Revisionsrapport
Granskning av förekomst och följsamhet av gäl- lande lagstiftning och regelverk vid handel med Derivat.
Landstinget Dalarna
Emil Forsling Fredrik Winter Februari 2014
Februari 2014
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning 1
2 Inledning 2
2.1 Bakgrund, syfte och revisionsfråga 2
2.2 Avgränsning 3
2.3 Metod 3
3 Granskningsresultat 4
3.1 Derivat – en allmän beskrivning 4
3.2 Säkringsredovisning – en allmän beskrivning 4
3.3 Säkringsredovisning enligt RKR 21 5
4 Vad kvarstår för LD för att uppnå säkringsredovisning? 7
5 Sammanfattande bedömning och slutsats 8
1 Sammanfattning
Landstinget Dalarna (LD) har ett antal derivat som används för räntesäkring av låneskulder. Då redovisningslagstiftning genomgår förändring och medias upp- märksamhet kring handel med derivat har revisorerna i LD ställt förfrågan om granskning inom området.
Revisorerna i LD har givit PwC i uppdrag att granska om LD följer gällande re- dovisningslagstiftning, praxis och interna regelverk vid redovisning av och handel med derivat.
Sammanfattningsvis bedömer vi att de ränteswapar och lån inklusive framtida upplåning som LD har per 2013-12-31 uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt RKR 21. Det innebär att ränteswaparna framöver kan fortsätta att redovisas som under nuvarande regler förutsatt att kraven som ställs för säkringsredovisning är uppfyllda under hela säkringens löptid. För att uppfylla kraven på säkringsre- dovisning enligt RKR 21 behöver LD upprätta en dokumentation som tydligt be- skriver säkringsrelationen baserat på de krav som finns i RKR. Av dokumentat- ionen ska det bl.a. framgå syfte med säkringen, vilka instrument och poster som omfattas samt hur man ska bedöma säkringens effektivitet initialt och löpande under säkringsrelationens löptid.
Vad gäller den utställda swaptionen så godkänner RKR 21 explicit ett sådant in- strument som säkringsinstrument. Vi vill dock, mot bakgrund av hur en sådan utställd swaption fungerar, ifrågasätta säkringsredovisning för denna typ av in- strument ur ett riskhanteringsperspektiv eftersom den snarare skapar risk än eli- minerar risk. Om LD ändå väljer att tillämpa säkringsredovisning för den utställda swaptionen finns en utmaning i att förklara syftet med säkringen samt beskriva vilken risk som säkras. Eftersom den utställda swaptionen skiljer sig från de van- liga ränteswaparna rekommenderar vi i de fall då LD ändå beslutar att tillämpa säkringsredovisning att lägga den i en egen säkringsrelation.
2 av 9
2 Inledning
2.1 Bakgrund, syfte och revisionsfråga
Landstinget Dalarna (LD) har ett antal derivat som används för räntesäkring av låneskulder. Då redovisningslagstiftning genomgår förändring och medias upp- märksamhet kring handel med derivat har revisorerna i LD ställt förfrågan om granskning inom området.
LDs revisorer efterfrågar en kartläggning av förekomst av derivat i LD samt om derivatens villkor står i överensstämmelse med praxis inom området och överens- stämmer med LD interna regelverk. Därutöver efterfrågas en granskning av redo- visningens efterlevnad av gällande lagstiftning samt de krav som kommer att stäl- las på redovisning av derivat inom den närmaste framtiden.
Revisorernas syfte med denna granskning är att identifiera förekomsten av handel med derivat och säkerställa att redovisningen av denna handel sker enligt gällande nationella och interna regelverk. Utöver detta önskar revisorerna även en beskriv- ning av den kommande lagstiftningen och huruvida LD uppfyller kommande krav.
Granskningen ska besvara följande revisionsfråga:
Följer LD gällande redovisningslagstiftning, praxis och interna regelverk vid redovisning och handel derivat?
Granskningen har utförts med utgångspunkt i följande granskningsmål och frågor:
I vilken omfattning sker handel med derivat i LD?
Med vilka typer av derivat sker handel i LD?
Är risker och villkor i LD innehav av derivat skäliga och i överensstäm- melse med interna regelverk och vad som kan anses som praxis inom om- rådet?
Uppfyller LD framtida lagstiftningskrav i sin redovisning av derivat?
LD tillämpar idag säkringsredovisning enligt sk. traditionell svensk redovisning,
”Deferral hedge accounting”. Det innebär att derivaten inte redovisas löpande avseende orealiserade vinster/förluster utan endast vid realisering av ränteflöden.
Den räntekostnad som därmed redovisas löpande i resultaträkningen är den ränta som lån och derivat tillsammans ger för varje period.
I rapporten återfinns en beskrivning av de krav som ställs för att få tillämpa säkringsredovisning, vilka derivatinstrument som kan utgöra säkringsinstrument respektive vilka lån och eller prognostiserade flöden som kan utgöra säkrade pos- ter och inkluderas i säkringsrelationen. Utöver detta vad som, utifrån dagens in- nehav av lån, swapar och andra finansiella instrument, behöver göras för att upp- fylla kriterierna för säkringsredovisning.
2.2 Avgränsning
Granskningen har enligt projektplanen avgränsats till att omfatta befintliga derivat per 2013-12-31.
2.3 Metod
Inläsning av LD Föreskrifter för finansförvaltning – avsnitt 3.5 och 4.4 - avseende derivat samt marknadsvärdesrapporter från banken avseende de derivat som finns utestående i LD per 2013-12-31. Insamling av specifikation på den upplåning som finns i LD per 2013-12-31.
Dessa dokument har därefter utvärderats i förhållande till de redovisningsregler som gäller för redovisning av derivat för LD från och med 2014, dvs. RKR 21 (Rådet för kommunal redovisning rekommendation nr 21). Vi har även som refe- rens använt K3 som är huvudregelverket för redovisning i Sverige.
.
4 av 9
3 Granskningsresultat
3.1 Derivat – en allmän beskrivning
Derivatinstrument kännetecknas av tre saker
1) Dess värde ändras till följd av ändringar i en underliggande variabel, ex.
räntesats, valuta, aktiepris, råvarupris
2) Det krävs ingen eller liten initial nettoinvestering, dvs. liten i förhållande till vad som skulle krävas för andra typer av avtal som kan förväntas rea- gera på ett liknande sätt vid förändringar i marknadsfaktorer.
3) Det är ett avtal som regleras vid en framtida tidpunkt, ex. framtida ränte- betalning eller framtida växling av valuta
Det finns olika former av derivat, såsom swapar, terminer och optioner. Swapar och terminer innebär avtal där båda parterna är skyldiga att fullfölja avtalet. Van- liga former av swapar är ränteswapar. De ränteswapar som LD har innebär att en rörlig ränta byts mot en fast ränta. Ofta tecknas en sådan ränteswap för att ändra ränteexponeringen i ett lån, dvs. om man har ett lån till rörlig ränta men i stället vill ha en fast ränta så kan man teckna en ränteswap som byter bort den rörliga räntan och i stället ger en ränta som är fast i varje period.
Optioner däremot innebär en ensidighet eftersom den ena parten har en rättighet medan andra parten i avtalet har en skyldighet. Optioner innebär därför oftast att en premie erläggs eller erhålles vid ingången av avtalet beroende på om man köpt optionen eller ställt ut optionen. Köpta optioner kan innebära att man köpt ett skydd, dvs. exempelvis ett räntetak där man har en rörlig ränta men om den rör- liga räntan når en viss nivå har man ett skydd mot det. Utställda optioner innebär att man tar på sig en risk genom att låta motparten få en rättighet. För att man ger motparten en rättighet får man ofta en premie. LD har ställt ut en option i form av en swaption.
3.1.1 Grundläggande regler för redovisning av derivat
Grundläggande regler för redovisning av derivat är:
Lägsta värdets princip (LVP), dvs. derivat redovisas till det lägsta av an- skaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. För derivat som har negativa verkliga värden på balansdagen redovisas detta negativa värde som en skuld i balansräkningen och en kostnad i resultaträkningen.
3.2 Säkringsredovisning – en allmän beskrivning
Säkringsredovisning är en form av undantagsredovisning som avviker från grund- reglerna (se ovan). Grundreglerna för redovisning av derivat ger inte alltid en rättvisande bild av vad man försöker uppnå genom att teckna derivatkontrakt.
Exempelvis så innebär grundläggande redovisningsregler att ett lån med fast ränta redovisas annorlunda än ett lån med rörlig ränta som swapats om till fast ränta med en ränteswap. Denna inkonsekvens tar säkringsredovisningsreglerna hand om genom att man tillåter att lån och swap redovisas syntetiskt, dvs. tillsammans
som ett instrument. Men för att få avvika från grundläggande redovisningsregler och tillämpa säkringsredovisning ställs sedan årsskiftet vissa krav som måste vara uppfyllda. I reglerna för säkringsredovisning används ett antal begrepp såsom säkrat föremål, dvs. vad är det som säkras, i LDs fall upplåning. Vidare används säkringsinstrument som begrepp och det avser det finansiella instrument, vanligen derivat, som används för att säkra en viss risk. I LDs fall är det ränteswapar och utställd swaption som används för att omvandla den rörliga räntan till fast ränta.
Säkringsredovisning för LD innebär enkelt uttryckt att den räntan som lån och swapar tillsammans ger är den räntekostnad som redovisas i resultaträkningen i varje period. Det innebär att derivaten inte värderas eller redovisas separat.
LD tillämpar idag säkringsredovisning enligt sk. traditionell svensk redovisning,
”Deferral hedge accounting”. Det innebär att derivaten inte redovisas löpande avseende orealiserade vinster/förluster utan endast vid realisering av ränteflöden.
Den räntekostnad som därmed redovisas löpande i resultaträkningen är den ränta som lån och derivat tillsammans ger för varje period. Givet att kriterierna för säkringsredovisning uppfylls enligt RKR 21 blir redovisningen jämfört med hur LD tidigare gjort oförändrad.
3.3 Säkringsredovisning enligt RKR 21
RKR 21 har till skillnad från K3 regelverket inga lättnader i övergångsreglerna.
Det innebär att per 2014-01-01 kommer endast de relationer som uppfyller kraven på säkringsredovisning att få redovisa enligt undantagsreglerna. Övriga derivat måste hanteras enligt grundläggande redovisningsprinciper för derivat, (se ovan beskrivning).
3.3.1 Kriterier för säkringsredovisning
I och med RKR 21 ställs nu högre krav än tidigare för att få tillämpa säkringsre- dovisning. Bland annat ska det finnas en dokumentation som omfattar:
En beskrivning av syftet med säkringen
En beskrivning av karaktären på den eller de risker som säkras
En identifiering av säkringsinstrumentet och den säkrade posten, samt
En beskrivning av hur LD kommer att bedöma säkringens effektivitet
Ett ytterligare krav för att få tillämpa säkringsredovisning är att säkringsförhål- landet ska förväntas vara effektivt under den period för vilken säkringen har iden- tifieras. Att säkringsförhållandet är effektivt innebär att säkringsinstrumentet i hög utsträckning motverkar förändringar i den säkrade postens värde eller kassa- flöden. Med andra ord ska derivatet i hög utsträckning ta hand om den risk som säkras.
Det finns också krav och restriktioner för vad som får vara säkringsinstrument och säkrad post enligt RKR 21.
6 av 9
I de fall det finns säkringsinstrument med en löptid längre än de säkrade posterna, dvs. derivat med längre löptid än befintliga lån måste LD kunna påvisa att det är sannolikt att det kommer finnas framtida ränteflöden att säkra. Om det inte kan göras behöver överskjutande del av derivaten redovisas enligt grundreglerna (se ovan).
3.3.2 Tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster Säkrat föremål
Det är tillåtet enligt RKR 21 att identifiera portföljer av lån och framtida mycket sannolika lån som ett säkrat föremål givet att de har samma riskegenskaper. En- ligt vår uppfattning innebär detta att lån med rörlig ränta samt framtida mycket sannolika rörliga räntebetalningar kan grupperas till ett säkrat föremål. Däremot kan enligt vår uppfattning inte lån med rörlig ränta och lån med fast ränta blandas i samma portfölj eftersom de inte delar samma riskegenskaper (det rörliga lånet varierar i kassaflöde av marknadsränteförändringar medan fasträntelånet varierar i verkligt värde). Att använda en portföljsyn för det säkrade föremålet i säkringsre- dovisingen är inget som explicit framgår av RKR 21, men som vi bedömer är möjligt med hänsyn till de krav som i övrigt ställs för säkringsredovisning. Detta bör dock vara förankrat i LD Föreskrifter för finansförvaltning.
I det fall LD avser att inkludera framtida upplåning, dvs. framtida räntebetalning- ar i den säkrade posten ska det vara mycket sannolikt att dessa framtida flöden kommer att inträffa.
Säkringsinstrument
LD har ränteswapar som effektivt hantera den risk som säkras, dvs. risken för förändringar i den rörliga räntan. Ränteswaparna kvalificerar för säkringsredovis- ning enligt RKR 21. Vår bedömning är att en grupp av derivat får slås samman givet att de tillsammans tar hand om den risk som säkringen är avsedd att skydda.
Med det menas att för LD kan ränteswappar grupperas ihop om effekten som de tillsammans ger är en omvandling av den rörliga räntan till en fast ränta. För LD innebär detta att de befintliga ränteswaparna bör kunna grupperas ihop och ses som ett säkringsinstrument.
LD har förutom ränteswapar en utställd swaption. Denna utställda swaption inne- bär att motparten, dvs. banken, har köpt en rättighet som innebär att de, vid en framtida tidpunkt, kan välja om LD ska teckna en ränteswap som ger LD en i swaptionen angiven fast ränta. Då det är banken som har rättigheten att bestämma kommer de troligen endast att utnyttja sin option/rättighet när det är fördelaktigt för dem och därmed ofördelaktigt för LD. Det innebär i sin tur att den ränta som LD får i och med den utställda swaptionen är en räntekostnad som är högre än vad den skulle varit utan detta instrument.
När det gäller sådan utställd optionalitet så skiljer sig RKR 21 från K3 regelverket på en väsentlig punkt och det är att RKR 21 explicit tillåter instrument med ut- ställd optionalitet som säkringsinstrument under förutsättning att derivatet inte medför en risk för att i förväg okända och för LD negativa marknadsvärdesför- ändringar kan komma att realiseras om motparten utnyttjar sin option. Om det
är en utställd option som om den utnyttjas innebär en fast ränta för den som ställt ut optionen ska denna fasta ränta vara känd i förväg. Denna explicita öppning som RKR 21 ger för utställd optionalitet i säkringsinstrumentet är unik för RKR, dvs. finns inte i exempelvis K3 eller IFRS. Detta beror framförallt på att en utställd option skapar risk och därmed inte eliminerar eller minimerar risk. Vid utställande av en option erhålls normalt en premie (alternativt finns premien inba- kad i ett annat instrument), därefter finns bara en potentiell nersida för utställaren.
Användandet av utställda optioner förutom som en komponent i exempelvis en räntekorridor är därför enligt vår uppfattning inte förankrad ur ett riskhanterings- perspektiv.
Mot bakgrund av skrivningarna i RKR 21 gör vi dock bedömningen att det rent formellt finns argument för att betrakta den utställda Swaption som LD har som ett tillåtet säkringsinstrument i och med att den innebär att LD får en fast ränta på 2,98% om motparten utnyttjar optionen. Vi vill dock poängtera att det ligger en utmaning i att beskriva syftet med säkringen, vilket är ett krav enligt RKR 21 (se vidare under ”Vad kvarstår för LD för att uppnå säkringsredovisning?). Eftersom den utställda swaptionen skiljer sig från de vanliga ränteswaparna rekommenderar vi i det fall att LD ändå beslutar att tillämpa säkringsredovisning att lägga den i en egen säkringsrelation.
Portföljer och nominella belopp
För att uppfylla kriterierna för säkringsredovisning ska summan av de nominella beloppen på de derivat som ingår i säkringsinstrumentet (portföljen av derivat) vara samma som summan av de nominella beloppen på de lån eller framtida upp- låning som ingår i den säkrade posten (portföljen av lån). Om de nominella be- loppen för derivaten överstiger befintlig eller framtida mycket sannolik upplåning är LD översäkrad och den överskjutande delen av derivaten måste redovisas en- ligt grundläggande redovisningsprinciper för derivat (se ovan). Vid varje balans- dag samt löpande när någon ändring sker av portföljerna anser vi att LD ska be- döma om de volymer/nominella belopp som ingår i säkringsrelationen matchar samt om de andra bedömningskriterierna är uppfyllda. I LDs befintliga låneport- följ per 2013-12-31 finns volym av upplåning som överstiger tecknade derivat.
Däremot förfaller lånen till betalning före derivaten vilket innebär att LD behöver påvisa att framtida refinansiering och nyupplåning är mycket sannolik.
Kraven som finns i RKR 21 är att framtida upplåning måste vara mycket sanno- lik, dvs. LD behöver påvisa att det finns planer på att förlänga och öka upplåning- en samt att det finns tillgängliga upplåningsmöjligheter.
4 Vad kvarstår för LD för att uppnå säkringsredovisning?
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning kvarstår för LD att upprätta en dokumentation som tydligt beskriver säkringsrelationen. Dokumentationen kan
8 av 9
utformas med en övergripande masterdokumentation av mer beskrivande karaktär som innehåller:
Syftet med säkringen,
o dvs. vad önskar man uppnå. Detta får gärna upprättas och kopplas till den finanspolicy eller riskhanteringsstrategi som LD har. Där bör det framgå hur man arbetar med derivat, i vilket syfte, vem som har mandat att teckna nya derivat samt vilka instrument som är tillåtna. Denna information kan läggas i en övergripande mas- terdokumentation som endast ändras i det fall något i LDs riskhan- teringsstrategi eller policy ändras
Beskrivning av karaktären på den risk som säkras,
o dvs. för LD är det risken för förändringar i den rörliga räntan i be- fintlig eller framtida upplåning.
Säkrad post och säkringsinstrument
o Det ska tydligt framgå vad som är säkringsinstrument och säkrad post samt beskrivning av huruvida det är en grupp av poster som kan variera över tiden eller om det är en ”stängd grupp”. I det fall man tänker inkludera framtida räntebetalningar, dvs framtida upp- låning i den säkrade posten ska det finnas dokumenterat vad det är som gör att dessa framtida flöden bedöms vara mycket sannolika.
En beskrivning av hur LD kommer att bedöma säkringens effektivitet
Som komplement till denna övergripande dokumentation bör en mer transakt- ionsbaserad dokumentation upprättas. Denna dokumentation bör innehålla en mer detaljerad information om exakt vilka lån och derivat som ingår i säkringsrelat- ionen. Den bör också innehålla dokumentation av hur säkringens effektivitet har bedömts initialt och löpande över säkringens löptid.
5 Sammanfattande bedömning och slut- sats
Vi gör bedömningen att LD följer sina Föreskrifter för finansförvaltning.
De ränteswapar och lån inklusive framtida upplåning som LD har per 2013-12-31 bedöms vara godkända säkringsinstrument respektive säkrade föremål för
säkringsredovisning enligt RKR 21. Det innebär att ränteswaparna framöver kan fortsätta att redovisas som under nuvarande regler förutsatt att de övriga krav som ställs för säkringsredovisning är uppfyllda under hela säkringens löptid. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt RKR 21 behöver LD upprätta en dokumentation som tydligt beskriver säkringsrelationen baserat på de krav som finns i RKR. Av dokumentationen ska det bl.a. framgå syfte med säkringen, vilka instrument och poster som omfattas samt hur man ska bedöma säkringens effekti- vitet initialt och löpande under säkringsrelationens löptid.
Vad gäller den utställda swaptionen så godkänner RKR 21 explicit ett sådant in- strument som säkringsinstrument. Vi vill dock, mot bakgrund av hur en sådan utställd swaption fungerar, ifrågasätta säkringsredovisnings för denna typ av in- strument ur ett riskhanteringsperspektiv eftersom den snarare skapar risk än eli- minerar risk. Om LD ändå väljer att tillämpa säkringsredovisning för den utställda swaptionen finns en utmaning i att förklara syftet med säkringen samt beskriva vilken risk som säkras. Eftersom den utställda swaptionen skiljer sig från de van- liga ränteswaparna rekommenderar vi i de fall då LD ändå beslutar att tillämpa säkringsredovisning att lägga den i en egen säkringsrelation.
