- en informationsskrift om hiv/aids
Bilder: Karin Persson och ABCs bildarkiv.
Bilderna i häftet är enbart att betrakta som illustrationer till ämnet.
De personnamn som nämns i häftet är fingerade.
Den första upplagan av denna skrift trycktes 2003.
Vi är glada över att många har funnit den användbar och därför ger vi nu ut denna andra och omarbetade upplaga.
Ett särskilt tack riktar vi till Sensus Studieförbund för finansiering av omtryckningen!
Tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri i Lund 2005
Idén till detta häfte uppkom i samband med att volontärer från biståndsorganisationen ABC – aktiva insatser med världens barn i centrum, besökte ABCs verksamhet i Uganda.
Under volontärernas möten med hivsmittade väcktes många tankar och frågor kring hivsituationen. Detta häfte är ett resultat av dessa funderingar och vänder sig till dig som vill få en inblick i problematiken kring hiv/aids.
Häftet inleds med en introduktion av vad hiv/aids är, hur viruset överförs och hur man bör förhålla sig till risker. Därefter följer ett avsnitt som fokuserar på hiv/aids i södra Afrika. Häftet avslutas med länkar och information om vart du kan vända dig om du vill testa dig eller om du vill veta mer om hiv/aids.
Texterna har producerats inom ramen för ABC. Som författare vill vi betona att häftets budskap inte får tolkas som ABCs. Ansvaret för innehåll och eventuella åsikter och påståenden som kan uppfattas som värdeladdade, innehas av oss som författare.
Vi hoppas att texter och bilder kan väcka tankar och uppmuntra till debatt kring hiv- problematiken. Om du har lust att delge oss några reflektioner eller frågor är du välkom- men att kontakta oss.
Till våra vänner i Uganda!
Ett varmt tack till alla er som frikostigt delat med er av era livshistorier, berättelser och tankar. Vi vet att er önskan är att alla – friska som sjuka, afrikaner som européer – ska börja tala öppet om och erkänna hiv/aids som ett av vår tids största hot mot mänsk- ligheten. Det är vår förhoppning att vi genom denna skrift kan bidra till att ge er och alla andra som lever med hiv/aids, den uppmärksamhet och den respekt som ni har rätt till.
Ann Ottengrim och Annika Persson, Lund i december 2005 info@abcsweden.org
4
* Hiv/aids är en gränslös sjukdom som kan drabba alla, inklusive dig och mig. * Trots sjukdomens gränslöshet är
skillnaden mellan att leva som hivsmit- t a d i ett rikt land som Sverige eller i ett f a t - tigt land som Uganda enorm. * Hiv/aids s y n - liggör orättvisorna mellan syd och väst.
* Varför har just södra Afrika drabbats så hårt? * Varför görs inte mer för att bekämpa sjukdomen från omvärldens sida, man är ju medveten om problemen och dess förödande konsekvenser?
Idn till häftet uppkom i samband med att volontärer från biståndsorganisationen ABC - Aktiva insatser med världens barn i centrum, besökte biståndsprojekt i Uganda 2001. I samband med möten med hivsmittade väcktes många tankar och frågor. Följande bilder och texter vänder sig till dig som vill få en inblick i situationen och problematiken kring hiv/aids.
Häftet inleds med en introduktion av vad hiv/aids är, hur viruset överförs och hur man bör förhålla sig till risker.
Därefter följer ett avsnitt som fokuserar på hiv/aids i södra Afrika. Bilderna, tankarna och citaten som finns med bygger på ABCs verksamhet i Uganda och gjordes av ABCs vo- lontärer 2001. Häftet avslutas med länkar och information om vart du kan vända dig om du vill testa dig eller om du veta mer om hiv/aids i världen.
Häftet har producerats inom ramen för ABC. Samtidigt vill vi som författare betona att häftets budskap inte får tol- kas som ABCs. Ansvaret för innehåll och eventuella åsik- ter/påstående som kan uppfattas som värdeladdade innehas av oss. Vi hoppas att följande texter och bilder kan väcka tankar og
När du hör hiv eller aids nämnas är det förmodligen oftast i sammanhang som handlar om Afrika. Ett av de största hoten mot samhällsutvecklingen i Afrika anses idag vara aids. I spåren av aids följer bl a matbrist och en ökad fattigdom. Samtidigt som informationen om de katastrofala följderna av aids sköljer över oss finns det i nyheter och i rapporter från Afrika en tendens att skildra människorna som drabbas av aids som en stor massa. Bakom sensationella nyhetsrubriker och statistik finns människor - både vuxna och barn – som alla har olika historier att berätta.
Det här häftet handlar om problematiken kring hiv/
aids med fokus på södra Afrika och Uganda. Vi har valt att kalla skriften "faran över?" Då samhällsdebatten i Sverige är förhållandevis lågmäld anser vi att man därmed kan få intrycket att aidshotet är undanröjt. Men svaret på frågan är nej, faran är inte över.
I jämförelse med södra Afrika är Sverige relativt för- skonat från hiv/aids. Samtidigt är hiv ett virus som finns i hela världen och som kan smitta vem som helst.
Inledningsvis har vi därför valt att ta med frågor och svar kring själva sjukdomen och kortfattat berätta om hur situationen ser ut i Sverige.
nej
* Hiv/aids är en gränslös sjukdom som kan drabba alla, inklusive dig och mig. * Trots sjukdomens gränslöshet är skillnaden mellan att leva som hivsmittad i ett rikt land som Sverige eller i ett fattigt land som Uganda enorm. * Hiv/aids synliggör orättvisorna mellan syd och väst. * Var- för har just södra Afrika drabbats så hårt? * Varför görs inte mer för att bekämpa sjukdomen från omvärldens sida, man är ju medveten om problemen och dess förödande kon- sekvenser?
Idn till häftet uppkom i samband med att volontärer från biståndsorganisationen ABC - Aktiva insatser med världens barn i centrum, besökte biståndsprojekt i Uganda 2001. I samband med möten med hivsmittade väcktes många tankar och frågor. Följande bilder och texter vänder sig till dig som vill få en inblick i situationen och problematiken kring hiv/aids.
Häftet inleds med en introduktion av vad hiv/aids är, hur viruset överförs och hur man bör förhålla sig till risker.
Därefter följer ett avsnitt som fokuserar på hiv/aids i södra Afrika. Bilderna, tankarna och citaten som finns med bygger på ABCs verksamhet i Uganda och gjordes av ABCs vo- lontärer 2001. Häftet avslutas med länkar och information om vart du kan vända dig om du vill testa dig eller om du veta mer om hiv/aids i världen.
Häftet har producerats inom ramen för ABC. Samtidigt vill vi som författare betona att häftets budskap inte får tol- kas som ABCs. Ansvaret för innehåll och eventuella åsik- ter/påstående som kan uppfattas som värdeladdade innehas av oss. Vi hoppas att följande texter och bilder kan väcka tankar og
Hiv/aids är en sjukdom som kan drabba alla, inklusive dig och mig. Trots sjukdomens gränslöshet är skillnaden enorm mellan att leva som hivsmittad i ett välfärdsland som Sverige eller i ett till stora delar underutvecklat land som Uganda.
Under 1990-talet hade vi en intensiv mediabevakning och samhällsdiskussion kring hiv/aids i Sverige. På arbetsplatser och framförallt i skolor genomfördes stora kampanjer som varnade för viruset och uppmanade människor att skydda sig, genom att använda kondom.
Under de senaste åren har nya och bättre mediciner tagits fram vilket inneburit att många kanske tror att situationen idag är under kontroll.
Aktuell statistik visar att svenska ungdomars kun- skaper kring sexuellt överförbara sjukdomar är stor. Men statistiken visar också att antalet inrapporterade fall av könssjukdomar har ökat de senaste åren. Framförallt har klamydia ökat bland ungdomar, vilket är ett tydligt tecken på ett ökat sexuellt risktagande.
I dagsläget går det inte att se en ökning av hiv i Sverige, men eftersom hiv sprids på samma sätt som andra sexuellt överförbara sjukdomar finns det en risk att även hiv ökar om trenden fortsätter.
6
Vad är hiv/aids?
Humant Immunbrist Virus, hiv, är ett smittämne som förstör människans im- munförsvar. Immunförsvaret har till upp- gift att försvara kroppen mot smittämnen och även mot tumörceller. Det exakta sät- tet på vilket hiv förstör immunförsvaret är inte klarlagt idag, men man vet att en sär- skild typ av vita blodkroppar förstörs vid hivinfektion och att den smittades försvar mot smittämnen med tiden försämras.
Hivinfektionen är en långsam sjuk- domsprocess och den som smittats kan känna sig frisk i många år. Trots det är man smittsam och kan överföra viruset till andra. När immunförsvaret har försvagats allvarligt har infektionen utvecklats.
Hur smittar hiv?
Hiv finns främst i sädesvätska, slidsekret och blod. Viruset överförs sexuellt från man till kvinna, från kvinna till man och från man till man. Däremot är det mycket ovanligt att det överförs från kvinna till kvinna. Viruset kan också smitta genom blodtransfusioner av smittat blod, vilket inte längre förekommer i Sverige.
Narkomaner kan få hiv om de använder samma spruta som en hivinfekterad person använt. Hiv kan också överföras från mor till barn i livmodern, under förlossning eller vid amning.
Hur märker man att man är hivsmittad?
Ett par veckor efter smittotillfället kan en del få en så kallad primär hivinfektion som kan ge feber, halsont, huvudvärk, hudutslag och ibland svullna lymfkörtlar. I de flesta fall märker man ingenting och det enda sättet att veta säkert är att testa sig.
Ja, men i dagsläget visar statistik att man kan urskilja särskilda riskgrupper.
Med riskgrupper menas sådana personer som har haft eller har ökad risk för att smittas av hiv. Enligt Socialstyrelsen löper följande grupper ökad risk att bli smittade.
• Män och kvinnor som har haft oskyddat samlag med hivsmittade.
• Sprutnarkomaner som delat sprutor.
• Personer som fått blod eller blod- produkter som innehåller hiv.
Risken anses ha funnits mellan 1979-1985.
• Personer som har haft oskyddat sexuellt umgänge med människor ur ovanstående grupper.
Kan man bli smittad även om man inte tillhör någon riskgrupp?
Ja, hivviruset gör ingen skillnad mellan människor. Vad du har för kön, ålder eller sexuell läggning spelar alltså ingen roll.
Om man tillhör en riskgrupp innebär det bara att risken att man träffat på en smit- tad person som kunnat överföra viruset, är större.
Hur stor är risken att få hiv om man har sex med någon som är smittad?
Det går inte att svara på eftersom det beror på flera olika faktorer som inte syns utanpå människan och som vi bara delvis vet svaren på. Det kan bero på hur mycket virus den smittade har i kroppen eller om han/hon har en annan underlivsinfektion, som t ex klamydia. Att ha oskyddat sex innebär därför alltid en risk.
Kan vem som helst få hiv?
Vems ansvar anser du att det är att
se till så att man använder kondom vid
tillfälliga sexuella kontakter?
8
Många som har smittats av hiv berättar att det svåraste med att bli sjuk är inte själva sjukdomen i sig. Svårast är det att våga berätta för omgivningen om sin sjukdom eftersom man inte vet hur människorna i ens närhet kommer att reagera. Trots att hiv/aids är en sjukdom som har varit känd i snart tjugo år förknippas den ofta med skuld och skam. Att prata öppet om sjukdomen är den enda möjligheten att överbrygga skam och förtryck. Här vilar ansvaret både på dig som är frisk och på dig som är smittad att bjuda in till en öp- pen och respektfull dialog.
Hur länge kan man leva med hiv?
Det varierar från person till person be- roende på hur immunförsvaret fungerar.
I vår del av världen tog det tidigare i genomsnitt ett tiotal år innan hivsmittade fick en aidsdiagnos och sedan ytterlig- are några år innan man avled. Detta har förändrats under de senaste åren i och med att vi har fått bromsmediciner som gör att människor kan leva längre med sjukdomen.
Vad är skillnaden mellan hiv och aids?
Att vara smittad med hiv innebär att ha en pågående infektion med ett virus som i regel tar lång tid på sig för att ställa till med allvarlig skada. Hivviruset infekterar och förstör kroppens immunförsvar, som har till uppgift att skydda oss mot olika sjukdomar. När immuniteten blivit tillräck- ligt skadad får den hivsmittade livshotande infektioner och tumörsjukdomar, som ett normalt immunförsvar skulle ha klarat av. En hivsmittad person som drabbas av sådana sjukdomar får diagnosen aids.
Går det att leva med hiv?
Som hivpositiv svensk är möjligheterna idag stora att fortsätta leva nästan som man gjorde innan man blev smittad. Tack vare effektiva mediciner går det att bromsa sjukdomsförloppet och göra så att det dröjer innan aids bryter ut. Alla människor har det gemensamt att vi kan bli sjuka och att vi ska dö. Detta faktum får inte hindra oss från att kunna leva meningsfulla liv.
När kommer man att hitta ett botemedel?
I nuläget går det inte att svara på. Det tar oftast minst 20 år att utveckla ett vaccin, från laboratoriebänken via tester på män- niskor till ett slutligt godkännande från myndigheterna. I dagsläget pågår det bara två större studier där ett hivvaccin prö- vas på människor. Hiv var ett helt okänt virus för 16 år sedan. Forskningen runt ett hivvaccin kan ändå sägas ha gått snabbt, men med tanke på hur allvarlig epidemin är känns det som om utvecklingen går för långsamt. Hur långt tid det kommer att ta vet vi inte idag.
Om man får smittat blod på sig - vad ska man göra då?
Hiv kan inte tränga igenom oskadad hud.
Får du blod på dig så tvätta bort det med tvål och vatten.
Kan hiv smitta via kyssar?
Man känner inte till något fall där det har inträffat men teoretiskt sett skulle kyssar kunna smitta eftersom hiv har hittats i saliv. Det är dock ovanligt att hiv före- kommer i saliv.
Kan hiv smitta via sociala kontakter?
Nej, du kan inte bli smittad om du tar i, hälsar på eller kramar någon som är hivsmittad. Inte heller smittas du om ni använder samma toalett eller dricker ur samma glas. Att hiv skulle kunna spridas via luften eller genom insekter som mygg stämmer inte heller. Viruset kan inte föröka sig utanför infekterade celler – till skillnad från bakterier och svampar som under gynnsamma förhållanden kan göra det.
Skulle du kunna kyssa någon med hiv?
10
Smittas kvinnor lättare än män?
Ja, förmodligen smittas kvinnor lättare vid samlag. Det kan bero på att kvinnan i slidan har större yta av slemhinna där det finns fler celler som är mottagliga för hiv än vad män har på penis. Det kan också bero på att det finns mycket mer virus i mannens sädesvätska än i kvinnans slid- sekret.
Hiv/aids i världen.
Under 2005 dog ca 3,1 milj människor i aids. Totalt smittades nästan 4,9 miljoner människor i världen av hiv.
Som du kanske känner till anser sig Sverige idag ha kontroll över spridningen av hiv/aids. Sedan 1985 har man upptäckt drygt 7000 fall av hiv i Sverige. Av dessa har ca 1900 dött i aidsrelaterade sjuk- domar (källa Smittskyddsinstitutet).
Ett mycket större problem utgör hiv/aids i andra delar av världen. Det är svårt att ange det exakta antalet hivsmit- tade, men år 2005 uppskattade FN att ca 40,3 milj människor lever med hiv/aids.
Värst drabbade är länder i södra Afrika där mellan 23,8-28,9 miljoner beräknas vara hivpositiva. På senare år har antalet nysmittade ökat markant även i Ryssland och Östeuropa samt i Asien. I Väst- europa, USA, Australien och Nya Zeeland är antalet människor som lever med hiv jämförelsevis betydligt lägre.
Som vi nämnde inledningsvis anses hiv/aids idag vara ett av de största hoten mot samhällsutvecklingen i södra Afrika.
Trots detta faktum anser många att alldeles för lite görs för att bekämpa spridningen.
Då konsekvenserna av sjukdomens fram- fart blir katastrofala för både enskilda indi- vider och samhället i stort, kan man tycka att det är märkligt att omvärlden inte gör fler och större insatser. I följande del kom- mer vi att fokusera på hur människor och samhällen påverkas socialt och ekonomiskt av sjukdomen. Vi börjar med att ge en bakgrund till uppkomsten och spridningen av hiv/aids.
12
Oceanien
45 000 - 120 000 Nordamerika
650 000 -1 800 000
Mellanamerika 200 000 - 510 000
Sydamerika
1 400 000 - 2 400 000
Östeuropa och Centralasien 900 000 - 2 300 000
Nordafrika
och Mellanöstern 230 000 - 1 400 000
Södra Afrika
23 800 000 - 28 900 000
Östasien
440 000 - 1 400 000
Siffrorna visar antalet vuxna och barn som lever med hiv/aids i världen.
Uppgifterna är hämtade ifrån UNAIDS:s rapport 2005.
Södra och sydöstra Asien 440 000 - 1 400 000
Västeuropa
570 000 - 890 000
Oceanien
45 000 - 120 000 Nordamerika
650 000 -1 800 000
Mellanamerika 200 000 - 510 000
Sydamerika
1 400 000 - 2 400 000
Östeuropa och Centralasien 900 000 - 2 300 000
Nordafrika
och Mellanöstern 230 000 - 1 400 000
Södra Afrika
23 800 000 - 28 900 000
Östasien
440 000 - 1 400 000
Siffrorna visar antalet vuxna och barn som lever med hiv/aids i världen.
Södra och sydöstra Asien 440 000 - 1 400 000
Västeuropa
570 000 - 890 000
14
Varför är just Afrika så hårt drabbat?
Varför Afrika har kommit att bli en särskilt utsatt region är det ingen som vet säkert.
Forskare är fortfarande oklara över hur och när viruset uppstod, men en teori är att ett närbesläktat virus fanns hos apor i Afrika och att det genom blodkontakt överfördes till människan.
Redan innan man kände till viruset och dess smittvägar hade hiv hunnit få en stor spridning i vissa delar av Afrika. En orsak till den snabba spridningen är att det tar tid
innan man upptäcker att man blivit smittad.
En annan viktig orsak är att hiv/aids liksom många andra sjukdomar tenderar att få starkast fäste bland människor som saknar utbildning och lever i fattigdom. Många människor i södra Afrika är inte läs- och skrivkunniga och har därför svårt att tillägna sig nya kunskaper.
Bristen på utbildning och förmåga att ta till sig ny kunskap har gjort att det har uppstått myter och fördomar kring hiv/aids. Sjukdomen har därför kommit att förknippas med ett oanständigt levnadssätt, skam och skuld. I många afrikanska kulturer är familjen och det sociala nätverket av stor betydelse för att människor t ex ska kunna arbeta och försörja sig, gå i skolan samt få vård när de är gamla, sjuka eller funktionshindrade. Av rädsla för att stängas ute från den sociala gemenskapen behåller människor därför vetska- pen om sin sjukdom för sig själva. Andra föredrar att inte veta. Detta leder naturligtvis till att smittan sprids ytterligare. Men ibland kan ovissheten vara lättare att bära...
I södra Afrika är mer än 57%
av dem som lever med hiv kvinnor.
Det är fler kvinnor än män som lever med hiv/aids i södra Afrika.
Det beror dels på att viruset lättare överförs till kvinnor, men också på att kvinnor i de flesta samhällen och kulturer i Afrika inte har samma inflytande över sina liv som män har.
(källa UNAIDS update 2005)
16
Mary
Mary från Uganda är jordbrukare och försöker tjäna en extra slant genom att brygga öl som hon säljer på marknaden. Mary kommer från en fattig familj och fick aldrig möjlighet att gå i skolan. Hon kan därför inte läsa och skriva. Marys man dog för två år sedan, efter en längre tids sjukdom. Vad hennes make dog av fastställdes aldrig och Mary har inte vågat testa sig för hiv. ”Jag har hört talas om sjukdomen aids, men jag har inte testat mig än. Jag orkar inte leva med ett ’ja’. Jag vill inte tänka på hur man skulle prata om mig här i byn, både mina barn och min familj skulle bli fullständigt utskämd. Det vill jag inte utsätta dem för. Det är det värsta jag kan tänka mig”. Därför försöker Mary ordna för sig så att hennes barn klarar sig den dagen hon är borta. Hon skulle gärna vilja planera och förbereda mer inför framtiden men på grund av hennes ekonomiska situation tycker hon att det är svårt att planera på lång sikt.
Fattigdom, sociala orättvisor och brist på jämställdhet bidrar till den stora spridningen av hiv. I synnerhet kvinnor är utsatta. De har t ex inte samma rättigheter till utbildning, sjukvård, arbete eller banklån, som män. Av både ekonomiska och sociala skäl känner sig många kvinnor och flickor tvingade att ha sex med äldre män som har haft många partners. Ett förhållande till en man, tillfälligt eller genom äktenskap, kan ge en känsla av säkerhet och trygghet, samtidigt som det lämnar kvinnor och flickor i en underordnad beroendesituation. Detta i kombination med att flickor medicinskt sett lättare smittas gör att antalet hivpositiva flickor mellan 15-24 år, uppskattningsvis är dubbelt så stort som antalet pojkar i samma ålder.
En annan orsak till spridningen av hiv/aids i södra Afrika är att många människor bär på andra sexuellt överförbara sjukdomar som de inte har möjlighet att få behandlade.
Om man redan har en könssjukdom är slemhinnorna skadade vilket gör att man är mer mottaglig och blir därför lättare smittad av hiv. I många kulturer har man dessutom inte som tradition att använda kondom. Detta kan dels bero på att förnekelsen av hiv/aids är stor, men också på att de dagliga bestyren, som att försörja sig och sin familj upplevs som viktigare frågor att fundera över, än just kondomanvändning.
Framtiden tillhör barnen och ungdomarna. I södra Afrika finns det många unga människor som aldrig bryr sig om att planera för sin framtid eftersom de har smittats av hiv i unga år.
18
Några orsaker till varför hiv/aids har fått så starkt fäste i södra Afrika:
• Fattigdom
• Brist på utbildning
• Kvinnors underordning
• Bräckliga sjukvårdssystem
• Dyra mediciner
• Politikers och makthavares ovilja att erkänna en sjukdom som kan förknippas med skam och skuld.
Många länders regeringar och myndigheter saknar resurser för att hjälpa sin befolkning, trots att kunskapen kring viruset finns bland beslutsfattare på högre nivå. Sjukvården och den offentliga sektorn är ofta så undermålig att det inte finns möjlighet att ta hand om dem som behöver vård. I jämförelse med välfärdsländer i väst har regeringar i södra Afrika inte samma ekonomiska beredskap för epidemier. När hiv/aids t ex upptäcktes i USA och Europa, först bland homosexuella män och sedan bland sprutnarkomaner, genom- fördes där en rad stora åtgärder för att förhindra att viruset skulle spridas. I södra Afrika däremot, tvingades man att brottas med mycket större utmaningar. Antalet smit- tade människor var betydligt fler, sjukvårdssystemen undermåliga, befolkningen fattig och dåligt utbildad. Många afrikanska kulturer präglas också av bristande jämställdhet mellan kvinnor och män, vilket har bidragit till den snabba och omfattande spridningen av hiv.
Tycker du att rika länder gör till-
räckligt för att skydda barn från att
smittas av hiv?
Enligt FNs barnkonvention har alla barn samma rättigheter och lika värde.
Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör bar- net. Alla barn har rätt till liv och fy- sisk hälsa samt till en andlig, moralisk, psykisk och social utveckling. Alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som rör honom eller henne.
20
Det är möjligt att hejda den snabba spridningen av hiv. Med förenade krafter kan världens länder och internationella organi- sationer göra enorma insatser.
Utbildning, information och öppna diskussioner är viktiga vapen i kampen mot aids.
Läkemedelsbolag och dyra mediciner
Det finns idag varken vaccin som kan skydda mot smittan eller mediciner som kan bota aids. Däremot finns det effektiva bromsmediciner som kan lindra sjukdomsförloppet.
Medicinerna utvecklas och tillverkas av läkemedelsföretag i bl a Västeuropa och USA.
Det tar lång tid att ta fram ett nytt läkemedel. Det kräver många år av intensiv forskning och kräver stora ekonomiska resurser. För att företagen ska få kompensation för de höga forskningsutgifterna tar de patent på medicinerna och sätter höga priser på dem. Detta gör att antalet fattiga länder som har möjlighet att få tillgång till bromsmediciner är få.
För några år sedan gick läkemedelsbolagen emellertid med på att låta särskilt utsatta länder tillverka kopior av medicinerna. Dock tillåts inte länderna att sälja och exportera kopiorna vidare eftersom detta skulle innebära en förlust för läkemedelsbolagen.
I praktiken blir regeländringen verkningslös eftersom många fattiga länder inte själva har möjlighet att kopiera mediciner. De tvingas alltså även fortsättningsvis att köpa de dyra originalmedicinerna.
I Uganda finns idag ca två miljoner föräldralösa barn.
Nästan hälften är föräldralösa till följd av aids.
(Källa UNAIDS update 2005)
22
”Vetskapen om att mina barn står utan beskydd, när jag är borta, är tung att bära”.
Sam, Uganda
Hur påverkas ett samhälle av hiv/aids?
Sam från Uganda arbetar som snickare och upptäckte att han var hivsmittad för fyra år sedan. De dagar när han mår dåligt orkar han inte arbeta. Jobbet är fysiskt krävande och under den heta solen blir det ännu tyngre. Sedan Sam blev sjuk har hans inkomst därför minskat. Samtidigt har utgifterna ökat på grund av medicinkostnaderna och hans ökade behov av näringsriktig mat.
Nästan alla som lever med hiv/aids i södra Afrika är mellan 15-49 år, det vill säga den ålder när människan är som mest produktiv och orkar arbeta. Om en stor del av befolk- ningen i ett land inte klarar av att arbeta på grund av sjukdom, får detta stora konsekven- ser både för den enskilde och för familjen samt för samhället i stort.
För tre år sedan dog Sams fru i aids. Hon lämnade Sam ensam med tre barn. Den yngste pojken föddes två år innan Sams hustru gick bort. Även han har aids. Sam får hjälp av sina släktingar med barnpassning. Ändå kan han inte låta bli att oroa sig för vad som ska hända med dem den dagen han är borta. ”Mina släktingar har flera egna barn. Hur ska de ha råd att betala för mina barns skolgång? Att jag själv är sjuk och mår dåligt kan jag hantera, det som är svårast är tanken på att mina barn inte har någon som tar hand om dem”.
När någon i familjen insjuknar i aids betyder det att den personens bidrag till försör- jning försvinner. Familjens inkomst minskar vilket kan innebära att man inte längre har råd att skicka barnen till skolan och att de måste börja arbeta istället. Om föräldrarna dessutom smittar varandra kommer barnen så småningom att bli föräldralösa. När det sedan inte heller finns släktingar som kan ta hand om dem riskerar många barn att hamna på gatan. Att ett stort antal barn inte får möjlighet att gå i skolan påverkar i förlängningen hela landets välfärd. Den generella utbildningsnivån sjunker vilket i sin tur kan leda till att tillgången på kvalificerad arbetskraft minskar.
24 I familjer där den ena föräldern har dött ökar pressen på den kvarvarande föräldern att som ensamstående försörja familjen. I många länder minskar möjligheten dessutom att få arbete för dem som är sjuka i hiv/aids. Den stigmatisering, det vill säga att utmärka eller stämpla någon negativt, som följer med sjukdomen är ett stort problem och det är inte ovanligt att okunskapen, fördomarna och tabun leder till diskriminering vid anställningar och på arbetsplatser.
Christine
Christine, 32 år, lever med sin man och fyra barn i Ugandas huvudstad Kampala. Hon testade sig för tio år sedan och fick då beskedet att hon var hivpositiv. ”Det var min man som hade varit otrogen”, berättar Christine. När vi frågar om vi får lov att ta en bild av henne svarar hon:
”Nej, jag vill inte att människor som jag inte har en nära relation till ska få veta. Det kan bli svårare för mig att få behålla mitt jobb om min arbetsgivare får veta att jag har hiv. Även om människor är mycket mer medvetna idag finns det ändå en stor rädsla. Man vill t ex inte berätta av rädsla för att inte få något jobb”.
För samhällets del har problemet med hiv/aids bl a inneburit att kostnaderna för hälso- och sjukvård skjutit i höjden, dels på grund av ökade
”Idag är männi- skor inte lika rädda för att testa sig som
för tio år sedan.
När man får prov- svaret vill man jämföra med livet innan... och det är klart att om man testar ja
blir livet aldrig detsamma.
Men det är inte det man ska
fokusera på. Det går fortfarande att leva...man kan leva positivt med aids”.
Christine
Ett hivtest är oftast kostnadsfritt i Uganda.
Många människor väljer ändå att leva i ovisshet eftersom det är ett sätt att komma undan det utanförskap och den skam som följer med sjukdomen.
26
vårdkostnader men också på grund av kostnader som rör information och upplysning.
Det är fler unga än äldre som smittas av hiv. I en del länder har andelen äldre människor blivit fler än andelen unga i arbetsför ålder. Risken är stor att denna snedfördelning skapar brist på arbetskraft, som i sin tur kan påverka landets ekonomi i sin helhet. Rapporter från bland annat Zimbabwe beskriver hur företag har tvingats lägga ner sin verksamhet eftersom en stor del av den välutbildade personalen har avlidit. Från Zimbabwe rapporte- ras också om hur jordbruksproduktionen har sjunkit till följd av att ca 2000 personer dör varje vecka.
Dystert läge eller...?
Det du hittills har läst om hiv/aids ger en ganska dyster och hopplös bild av situ-
ationen i södra Afrika. Det finns dock exempel som visar på hopp om förän- dring och att det faktiskt går att bryta den negativa trenden. Uganda hör till ett av de länder där viruset spreds snabbt under 1980-talet. I vissa områden var upp till 30% av befolkningen smittad. Under 1990-talet lyckades man dock nästan halvera antalet smittade, från ca 14% 1990 till ca 8% i slutet av 1999.
Vad är det då som har gjort att Uganda har lyckats förhindra spridningen av hiv? Den kanske mest grundläggande och viktigaste orsaken är att Ugandas regering, med president Museveni i spetsen, uppmärksammade de växande problemen och vågade be omvärlden om hjälp. På högre nivå insåg man också att smittan inte kunde stoppas utan att befol- kningen involverades. Därför organiserades en rad rörelser och organisationer som med stöd från både den egna regeringen och internationella organ, t ex FN och Världshälsoor- ganisationen WHO, startade ett intensivt arbete. Kampanjer drogs igång där man uppma-
”Det finns två vapen mot hiv/aids: kondomer och att tala öppet om sjukdomen”
Joseph, 28 år
Hiv/aids kan drabba vem som helst! Viruset gör ingen skillnad på människor, men skillnaden mellan att leva som hivsmittad i ett välfärdsland eller i ett underutvecklat land, är enorm.
28
nade befolkningen att prata öppet om sjukdomen, att använda kondom och att testa sig.
Budskapen strömmade från radion. I skolorna fick både lärare och elever utbildning kring hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar och ungdomstidningar med särskilt fokus på sexualitet, kärlek och relationer startades. Parallellt med informationsarbetet öppnades kliniker för medicinsk hjälp och rådgivning.
En av de organisationer som startades i Uganda och som idag arbetar aktivt i kampen mot hiv, är TASO, The Aids Support Organisation. TASO arbetar utifrån tre perspektiv:
rådgivning, medicinsk hjälp och förebyggande verksamhet. Många som är sjuka skulle behöva bromsmediciner som håller nere virusnivåerna men trots att medicinerna har blivit billigare är de fortfarande för dyra för många människor.
På TASO försöker man därför informera om hur viktigt det är att sköta om sig själv och sin hälsa genom att äta näringsriktig mat, få tillräckligt med sömn och inte överan- stränga sig. Om man inte utsätter sig för onödiga risker och påfrestningar minskar risken för att man ska drabbas av infektioner. För att hjälpa de som är sjuka delar TASO ut vitaminer och andra näringstillskott.
Rose
Rose, 29 år, bor i Mbale och har en son som är tolv år. Hon gick med i TASO 1991, när organisationen var nystartad. Roses man hade tidigare varit gift med en kvinna som dog 1987, och förmodligen var det genom mannens före detta hustru som viruset överfördes.
1987 var också det år då de första fallen av aids dök upp. Några år senare exploderade sjukdomen. När Rose fick beskedet blev hon rädd: ”Jag trodde att jag skulle dö med en gång”. När den värsta chocken hade lagt sig bestämde hon sig för att gå med i TASO.
Rose berättar att det har varit hennes kraftkälla och stöd i över tio år nu. Hon har bl a varit med i många radiosändningar och öppet talat om sin sjukdom. Tyvärr har Rose inte en så bra relation till sina föräldrar som hon skulle önska. ”Enligt dem är det bara folk på gatan som är sjuka i aids, de som prostituerar sig. De förstår inte själva att de kan smittas. Aids är en skammens sjukdom”, säger Rose. Många som arbetar på TASO är
På TASO, The Aids Support Organisation, i Uganda, har man tillverkat ett lapptäcke med hälsningar från och minnen av vänner som dött i aids.
30
själva hivpositiva. Tillsammans har de startat dramagrupper som arbetar ute i byarna och som genom sång och dans berättar om hiv, hur det smittar och vad man kan göra för att skydda sig. På så sätt får de som inte kan läsa också ta del av informationen. Föreställn- ingarna framförs med en stor portion humor och värme som gör att tabun och fördomar kring sjukdomen avdramatiseras.
Vad kan vi dra för lärdom av Uganda?
Jo, att det går att vända trenden om omvärlden och de drabbade ländernas politiska ledare tar sitt ansvar. Välfärdsländerna är de som har möjlighet att ge stöd i form av bistånd och andra resurser. En förutsättning för att ekonomiska medel ska få någon genomslagskraft är dock att respektive länders politiska ledare ser allvaret i situationen och inte ignorerar problematiken kring hiv. Sjukvård, utbildning och lokala organisationer som arbetar förebyggande med information och rådgivning, måste få tillgång till resurser för att kunna möta samhällets behov. Människor och organisationer som arbetar med hiv/aids-frågor måste få uppleva att de får stöd och förtroende från politikerna. Lika viktigt är det att man blåser liv i debatten och ger människor mod att tala öppet om sjukdomen. På det viset skapas, på alla samhällsnivåer, kunskap om viruset, hur det sprids och hur man skyddar sig. Fördomar, myter och tabun är de främsta orsakerna till att smittspridningen inte minskar!
En annan viktig åtgärd i kampen mot aids är att läkemedelsföretagen sänker priserna på medicinerna. Medicinerna kan visserligen inte bota hiv men de kan lindra och göra så att smittade människor lever längre och klarar av att ta hand om sina barn tills barnen är stora nog att försörja sig själv.
Om hivsmittade gravida kvinnor
får tillgång till bromsmediciner
under graviditeten minskar risken
med ca 90% att viruset överförs
till barnet.
Information om hivtest samt övriga länkar
Hur gör jag om jag vill testa mig? Det finns många mottagningar som idag utför test för hiv. Att testa sig för hiv är frivilligt, gratis och anonymt om du önskar det.
På följande platser kan du testa dig:
• På kliniker för hud- och könssjukdomar
• På infektionskliniker
• Hos din husläkare
• Hos någon annan allmänpraktiserande läkare
Om du trots allt är osäker på vart du kan vända dig för hivtestning kan du få råd på Aids-jouren. Telefon: 020 - 78 44 40.
Hur går det till?
Testet tas som ett vanligt blodprov, oftast i en ven (blodåder) i armen. Provet visar om man i sitt blod har antikroppar mot hiv eller inte. Antikroppar är äggviteämnen som kroppen tillverkar då den utsätts för angrepp av till exempel bakterier, virus eller andra främmande ämnen. Svar på ditt test får du i regel inom en vecka.
När ska man testa sig?
I stort sett alla som smittats med hiv utvecklar antikroppar inom tre månader efter smitto- tillfället. De flesta som testar sig har i regel haft risk för hivsmitta vid mer än ett tillfälle och därför kan ett test tas så snart som möjligt, för att därefter upprepas då tolv veckor gått efter det senast aktuella risktillfället.
32
Negativa och positiva test
Ett negativt hivtest innebär att man inte funnit antikroppar mot hiv i blodet och den testade är alltså inte hivsmittad. Ett positivt hivtest betyder att man funnit antikroppar mot hiv i blodet och den testade är hivsmittad, det vill säga hivpositiv. Det är viktigt för den som är hivsmittad att veta om det och få möjlighet till uppföljning och behandling hos läkare. Först vid vetskap om sjukdomen kan man sätta in mediciner som förebygger komplikationer av hiv, som uppstår på grund av sviktande immunförsvar. Man får också möjlighet att tidigt börja med bromsmediciner mot sjukdomen. Den som inte är hivsmit- tad, får besked om detta och slipper oroa sig. Istället ges det tillfälle att fundera över hur man även i fortsättningen kan leva på ett sådant sätt att man undviker att bli smittad.
Länkar för dig som vill veta mer
Lokalt i Malmö/Lund
• www.hudkliniken.umas.se
Universitetssjukhuset i Malmö, undersöker och behandlar sexuellt överförbara könssjukdomar
• Hivtest och rådgivning, universitetssjukhuset i Lund Tel: 046-17 18 54
Sverige
• www.noaksark.org
Förening som arbetar med stöd, utbildning och information kring hiv/aids
• www.rfsu.se
Riksförbundet för sexuell upplysning
34
• www.rfsl.se
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande
• www.smittskyddsinstitutet.se
Statlig myndighet som har till uppgift att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar
• www.fhi.se
Statens folkhälsoinstitut
• www.rfhp.se
Riksförbundet för hivpositiva
• www.pphiv.org
Tidningen ”Perspektiv på HIV”
• www.lafa.nu
Landstinget förebygger aids Internationellt
• www.unaids.org FNs hemsida om hiv/aids
• www.who.int
Världshälsoorganisationens hemsida
• www.msf.org
Läkare utan gränsers hemsida Övrigt
• Aidsjouren, svarar på frågor om hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Anonymt och kostnadsfritt.
Tel: 020-78 44 40
Vill du göra en insats för människor i Uganda?
I Uganda samarbetar ABC med tre icke-statliga organisationer som på olika sätt arbetar med att förebygga hiv/aids; TASO, CRO och OHS.
TASO, The Aids Support Organisation, arbetar direkt med hivfrågor i form av rådgivning, behandling och förebyggande arbete. TASO är beroende av frivilliga gåvor och anslag för sin verksamhet.
CRO, Child Restoration Outreach, är ett dagcenter för gatubarn i Mbale, Uganda. Många av barnen på CRO är barn till föräldrar som har dött i aids. CRO arbetar även förebyg- gande med kvinnor som är hivpositiva eller riskerar att smittas av hiv, och vars barn löper risk att hamna på gatan när mödrarna inte längre finns i livet.
OHS, Oxford High School, bedriver undervisning för elever i åldrarna 13-19 år. På OHS kommer hälften av eleverna från särskilt svåra förhållanden och har inte möjlighet att betala sin skolavgift på egen hand. De får istället ekonomiskt stöd från enskilda personer, ABCs faddrar eller från andra lokala och internationella organisationer. En anledning till deras utsatthet kan vara att föräldrarna lever med hiv/aids. ABC sänder varje år volontärer till OHS.
Om du vill göra en insats för drabbade barn och vuxna i Uganda är du välkommen att kontakta ABC. Inom ABC har du möjlighet att engagera dig på många olika sätt: Du kan arbeta som volontär utomlands eller i ABCs världsbutik i Lund, bli stödmedlem eller fad- der, medverka i våra studiecirklar, delta i ABCs utbildningsresor eller skänka en gåva till några av våra samarbetsorganisationer i Uganda.
Vill du skänka en gåva till TASO, CRO eller OHS, använd ABCs postgiro 90 07 43 - 6
Märk talongen ”Uganda”
36 Detta är ABC
– aktiva insatser med världens barn i centrum.
ABC är en svensk biståndsorganisation bildad i Lund 1998. Vår verksam- het bygger på utbildning, hälsovård och meningsfull inkomstgenererande sysselsättning. Arbetet präglas av småskalighet, långsiktighet och miljö- medvetenhet. Det utformas i nära kontakt med lokala organisationer och har karaktären av hjälp till självhjälp. Den grundläggande respekten för alla människors lika värde är centralt i vårt arbete.
I Indien och Uganda samarbetar vi med lokala organisationer och institutioner i syfte att göra aktiva insatser för underprivilegierade grupper; människor som lever i sociala, eko- nomiska och politiska strukturer som inte vilar på en rättvis, demokratisk och jämställd grund.
I Sverige bygger vårt arbete på att sprida information om vår verksamhet och att samla in medel till våra biståndsprojekt. Vi ser också som vår uppgift att fylla en social funktion för utsatta människor i det svenska samhället samt arbeta med opinionsbildning i frågor som tar sin utgångspunkt i FNs Millenniemål.
ABC är för sin verksamhet helt beroende av frivilliga gåvor och anslag. ABC granskas av SFI – Stiftelsen för Insamlingskontroll, och auktoriserad revisor Kristina Anderson, BDO Nordic Lund AB.
Klipp här!
Jag vill kostnadsfritt beställa ... exemplar av denna broschyr!
Jag vill veta mer om ABC!
Jag vill bli medlem i ABC (100kr/år)!
Jag vill veta mer om ABCs volontärprogram utomlands!
Namn: ... Adress:...
Postadress: ... E-post:...
Under år 2005 dog 3,1 miljoner människor i aids.
Totalt smittades 4,9 miljoner människor av hiv.
Hiv/aids synliggör orättvisorna mellan olika delar av världen. Varför har just södra Afrika drabbats så hårt? Varför gör omvärlden inte mer för
att bekämpa sjukdomen när det finns en medvetenhet om problemen och dess förödande konsekvenser?
ABC, Winstrupsgatan 3, 222 22 Lund, tel 046-15 09 00 www.abcsweden.org • info@abcsweden.org • Pg 90 07 43 - 6
Detta informationshäfte har producerats och publicerats av ABC – aktiva insatser med världens barn i centrum –
med stöd av nedanstående organisationer.
