Kursplan
för kurs på grundnivå
Barn- och ungdomsvetenskap II Child and Youth Studies II
30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits
Kurskod: UB201F
Gäller från: VT 2013
Fastställd: 2008-12-17
Ändrad: 2012-09-14
Institution Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Ämne Barn o ungdomsvetenskap/kunskap
Beslut
Denna kursplan är fastställd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen:
- Våren 2013: 2012-09-14 (prefekt)
- Våren 2011: 2010-10-04 Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap(institutionsstyrelsen) - Våren 2010: 2009-11-24 (institutionsstyrelsen)
- Våren 2009: 2008-12-17 (prefektbeslut)
Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Barn- och ungdomsvetenskap I / motsv
Kursens uppläggning
Provkod Benämning Högskolepoäng
EXA1 Utställning 1.5
EXA2 Individuell skrivning I 6
EXA3 Seminarieuppgift 2.5
EXA4 Individuell skrivning II 5
EXA5 Gruppuppgift 2.5
EXA6 Individuell skrivning III 5
EXA7 Projektarbete 6
EXA8 Muntlig ventilering 1.5
Kursens innehåll
Kursen är en fortsättningskurs i barn- och ungdomsvetenskap. Utifrån aktuell forskning fokuseras teman som platser för barn och unga, kommunikation, nya medier samt skolan i det mångkulturella samhället. Det ingår ett mindre projektarbete där studentens eget intresse inom barn- och ungdomsvetenskap kan påverka
inriktningen.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna
• reflektera över möjligheter och svårigheter att fånga barns och ungas perspektiv,
• tillämpa olika forskningsperspektiv för studier inom barn- och ungdomsvetenskap,
• redogöra för teorier kring plats och kroppsligt lärande,
• redogöra för barns och ungdomars kommunikationsmönster i fysiska och digitala miljöer, samt villkor för dessa,
• analysera ungdomars kontakter med IT och nya medier
• reflektera över de utmaningar och möjligheter som migration och det mångkulturella samhällets framväxt
ställer skolan och ungdomsrelaterade verksamheter inför samt
• genomföra en mindre undersökning där barns/ungdomars perspektiv är i fokus med beaktande av etiska aspekter.
Delkurs 1 Platser för barn och unga, 7,5 hp
Efter genomgången delkurs förväntas studenterna kunna
- observera och dokumentera platser för barn och unga med hjälp av digital, visuell metod,
- beskriva kroppens betydelse för lärande samt koppla detta till centrala teoretiska begrepp i kursen och - redogöra för teorier kring plats och kroppsligt lärande.
Delkurs 2 Kommunikation och nya media, 7,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenterna kunna
- redogöra för barns och ungdomars kommunikationsmönster i fysiska och digitala miljöer, samt villkor för dessa,
- dokumentera och analysera lek eller spel i fysisk eller digital kommunikation samt - reflektera över möjligheter och svårigheter att fånga barns och ungas perspektiv.
Delkurs 3 Skola och det mångkulturella samhället, 7,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenterna kunna
- reflektera över de utmaningar och möjligheter som migrationen och det mångkulturella samhällets framväxt ställer skolan och ungdomsrelaterade verksamheter inför samt
- praktiskt tillämpa en del av de nyvunna kunskaperna på skol- och ungdomsrelaterade verksamheter.
Delkurs 4 Projektarbete, 7,5 hp
Efter genomgången delkurs förväntas studenterna kunna
- genomföra en mindre undersökning där barns/ungdomars perspektiv är i fokus med beaktande av etiska aspekter samt
- reflektera över konsekvenserna av olika forskningsperspektiv.
Undervisning
Undervisningen i kursen består av föreläsningar, seminarier, workshops, arbete i studiegrupper, fältarbete och övningar samt individuellt läsande och skrivande.
Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare tillfälle.
Kunskapskontroll och examination a) EXAMINATIONSFORMER Kursen examineras på följande vis:
EXA1 Utställning, 1,5 hp, som bedöms enligt betygsskala G-U,
EXA2 Individuell skrivning I, 6 hp, som bedöms enligt betygsskala A-F, EXA3 Seminarieuppgift, 2,5 hp, som bedöms enligt betygsskala G-U, EXA4 Individuell skrivning II, 5 hp, som bedöms enligt betygsskala A-F, EXA5 Gruppuppgift, 2,5 hp, som bedöms enligt betygsskala G-U,
EXA6 Individuell skrivning III, 5 hp, som bedöms enligt betygsskala A-F, EXA7 Projekt, 6 hp, som bedöms enligt betygsskala A-F samt
EXA8 Muntlig ventilering, 1,5 hp, som bedöms enligt betygsskala G-U.
b) BETYGSSÄTTNING
Betygssättning på hel kurs samt på examination EXA2, EXA4, EXA6 och EXA7 sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala:
A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra
D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt
Betygssättning på examination EXA1, EXA3, EXA5 och EXA8 sker enligt en tvågradig betygsskala:
G = Godkänt
U = Underkänt
Betyg Fx, F och U är underkända betyg.
c) BETYGSKRITERIER
Kursens betygskriterier anges i kursbeskrivningen.
d) SLUTBETYG
För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på delkursernas prov samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Delkursernas betyg vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt.
e) OMEXAMINATION och UNDERKÄNNANDE
Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg.
Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran.
Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras.
Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor.
Former för omexamination preciseras i kursbeskrivningen. Möjlighet till omexamination ges minst en gång per termin.
Övergångsbestämmelser
Student kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att den upphört att gälla. Framställan härom ska göras skriftligen till ansvarig studierektor.
Begränsningar
Delkurs 1 "Platser för barn och unga" 7,5 hp motsvarar kursen:
- UB209F Platser för barn och unga.
Delkurs 2 "Kommunikation och nya medier" samt tidigare delkurs "Barns och ungdomars kommunikation II"
motsvarar kurserna:
- UB106F "Barns och ungdomars kommunikation II" 7,5 hp - UB203F "Kommunikation och nya media" 7,5 hp.
Delkurs 3 "Skola och det mångkulturella samhället" motsvarar kurserna:
- UB116F "Skola och det mångkulturella samhället" - UB103B "Skola och det mångkulturella samhället".
Delkurs 4 "Projektarbete" motsvarar tidigare delkurs "Fördjupade studier i forskningsmetoder och vetenskapsteori".
Övrigt
Kursen är en fristående kurs.
Kurslitteratur
Delkurs 1: Platser för barn och unga
Andersson, C. (2005). Gatukonst - på plats i staden. Paper från ACSIS nationella forskarkonferens för kulturstudier, Norrköping 13-15 juni. (13 s.) Hämtad 10 september, 2012, från Linköpings universitets hemsida: http://www.ep.liu.se/ecp/015/005/ecp015005b.pdf
Bäckström, Å. (2009). Att platsa som skateboardåkare: Om affektivt lärande i sinnliga rum. I J. Fornäs & T.
Hardin. Kulturellt: Reflektioner i Erling Bjurströms anda (ss. 41-55). Linköping: Linköping University Electronic Press. (14 s.) Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:234085
Larsson, H., & Fagrell, B. (2010). Föreställningar om kroppen: Kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik och teori (del 2 och 3). Stockholm: Liber. (ca 200 s.)
Lieberg, M., de Laval, S., & Åkerblom, P. (Red.). (2010). Den lärande staden. Umeå: Boréa. (ca 250 s.) Locus. (2007). 19(4). Tema: Plats och lärande. (ca 64 s.)
Merleau-Ponty, M. (1999). Kroppens fenomenologi (del 1). Göteborg: Daidalos. (ca 180 s.) Pink, S. (2009). Doing sensory ethnography (ss. 97-115). London: Sage. (18 s.)
Änggård, E. (2012). Att skapa platser i naturmiljöer: Om hur vardagliga praktiker i en Ur och Skur-förskola bidrar till att ge platser identitet. Nordisk Barnehageforskning, 5(10), 1-16. (16 sid.) Hämtad från
http://www.nordiskbarnehageforskning.no/
Delkurs 2: Kommunikation och nya media
Cameron, E. L., Fox, J., Anderson, M., & Cameron, C. A. (2010). Resilient youths use humor to enhance socioemotional functioning during a day in the life. Journal of Adolescent Research, 25(5), 716-742.
Chee, F. (2006). The games we play online and offline: Making Wang-tta in Korea. Popular Communication, 4(3), 225-239.
Gunnardotter Grönberg, A. (2005). Ungdomsspråk, dialekter och livsstil på ett västsvenskt gymnasium.
Locus, 17, 2.
Hansen, P. (2005-2008). Danskt-svenskt ungdomsspråk, chattspråk, sms-språk etc. Öresunds översättningsbyrå. http://www.danska-svenska.se/Danskt_svenskt_ungdomssprak_linksida.htm
Heath, S., Brooks, R., Cleaver, E., & Ireland, E. (2009). Researching young peoples lives. London: Sage.
Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis: Om maskulinitet och språk i en högstadieskola (Doktorsavhandling). Stockholm: Ordfront.
Kotsinas, U-B. (2004). Ungdomsspråk (Språkvårdssamfundets skrifter 25). Stockholm: Hallgren & Fallgren studieförlag.
Linderoth, J. (Red.). (2009). Datorspelandets dynamik: Lekar och roller i en digital kultur. Lund:
Studentlitteratur.
Mazur, E., & Kozarian, L. (2010). Self-presentation and interaction in blogs of adolescents and young emerging adults. Journal of Adolescent Research, 25(1), 124-144.
Medierådet. (2008). Ungar & Medier 2008. Medierådet. Hämtad 10 september, 2012, från http://www.medieradet.se/Bestall--Ladda-ned/ungar_medier/
Medvedeva, M. (2010). Perceived discrimination and linguistic adaptation of adolescent children of immigrants. Journal of Youth and Adolescence, 39, 940-952.
Sjöblom, B. (2008). "Gaming as a situated collaborative practice." Human IT 9.3, 128-165. Hämtad från http://www.hb.se/bhs/ith/3-9/bs.pdf
Steinkuehler, C. A. (2006). Massively multiplayer online videogaming as participation in a Discourse. Mind, Culture & Activity, 13(1), 38-52.
Delkurs 3: Skola och det mångkulturella samhället
Bouakaz, L. (2009). Föräldrasamverkan på mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur. (184 s.) Bunar, N. (2010). När marknaden kom till förorten. Lund: Studentlitteratur. (248 s.)
Fridlund, L. (2011). Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Göteborg: Göteborgs universitet.
(valda delar, ca 100 s.)
Myndigheten för skolutveckling. (2006). Överallt och ingenstans. Mångkulturella och antirasistiska frågor i svensk skola (Forskning i fokus, 32). Stockholm: Skolverket. (90 s.)
Pinson, H. och Arnot, M. (2009). Local conceptualisations of the education of asylum-seeking and refugee students: from hostile to holistic models. International Journal of Inclusive Education, 10(2-3), 1-21. (21 s.)
Hela kursen, samt Delkurs 4: Projektarbete
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Malmö: Liber ekonomi.
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar: Metodik för barnintervjuer (4 uppl). Stockholm: Liber. (88 s.)
Heath, S., Brooks, R., Cleaver, E., & Ireland, E. (2009). Researching Young Peoples Lives. London: Sage.
Kvale, S,. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Hämtad 2 maj, 2012, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Referenslitteratur
James, A. & James, A. L. (2004). Constructing childhood: theory, policy and social practice. New York:
Palgrave Mac Millan.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans. (4 uppl). Lund: Studentlitteratur. (190 s.) Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2 uppl). Malmö: Liber. (184 s.)
Härutöver tillkommer aktuella vetenskapliga artiklar samt valbar litteratur, vilka preciseras i kursbeskrivningen.
