SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER VID ETABLERING AV BLEKINGE OFFSHORE VINDKRAFTSPARK
Innehållsförteckning
Förord ...3
Att värdera samhällsekonomiska effekter...3
Sammanfattning ...5
Inledning...6
Bakgrund ...6
Syfte ...6
Avgränsningar...6
Målsättning för utbyggnad av vindkraften...7
Nationella mål...7
Blekingska mål ...7
Vindbruket i Sölvesborg´s Kommun ...7
Kostnad för utbyggnad av vindkraften ...8
Arbetstillfällen vid utbyggnad av vindkraften ...9
Beräkningsmodell...9
Arbetstillfälle vid byggnation av vindkraftverk ...10
Arbetstillfälle vid utbyggnad av elnätet...12
Arbetstillfälle för drift och underhåll av vindkraftverk ...12
Miljö & Utvecklingsfonden ...13
Kapitaltillskott för arrende etc vid utbyggnad av vindkraften ...14
Markarrende för vindkraftverk...14
Avkastning på investerat kapital...14
Kapitaltillskottets påverkan på samhällsekonomin ...14
Industriella möjligheter...14
Beräkningar...15
Kommunala skatteintäkter och effekter på arbetsmarknaden...16
Nettolöner till anställda i projektets byggfas, Miljö Utv. fonden samt Drift o Underhåll...16
ummering årsarbetstillfällen i regionen ...17 S
FÖRORD
Denna rapport har arbetats fram i samverkan mellan Blekinge Tekniska Högskola, som ansvarat för kvalitetsäkring av metodik och faktagranskning, Blekinge Offshore AB som sakkunnig inom vindkraftsområdet och Sölvesborgs kommun som ansvarat för fakta uppgifter som berör Sölvesborgs Kommun.
Som utgångspunkt har motsvarande rapport från Gotlands Kommun daterad 2009‐06‐09 använts. Delar av de allmänna texterna och branschberäkningarna är desamma då de är så nya att de fortfarande är aktuella. Gotlands Kommuns ansvarige för deras rapport har sagt ja till att vi får använda den som underlag för vår rapport.
ATT VÄRDERA SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER
Samhällsekonomiska kalkyler är ett vanligt förekommande instrument för att värdera olika handlingsalternativ. I samband med investeringar i infrastruktur, som väg, järnväg etc., görs alltid en samhällsekonomisk kalkyl. Om denna, under givna antaganden, uppvisar ett positivt nuvärde betraktas investeringen som lönsam. Nuvärdet är i detta sammanhang differensen mellan samtliga framtida intäkter från och kostnader för investeringen. Nuvärdet av framtida intäkter reducera med det avkastningskrav som antas. Ju längre fram i tiden intäkterna ligger desto lägre nuvärde för en given intäkt. Det bör påpekas att sådana samhällsekonomiska effekter inte bara behöver innefatta ekonomiska variabler, men tillvägagångssättet förutsätter att alla de värden som skall beaktas kan översättas i ekonomiska termer. Avser man att beakta
lika miljöeffekter måste dessa sålunda ges ett ekonomiskt värde.
o
Ambitionen med föreliggande utredning har inte varit att göra en fullständig samhällsekonomisk kalkyl. Utredningen ger därför inte underlag för någon bedömning av den samhällsekonomiska lönsamheten i projektet. Utredningen utgår ifrån att det är ett nationellt politiskt mål att
vindkraftsproduktionen skall byggas ut kraftigt till 2020. För att få till stånd en sådan utbyggnad krävs det politiska beslut – skatter, subventioner etc. ‐som gör det lönsamt att denna typ av elproduktion. Utredningen bygger sålunda på antagandet att regeringen, oavsett vilka som innehar regeringsmakten, kommer att ge vindkraftsproduktion sådana institutionella ramar att den bli lönsam. Att detta sker innebär emellertid inte att alla vindkraftsparker automatiskt blir lönsamma. Parker med ofördelaktiga vindförhållanden eller med speciellt höga
investeringskostnader kan mycket väl bli olönsamma. Föreliggande utredning utgår ifrån att den tuderade parken inte tillhör denna kategori.
s
Utredningen kännetecknas också av att en del samhällsekonomiska kostnader, konsekvenser som upplevs som negativa, utlämnats. Två återkommande frågor i denna kategori i samband med vindkraftverk till havs är effekter på fisket och de estetiska aspekterna, ”landskapet förfulning”. Den estetiska aspekten är en subjektiv variabel som det är svårt att sätta pris.
Erfarenheterna från andra vindparksprojekt antyder emellertid att detta är en aspekt som väcker starka känslor bland dem som berörs.
Utredningen avviker också från en traditionell samhällsekonomisk kalkyl genom att
kalkylräntan är satt till noll, vilket innebär att en given effekt är lika värdefull oavsett när i tiden en uppstår.
d
Samhällsekonomiska kalkyler, liksom alla kalkyler, är partiella. Uppmärksamheten riktas mot en investering och de effekter den genererar. Allt annat förutsätts vara konstant. Dessutom
förenklas verkligheten genom att analysen är statisk. Man jämför situationen vid två tillfällen.
Före och efter det att vindparken är färdigställd. För att reducera verklighetens komplexitet till något hanterbart tvingas man bortse från eventuella finanskriser, höjningar/sänkningar av kommunalskatten, förändringar i konsumtionsmönster etc. Ett resultat av verklighetens dynamiska komplexitet är att när man i efterhand värderar effekterna har dessa till stor del
”drunknat” i andra samhällsförändringar. De primära effekterna kan registreras men det är i llmänhet omöjligt att härleda de sekundära effekterna tillbaka till investeringen.
a
Att göra en konsekvensanalys av ett infrastrukturprojekt kan beskrivas i termer av att släppa ned en stor sten i vattnet. Effekterna sprider sig som ringar på vattnet, men där våghöjden successivt avtar. Ju kraftigare sjö desto svårare att se effekterna. Översatt till utredningens uppgift innebär det att svårigheterna att ha översikt över konsekvenserna ökar ju längre bort från nedslagsplatsen vi rör oss. Detta är ett skäl till att huvuddelen av uppmärksamheten riktas mot de direkta konsekvenserna av projektet. Vi kan vara övertygade om att projektet också har
ekundära effekter men det är inte möjligt att a priori värdera storleken av dessa.
s
Utredningen presenterar sålunda en rimlig kalkyl över de direkta (sysselsättnings)effekterna av n utbyggnad av vindparksparken Blekinge Offshore.
e
Jan Evert Nilsson
Professor regional utveckling, BTH
SAMMANFATTNING
En utbyggnad av vindkraften i ett projekt på 1 200 MW installerad effekt får en positiv effekt på det kringliggande samhället i form av ökat antal arbetstillfälle samt ökat kapitalinflöde. De uppskattade effekterna redovisas i denna rapport.
För att uppnå en effekt på 1 200 MW behöver det byggas 350 nya vindkraftverk med 3,5 MW effekt vardera. Den totala investeringskostnaden för att bygga dessa nya vindkraftverk uppskattas till ca 30 miljarder kronor.
Att bygga 350 stycken vindkraftverk i Hanöbukten med tillhörande elnät, generar enligt denna beräkningsmodell totalt ca 4345 nya årsarbeten i regionen på en 20 års period. Fördelningen av arbetstillfällen är relativt jämn (201‐250) över åren och motsvarar i genomsnitt 217 stycken per år.
Fördelningen av arbetstillfällen över de 20 åren redovisas i rapporten.
Vid färdig utbyggnad av ca 1200 MW skapas årligen ca 175 arbetstillfällen för drift och underhåll. Under byggtiden ökar antalet anställda gradvis.
Miljö o Utvecklingsfonden beräknas med en försiktig uppskattning skapa motsvarande ca 40 årliga arbetstillfällen vid 1200 MW utbyggd park. Under byggtiden ökar antalet arbetstillfällen gradvis.
I rapporten visas en sammanställning av antalet nyskapade arbetstillfällen samt ökningen av till Blekinge Offshore angränsande kommuners skatteintäkter.
Observera att alla beräkningarna är gjorda på en utbyggnadstakt på 5 år och en totaltid på 20 år vilket medför att verken som byggs år 5 endast är 15 år gamla i denna beräkning. Livslängden på vindkraftverken i första cykeln anses ligga mellan 20‐25 år och därefter sker endast en större genomgång sen snurrar säkert verken under en ny period på kanske 20 år till.
Underlagen till beräkningarna i denna rapport är framtagna genom studier av andra genomförda projekt, genom dialog med olika tänkbara leverantörer och omfattande interna utredningar för det aktuella projektet Blekinge Offshore.
Kom ihåg att Blekinge Offshore projektet i sin helhet är på ca 2500 MW medan denna rapport rundar sig på etapp 1, 1200 MW.
g
INLEDNING
BAKGRUND
I Sölvesborgs Kommun finns idag 13 st landbaserade vindkraftverk. Ytterliggare 3 st skall byggas under 2010 och fler ansökningar finns. I kommunens västligaste del av havet finns ett område med status i ÖP: Riksintresse för vindkraftsetablering. Det pågår en tillståndsprocess för etablering i området.
Under våren 2009 informerades kommunen om ett nytt omfattande vindkraftsprojekt i havet O‐
SO Hanö.
Kommunen har alltså en god vindpotential som bör utnyttjas under kontrollerade former.
Grunden för detta lades under 2009 i och med den plan för vindkraft som beslutades i ÖP.
SYFTE
Syftet med denna studie är att uppskatta de samhällsekonomiska effekterna vid en utbyggnad av vindkraften i Sölvesborg´s Kommun. Studien skall visa på de investeringar, arbetstillfällen och inkomster som en satsning skulle ge. Som grund till utformningen av denna rapport samt vissa grundfakta ligger en motsvarande rapport från Gotlands Kommun utförd 2009, se bil 1.
AVGRÄNSNINGAR
Följande aspekter har styrt valet av det eller de projekt som ligger som grunddata till denna rapport.
När vindkraftverk byggs på land är det oftast i grupper om 3‐5 verk på varje plats, så även på Listerlandet. Ägarbilden till verken är ofta spridd. När fundament, vägar och elinfrastruktur byggs är en hel del lokala företag engagerade, dock inte vid montage av själva vindkraftsverken som levereras i färdiga moduler. På grund av en ej utvecklad eftermarknad för Drift och
Underhåll sköts oftast detta av tillverkarnas små kringresande serviceteam.
När man bygger i havet är det ofta stora parker som har en skräddarsydd Drift o Underhåll organisation som är stationerad i närmast befintliga hamn i.f .t vindkraftsparken.
Situationen i Sölvesborg´s Kommun är att de befintliga landbaserade verken servas från Malmö.
Det havsbaserade Riksintresseområdet i väster, kallat Taggen i folkmun, är så geografiskt placerat att det är lika troligt att om detta byggs hamnar Drift o Underhåll i Åhus hamn som i Sölvesborg`s hamn. Om projektet O‐SO Hanö, kallat Blekinge Offshore, byggs är det däremot mycket troligt att Drift o Underhåll för denna park etableras i Nogersund`s hamn som
geografiskt är den klart närmaste hamnen. Detta förstärks av att Sölvesborg`s Kommun redan sagt ja till att sälja industrimark till ett Drift o Underhåll bolag som planeras i Nogersund för att serva havsprojektet O‐SO Hanö.
Med ovanstående underlag har vi valt att endast använda siffror från projektet O‐SO Hanö som underlag i denna rapport. Bolaget Blekinge Offshore AB som äger och driver tillståndsprocessen har ställt upp med de önskade underlagen.
MÅLSÄTTNING FÖR UTBYGGNAD AV VINDKRAFTEN
NATIONELLA MÅL
Det långsiktiga målet som idag gäller för vindbrukets utbyggnad i Sverige är att en produktion på 10 TWh el från vindbruk ska vara möjligt år 2015. Energimyndigheten föreslår att
planeringsmålet för vindkraft år 2020 ska vara på 25‐30 TWh, varav 20 TWh vindkraft på land och 10 TWh lokaliserat till havs (i vattenområden). Under 2009 producerades ca 2,5 TWh el i Sveriges ca 1200 vindkraftverk. Ökningen till 30 TWh innebär att antalet vindkraftverk behöver öka till mellan 3 000 och 6 000 beroende på verkens storlek.
Energimyndigheten ska även utreda och lämna förslag på ett styrmedel som påskyndar tbyggnaden av vindkraft till havs.
u
BLEKINGSKA MÅL
2006 presenterades Sydhavsvind, ett planeringsunderlag för utbyggnad av stora
vindkraftanläggningar till havs i Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands Län. De fem länens del av det nationella planeringsmålet om 10 TWh/år, år 2015 uppgår till 1,66 TWh innanför territorialgränsen samt uppskattningsvis 3‐4 TWh därutanför i Sveriges ekonomiska zon.
Länsstyrelsen i Blekinge gör bedömningen att det är möjligt att med god marginal uppnå det regionalt tilldelade målet om 0,191 TWh vid fullt nyttjande av riksintresseområdena för vindkraft i länet. Riksintresse för vindkraft är en del av riksintressena för elproduktion. Efter samråd med länsstyrelserna gjorde Energimyndigheten under 2004 en bedömning av lämpliga riksintresseområden för vindkraftetableringar. I Blekinge län utgörs riksintresseområdena av två områden för havsbaserad vindkraft: Trolleboda i Kalmar sund, tillhörande Karlskrona kommun och Taggen söder om Listerlandet i Sölvesborgs kommun1.
VINDBRUKET I SÖLVESBORG´S KOMMUN
Vindbruket i Sölvesborg´s Kommun omfattar idag 13 vindkraftsverk och har en installerad effekt på ca 10 MW. Effekten per verk uppgår till 6‐800 kW per verk. De 3 verk som planeras att byggas i år har en installerad effekt på 2 MW (2000 kW) vardera. Ungefärlig totalproduktion på de 13 befintliga verken är 20 GWh (20 miljoner kWh) per år . Beräknad totalproduktion för de tre 2 MW verken som planeras att byggas under året är 15 GWh (15miljoner kWh).
Den planerade parken ”Taggen” är planerad till 300 MW effekt i form av 50 st verk a` 6 MW eller ca 80 st med effekten ca 3,5 MW vardera eller någon liknande kombination. Beräknad
er år ( 1 miljard kWh eller 1 TWh).
totalproduktion är 1 000 GWh p
1 Sydhavsvind, Länsstyrelserna 2006
Blekinge Offshore vindkraftverk (BO) är planerad till ca 2 500 MW effekt i form av ca 500 verk på 5‐6 MW vardera eller ca 700 verk på ca 3,5 MW vardera. Vid fullt utbyggd park är
produktionen beräknad till 8 000 GWh (8 miljarder kWh eller 8 TWh).
Parken Blekinge Offshore byggs p.g.a. sin storlek troligen i två olika etapper om vardera ca 1 200 MW.
I beräkningarna som följer är det siffrorna för en etapp på 1200 MW som gäller med en årlig produktion på ca 4 000 GWh (4 miljarder kWh eller 4 TWh).
Blekinges totala elförbrukning uppgår årligen till ca 2200 GWh (2, 2 miljarder kWh eller 2, 2 TWh).
KOSTNAD FÖR UTBYGGNAD AV VINDKRAFTEN
Uppskattningsvis 75% av den europeiska vindkraftindustrin finns idag i Danmark, Tyskland och Spanien, medan Sverige saknar renodlade vindkraftstillverkare. Detta innebär att inköp av vindkraftverk görs i utländsk valuta och kostnaden för svenska exploatörer varierar med den svenska kronkursen.
Svensk Vindenergi2 beräknar att kostnaden för en utbyggnad till ca 25 TWh i Sverige uppgår till ca 130 miljarder SEK. Kostnaden för ett land respektive havsbaserat vindkraftverk uppskattas
nligt nedan:
e
et fattas text i rutan D
“En tumregel är att vindkraft kostar mellan 15–18 miljoner kronor/MW, installerat och klart att leverera kraft till nätet. Naturligtvis är detta beroende på avstånd till
nätanslutning och övrig infrastruktur.
Kostnaden per årskilowattimme (kronor/ kWh/år) ligger någonstans mellan 5:50 och 6:50 kronor beroende på vindläge.
Drift och underhåll (bland annat serviceavtal, markarrenden av olika slag,
anslutningsavgifter, försäkringar och administration) av ett vindkraftverk uppgår till mellan 10–16 öre/kWh/år.
Kostnaden för att bygga havsbaserad vindkraft är ungefär dubbelt så hög som för
landbaserad, det vill säga 30–40 miljoner kronor/MW. Årsproduktionen är betydligt högre och ligger i intervallet 10 000–13 000 MWh för ett vindkraftverk med 3 MW effekt.
Vindkraftverken till havs är större och har mer effekt än de som finns på land.
Även drift och underhållskostnaden är högre för havsbaserad vindkraft och ligger i intervallet 15–25 öre/kWh/år.”
Enligt “Lathund Svensk Vindenergi 2009”
Med av Svensk Vindenergi gjorda uppskattningar enlig ovan och av Blekinge Offshore gjorda kalkyler uppskattas den totala investeringskostnaden till ca 50 ‐ 60 miljarder kr för att bygga hela projektet Blekinge Offshore.
Havsprojekt är mycket individuella och kostnader är helt avhängiga på avstånd till land och bef, elinfrastruktur , djup, storlek på verk och park etc. Vi har utfört beräkningar för vårt projekt och jämfört med andra och anser att vi ligger rätt me nivån 50‐60 miljarder. d
ARBETSTILLFÄLLEN VID UTBYGGNAD AV VINDKRAFTEN
BERÄKNINGSMODELL
Flera studier har gjorts för att beräkna antalet nya arbetstillfällen som skapas vid en utbyggnad av vindkraften. EWEA3 har i sin rapport beräknat att det skapas 15,1 årsarbeten per installerad MW. Beräkningen avser EU‐nivå och siffrorna inkluderar tillverkning, drift ‐ underhåll och de indirekta effekter utbyggnaden får för samhället. Svensk Vindenergi4 har baserat sina
uträkningar på en amerikansk modell5 och kommer fram till att det i Sverige kan skapas cirka 15 årsarbeten per installerad MW. Även denna siffra inkluderar tillverkning, drift och underhåll och de indirekta effekter utbyggnaden får för samhället.
Enligt EWEA uppgår kostnaden för att uppföra ett 2 MW landbaserat vindkraftverk till 26,0 MSEK. Antalet årsarbeten per installerad MW uppgår till 15,1 stycken, ett 2 MW vindkraftverk genererar således totalt 30,2 årsarbeten. Investeringskostnaden för att skapa 1 årsarbete uppgår enligt deras beräkningar till 26,0 MSEK / 30,2 årsarbeten, totalt 861 kkr.
Görs samma beräkning på motsvarande siffror från Svensk Vindenergi blir utfallet 27,0 MSEK / Vindenergi.
30 årsarbeten, totalt 900 kkr. För fortsatta beräkningar används siffran från Svensk Vi antar att en investering på 900 kkr i vindkraftsutbyggnad genererar 1 årsarbete.
Ovanstående beräkningar baseras på landbaserade etableringar. Havsbaserade vindkraftverk har ett större personalbehov för byggnation, transporter samt drift och underhåll. Samtidigt medför etablering i havet högre totala investeringar i ex. fundament. Beräknar vi med detta som grund att även den havsbaserade vindkraften genererar 1 arbetstillfälle på investerade 900 kkr
ör det vara en försiktig värdering av antalet förväntade arbetstillfällen.
b
3 Wind at work. European Wind Energy Association 2009
4 Jobb i medvind – vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi 2009
5 JEDI‐WIND, Job and Economic Development Impact Model. United States Department of Energy 2008
ARBETSTILLFÄLLE VID BYGGNATION AV VINDKRAFTVERK
Vid en investering i ett 2 MW vindkraftverk utgör själva vindkraftverket den största kostnaden.
Enligt beräkning nedan uppgår denna kostnad för landbaserade verk till 82 % av den totala kostnaden. EWEA6 beräknar i sin rapport den genomsnittliga andelen i Europa till 75,6 %. Om det inte finns produktion av vindkraftverk i regionen genererar denna del av investeringen inga effekter regionalt.
Vid byggnation av vindkraftverk på land behövs framförallt arbetskraft för anläggande av vägar, byggande av fundament, dragning av elkablage samt vid resning av verk. Det är rimligt att anta att flera av dessa arbetsuppgifter vid etablering av landbaserade verk till stor del utförs av lokala entreprenörer, men vid resning av verken och visst fundamentsbyggande kommer personalen från leverantören av vindkraftverk.
En viktig skillnad mellan land och havsbaserad vindkraft är den i havet mycket högre kostnaden för projektering och fundamentering. Att förbereda fundamenten så långt det går på land och sedan transportera ut dem för slutmontering är ett stort arbete och kräver dessutom en bra hamninfrastruktur. Vid havsetablering byggs inga vägar men arbetet med fundamenten är ofta mycket omfattande.
Nedan visas ungefärlig investeringskostnad samt drifts‐ och underhållskostnad för ett verk.
Etapp 1 omfattar 1200 MW (350 st x 3,5 MW) av projektet ”Blekinge Offshore”. Vidare görs en beräkning av hur stor andel av respektive kostnadspost som köps lokalt. Sifferunderlagen och beräkningarna kommer från Blekinge Offshore AB. Lokala hamnar typ Karlshamn‐Sölvesborg lär få olika uppgifter under främst byggtiden emedan så fort verken börjar byggas startas Drift o Underhålls verksamheten i Nogersund.
Argumenten för den av Blekinge Offshore AB uppskattade lokala delen av respektive investeringsdel i nedastående tabell är för de olika delarna följande :
Vindkraftverk ‐ ingen lokal produktion, montering av inrest personal med specialkompetens ‐ därav lokalt inköp 0 %
Fundament‐ alla typer av fundament har inslag av hantering, montering som kan skötas av en mix av inrest och lokal personal – därav lokalt inköp 5 %
Havsbottenarbete – här gäller det dykeriarbeten för fundament och kablar vilket vi har flera lokala företag som har kompetens för – lokalt inköp 50 %
Elinstallationer – kostnaderna är till stor del material men även en del markarbeten vilka utförs av lokala företag – därav lokalt inköp 5 %
Elanslutningsavgift – är en avgift för att få vara inkopplad – därav lokalt inköp 0 %
Projektering –fasen för tillstånd pågår för fullt, vilket alltså vi vet säkert emedan nästa fas för byggplanering, vilken är dyrare, kommer framöver – därav lokalt inköp 10 %
Drift och Underhåll – företaget är med och styr hur strukturen på denna verksamhet skall vara och det är mycket viktigt med lokal närvaro för att vara effektiv i denna verksamhet. Personal som är lokalt anställda är kostnadseffektivt och mixas ofta med av leverantören inhyrd
specialkompetens. Övriga delar av kostnaderna är förbrukningsmaterial samt reservdelar vilket ammantaget styr uppskattningen – därav lokalt inköp 30 %
s
Exemplet nedan är uppskattningar för ett 3,5 MW verk i havet.
lokalt % Investering
k
kkr lokalt kkr
Vindkraftver 52 000
2
‐ ‐
1 Fundament
te
2 000 5
5
100
Havsbottenarbe 1 000
8 000
0 500
40 Elinstallationer
avgift
5 0
Elanslutnings rojektering
1 000 5 000
‐ 10
‐ 500 P
89 000 2 500
Driftskostnader
rift och underhåll
D 1 500 30 450
De lokala investeringarna vid uppförande av ett 3,5 MW vindkraftverk uppgår enligt
beräkningen till 2 500 kkr. Antalet nyskapade lokala årsarbeten enligt beräkningsmodellen beräknas som 2 500 kkr / 900 kkr, summa 2,8 årsarbeten per installerat verk.
En utbyggnad med 350 stycken vindkraftverk i havet skapar då 350 x 2,8 totalt 980 årsarbeten.
Nedan visas antalet årliga arbetstillfällen utifrån olika utbyggnadsperioder baserat på totalt 980 nya årsarbeten.
Utbyggnadsperiod 5 år 10 år
årliga arbetstillfällen 196 98
När tillstånden är klara och vi startar upp byggfasen är det mest troliga att vi bygger i rask takt för att uppnå volymfördelarna och minimera antalet nyetableringskostnader för olika typer av specialmaskiner, personal etc.. Detta gör att vi tror på en byggtid om ca 5 år för att bygga de första 1200 MW vilket denna rapport grundar sig på.
Används denna period som utgångspunkt skapas under byggtiden 196 heltidsarbeten årligen för att bygga upp de 1200 MW vilket är hälften av den planerade vindkraftanläggningen Blekinge
ffshore.
O
ARBETSTILLFÄLLE VID UTBYGGNAD AV ELNÄTET
En utbyggnad av projektet Blekinge Offshore innebär att det blir mycket förläggning av kabel i havsbottnen samt att det på Sternö halvön i Karlshamn, där kablarna kommer iland, blir ett omfattande arbete med att dels markförlägga kabel men även att bygga ett anpassat ställverk.
Nätägaren tar ut en anslutningsavgift för varje installerad MW vindkraft. Denna avgift ger i vårt fall inga arbetstillfällen utan är en ersättning till det befintliga elnätet.
När det gäller det nya nätbyggandet för att koppla ihop och ansluta alla de nya verken är det troligt att det bildas ett nytt nätbolag som söker nätkonsession för detta.
Beräknad kostnad för att bygga nätet till 1 200 MW uppgår enligt dagens beräkningar till 8 000 kkr x 350 = 2 800 000 kkr. Värdet på lokalt inköpta tjänster är 5 % av summan 2 800 000 kkr = 140 000 kkr och effekterna av detta finns med i beräkningarna under rubriken ”Arbetstillfälle vid byggnation av vindkraftverk”.
etens som ej kan köpas lokalt.
Övriga kostnader består av el‐material och specialistkomp Kablar kan t.ex komma att tillverkas på ABB i Karlskrona.
ARBETSTILLFÄLLE FÖR DRIFT OCH UNDERHÅLL AV VINDKRAFTVERK
Denna rapport belyser effekterna av en stor havsetablering. För en vindkraftspark av den aktuella storleken är det av erfarenhet i branschen bevisat att det mest effektiva är en väl anpassad och lokalt förankrad organisation för DoU. Personal som är lokalt anställda är kostnadseffektivt och mixas ofta med av leverantören inhyrd specialkompetens.De många dagliga transporterna mellan land och vindkraftparken medför att det geografiska avståndet mellan lämplig hamn och vindparksområdet avgör i vilken hamn etableringen av DoU verksamheten sker.
I detta projekt är det Nogersunds hamn som är den geografiskt klart närmast belägna hamnen som även uppfyller krav på kajer, tillgång på markområden m.m och som därmed är lämpligast
e
för en tablering av drift och underhållsverksamheten
EWEA7 beräknar i sin rapport att antalet årliga arbetstillfällen per installerad MW uppgår till 0,4. Svensk Vindenergi8 beräknar motsvarande siffra till 0,49 men förutspår att denna siffra kommer att sjunka till 0,35 på grund av produktivitetsökningar inom vindkraftsindustrin.
Den totala driftskostnaden för ett 3,5 MW verk i projektet Blekinge Offshore uppgår enligt under rubriken ”Arbetstillfälle vid byggnation av vindkraftverk” till 1500 kkr årligen. Av detta
beräknas 30 % motsvarande 450 kkr handlas upp på den lokala marknaden.
Enligt beräkningsmodellen under rubriken ”Beräkningsmodell” genererar en investering på 900 kkr ett nytt arbetstillfälle. För varje installerad MW beräknas därmed antalet nyskapade
arbetstillfällen uppgå till 450 kkr / 900 kkr / 3,5 MW = ca 0,14 arbetstillfällen per installerad MW.
7 Wind at work. European Wind Energy Association 2009
Beskrivet med andra ord åtgår det 0,14 x 3,5 = 0,5 personer lokalt årligen för att sköta drift och underhåll av ett verk på 3,5 MW storlek.
När parken är 1200 MW stor och består av totalt 350 verk på 3,5 MW vardera genererar detta 350 verk x 0,5 arbetstillfällen per verk = 175 årliga arbetstillfällen i Drift o Underhåll.
I beräkningen ovan blir antalet årliga arbetstillfällen per installerad MW 0,14 vilket är en betydligt lägre siffra än EWEA´s och Svensk Vindenergis beräkningar för landbaserade verk.
Beräkningen baseras på tidigare erfarenheter som olika vindkraftsproducenter har om drift och underhåll av vindkraftsverk i stora parker. I motsvarande rapport från Gotlands kommun visas en beräkning som ger 0,15 arbetstillfällen i drift o underhåll per installerad MW. I och med detta anses denna siffra vara välgrundad och bättre avspegla förhållandena för projektet Blekinge Offshore och används därför för vidare beräkningar.
Vid utbyggnad till 1 200 MW installerad effekt skapas alltså ca 175 heltidsarbeten årligen för drift och underhåll av vindkraftverk. Av dessa är avsikten att merparten skall vara anställda i ett Drift o Underhålls bolag i Nogersund emedan övriga hyrs in för olika arbeten från andra bolag,
ärna i närområdet.
g
MILJÖ & UTVECKLINGSFONDEN
Till Blekinge Offshore Miljö & Utvecklingsfond kommer en årlig summaBleking d har som mål och uppgift att:
pengar att avsättas.
e Offshore Miljö & Utvecklingsfon
• Främja forskning och utveckling.
• Finansiera och implementera miljöåtgärder.
• Finansiera kompensationsmedel till intressenter som påverkats negativt av etableringen.
• Finansiera arrendeersättningar till Kammarkollegiet.
Stödberättigade
• Primärt icke kommersiella organisationer i regionen.
• Sekundärt kommersiella verksamheter i regionen.
Vid 1200 MW stor park och beräknad elproduktion 4 TWh, beräknas den årliga insättningen till fonden bli ca 15‐ 20 miljoner kronor.
Miljöfonden beräknas årligen med sin utdelning generera motsvarande ca 40 årsarbetstillfällen, ilket över tiden och med alla följdeffekter anses av oss vara en mycket försiktig uppskattning.
v
KAPITALTILLSKOTT FÖR ARRENDE ETC VID UTBYGGNAD AV VINDKRAFTEN
MARKARRENDE FÖR VINDKRAFTVERK
När vindkraften byggs på land finns två möjligheter för exploatören att få tillgång till mark.
Antingen köps marken direkt av markägaren eller arrenderas marken. I båda fallen är det ett ekonomiskt tillskott som kommer regionen tillgodo. Vår rapport gäller uteslutande en beräkning på ett havsbaserat projekt vilket medför att denna typ av ersättning inte kommer att finnas. Läs däremot i rapporten under ”Miljö o Utvecklingsfonden” vilket kan ses som en ersättare för markarrenden på land.
AVKASTNING PÅ INVESTERAT KAPITAL
I många vindkraftsprojekt erbjuds allmänheten att efter eget behov och önskan investera för att få bra kontroll på hur elen de förbrukar produceras och i viss mån sina elkostnader. Det är även helt naturligt att om man väljer att bli delägare har man också en högra acceptans för
etableringen av vindkraftverken. Blekinge Offshore ser mycket positivt på ett spritt ägande och hoppas att det i regionen skall finnas många privatpersoner och företag som vill bli delägare i vindkraftsparken. Då omfattningen är omöjlig att uppskatta idag väljer vi att i denna rapport utesluta de effekter detta ägande kan tillföra regionen.
KAPITALTILLSKOTTETS PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLSEKONOMIN
De beräknade kapitaltillskotten i form av skatteintäkter och mer privata lönepengar som betalas ut enligt denna rapport får naturligtvis positiva effekter i samhället. Någon närmare analys av
essa effekter utförs inte i denna rapport.
d
INDUSTRIELLA MÖJLIGHETER
Ett vindkraftverk köps i sin helhet från befintliga leverantörer och innefattar både torn, vingar och maskinhus. Vad gäller fundament är det platsbyggt vid etableringar på land.
För etablering i havet finns flera olika typer av fundament beroende på ex. djupet och typ av botten. Fundamenten är mycket olika vad gäller arbetsinsatser vid montering i hamn, transport och platsmontering i havet.
Förutom normal drift och underhåll av vindkraftverk kan lokal verksamhet genereras för reparation av vindkraftverk. Det kan röra sig om reparation av generatorer, växellådor, elektronik, etc. En förutsättning är att det finns lokal kompetens. Utbyggnad av vindkraften möjliggör för lokala företag att utvecklas och växa inom detta område. För att utreda den potentiella omfattningen inom detta område behövs fördjupade studier.
Det finns redan idag företag i regionen som är stora leverantörer till vindkraftsbranchen. Bra exempel på dessa är ABB‐kabeltillverkning, Roxtec‐tätningar, Novacast gjuteri och mjukvaror för gjuterier. Vi hoppas projektet ska utveckla dessa företag och flera med dem.
Den Miljö och Utvecklingsfond som Blekinge Offshore kommer att starta när det börjar byggas har bl.a. för avsikt att hjälpa till och stödja utvecklingen av olika projekt i regionen främst inom
iljöområdet och därvid medverka till utveckling av näringslivet i regionen.
m
BERÄKNINGAR
BERÄKNADE ARBETSTILLFÄLLEN OCH SAMHÄLLSEKONOMI UNDER BYGGNATION ÅR 1 – 5.
Årsarbeten totalt
Årliga arbetstillfällen
Årlig lönesumma per anställd
Årlig lönesumma
totalt
Årliga 30 % kommunala skatteintäkter
Beräknat Antal Antal kkr kkr kkr
Utbyggnad vindkraften 980 196 400 78 400 23 520
Drift och underhåll 125 25 400 10 000 3 000
Miljö & Utv.fond 15 3 400 1 200 360
Summa 1 120 224 89 600 26 880
BERÄKNADE ARBETSTILLFÄLLEN DIREKT I PROJEKTET UNDER ÅR 6 – 20.
Årsarbeten totalt
Årliga arbetstillfällen
Årlig lönesumma per anställd
Årlig lönesumma
totalt
Årliga 30 % kommunala skatteintäkter
Beräknat Antal Antal kkr kkr kkr
Drift och underhåll 2625 175 400 70 000 21 000
Miljö & Utv.fond 600 40 400 16 000 4 800
Summa 3225 215 86 000 25 800
KOMMUNALA SKATTEINTÄKTER OCH EFFEKTER PÅ ARBETSMARKNADEN
Summa totala kommunala skatteintäkter i kkr enligt tabeller ovan (vid 30 % kommunalskatt):• År 1 – 5 26 880 x 5 = 134 400 kkr
• År 6 – 20 25 800 x 15 = 387 000 kkr
Kommunala skatteintäkter över 20 år blir enligt ovanstående beräkning totalt 521 400 kkr . I snitt 26 070 kkr per år i 20 år.
Denna kalkyl illustrerar alltså de totala kommunala skatteintäkterna för Sölvesborg och de övriga kommuner som de anställda bor och därmed betalar sin kommunalskatt i.
Naturligtvis kommer dessa pengar att i respektive kommun leda till många arbetstillfällen inom den kommunala sektorn. Dessa effekter tar vi dock inte vidare hänsyn till i denna rapport.
NETTOLÖNER TILL ANSTÄLLDA I PROJEKTETS BYGGFAS, MILJÖ OCH UTVECKLINGS FOND SAMT DRIFT O UNDERHÅLL
Utbetalad nettolön ( årlig total lönesumma – 30% kommunalskatt ) i närområdet i kkr enligt tabeller ovan:
• År 1 – 5 (89 600 – 26 880) x 5 = 313 600 kkr
• År 6 – 20 (86 000 – 25 800) x 15 = 903 000 kkr
Utbetald nettolön till lokalt anställda enligt ovan blir totalt på 20 år 1 216 600 kkr. I snitt 60 830 kkr per år i 20 år.
Naturligtvis kommer stora delar av dessa pengar att konsumeras i respektive hemkommun och därmed leda till arbetstillfällen av alla möjliga slag. Dessa effekter tar vi dock inte vidare hänsyn
ill i denna rapport.
t
TABELLEN VISAR ANTAL ARBETSTILLFÄLLEN PER VERKSAMHET OCH ÅR.
År 1 2 3 4 5 6 7 8 - 20
Byggnation 196 196 196 196 196
D o U 5 15 25 35 45 175 175 175 175
Miljöfond o Utv fond 0 0 1 5 9 40 40 40 40
Summa 201 211 222 236 250 215 215 215 215
SUMMERING ÅRSARBETSTILLFÄLLEN I REGIONEN
Totalt år 1 – 5 1120 nya årsarbeten, i snitt per år 224 arbetstillfällen i regionen.
Totalt år 6 –20 3225 nya årsarbeten, i snitt per år 215 arbetstillfällen i regionen.
Totalt antal nya årsarbeten i regionen under 20 år är 4345 stycken.
I snitt per år 120 blir det 217 nya arbetstillfällen i regionen.
Till dessa förväntade arbetstillfällen tillkommer synergierna av de kommunala skatteintäkterna av fler i arbete i lokala jobb samt effekterna av att mer pengar kommer i omlopp som en följd av de löneutbetalningar som kommer att göras.
