Akademin för hälsa, vård och välfärd
VÅGA FRÅGA OM PROSTITUTION
Socialarbetare med erfarenhet av prostitution bland kvinnor och deras upplevelser av andra socialarbetares kunskaper
FELICIA BERGLUND
EMELIE SÖDERLIND NÄSLUND
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete
Kurskod: SAA056
Handledare: Lena Talman Seminariedatum: 2022-01-14 Betygsdatum: 2022-01-24
VÅGA FRÅGA OM PROSTITUTION
Författare: Felicia Berglund & Emelie Söderlind Näslund Mälardalens universitet
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Hösttermin 2021
SAMMANFATTNING
Föreliggande studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod som har till syfte att studera hur personal inom verksamheter med fokus på prostitution upplever socialarbetares kunskaper gällande kvinnor i prostitution. Samt hur prostitution bland kvinnor kan uppmärksammas i högre utsträckning i socialt arbete. Under studiens genomförande har sex semi-strukturerade intervjuer genomförts med socialarbetare inom olika verksamheter med fokus på
prostitution. För att ge en bakgrundsförståelse kring prostitution har tidigare forskning inhämtats genom databassökningar i primo. I studien beskrivs även socialkonstruktivism samt det utvecklingsekologiska perspektivet. Detta för att kunna analysera det inhämtade resultatet samt finna kopplingar mellan befintliga studier och denna studies resultat.
Studiens resultat visar på att personal inom verksamheter med fokus på prostitution upplever att det generellt finns en avsaknad av kunskap gällande sex mot ersättning hos socialarbetare. Detta påvisas genom att det finns brister i bemötandet och identifiering av utsatta kvinnor. Främst handlar det om att det för närvarande inte finns nationella riktlinjer för hur arbetet med denna målgrupp bedrivs.
Nyckelord; Prostitution, socialt arbete, socialarbetare, kvinnor, socialkonstruktivism, utvecklingsekologi.
DARE TO ASK ABOUT PROSTITUTION
Authors: Felicia Berglund & Emelie Söderlind Näslund Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Autumn term 2021
ABSTRACT
The present study is based on a qualitative research method that aims to study how staff in different organizations with focus on prostitution and their experience of social workers knowledge regarding women in prostitution. The study examines also how prostitution among women can be noticed to a higher extent. During the study, six semi-structured interviews were carried out with a focus on social workers in different organisations and their experiences. The study was based on previous research to present pre-understanding on the theme prostitution amongst women. The collected material has been obtained through databases in in primo. In this study two theories social constructivist perspective and the ecology of human development are presented. These theories have been used to create an in- depth analysis of the subject of prostitution and also to apply theories to participants
experiences.
The results show that there is a lack of knowledge regarding sex for compensation among social workers. This is demonstrated by the lack of treatment and identification of vulnerable women. Furthermore, are there no national guidelines for how working with target group is conducted.
Keywords; Prostitution, social work, social worker, women, social constructivism, development ecology
FÖRORD
Vi vill tacka alla deltagare som på eget bevåg har engagerat sig och ställt upp på intervjuer som har möjliggjort framförandet av denna studie, det har betytt mycket för oss. Vi vill även säga ytterligare ett tack till alla som läser detta och hoppas att du finner denna uppsats intressant. Slutligen vill vi även passa på att tacka vår handledare Lena Talman för en god vägledning och ett fint stöd genom denna process.
// Felicia och Emelie Januari 2022
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...1
1.1 SYFTE ... 2
1.2 FRÅGESTÄLLNING ... 2
1.3 AVGRÄNSNING... 2
1.4 CENTRALA BEGREPP ... 3
1.4.1 Prostitution ... 3
1.4.2 Socialarbetare ... 3
1.4.3 Stigmatisering ... 3
2 TIDIGARE FORSKNING ...3
2.1 Samhällets syn på prostitution ... 4
2.2 Attityder till prostitution ... 5
2.3 Identifiering och uppmärksammande av prostitution ... 6
2.4 Socialarbetares behjälplighet för prostituerade kvinnor ... 7
2.5 Reflektion av tidigare forskning ... 8
3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT...9
3.1 Utvecklingsekologi ... 9
3.2 Socialkonstruktivism...11
4 METOD ... 13
4.1 Metodval ...13
4.2 Litteraturgenomgång...13
4.3 Urval och tillvägagångsätt ...14
4.4 Databearbetning och analys ...15
4.5 Studiens tillförlitlighet ...16
4.6 Forskningsetiska principer ...17
5 RESULTAT OCH ANALYS ... 18
5.1 Socialarbetares syn på prostitution bland kvinnor ...18
5.2 Socialarbetares attityder till prostitution bland kvinnor ...21
5.3 Socialarbetares identifiering och uppmärksammande av prostitution...23
5.4 Socialarbetares behjälplighet till kvinnor utsatta inom prostitution ...25
6 DISKUSSION... 28
6.1 Resultatdiskussion ...29
6.2 Metoddiskussion ...31
6.3 Etikdiskussion ...32
7 AVSLUTNING... 33
7.1 Slutsats ...33
7.2 Fortsatt forskning ...33
REFERENSLISTA ... 34
BILAGA A, SAMMANSTÄLLNING AV TIDIGARE FORSKNING BILAGA B, MISSIVBREV
BILAGA C, INTERVJUGUIDE
BILAGA D, SJÄLVSKATTAD ETIKGRANSKNING
1 INLEDNING
Regeringen (2016) förklarar att det blev illegalt att köpa sexuella tjänster i Sverige den första januari 1999. I 6 kap. 11§ brottsbalken stadgas att den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse (1962:700).
Med denna lag blev Sverige det första landet att kriminalisera handlingar som innefattar köp av sexuella tjänster. Socialstyrelsen (2008) beskriver att syftet med sexköpslagen var att minska efterfrågan för köp av sexuella tjänster.
Jämställdhetsmyndigheten (2021a) förklarar att 1,5 procent av Sveriges kvinnor mellan åldrarna 16–84 under 2017 uppgett att de någon gång hade tagit emot ersättning för sex. I jämställdhetsmyndighetens kartläggning framkommer även att 80 procent som säljer sexuella tjänster i Sverige är kvinnor, 15 procent män och 5 procent transpersoner. Även Regeringskansliet (2018) menar att kvinnor och flickor är den mest utsatta gruppen inom prostitution samt att kvinnor och flickor i majoritet är de som utsätts inom prostitution.
Jämställdhetsmyndigheten skriver vidare att prostitution är en del av mäns våld mot kvinnor och därav inkluderas prostitution i verksamheten nationellt centrum för kvinnofrid, [NCK]
(2021). Av denna information uppvisas att det krävs insatser för att motverka att människor utsätts och utnyttjas inom prostitution. I och med att 80 procent av de utsatta är kvinnor, kommer denna studie undersöka enbart kvinnor inom prostitution.
Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel (u.å.) förklarar att socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att hjälpa och stödja kvinnor som faller offer för prostitution.
Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel menar även att Sveriges
civilsamhälle arbetar aktivt när det kommer till tillhandahållande av stöd för dessa kvinnor.
Således tar NCK (2021) upp aspekten av samhällets generella bristande kunskap om prostitution bland kvinnor. Utifrån NCKs tidigare forskning har det påvisats att det saknas kunskap om prostitution och om kvinnornas utsatthet. Det är ett ämne som behöver
uppmärksammas i högre utsträckning och detta är en ytterligare anledning till att studien tar upp prostitution. Utifrån denna bristande kunskap menar NCK att professionella
socialarbetare har ett sämre bemötande gentemot de kvinnor som utsätts inom prostitution.
Jämställdhetsmyndigheten (2021b) beskriver även att många av de utsatta kvinnorna inom prostitution inte anser att de får de stöd som de skulle behöva.
För att kunna bedriva ett verkningsfullt arbete med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel är det centralt att kontinuerligt uppdatera kunskapen och synliggöra utvecklingen på området. (Jämställdhetsmyndigheten 2021a s. 6)
Jämställdhetsmyndigheten (2021a) påpekar vikten av kunskap kring ämnet för att kunna erbjuda stöd och hjälp till de utsatta kvinnorna, samt även vikten av att bedriva ett
förebyggande arbete. Rapporten som jämställdhetsmyndigheten gjort beskriver att
verksamheter som möter kvinnor som säljer sex mot ersättning överlag har en god kännedom om de metodstöd som finns att tillgå. Däremot finns brister inom socialtjänst, sjukvård och andra verksamheter. Bristerna inkluderar en låg kunskapsnivå samt bristande
tillvägagångssätt för att bemöta kvinnor som säljer sex mot ersättning, i den utsträckning som behövs. Jämställdhetsmyndigheten har vidare utsedda regionkoordinatorer som arbetar aktivt med prostitution och människohandel. Däremot bedrivs arbetet mot prostitution i en relativt låg utsträckning i jämförelse med den problematik som råder. Det är därmed svårt att tillgodose de resurser som behövs för att stävja prostitution. Jämställdhetsmyndigheten menar att det idag finns en god kunskap i de större städerna då de har fler resurser att tillgå medan det blir problematiskt i de mindre städerna och kommunerna. De kunskapsbrister som finns gällande prostitution är problematiskt i sig, det blir dock mer komplicerat att arbeta mot då det saknas nationella riktlinjer.
1.1 SYFTE
Syftet med studien är att undersöka hur socialarbetare inom regional, kommunal och ideella verksamheter med fokus på prostitution upplever att socialarbetare kan synliggöra
prostitution bland kvinnor, samt hur prostitution bland kvinnor kan uppmärksammas i högre utsträckning av socialarbetare.
1.2 FRÅGESTÄLLNING
- Vilken kunskap gällande sex mot ersättning upplever socialarbetare inom verksamheter med fokus på kvinnlig prostitution att socialarbetare besitter?
- På vilket sätt upplever socialarbetare inom verksamheter med fokus på prostitution att socialarbetare kan uppmärksamma kvinnor som har sex mot ersättning i högre grad?
1.3 AVGRÄNSNING
Vi har valt att begränsa studien till att endast genomföra intervjuer med professionella socialarbetare med kunskap inom ämnet prostitution. Detta för att kunna genomföra intervjuer i syfte att undersöka socialarbetares kunskapsnivåer inom andra verksamheter.
Och med dessa intervjuer även se hur professionella kan uppmärksamma prostitution i en högre utsträckning inom socialt arbete.
Studien utesluter inte män och icke-binära, således fokuserar denna studie enbart på kvinnor inom prostitution. Detta har även informanter informerats om, vilket har lett till att
genomförda intervjuer har gjorts inom ramen för deltagares upplevelser om kvinnor som säljer sex mot ersättning.
1.4 CENTRALA BEGREPP
1.4.1 Prostitution
“Prostitution är när en person säljer sexuella tjänster mot ersättning. Ersättningen kan vara pengar, men även varor eller tjänster som alkohol, boende, presenter eller resor.”
Jämställdhetsmyndigheten (2021b). I denna studie kommer det talas om kvinnor inom prostitution.
1.4.2 Socialarbetare
Dunk-West (2016) menar att socialarbetare är människor verksamma inom olika
professioner som arbetar för samhället. Detta för att arbeta för att samhället ska förbättras och göra skillnad för samhällets invånare. Socialarbetare används ofta som ett samlingsnamn för olika titlar, den gemensamma faktorn är dock att alla verkar inom socialt arbete på något sätt.
1.4.3 Stigmatisering
Goffman (2014) beskriver att människor tenderar att dela in människor i olika kategorier utifrån beteende och agerande. Dessa kategoriseringar används för att identifiera människor och tillskriva en människa egenskaper utifrån dess tillhörighet. Detta görs för att kunna förutse vem den okända människan är och kunna bemöta denna utifrån vilken grupp den tillhör.
2 TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt redogörs information om forskning kopplat till prostitution. Avsnittet har som syfte att ge en bakgrundsförståelse till prostitution och olika aspekter kopplat till detta.
Kunskapen har delats in i fyra olika teman där det första temat gäller samhällets syn på prostitution. Vidare presenteras attityder till prostitution samt identifiering och
uppmärksammande av prostitution. Slutligen presenteras socialarbetares behjälplighet för prostituerade kvinnor. I detta avsnitt har artiklarna inhämtats via databasen Primo och de sökord som har använts är “prostitution”, “selling sex”, “women in prostitution”, “social work”, “violence”. De artiklar som används under detta avsnitt är både nationella samt internationella, vidare presenteras forskningen i BILAGA A för vidare information.
2.1 Samhällets syn på prostitution
Brückner (2008) framför i sin studie att prostitution som samhällsproblem inte enbart innefattar en påverkan på de individer som säljer och köper sexuella tjänster. Det påverkar även ett helt samhälle i och med att prostitution upprätthåller strukturella ojämlikheter.
Benoit m.fl. (2018) förklarar att kvinnor som säljer sex mot ersättning står till grund för en form av könsmaktsordning där kvinnors sexualitet legitimeras av de män som köper sexuella tjänster. Idag präglas samhället av en patriarkal struktur där kön i sin tur delar upp samhället vilket resulterar i ojämlikheter. Dessa ojämlikheter återfinns på arbetsmarknaden, inom politiken samt inom samhället som helhet. Gunnarsson (2011) hävdar att kategorin kvinna idag består av flertalet negativa stigman, vilka grundas i föråldrade normer och värderingar om att kvinnan är underordnad männen i en maktordning.
Gunnarsson (2011) menar att kvinnan som social konstruktion kan delas upp i olika maktordningar. Dessa uppdelningar kallas för intersektionalitet och berör faktorer som etnicitet, klass och sociala relationer vilka skapar maktstrukturer mellan kvinnor. De rådande strukturella könsstrukturerna uppvisas vara komplexa och innefattar flertalet strukturer inom varje motsvarande kategori. I och med att dessa strukturer fortfarande implementeras och fortskrider skapas stigman inom olika kategorier för människor. Ser vi på den
prostituerade kvinnan inom denna maktordning förklarar hon själv att hon blir uppmålad som nästintill omänsklig i och med att hon ses som enbart “prostituerad”. Den individuella kvinnan som säljer sexuella tjänster har i Hulusjös (2013) studie själv förklarat att hon besitter en känsla av skuld och skam över detta beteende.
Benoit m.fl. (2018) beskriver att prostitution länge har varit ett laddat ämne. Detta då det innefattar normen om att män anser sig ha rätten att betala för att tillgå en kvinnans kropp och utföra önskade sexuella handlingar. Benoit m.fl. hävdar att det behöver föras en
diskussion om mäns attityder till att de anser sig ha rätten att ge ersättning för att få utföra sexuella handlingar. Alvarez och Alessi (2012) beskriver att dessa beteenden och normer som råder kring den prostituerade kvinnan går att jämföra med en global offentlig hälsokris. Med detta menar Alvarez och Alessi att prostitution handlar om en form av pågående modernt slaveri. Hulusjö (2013) förklarar även att prostitution innefattas av både diskriminering och en direkt våldsutsatthet. Kvinnorna i Hulusjös studie uppger att de lever med en känsla av sig själva som sexuellt diskriminerade. Hulusjö beskriver vidare att kvinnorna är medvetna om att de utsätts för farliga och destruktiva möten med män, vilket skapar traumatiska
upplevelser och erfarenheter. Eriksson (2018) menar att prostitution är så pass komplext då det innefattar flertalet makt- och könsstrukturer. I och med maktförhållanden som råder inom prostitutionsfrågan har den främst även tenderat att synliggöras och uppmärksammats av kvinnor.
Brückner (2008) hävdar även att de könsstereotypiska normerna i samhället har en påverkan på hur prostitutionen ser ut idag. Jämställdhetsfrågan har visat sig vara mer bristfällig i de länder med socioekonomiska svårigheter, vilket även gör avtryck på prostitutionen i landet.
Låginkomstländer har även ett större antal kvinnor utsatta inom prostitution med anledning av att könsmaktsordningen är starkare här. Brückner menar att kvinnor som växer upp i fattiga länder tenderar att normalisera bilden av män som överordnade kvinnan.
Eriksson (2018) framhåller att prostitution är ett kontroversiellt ämne på grund utav att det innefattas av sexualitet och maktrelationer mellan kvinnor och män. Således även med anledning av att prostitution är ett ämne som har uppmärksammats av främst kvinnor.
Eriksson skriver om hur kvinnliga partimedlemmar har hittat strategier för att göra prostitution till en viktig politisk fråga. Hulusjö (2013) menar att kvinnor som en generell grupp i all tid har varit underlägsna män, vilket har medfört att kvinnodominerande frågan gällande prostitution inte har fått den plats som den har förtjänat. Eriksson menar att detta har resulterat i att kvinnliga partimedlemmar har behövt använda sig utav män för att kunna genomföra en förändring inom prostitutionspolitiken. Prostitution är ett ämne som främst har synliggjorts av kvinnor då det till störst del är kvinnor som blir utsatta. Kvinnor har i all tid varit tvungna att kämpa för sina rättigheter i samhället. Benoit m.fl. (2018) menar att prostitution behöver lyftas inom politiken även med anledning av den utbredda
stigmatiseringen som råder gällande prostituerade kvinnor.
Monto (2004) beskriver att samhället än idag präglas av åsikter gällande att prostitution står i relation till andra yrken. Detta är problematiskt ur många perspektiv, men främst utifrån att det glöms av att det handlar om betalda övergrepp på kvinnor. Monto menar att dessa
kvinnor dessutom får utstå traumatiska upplevelser i och med detta. Monto för även resonemang kring att arbetsmiljölagen förbjuder att arbetsgivare anställer arbetstagare för att utföra arbeten som är direkt farliga eller skadliga för den anställda. Även om en
arbetstagare skulle gå med på dessa otillbörliga arbetsvillkor skulle lagen inte tillåta detta.
Arbetarskyddsförvaltningens regelverk reglerar dessa villkor och hanterar även begränsade villkor för minderårigt anställda. Monto menar att prostitution inte bör vara en fråga kring huruvida det är ett regelrätt arbete eller inte, utan en politisk fråga om hur samhället hjälper dessa individer.
2.2 Attityder till prostitution
Bjønness (2012) menar att prostitution är ett samhällsproblem med anledning av att man talar om kvinnor som säljer sexuella tjänster som antingen “offer” eller som den “andre”.
Bjønness menar att detta synsätt även riskeras att implementeras hos socialarbetaren vilket då innebär att samtalet präglas av en problematisk stigmatisering där kvinnan bemöts av negativa uppfattningar, eller stereotyper. Brückner (2008) menar att prostitution inte går att förstå utan en diskussion om den rådande könsmaktsordningen och dess manliga strukturer.
Hulusjö (2013) uppger i sin undersökning att könstillhörigheter innefattas av flertalet stigman där kvinnan är underordnad mannen. Att vidare bli tilldelad kategorin prostituerad kvinna av samhället innebär en stigmatisering där kvinnan ses som ett sexuellt objekt,
tillägnad mannen. Detta bidrar till att kvinnan faller offer för de patriarkala strukturerna som råder i samhället. Hulusjö menar vidare att dessa stigmatiserande tillskrivelser får kvinnor att uppfatta sig själva som både ovärdiga och skamliga. I och med att kvinnan själv tillskriver sig dessa negativa uppfattningar samt stereotyper blir det även mer komplicerat för
socialarbetare att kunna nå fram till kvinnan. Det blir även problematiskt för en
socialarbetare som besitter dessa attityder och stereotypiska bilder att nå fram till kvinnan
och hennes känsloliv. Jonsson m.fl. (2015a) har i sin studie även framfört att kvinnor som blev utsatta för sexuella övergrepp som barn inte ser sig själva som offer. Jonsson menar vidare att detta bidrar till en problematisk situation för socialarbetare gällande att kunna erbjuda hjälp och stöd då kvinnan i vissa fall inte ser sig vara i behov utav stöd. Om kvinnan inte ser sig själv som offer, kommer socialarbetaren inte heller kunna motivera kvinnan till hjälp och stöd. För kvinnor utsatta inom prostitution är det av yttersta vikt att
socialarbetaren och kvinnan till en början skapar en relation för att senare kunna få henne att förstå sin situation och utsatthet, menar Jonsson m.fl.
I Bjønness (2012) studie framförs att kvinnor som befinner sig i prostitution har förklarat att de var besvikna på det sociala systemet. Detta med anledning av att de inte anser att de blev tagna på allvar. Detta med anledning av att de redan vid en tidig ålder upplevde att de inte blev hörda av lärare och andra viktiga vuxna gällande problematiska situationer. Denna misstro lever sedan vidare hos dessa kvinnor och innebär att de tenderar att inte söka hjälp hos myndigheter. Bjønness menar att en grundläggande misstro ses som avgörande för en vidare relation till det generella sociala systemet samt socialarbetare. Jonsson m.fl. (2015a) menar att uppfattningen om den prostituerade kvinnan som avvikande från andra
medlemmar i samhället kan innebära att den individuella kvinnan ser sig själv som oönskad och exkluderad. Kvinnans negativa tillskrivelser kan vidare innebära att hon tenderar att inte vilja söka hjälp. Brückner (2008) framför att kvinnor inom prostitution påverkas av det sociala arbetets engagemang. Brückner menar att kvinnorörelser och engagerade yrkesverksamma har en påverkan på socialt arbete.
2.3 Identifiering och uppmärksammande av prostitution
Kruosmanen och Starke (2011) menar att socialarbetare besitter en problematisk situation gällande att identifiera kvinnor som säljer sexuella tjänster för att sedermera kunna bidra med hjälp. Bjønness (2012) menar även att individer som säljer sex mot ersättning tenderar att ses som offer från professionella vilket gör att den egna individen osynliggörs. En
ytterligare problematik som Bjønness tar upp gäller den strukturella uppbyggnaden inom olika myndigheter. Strukturen inom socialt arbete kategoriserar in olika former av
problematik, som exempelvis missbruk och våld. Studien visar att verksamheter innehar olika kunskaper om respektive område. Således finns det inte lika mycket kunskap inom verksamheter kring prostitution, vilket gör att professionella kan missa att identifiera kvinnor som säljer sex mot ersättning.
Jonsson m.fl. (2015a) menar att prostitution är associerat med både psykisk och social problematik. Jonsson m.fl. (2015b) menar att traumatiska händelser i livet, som dödsfall och fysiska och psykiska övergrepp ökar risken för en kvinna att sälja sexuella tjänster. Jonsson m.fl. presenterar vidare statistik som visar att 78,4 procent av de som säljer sex även har blivit utsatta för sexuella övergrepp någon gång i livet. För den individuella kvinnan blir många gånger sex mot ersättning en form av självskada. Informanter uppgav i Jonssons undersökning att självskada genom att skära sig på armen eller att bränna sin hud, istället kunde bytas ut till självskada i form av sex mot ersättning. Detta innebar vidare att personer
som utfört självskada genom fysiska skador nu istället fick komplimanger för att de hade avslutat sin självskada. Sex mot ersättning som självskada blev för närstående och andra utomstående inte synligt, då de i vissa fall inte syns som fysiska sår. I ett liv som annars är fullt av saker som inte går att påverka kan känslan av kontroll vara en bidragande faktor till varför en flicka eller kvinna väljer prostitution.
Brückner (2008) menar att majoriteten av kvinnorna som befunnit sig i prostitution många gånger valde att inte söka efter hjälp med anledning av att kvinnorna inte visste var de skulle vända sig. Alvarez och Alessi (2012) menar att det bör upprättas ramverk för hur man
uppmärksammar kvinnor utsatta inom prostitution. Brückner förespråkar även förbättrad praktisk information om vilka stödinsatser som finns att tillgå för dessa kvinnor, även information på flera olika språk. Detta för att individanpassa informationen för alla medborgare i landet.
2.4 Socialarbetares behjälplighet för prostituerade kvinnor
Bjønness (2012) beskriver att media tenderar att framställa prostituerade kvinnor i relation till negativa uppfattningar vilket har avhumaniserat kvinnans status som medborgare i samhället. Bjønness menar att socialarbetare ser på problematiken som allt för komplex och på kvinnorna som objekt snarare än individer. Vidare blir det då svårare för kvinnan och socialarbetaren att skapa en relation, och för socialarbetaren att erbjuda stöd. Det skapas en dubbelproblematik gällande relationsskapandet i och med att socialarbetare själva upplever att kvinnorna inte vill prata om försäljning av sexuella tjänster. Bjøness menar att det vidare skapas svårigheter med anledning av att socialarbetare framför att de är rädda för att ta itu med denna problematik då de inte besitter god kunskap om prostitution. Detta kan innebära att kvinnan inte berättar om sin situation, samt att socialarbetaren inte heller frågar kvinnan om hon har sålt sex mot ersättning då det anses skamfullt. Socialarbetare uppgav att de är rädda för att ställa denna fråga utifrån stigmatiseringen som råder gällande prostitution.
Socialarbetare har även förklarat i studien av Bjønness att de är rädda för kvinnans reaktion om socialarbetare frågar kvinnan om hon sålt sex mot ersättning.
Brückner (2008) menar att kvinnor som har sex mot ersättning allt för ofta är djupt
inbäddade i en destruktiv miljö samt utsattheten som kvinnorna befinner sig i. Detta innebär att de utsatta kvinnorna inom prostitution många gånger är i behov av långsiktig hjälp från professionella. För att en kvinna ska förmå att förändra beteendet av att sälja sex mot ersättning krävs att de bistås stöd från verksamheter som bedriver socialt arbete. Jonsson m.fl. (2015b) menar att utsatta kvinnor inom prostitution är i behov av både skydd och terapisamtal. Brückner för även ett resonemang om att det bör finnas alternativa boenden för kvinnor som har sex mot ersättning. Detta för att erbjuda skydd och ett säkert boende fritt från våld och misshandel, för att skapa en trygghet för kvinnor som befinner sig inom prostitution.
Åkerman och Svedin (2012) beskriver att verksamheter som bedriver socialt arbete och som möter prostituerade kvinnor bör besitta en god kompetens gällande ämnet, samt erhålla
förståelse för problematiken som prostitution innefattar. När kvinnorna sedan skall erbjudas stöd och hjälp är det av vikt att den är individanpassad enligt Åkerman och Svedin. Detta med anledning av att de bakomliggande orsakerna till prostitution kan se olika ut. Därav bör behandlingar och insatser anpassas till kvinnans upplevelse av hennes egna behov.
2.5 Reflektion av tidigare forskning
Detta avsnitt har försett denna studie med en ökad förståelse för hur forskning gällande prostitution bland kvinnor är utformad idag. Den tidigare forskningen öppnar även upp för en insikt gällande hur prostitution diskuteras bland befolkningen i samhället, samt hos socialarbetare. Forskningen har belyst de rådande normerna och värderingarna i samhället samt hur dessa påverkar möjlighet att erbjuda stöd för de kvinnor som har eller fortfarande befinner sig inom prostitution. I genomgången av den tidigare forskningen har det
uppmärksammats att det saknas kunskap för att identifiera och erbjuda rätt stöd till kvinnor och flickor som utnyttjas i prostitution.
Forskningen har även visat att de rådande könsstrukturerna har en påverkan på sättet som kvinnor utsätts när det gäller prostitution idag. Män använder sin makt för att utnyttja kvinnans kropp som medel för mäns sexualitet. Vidare använder sig män utav ersättning för att få nyttja en kvinnas kropp, vilket då legitimerar mannens handling. Detta innebär vidare att legitimeringen bidrar till att beteendet inte ifrågasätts i relation till problemets
allvarlighetsgrad.
De utsatta kvinnorna blir offer i dubbel bemärkelse, dels utifrån den makt som män använder för att utnyttja kvinnorna, samt gällande den stigmatisering och diskriminering som råder i samhället. Denna stigmatisering drabbar dessa utsatta kvinnor gällande deras tillgång till stöd och hjälp, men även i de fall där socialarbetare besitter negativa fördomar om kvinnor som säljer sexuella tjänster. Socialarbetares stereotyper om kvinnor utsatta inom prostitution innebära att de stöd som ges i vissa fall inte går i linje med ett gott bemötande. Således har forskning presenterat att utsatta kvinnor många gånger innehar en känsla av skam och rädsla för att söka hjälp. Detta med anledning av deras egen känsla av skam och skuld över det som de själva är utsatta för, men även gällande rädslan inför bemötandet från myndigheter.
Avslutningsvis har forskningen påvisat en förståelse för vikten av att socialarbetare behöver god kunskap gällande prostitution. Forskningen har visat att det finns en bristande kunskap hos socialtjänsten samt inom hälso- och sjukvården, men även en otydlighet gällande vilka som bär ansvaret för att hjälpa och erbjuda insatser till denna målgrupp.
3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
Inom detta avsnitt inleds den teoretiska utgångspunkten med en beskrivning av
utvecklingsekologin och dess ståndpunkter. Detta för att förklara individers sampel med dess omgivning, för att sedan genom socialkonstruktivismen förklara individers påverkan på varandra. Socialkonstruktivismen används för att ge ett perspektiv på människan som både objekt och subjekt. Med utgångspunkt i dessa teorier vill vi sedermera framföra ett
resonemang om hur samspel mellan människor påverkar individers attityder kring prostitution, samt hur dessa attityder sedan på en omedveten nivå implementeras i det sociala arbetet. Genom dessa teorier skapas även en förståelse för den individuella socialarbetarens attityder kring behjälplighet för kvinnor som befinner sig i prostitution.
3.1 Utvecklingsekologi
Bronfenbrenner (1979) skapade utvecklingsekologin som handlar om att människan utvecklas i relation till sin omgivning. Payne (2015) beskriver att de olika systemen som individen rör sig inom bidrar till anpassningar samt adaption hos den egna individen, men även hos andra människor. Bronfenbrenner menar att människor interagerar med det omgivande samhället på olika nivåer. Bronfenbrenner menar att den största nivån är makrosystemet som inbegriper lagar, värderingar samt normer. Makrosystemet påverkar människor genom samhällsförhållanden på nationell nivå samt det som individen inte kommer i direkt anslutning till. Således menar Bronfenbrenner att detta påverkar individen på en indirekt nivå genom samhällets rådande politik och samhällsstruktur. Därefter menar Bronfenbrenner att exonivån återfinns som innefattas av en individs lokala position och dess påverkan av kommunala resurser, lokalpolitik samt arbetsplats, skola eller förskola. Vidare förklarar Bronfenbrenner att mesonivån återfinns som sker i närmiljön av en individ, men inte i direkt kontakt. Det handlar om en individs sammanhang i skolan, arbetsplatsen samt i familjen, däremot handlar det enbart om individens miljö i dessa platser som helhet. På mikronivå menar Bronfenbrenner att det istället handlar om individens relationsskapande till de människor som befinner sig i mesonivån. Mikronivå definieras som den mest intima nivån genom dess interaktion. Bronfenbrenner menar att mikronivån inbegriper en individs familj, vänskapsrelationer, skola, arbetsplats och andra direkta kontakter.
Bronfenbrenner (1979) förklarar att individen är ett aktivt subjekt som påverkas av dessa system, och som själv även rekonstruerar systemet denne befinner sig i. Individen anpassar sig tillsammans med dess omgivning, vilket den egna individen även utvecklas av. Individen kan även till viss del implementera egna personliga åsikter och värderingar inom olika miljöer. Bronfenbrenner menar vidare att det inte finns någon objektiv verklighet som kan förklaras utifrån en generell bild, verkligheten baseras nämligen på varje individs egna
“sanning” av verkligheten. Med denna förklaring skapas även förståelsen för hur förändringar inom systemen kan påverka individen och dess kognitiva utveckling.
Bronfenbrenner förklarar att den utvecklingsekologiska teorin är applicerbar under ett helt livslopp vilken kan påverka en individ under alla åldrar. Under en människas livslopp får alla
nivåer en större betydelse. Med detta menas att ett barn till en början enbart upplever mikrosystemet. I takt med att barnet växer och får ett större sammanhang samt fler relationer kommer denne i kontakt med alltfler nivåer och blir påverkbart. Samt gör
påverkan på flera nivåer. Makroperspektivet blir i relation till den vuxna människan alltmer betydande, vilket inte var känt för det lilla barnet. Bronfenbrenner menar att nivåerna påvisar att det lilla barnet befinner sig i en utsatthet utifrån att barnet är beroende på människorna i dess närhet. De olika systemen skapar en säkerhet för varje individ och en form av säkerhetsnät, därför kan utvecklingsekologin kopplas till det uppbyggda
välfärdssystemet. Där samhället erbjuder stöd och skydd för de individer som är i behov av stöd och inte får detta tillgodosett av de människorna i individens direkta närhet.
Bronfenbrenner (1979) förklarar att individen bör studeras utifrån dennes eget
vardagssammanhang för att observera dennes valida ekologi. Den ekologiska validiteten inkluderar nämligen individens samspel med omgivningen, vilket ger en bättre förståelse för individens egen sanning. Människor kan inte studeras utan en förståelse för dess situation och tidigare bakgrundsfaktorer. Bronfenbrenner menar att människor ständigt påverkar omgivningen som denne befinner sig i, men blir likväl påverkade av andra människor.
Människor påverkas således inte endast av enskilda individer utan även av omgivningens generella krav och upprätthållande struktur.
Bronfenbrenner (1979) har även utvecklat begreppet utvecklingsvaliditet som betyder att en utveckling enbart kan fastställas genom att utgå från en bestående utveckling i dess tid och miljö. Bronfenbrenner menar att om utvecklingsvaliditet inte inkluderas när det görs studier på utvecklingsförändringar är det lätt att faktorer som reaktioner och beteendeförändringar glöms av. Reaktioner och beteendeförändringar i dess tid och miljö kan nämligen ha en stor påverkan på en samhällsförändring och därav även på den egna individen.
Bronfenbrenner (1979) för även ett resonemang gällande makrostrukturer som ideologier, strukturer och värderingar med mera ses ofta som bestående. Problematiken med detta menar Bronfenbrenner är att människor då tenderar att ta dessa upprätthållande strukturer förgivna. Han menar att människor då glömmer bort att ifrågasätta varför det består. Genom att studera de upprätthållande mekanismerna öppnar forskaren upp förutsättningar för förändring och dess betydelse för samhället. En förändring kan innebära en positiv effekt på samtliga nivåer inom utvecklingsekologiska strukturerna. Payne (2015) menar att
utvecklingsekologi används inom det sociala arbetet med anledning av att det ser till en individs omgivning, och inte enbart dess individuella känslor och beteenden. Individens känsloliv har uppkommit ur dess samspel och sammanhang, på samma sätt som individen gör avtryck i dess miljöer. Payne menar att en grupp av människor kan göra avtryck på varandra och leda till att alla anpassar sig till majoritetens åsikter. Samtidigt kan en grupp människor skapa förändring som sprider sig och påverkar andra människor samt system.
Payne (2015) menar att när vi kopplar ihop utvecklingsekologin med ett individuellt socialt problem riskerar vi inte att exkludera en individs sammanhang vid implementeringen av lämpliga hjälpinsatser. En individs sammanhang är av vikt för att kunna vidta adekvata åtgärder för individer som är i behov av stöd och hjälp från samhället. Perspektivet hjälper
även till att se utom strikta institutionella ramverk och regler för att se till individens enskilda sammanhang och behov. Sammanhanget ger socialarbetare kunskap och underlag för att inte bara utforma förändringsunderlag, utan sedermera även positiva förändringsmöjligheter för individen. Således ger perspektivet även en förståelse för att en individ är förändringsbar under hela sitt liv, vilket är en viktig kunskap för det sociala arbetet.
3.2 Socialkonstruktivism
Burr (2015) menar att det inte finns någon konkret definition av socialkonstruktivism. Burr menar att socialkonstruktivismen förespråkar en kritisk inställning till all den kunskap som vi människor tar för given. Förutsättningen i socialkonstruktivismen är att alla sociala konstruktioner från början är konstruerade av individer, trotts att de anses som självklara.
Burr (2015) menar att socialkonstruktivismens kunskapsteori är till för att förstå hur den sociala kontexten påverkar människors kunskap. Wenneberg (2001) menar att
socialkonstruktivismen utgår från tre olika ståndpunkter gällande kunskapens påverkan av sociala konstruktioner. Den första handlar om att kunskap förs vidare genom
kommunikation, vilket är socialt konstruerat. Språkliga begrepp är socialt konstruerade och påverkas av den sociala kontext vi befinner oss i. För det andra påverkas kunskapen av den rådande tid som vi lever i och dess samhällsstruktur. För det tredje blir människor påverkade av den utvecklade teknologin som ger oss verktyg till att upptäcka saker som inte var möjliga förr.
Socialkonstruktivismen anser att det är av vikt att den inre människan implementeras när vi studerar den yttre verkligheten. Detta med anledning av att den inre och yttre verkligheten speglar varandra. Den sociala kontexten som individen befinner sig i påverkar de som sedermera uppfattas på utsidan. Payne (2015) menar att alla individer besitter olika sociala livserfarenheter vilket gör att det blir problematiskt att utmynna en specifik sanning.
Socialkonstruktivismen menar att varje individ bör vara kritisk till alla idéer och teorier som finns att tillgå. Detta med anledning av att det finns inneboende osäkerheter inom alla människor. Teorier ger oss snarare en förbättrad förståelse för saker och ting. Verkligheten skapas av människor från både olika perspektiv och kategorier. En kategorisering som alla människor idag är påverkade av är konstruktionen av olika genus, vilken är indelad i olika maktordningar. I samhället idag präglas människor av en strukturell maktordning mellan olika genus. Wenneberg (2001) menar att det är genom människors upprätthållande av dessa konstruktioner som skapar grundläggande förutsättningar för vidare kunskap och
värderingar. Vissa hävdar att denna hierarki baseras på biologiska faktorer, detta utifrån hur mannen och kvinnan rent biologiskt är byggda. Uppfattningen om att mannen är starkare än kvinnan grundar sig från de biologiska faktorerna. Däremot menar socialkonstruktivismen att det är de sociala konstruktionerna som upprätthåller detta förhållningssätt.
Könsskillnader är snarare uppkomna från sociala nödvändigheter än de biologiska
faktorerna. Dessa könsskillnader har uppkommit genom interaktion mellan människor som
sedan lever vidare och blir en produkt av samhällets kommunikationsprocesser. Det är genom dessa samtal som erfarenhet sedan skapas och en innebörd för genus konstrueras.
Wenneberg (2001) menar att människor av dess natur tenderar att skapa vanor. Detta görs med anledning av att människor inte vill hamna i en kognitiv dissonans. Den kognitiva dissonansen skapas då en människa befinner sig i en obekant situation. I dessa situationer har människor inte socialt kognitiva verktyg för att kunna förstå och orientera vårt beteende.
Vid en första situation skapar människan ramverk för att vid nästa tillfälle förstå hur denne ska uppträda och vad som förväntas. Dessa verktyg blir då tillslut till vanor vilka verkar för att minska denna osäkerhet och hjälper till att minska den kognitiva dissonansen.
Socialkonstruktivismen menar vidare att dessa vanor externaliseras inom sociala
konstruktioner. Med detta menas att människor genom dess sociala interaktion skapar vanor för uppfattningar. Wenneberg menar även att dessa vanor är viktiga för att kunna skapa samspel mellan varandra, vilket kallas för typifieringar. I en interaktion tillskriver båda parter varandra olika motiv för respektive handlingar, vilket mynnar ut i att det tillslut skapas roller i samspelet. Dessa roller bidrar till att människor redan på förhand kan förstå vilka sociala handlingar som den andre i samspelet tillskrivs och förhåller sig till. När vi har förståelse för vilka sociala handlingar som den andre tillgår, fungerar kommunikationen även bättre. Detta har då skapat en grund för att producera sociala institutioner. När sociala institutioner sedan skapas bör de legitimeras för att införlivas hos andra. Wenneberg menar att individer skapar en objektifiering av dessa sociala konstruktioner, som gör att människor får uppfattningen om att de ligger utanför det påverkbara. Det är detta som sedan bidrar till att de sociala konstruktionerna får en stor inverkan i andra människors liv, och tillslut en del av ett samhälle. Människor konstruerar ständigt en egen förståelse av omvärlden, det blir dock problematiskt när människor frånser den sociala kontexten som vi själv uppmålat. Då blir verkligheten oberoende av hur vi själva har målat upp den.
Wenneberg (2001) menar att när två människor genom interaktion har skapat vanor kommer de tillslut externaliseras ut till flera och på sikt nå ett helt samhälle. Det är av detta
resonemang som socialkonstruktivismen även menar att ett samhälle byggs upp av individers enskilda sociala produkter. Människor internaliseras även in i denna yttre verklighet, vilket betyder att vi redan som barn lär oss om samhällets normer och värderingar.
Payne (2015) kopplar socialkonstruktivism till socialt arbete och menar att det är vanligt att det utformas arbetsmönster och ramverk på arbetsplatser. Detta för att påvisa hur
arbetssättet ska bedrivas. Socialkonstruktivismen hävdar dock att ramverk och
arbetsmönster inte platsar inom det sociala arbetet, med hänsyn till att människor inte platsar in i formella teorier. Strukturerna bör istället betraktas som faktorer hos människor som påverkar det sociala utbytet. Det intressanta är nämligen att finna de bakomliggande orsakerna till hur sociala fenomen skapas och vad det är som gör att dessa upprätthålls eller försvinner. Ramverk och arbetsmönster är av vikt för att arbetet skall bedrivas på ett
likvärdigt sätt, samtidigt som de sociala konstruktionerna ständigt gör avtryck hos
människor. Strukturerna spelar en stor roll för samhällets generella karaktär, men även hur sociala relationer utvecklas. Rent praktiskt menar även Payne (2015) att socialarbetare och klienter i dess interaktion skapar en konstruktion av vanor och roller som blir legitima för
dess kontext. De socialt konstruerade vanorna samt rollerna blir då unika för varje arbetsplats i och med att de påverkas av de individer som ingår inom varje verksamhet.
Klienter och socialarbetares förväntningar, i kombination med rådande politik påverkar varje arbetsplats och de som ingår.
4 METOD
I metodavsnittet presenteras de tillvägagångssätt som har använts under studien för att kunna genomföra arbetet. Här beskrivs de moment som har genomförts i studien. Det ges en förståelse för vad det innebär att genomföra en kvalitativ studie, vilka tillvägagångssätt som har används för att finna relevant tidigare forskning samt hur intervjuerna utförts. Det förs även ett resonemang om hur resultaten analyserats samt studiens tillförlitlighet. Slutligen diskuteras de etiska forskningsprinciperna som har tillämpats under genomförandet av denna studie.
4.1 Metodval
Studien är utformad utifrån ett kvalitativt tillvägagångsätt, detta med anledning av att studiens syfte och frågeställningar är anpassade till att ta hänsyn till informantens
individuella upplevelser. Studien syftade till att diskutera deltagarnas egna upplevelser och tankar kring ämnet prostitution bland kvinnor. Bryman (2018) menar att forskaren i en kvalitativ studie har fokus på att inhämta ett resultat utifrån deltagarens egna upplevelser.
Detta för att fånga varje individs egen uppfattning om ämnet och vidare gå in på djupet gällande de frågor som ställs.
I studien används ett abduktivt tänkande som Bryman (2018) beskriver. Under intervjuerna har deltagarnas sätt att prata, dess språk och den enskildes perspektiv på hur världen är uppbyggd inkluderats. Fortsättningsvis har forskare använt dessa beskrivningar i kombination med studiens valda teorier. Vid användande av teori och empiri skapas en förståelse för ämnets framväxande. Bryman menar vidare att när en kombination av dessa används möjliggörs en djupare förståelse för deltagarens egen upplevelse. Utifrån vikten av att ta hänsyn till deltagares egna uppfattningar samt teori så har studien frambringat en ny förståelse för ämnet.
4.2 Litteraturgenomgång
I avsnittet tidigare forskning presenteras ett antal kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar som använts i denna studie. Artiklarna som används är både internationella och
nationella, elva av de tolv artiklar som har presenterats är expertgranskade. Målet vid inhämtandet av litteratur har i denna studie gjorts i syfte att skapa en helhetssyn om ämnet prostitution bland kvinnor samt socialarbetares kunskaper om prostitution. Inhämtandet av litteratur har även gjorts genom ett kritiskt tänkande för att säkerställa att studien inte riktas åt ett specifikt håll (Bryman, 2018). Bryman framhåller vikten av objektivitet samt att
forskare har en förhållandevis neutral bild när den tidigare forskningen inhämtas. Det finns således en problematik rörande objektiviteten då forskare många gånger innehar en egen åsikt gällande ämnet prostitution. Avsikten har dock varit att vara så tydlig och strukturerad som möjligt gällande det presenterade materialet. Bryman menar även att syftet med
kunskapsinhämtandet är för att forskaren ska få en överblick över den redan existerande forskningen. I litteraturgenomgången har en del av litteraturen varit föråldrad, den äldsta artikeln som tillämpats i studien är från år 2004. Under studiens genomförande har detta tagits i beaktning, däremot har dessa avsiktligt inkluderats då vi bedömer att det finns en avsaknad av aktuell forskning inom ämnet prostitution bland kvinnor.
Litteraturen har verkat som bakgrund till den planerade studien, men även för att bidra med en hypotes om ämnet för att kunna utforma frågeställningar. Denna uppsats har även verkat som en fortsatt forskning i den redan framförda forskningen i och med att det råder en avsaknad kring ämnet prostitution bland kvinnor. Vidare har den tidigare forskningen underlättat studien vid eftersökning och val av teman. Bryman (2018) menar att tidigare forskning verkar som stöd för argumentation hos författare. Det bidrar även till att frambringa val av teman samt ytterligare aspekter värda att undersöka för forskarna.
4.3 Urval och tillvägagångsätt
Studien har tillämpat ett kriteriestyrt urval som Bryman (2018) förklarar innefattas av att forskaren har specifika kriterier som en deltagare måste uppfylla. Forskare i denna uppsats har vidare tillämpat ett målstyrt urval som innebär att forskaren väljer ut deltagare utifrån studiens syfte, menar Bryman (2018). I studien har ett målstyrt urval använts för att finna informanter där det huvudsakliga kriteriet som skulle uppfyllas var att informanterna arbetar aktivt med prostitution bland kvinnor. Problematiken som uppstod vid sökandet av
informanter var att det enbart finns ett begränsat antal verksamheter med fokus på prostitution.
Efter aktivt sökande hittades organisationer som sågs arbeta med prostitutionsfrågan.
Därefter mejlades en förfrågan ut om att delta i denna undersökning. Till en början blev dessa personer informerade om studiens syfte och frågeställningar för att säkerställa att deltagarens kunskap uppfylldes. När informanten sedan återkopplat med viljan om att delta bokades en tid via mejl och ett missivbrev bifogades (BILAGA B). Detta för att informera mer ingående om studien i enlighet med informationskravet.
I urvalet av informanter förelåg inga kriterier för en professionell examen, däremot hade alla sex medverkande någon form av utbildning via högskola. Tre av deltagarna var utbildade socionomer och en deltagare var examinerad sociolog. Vidare var en deltagare utbildad
högskolelärare med vidareutbildning inom våld i nära relation samt föreläsare inom detta.
Den sista deltagaren hade en högskoleutbildning inom våld i nära relation, psykisk ohälsa samt miljöterapi. Urvalet av de sex deltagare som medverkade låg mellan åldrarna 20–80 år och var verksamma inom regionala, kommunala och ideella organisationer. Geografiskt sätt befann sig dessa verksamheter runtomkring Sverige, från Skåne till Norrland.
I studien genomfördes semi-strukturerade intervjuer och utifrån detta utformades en intervjuguide (BILAGA C). Intervjuguiden innehöll tio frågor som var ämnade att besvara studiens syfte. Utifrån genomförandet av intervjuguiden möjliggjordes utrymme för deltagarna att själva få besvara det som dem fann lämpligt att delge inom ämnet. Bryman (2018) menar att tillämpningen av semi-strukturerade intervjuer skapar utrymme för forskaren att vara flexibel i sina frågor, samt utrymme för den deltagande att ställa
följdfrågor. Innan utförandet av intervjuerna tillfrågades de medverkande gällande samtycke till att få spela in dess svar för vidare transkribering. Varje deltagare har även informerats om att materialet endast kommer tillämpas i denna studie samt att materialet inte kommer ges tillgång åt utomstående. Alla deltagare samtyckte till denna inspelning samt att ljudfilen förvarades som material för vidare transkribering för denna uppsats.
Fem av intervjuerna genomfördes digitalt via zoom eller teams, och en intervju genomfördes fysiskt. Efter genomförandet av intervjuerna, transkriberades de inspelade materialet.
Bryman (2018) betonar vikten och fördelarna med att transkribera intervjuer.
Transkriberingen bidrar till att författare kan genomföra en analys av resultatet som
frambringas av intervjuerna, samt att författare kan analysera detta under flera tillfällen för att gå igenom det insamlade materialet djupgående. Transkriberingen möjliggör även en tydlighet i exakt vad varje deltagare sa under intervjun.
4.4 Databearbetning och analys
Bryman (2018) beskriver den tematiska analysen som tillämpats i denna undersökning för att finna de teman som studien har mynnat ut i. Bryman menar att en tematisk syntes genomförs för att sammanställa de resultat som inhämtas i samband med genomförda intervjuer. Bryman beskriver ett tema som en kategori för att möjliggöra att strukturera studien i olika delar. Ett tema kan identifieras genom sökandet av upprepningar i
transkriberingar, vilket denna studie präglats av. Under en databearbetning krävs det att författaren går igenom de inhämtade resultatet för att se vad informanters svar har gemensamt, samt även vad som skiljer de åt.
Bryman (2018) beskriver sex olika delar för att kunna applicera den tematiska analysen för den insamlade informationen. Den första delen omfattar genomgången av de insamlade resultatet, då det krävs att forskaren har en god kännedom kring materialet. Detta har gjorts genom att läsa transkriberingen noggrant och sammanställa likheter och skillnader i
informanternas svar. Bryman uppger att den andra delen omfattas av att påbörja en kodning, detta kan till en början vara en enkel kodning för att se informationen utifrån ett generellt perspektiv. I denna undersökning påbörjades kodningen tidigt genom en sammanställning av
vad informanterna uppgav som är detsamma och inte. Bryman uppger att den tredje delen handlar om att omfatta och utveckla koderna till teman, detta för att minska koderna och kunna bearbeta texten. Under kodningen framkom det tydligt gällande vad som uppkom hos flertalet av informanterna. Därav kunde teman som sedan blev rubriker till studien utformas.
Bryman uppger att den fjärde delen handlar om att bedöma och finna delteman till studien.
Det inkluderar även att namnge teman och delteman för att vidare kunna sammanlänka resultatet med den tidigare forskning som finns kring ämnet. Detta har gjorts utifrån att finna samband mellan tidigare forskning och de teman som uppkommit i genomgången vid resultatet. Bryman uppger att den femte delen handlar om att hitta likheter i teman för att se om det finns kopplingar mellan de olika teman. I studien har det hittats ett flertal likheter och sammanband som sedan har presenterats i resultatet och analysen. Slutligen presenterar Bryman att den sjätte och sista delen som omfattar att motivera att det finns en relevans för den insamlade materialet. Forskaren har till uppgift att redogöra och argumentera för det insamlade resultatet för att tydliggöra och redogöra för varför de har betydelse för
forskningen. Forskaren har även till uppgift att säkerställa att det finns sammanband mellan de olika teman för att studien ska vara komplett i sin helhet. Detta har presenterats i studien och sedan diskuterats i diskussionen för att sammanfatta arbetet. Slutligen kopplades alla delar ihop.
4.5 Studiens tillförlitlighet
Bryman (2018) menar att en studies tillförlitlighet går att dela in i fyra olika delar. Den första delen är trovärdighet, som innefattar att studien utgör en rättvis bild av den sociala
verkligheten. Bryman menar vidare att säkerställande av studiens trovärdighet innefattas av att garantera att studien har utförts enligt de forskningsregler som finns. Således även genom att upprepa respondentens svar för att bekräfta att resultatet har tolkats på rätt sätt. Under studiens gång har vi som forskare haft ett genomgående objektivt förhållningssätt och presenterar enbart det som informanter har bidragit till studien.
Bryman (2018) menar att den andra delen är överförbarhet. Studiens informanter var från olika delar av Sverige och det fanns en märkbar skillnad kring vilken typ av stöd och hjälp som fanns att tillgå utifrån vilken stad informanten var verksam i. Det är svårt att göra en bedömning kring huruvida studien är överfarbar eller icke. Detta i och med att det helt beror på vilka som intervjuas och vart informanterna befinner sig positionerat i Sverige. Studien är kvalitativ och bygger på deltagarnas egna upplevelser som ständigt förnyas och förändras.
Vidare är det problematiskt att genomföra en överförbarhet då en nästkommande studie troligtvis inte hade innefattats av likvärdiga åsikter och erfarenheter, med andra informanter skulle resultatet bli ett annat.
Bryman (2018) menar att den tredje delen är pålitlighet, det vill säga studiens tillförlitlighet gällande dess resultat. För att en studie ska vara pålitlig ska alla delar i och under
forskningsprocessen presenteras. Det vill säga allt ifrån hur tidigare forskning har inhämtats till hur resultatet har analyserats. Detta för att läsaren ska få en objektiv bild av hur studiens utformande har gått till samt för att studien ska kunna upprepas. Under denna studie har
forskare utfört granskningar över alla delar i studien för att säkerställa att inte studien blir riktad. Med det menas att forskarna har presenterat alla delar av resultat och synpunkter som har uppkommit i samband med intervjuerna. Tillvägagångssättet har även noggrant dokumenterats stegvis för att stärka pålitligheten och påvisa hur studien har genomförts. Det är problematiskt att garantera fullständig objektivitet i en kvalitativ studie, dock har studien inte medvetet tagit hänsyn till författarnas egna åsikter eller värderingar.
Forskaren ska även pröva objektiviteten i arbetet, det ska finnas en insikt i att en studie inte kan vara helt objektiv men det ska tydligt framgå att forskaren inte medvetet låtit hens egna värderingar synas i studien, menar Bryman (2018). Under studiens gång har författare dokumenterat allt arbete i studien och detta metodavsnitt syftar till att stärka studiens pålitlighet. I resultatet har den insamlade informationen sedan analyserats i relation till studiens syfte.
Slutligen menar Bryman (2018) att det fjärde och sista kriteriet för en studiens tillförlitlighet är äkthet, detta har i sig fem krav för en korrekt bedömning. Det första kravet är en rättvis bild och ger studien en korrekt bild av de resultat som inhämtats. Det andra kravet är ontologisk autenticitet, vilket bringar studien förståelse till deltagarna för deras sociala verklighet. Det tredje kravet är pedagogisk autenticitet, där studien har skapat förståelse för att deltagarna får en bredare bild av hur andra människor i samma miljö förstår omvärlden.
Det fjärde kravet är katalytisk autenticitet, vilket innebär att studien har möjliggjort det för deltagaren att själv kunna förändra miljön hen lever i. Och det sista kravet är otaktisk
autenticitet, där studien synliggjort de åtgärder som krävs för att kunna skapa en förändring, menar Bryman. Under studien har resultatet presenterats utifrån informanternas svar och den befintliga forskningen, studiens äkthet speglar därför dessa. Studiens äkthet är i enlighet med dessa, men behöver inte stämma överens med andra människors åsikter varpå äktheten kan diskuteras i förhållande till om andra informanter och referenser hade använts.
4.6 Forskningsetiska principer
Bryman (2018) menar att det första forskningskravet som finns är informationskravet.
Forskaren har en skyldighet att informera deltagarna om studiens syfte samt hur studien utformas. Det andra är samtyckeskravet, som innebär att deltagaren måste samtycka till att delta samt att medvetengöra att det är frivilligt att delta. Det tredje är konfidentialitetskravet som innebär att alla personuppgifter och information som samlas in ska förvaras så att endast forskaren har tillgång till det och att uppgifterna inte får röjas. Det fjärde och sista är nyttjandekravet som innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas till studiens resultat och inget annat. Dessa etiska principer har deltagarna fått information om genom ett delgett missivbrev (BILAGA B). Innan intervjuerna utfördes en självskattad etikgranskning (BILAGA D) som författare skickade till handledare. Detta för att säkerställa och få bekräftat att studien genomförs så säkert som möjligt utifrån de etiska principerna.
Kvale och Brinkman (2014) menar att det vid alla intervjuer uppstår etiska dilemman för forskaren. Det är därför viktigt att vara medveten om dessa och att alltid tänka på de etiska
frågorna som kan komma att uppstå under en intervju. Det är viktigt att ha i åtanke vad syftet är, inte endast utifrån studien men även för hur studien kan göra en förändring för
människan.
Under intervjuerna tilldelades informanterna fiktiva namn, nedan finns en sammanställning av dessa. Detta är utifrån aspekten av att behålla deltagarna konfidentiella inför
presentationen av resultatet.
Informant Fiktivt namn Deltagare 1 Kim
Deltagare 2 Doris Deltagare 3 Karolina Deltagare 4 Bonnie Deltagare 5 Idun Deltagare 6 Patricia
5 RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt presenteras resultatet vilka analyseras utifrån tidigare forskning samt de teoretiska referensramarna. Resultatet presenterar fyra teman; socialarbetares syn på prostitution bland kvinnor, socialarbetares identifiering och uppmärksammande av prostitution samt socialarbetares behjälplighet till kvinnor utsatta inom prostitution.
Resultatet baseras på verksam personal aktiva inom prostitution och deras svar utifrån dessa tematiseringar.
5.1 Socialarbetares syn på prostitution bland kvinnor
Under genomförda intervjuer har två informanter definierat begreppet prostitution som när en kvinna blir såld eller säljer sexuella tjänster, samt att det finns en köpare. Fyra av
informanterna har definierat prostitution som betalda övergrepp. Tre informanter av dessa fyra har även utvecklat begreppet och förklarat att det handlar om sexuella tjänster mot ersättning där kvinnan befinner sig i en utsatt situation. Informanterna som vi har valt att kalla för Kim, Idun och Bonnie står enade om att det förekommer en utbredd stigmatisering gällande kvinnor som säljer sex mot ersättning. Informanter förklarar att de ser en
genomgående attityd gällande att människor i samhället delar in kvinnor som har sex mot
ersättning enbart inom kategorin “prostituerad”. Goffman (2014) menar att människor av dess natur tenderar att dela in människor i kategorier utifrån tillhörighet och egenskaper.
Gunnarsson (2011) menar att denna kategori skapar en omänsklighet vid tilldelandet.
Hulusjö (2013) menar att när utomstående delar in en kvinna inom kategorin “prostituerad”
tillskrivs denna kvinna ett underordnat maktförhållande. Hulusjö förklarar att prostitution som kategorisering innebär tillskrivelser kopplat till sexualitet och objektifiering. Dessa tillskrivelser får vidare kvinnan att utnyttjas främst inom prostitution, men även sedd som en
“prostituerad” som är tillägnad mannen.
Man är utsatt i prostitution, det är inte någonting som man är, man ÄR inte prostituerad tillexempel utan man är utsatt i prostitution. Det är en typ av våld och kanske den yttersta konsekvensen av mäns våld. Och den skeva maktobalansen vi har mellan könen, att kvinnors kroppar säljs för nästan uteslutande då, mäns njutning. - Bonnie
...jag möts av att människor som säger; “men de har ju valt de här själva” och “de är ju horor”
vilket jag aldrig tar i min mun för de är så himla negativt laddat. Jag säger kvinnor som utnyttjas i prostitution för det är de som de handlar om. - Kim
Informanter i ovanstående material uppger att det skapas en form av dubbel utsatthet i och med att kvinnan som säljer sexuella tjänster tillskrivs stigmatisering, samt att hon behandlas utifrån den. Informant Idun förklarar att det gör att kvinnan inom prostitution inte
behandlas i förhållande till den utsatthet som hon befinner sig i. Informant Kim uppger att hon upplever att det förekommer värderingar om att dessa kvinnor får “skylla sig själva” då de har “valt detta själva”. Wenneberg (2001) förklarar att människor av dess natur delar in kvinnor som säljer sex mot ersättning i kategorier som vidare är sammankopplade med stigmatiseringar. Detta gör människor för att inte riskera att hamna i en kognitiv dissonans.
Wenneberg förklarar vidare att stigman tenderar att externaliseras när människor
interagerar och kommunicerar i relation till varandra. När dessa uppfattningar sedan förts vidare i en hög utsträckning blir dessa värderingar till vanor. Med detta menar Wenneberg att när människor i tillräckligt hög utsträckning talar om kvinnor som säljer sex, kopplat till stigmatiseringar, implementeras dessa uppfattningar hos flera individer. Wenneberg menar att det genom interaktion skapas motiv för handlingar, vilka tillslut skapar roller för
samspelet. När en person genom interaktion tillskriver sig denna typ av roll, som besittande stigman om kvinnor som säljer sex, kommer detta accepteras av den andre i interaktionen om den andra inte tillskriver sig rollen som motsättare av dessa värderingar.
Informant Idun förklarar att vissa människor i dagsläget anser att kvinnor som säljer sex mot ersättning gör det för att dem tycker om sex, samt att det är självvalt. Monto (2004) för resonemang om att prostitution för vissa individer upplevs vara likställt med andra yrken.
Detta menar Monto blir problematiskt då prostitution handlar om betalda övergrepp, vilket informanter beskriver det. Dessa sociala konstruktioner uppkommer ur interaktioner där dessa värderingar accepteras som en vana och blir till verktyg för typifieringar, menar Wennberg (2001). När individer tillskriver sig dessa accepterande attityder kopplat till stigman gällande kvinnor som har sex mot ersättning så implementeras dessa roller. När
rollerna tillskrivs blir de sedan problematiska att ändra på med anledning av att dessa verkar som ett verktyg för en god kommunikation. När dessa värderingar inte längre ifrågasätts skapas tillslut sociala institutioner som gör dessa värderingar legitima. Wennberg menar att dessa sociala konstruktioner blir till objekt när de implementerats hos individer som
accepterar dessa typer av värderingar. Så länge dem inte får motstånd av andra värderingar med en förhöjd legitimitet hamnar dem tillslut utanför det påverkbara enligt Wenneberg.
Benoit m.fl. (2018) menar att de pågående övergreppen som män utsätter kvinnor för är ett bevis på att maktstrukturerna som råder befinner sig utanför det påverkbara. Benoit m.fl.
menar att det är så pass implementerat i samhället idag att individer inte uppmärksammar att de tillsätter sig dessa värderingar. Det är även detta som gör att det skapas legitimitet, som Wennberg definierar, för män att utnyttja kvinnor samt att i många situationer även se kvinnor som objekt. Det är även detta som gör att många professionella även besitter tankar och åsikter om att det är kvinnornas egen orsak till att de befinner sig i prostitution, som Kim presenterar;
Myndighetspersoner som jag känner så som poliser, från migrationsverket och så kan säga
“varför håller du på med de här det är ju bara smutsigt”. Det finns en attityd i Sverige och att det är någonting smutsigt och att de kvinnorna gör det frivilligt, då blir jag såhär “men vänta lite här om ni skulle följa med på ett arbetspass och gå ut klockan 02.00 på natten och de här flickorna är uppklädda till tänderna och är helt slut och de öppnar jätteglatt för att de tänker att de är en kund, och sen när de ser mig så blir de jätte lättade.” Och så är de helt slut, sitter som en säckpotatis, då tänker jag så att tror ni att det här är frivilligt, tror ni att de vill ha sex med 15 snubbar per dygn.” - Kim
Det som presenteras i ovanstående citat går i linje med Wennbergs yttrande om att
värderingar tillslut hamnar i det opåverkbara hos människor, vilket tillslut sker omedvetet.
Kims ifrågasättande bidrar till att individer som professionella blir ifrågasatta dess
värderingar, vilka setts som legitima för dem själva. Informant Bonnie förklarar även att det krävs en attitydförändring gällande den ojämlikhet som råder idag där män använder sin makt för att utnyttja en kvinna. Hulusjö (2013) menar att denna stigmatisering gör att kvinnan som säljer sex många gånger upplever sig själv som skamfylld och som skamsen.
Detta beskriver även informant Patricia samt Kim att de har erfarit i kontakt med kvinnor som varit utsatta för prostitution. De förklarar att kvinnorna inte vågar berätta med anledning av denna skam. Hulusjö menar även att prostitution utgår från den sociala ojämlikheten som råder i samhället. Det är till följd av både den sociala ojämlikheten samt negativa uppfattningar om kvinnor utsatta inom prostitution som gör att kvinnorna stämplas som prostituerade. Karolina förklarar att kvinnor ibland ser på sig själva som ämnade att väcka lust hos män, där de ser sig själva som ett objekt. Genom socialkonstruktivismen samt utvecklingsekologiska teorin begripliggörs sociala relationer och dess inverkan på den egna individen. Karolinas beskrivning förklarar hur kvinnor som säljer sexuella tjänster kan internalisera bilden av kvinnan som ett sexuellt objekt, och vidare göra det yttre perspektivet till sitt eget, genom självobjektifiering.
