta, utan också i hög grad påverkades av prognosmakarnas egna värderingar, antaganden och val av fakta.

I Sverige startades 1972 Sekretariatet för framtidsstudier (senare omvandlat till Institutet för framtidsstudier 1987). Ambitionen idag är att dels bedriva framtidsstudier men även stimulera diskusisoner om framtida möjligheter och hot. Framtidsstudierna omfattar bl.a. klimatetik och framtida teknologier samt hur beslut skall fattas och av vem. Här finns en hel del att hämta för den som i skolan vill arbeta med teknik och farmtid.

Det sätt på vilket intresset för framtiden debatterats och förändrats under åren illustrerar många av de frågor som ett arbete med framtidsfrågor i skolan aktualiserar. En central frågeställning är förstås: skall vi försöka beskriva hur det blir eller skapa bilder av hur vi vill att det skall bli? Det förra alternativet är som redan framgått ovan en omöjlighet av flera skäl. Utredning som ledde till inrättandet av Sekretariatet för framtidsstudier hade titeln ”Att välja framtid”. Kanske är det ett sådant motto som skall karaktärisera vårt arbete också i skolan.

Teknikens roll

Oavsett om framtidsbilderna domineras av teknikoptimism eller teknikkritik spelar tekniken och den tekniska utvecklingen en central roll i desssa utsagor, som t.ex. kan handla om vapenteknik, livsmedelsproduktion, kärnenergi, datorer, kommunikationsteknik, arbetslivets automatisering.

En viktig slutsats är dock att det tycks vara mycket vanskligt att uttala sig om den framtida teknikutvecklingen och vilken betydelse den kommer att få. Något som kan vara värt att hålla i minnet när vi idag läser mer eller mindre tvärsäkra uttalanden om den tekniska framtiden. Det är nu inte ett argument mot att engagera så många som möjligt i samtalet om önskvärda framtider, tvärtom. I det arbetet kan skolan spela en viktig roll när det gäller

(6)

att öva eleverna i t.ex. källkritik, och att värdera rimligheten i olika förslag och utsagor.

Även här kan de mönster som presenterats i tidigare delar komma till användning.

Teknik och framtid i litteratur och film

Det finns gott om böcker och filmer där handlingen är förlagd till framtiden. Man kan på goda grunder beskriva det som en egen genre. Ofta delas den i två huvudkategorier – utopier respektive dystopier. Begreppet utopi används i många sammanhang och idag ofta i betydelsen ”något ouppnåeligt”. Det härrör från en bok med titeln Utopia skriven1516 av den engelske juristen och statsmannen Thomas More. Det är ett exempel på en

framtidsvision som är en kritik av författarens samtid. I Mores fall slutade det illa. Henrik VIII lät halshugga honom. Men begreppet utopi lever kvar. En utopi beskriver således ett framtida idealsamhälle, ett drömsamhälle som en del betraktar som något ouppnåeligt, medan andra – t.ex. utopins författare – ser som något fullt möjligt att realisera.

Dystopierna är utopiernas motsats. De beskriver ett framtida förfall som i värsta fall slutar i undergång, ett resultat av den samhälleliga utveckling författaren tycker sig bevittna. Även här är varierar graden av realism, inte minst beroende på vem avsändaren är och vem som läser. Inom skönlitteraturen finner vi många framtidsbilder som i första hand är en mer eller mindre dold kritik av den egna samtiden och mindre en noggrann, statistikbaserad

framtidsanalys. En klassiker inom denna genre är 1984 av George Orwell. Den kom ut 1949 och beskriver ett ytterst obehagligt framtidssamhälle, utvecklat ur de tendenser Orwell tyckte sig kunna se i sin egen samtid. Trots att 1984 passerat kan man – beklagligt nog – konstatera att den är aktuell och läsvärd också idag. Något liknande kan kanske också sägas om Karin Boyes klassiska skildring Kallocain (1940).

Utopiska respektive dystopiska filmer är det också gott om. Också här handlar det ofta om en mer eller mindre förtäckt kritik av det egna samhället och den egna samtiden – klädd i

”framtidskostym”.

Den här typen av material är naturligtvis användbar i ett tema som handlar om teknik och framtid. Men kanske inte alldeles enkelt. I vuxenkulturen finns det gott om både böcker och film. När det gäller barn och unga kan det vara lite svårare. När man väl finner något så skall det passa elevernas ålder. Men det är värt att leta för att använda som

inspirationsmaterial. Kanske kan några av de datorbaserade spel som dagens elever möter vara en bättre källa att söka i – och varför inte tillsammans med eleverna. Det ger ju indirekt också en ökad förståelse för deras egen syn på vad framtid är och hur de uppfattar de framtidsbilder som presenteras i dessa sammanhang. I den bilagda litteraturlistan finns ett antal exempel.

Framtid och teknik i skolan

Man kan arbeta med framtidsfrågor i många olika ämnen och på många olika sätt. Men eftersom tekniken i så hög grad har format och fortsätter att forma våra liv och samhällen borde det kunna vara ett viktigt och spännande arbetsområde i teknikundervisningen. Man

(7)

skulle till och med kunna hävda att skolan har en skyldighet att träna eleverna i

framtidstänkande, att se både teknikens möjligheter och begränsningar. Den sortens insikter är möjligen särskilt viktiga inte minst i en tid när klimatfrågorna – som i så hög grad är kopplade till vår teknikanvändning – är så aktuella.

I många skolor är också temat ”Framtidens teknik” ett ganska vanligt

undervisningsmoment. Upplägget beror naturligtvis på många faktorer – barnens ålder och mognad, skolans traditioner, lärarnas intressen o.s.v. Ett populärt grepp är att låta eleverna

”uppfinna” fritt utifrån frågor som ”hur tror ni framtidens transporter kommer att gå till”,

”vilka apparater kommer att finnas i er hem om 50 år”, eller ”hur ser framtidens hus ut”.

Ett sådant upplägg kan förstås ofta bli både roligt och tankeväckande men skall skolan mer medvetet ”träna” framtidstänkandet – och bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att

”värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö” krävs en mer strukturerad insats. Och det kan inte enbart handla om att ”uppfinna” mer eller mindre fantasifulla prylar. Den metoden fungerar nog ganska dåligt när man skall arbeta med något som verkligen påverkar och kommer att påverka våra liv och samhällen i allt högre grad: de stora, komplexa systemen. Hur kan vi i skolan arbeta med dessa?

Beskrivningen ovan visar att ”framtidstänkande” inte enbart handlar om fakta utan också i hög grad om värderingar. Det gäller också i ett tema om teknik och framtid i skolan. Vilka problem tycker eleverna är angelägna att lösa i framtiden, eller vad tycker de skulle kunna bli ännu bättre? Det kan handla om både lokala och globala frågor, om boende, transporter, livsmedel, energiförsörjning och mycket annat. Här utgör historiska paralleller ett

nödvändigt verktyg.

Viktigt är att inte fokusera på alla de hot som presenteras oss idag. Inte så att t.ex.

klimatfrågorna skall hållas utanför skolan, men att arbeta med dem mindre som hot och mer som möjligheter. Det borde handla om att utveckla framtidstro och handlingsberedskap.

I den diskussionen är det viktigt att ställa frågor om värderingar som ställs mot kända fakta.

Vad innebär de olika förslagen t.ex. när det gäller miljö och klimat? Vilka är möjligheterna, vilka är hindren? En variant är givetvis att börja i en diskussion om dagens teknikutveckling – vad händer om det fortsätter på samma sätt.

Arbetet kan självklart läggas upp på många sätt. Men vill man att temat Teknik och framtid skall bidra till att eleverna utvecklar de två förmågor som stått i fokus i denna text krävs mer än enbart ett helt fritt ”uppfinnande” där man varken använder våra historiska erfarenheter och de mönster som beskrivits i de tidigare delarna, eller tydliggör och diskuterar de värderingar förslagen vilar på.

Referenser

Att välja framtid (Statens offentliga utredningar 1972:59)

S. Alm, J. Palme, E. Westholm: Att utforska framtiden (Institutet för framtidsstudier, 2012)

(8)

A. Ekholm: Människan och maskinen (Institutet för framtidsstudier, 2017) Framtider (2001). "Tema: Är det möjligt att forska om framtiden?". (Institutet för framtidsstudier, nr 4, 2001.)

Tore Frängsmyr: Framsteg eller förfall. Framtidsbilder och utopier i västerländsk tanketradtion (Liber, 1980)