293137
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att det stiftas en lag
om Brottspåföljdsområdets utbildningscen- tral. Lagen skall ersätta den nuvarande lagen om Fångvårdens utbildningscentral.
I den nya lagen beaktas de förändringar som skett i läroanstaltens uppgifter samt änd- ringarna i den allmänna skollagstiftningen.
Utbildningscentralen ger både utbildning som leder till examen och yrkesinriktad tilläggsutbildning på brottspåföljdsområdet samt bedriver forsknings- och utvecklings- verksamhet inom sitt område. Enligt försla- get ändras också läroanstaltens namn för att bättre motsvara de nya uppgifterna.
Utbildningscentralens förvaltning och be- slutanderätt regleras nu i lag på ett utförligare sätt än tidigare. Fördelningen av behörighe- ten mellan direktören och direktionen görs klarare. Bestämmelserna om beslutanderätten revideras också i övrigt. Direktionen får en bredare sammansättning och i dess uppgifter får verksamhetens utveckling och besluten om allmänna linjedragningar en starkare be- toning.
De grundläggande bestämmelserna om un- dervisning och utbildning som leder till exa- men och om antagning av studerande flyttas
från förordningen till lagen. Om antagning av studerande till den utbildning som leder till examen beslutar utbildningscentralens direk- tör.
I den föreslagna lagen föreskrivs på samma sätt som i gällande lag om samarbetet med yrkeshögskolan när det gäller anordnandet av undervisning i det utbildningsprogram på brottspåföljdsområdet som leder till yrkes- högskoleexamen.
De studerandes rättigheter och skyldigheter regleras så som grundlagen förutsätter på lagnivå mer i detalj än för närvarande. Också bestämmelserna om disciplinära påföljder och rättsskyddet för studerande är tydligare än i dag. I den föreslagna lagen föreskrivs om undervisningsspråket och ordingsstadgan samt om anmärkning och varning som kan ges en studerande. Enligt den föreslagna la- gen får de studerande drogtestas, en stude- rande kan förlora sin studierätt och hans eller hennes studier kan avbrytas.
Närmare bestämmelser om utbildningscen- tralens organisation och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.
Lagen avses träda i kraft så snart som möj- ligt hösten 2006.
—————
INNEHÅLL
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ...1
INNEHÅLL ...2
ALLMÄN MOTIVERING...3
1. Inledning ...3
2. Nuläge ...4
2.1. Lagstiftning och praxis...4
Organisation och uppgifter...4
Examina och annan undervisning...5
De studerandes rättigheter och skyldigheter ...7
2.2. Ändringar i det allmänna utbildningssystemet ...8
2.3. Den internationella utvecklingen samt lagstiftningen i utlandet ...9
2.4. Bedömning av nuläget ...9
3. Målsättning och de viktigaste förslagen...11
3.1. Förvaltning ...11
3.2. Undervisning ...12
3.3. De studerandes rättigheter och skyldigheter...13
4. Propositionens konsekvenser ...14
4.1. Konsekvenser för myndigheterna ...14
4.2. Ekonomiska konsekvenser ...15
4.3. Samhälleliga konsekvenser ...15
5. Beredningen av propositionen ...16
DETALJMOTIVERING...17
1. Lagförslaget...17
1 kap. Allmänna bestämmelser...17
2 kap. Förvaltning...17
3 kap. Undervisning och examina ...19
4 kap. De studerandenas rättigheter och skyldigheter ...20
5 kap. Särskilda bestämmelser ...27
2. Närmare bestämmelser och föreskrifter...29
3. Ikraftträdande...29
4. Förhållande till grundlagen och lagstiftningsordning ...30
4.1. Allmänt ...30
4.2. Drogtestning ...30
4.3. Ordningsstadga ...31
4.4. Disciplin ...32
4.5. Övriga begränsningar av de grundläggande rättigheterna ...32
4.6. Grundlagsutskottets utlåtande ...32
LAGFÖRSLAG ...33
om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral ...33
ALLMÄN MOTIVERING
1 . I n l e d n i n g
Fångvårdens utbildningscentral som ligger i Dickursby i Vanda är en läroanstalt som ly- der under justitieministeriet. Den ger grund- och vidareutbildning samt fortbildning som hänför sig till området för straffverkställig- het.
Lagen om Fångvårdens utbildningscentral (136/2001) reformerades år 2001 som en del av omorganisering av kriminalpolitiska upp- gifter och straffverkställighetsuppgifter på justitieministeriets förvaltningsområde. I en- lighet med grundlagsreformen inkluderades i den nya lagen om utbildningscentralen be- stämmelser om disciplin och sökande av änd- ring.
I samband med organisationsreformen av år 2001 inrättades ett nytt centralt ämbets- verk, Brottspåföljdsverket, till vilket överför- des från ministeriet enligt centralförvalt- ningsprojektets principer uppgifterna som angår den operativa ledningen av Kriminal- vårdsväsendet och Fångvårdsväsendet och deras gemensamma centralförvaltning. An- svaret för den strategiska ledningen av verk- samheten och utvecklingen samt lagbered- ningen på brottspåföljdsområdet övergick från den nedlagda fångvårdsavdelningen till justitieministeriets nyinrättade kriminalpoli- tiska avdelning. I och med att Brottspåföljds- verket inrättades ändrades den offentligrätts- liga Kriminalvårdsföreningen rf. till statens myndighet.
Organisationsreformen på brottspåföljds- området påverkade också Fångvårdens ut- bildningscentrals ställning och uppgifter. Ef- ter organisationsreformen har utbildnings- centralen gett utbildning inte bara för fång- vårdsbranschen utan också för hela brottspå- följdsområdet, dvs. för Kriminalvårdsväsen- dets personal. Utbildningscentralens ställning som läroanstalt direkt under justitieministeri- et bevarades men för resultatstyrningen av utbildningscentralen svarar nu ministeriets kriminalpolitiska avdelning i stället för den nedlagda fångvårdsavdelningen.
Organisationsreformen av år 2001 gällde
brottspåföljdsområdets centralförvaltning och Kriminalvårdsväsendet. Som bäst pågår en helhetsreform av Fångvårdsväsendet och straffverkställighet. Lagen från år 1889 om verkställighet av straff har ersatts med en ny fängelselag (767/2005) som träder i kraft vid ingången av oktober 2006. Det har också ut- färdats en ny lag om verkställighet av häkt- ning och flera andra lagar har ändrats. Re- formens centrala innehåll är att öka fång- vårdsarbetets planmässighet och påverkande.
För fången utarbetas en individuell plan för strafftiden som syftar till att förbättra fångens handlingsförmåga och att minska återfalls- brottslighet.
Samtidigt reformeras också Fångvårdsvä- sendets organisation. Den nya organisations- strukturen som består av fem regionfängelser och en riksomfattande hälsovårdsenhet stöder den nya fängelselagens syften och införs samtidigt med den. Reformen syftar också till att öka personalresurser mer än för närva- rande till närarbetet med fången genom att centralisera stödtjänster och lätta förvaltning- en.
I den nya organisationsstrukturen region- fängelser har en större självständighet än de nuvarande fängelserna och centralförvalt- ningens detaljerade styrning minskas. Regi- onfängelset svarar för verkställighet av fäng- elsestraff och häktning så som lagen förutsät- ter och enligt resultatmål om vilka har avta- lats med Brottspåföljdsverket. Regionfängel- set svarar också för utvecklingen av sin egen verksamhet.
Den omfattande helhetsreformen som berör lagstiftningen och organisationer på brottspå- följdsområdet kommer att på flera sätt åter- spegla sig i personalstrukturen och kun- skapskraven för personalen och därigenom utbildningscentralens verksamhet. Ändring- arna i personalstrukturen förutsätter en höj- ning av utbildningsnivån och ändringar i tjänsternas behörighetskrav. Reformen med- för nya målsättningar även för utbildningen av den nuvarande personalen. Detta gäller såväl utbildning som ikraftträdandefasen av lagstiftningen förutsätter som annan utbild-
ning som ger behörighet för och orienterar om branschen. Ikraftträdande av fängelsela- gen och häktningslagen förutsätter en bety- dande satsning på fortutbildning av persona- len. Utbildningscentralen kommer att till största delen svara för detta. Meningen är att utbildningscentralen mer än nu kunde delta i utvecklingsverksamheten av branschen och för sin del stöda strukturreformen på brotts- påföljdsområdet, verkställigheten av den nya fängelselagstiftningen samt övriga ändringar inom branschen.
De nya regionfängelsernas självständigare ställning i förhållande till centralförvaltning- en påverkar också på andra sätt utbildningen av personalen och därmed utbildningscentra- lens uppgifter. En utgångspunkt för grundan- de av regionfängelserna var att öka det regi- onala samarbetet med intressentgrupperna.
Målet är också att öka regionfängelsernas egen utvecklingsverksamhet. Detta gör det möjligt att utbildningen på brottspåföljdsom- rådet öppnas utåt, dvs. att det allmänna ut- bildningssystemet används mer än i dag. Re- gionfängelserna har bättre möjligheter än ett enskilt fängelse till att utbilda sin personal och att samarbeta med regionens producenter av utbildningstjänster. T.ex. kunde fortbild- ning och annan tilläggsutbildning för region- fängelsets personal mer än för närvarande anordnas också med lokala aktörer. Huvud- ansvaret för specialutbildningen på brottspå- följdsområdet bevaras ändå på utbildnings- centralen.
Vid sidan av utvecklingen av brottspå- följdsområdets verksamhetsbetingelser som har redogjorts ovan har det skett många änd- ringar inom hela statsförvaltningen. I refor- mering av statens centralförvaltning ingick flera betydande utvecklingsprojekt, t.ex. en skärpning av resultatstyrningen och ökande av produktiviteten. Vid sidan av ändringarna i organisationerna på eget förvaltningsområ- de skall även dessa projekt beaktas då utbild- ningscentralens verksamhet och organisation utvecklas.
Grundlagen förutsätter att det skall be- stämmas på lagnivån om den enskildes rät- tigheter och skyldigheter. Därför skall vissa bestämmelser som nu finns i förordningen överföras på lagnivån. Den nuvarande lag- stiftningen är därutöver bristfällig på flera ställen och bör kompletteras med vissa nya
bestämmelser om de studerandes rättigheter och skyldigheter.
Samhällets allmänna utbildningssystem har under de senaste åren ändrats kraftigt.
Brottspåföljdsområdets utbildningssystem kan inte bli efter jämfört med den allmänna utvecklingen vilket innebär att lagstiftningen på det egna området då och då måste ses över och ändras så att den motsvarar ändringar i det övriga samhället.
2 . N u l ä g e
2.1. Lagstiftning och praxis Organisation och uppgifter
Fångvårdens utbildningscentral är en statlig läroanstalt som lyder under justitieministeriet och för resultatstyrningen svarar ministeriets kriminalpolitiska avdelning. Om utbildnings- centralen föreskrivs i lagen om Fångvårdens utbildningscentral och i statsrådsförordning- en (735/1990) som kompletterar lagen.
Enligt lagens 1 § är utbildningscentralens uppgift att ge grund- och vidareutbildning samt fortbildning som hänför sig till området för straffverkställighet. Utbildningscentralen deltar också enligt ett avtal med yrkeshög- skolan Laurea i anordnandet av utbildnings- programmet på brottspåföljdsområdet som avläggs vid yrkeshögskolan.
Om utbildningscentralens uppgifter före- skrivs närmare i 1 § i ovan nämnda förord- ning. Enligt paragrafen bedriver utbildnings- centralen vid sidan av undervisningsuppgif- ten försöks- och forskningsverksamhet som stöder utbildningen, tar initiativ till och väcker förslag om utveckling av personalut- bildningen inom området samt framställer lä- romedel som behövs i undervisningen.
Målsättningarna i utbildningens innehåll bestäms utifrån brottspåföljdsområdets mål- sättningar och verksamhetsprinciper.
Utbildningscentralens verksamhet leds, övervakas och främjas av en direktion. Di- rektionen lägger fram förslag till verksam- hets- och ekonomiplan samt budget, faststäl- ler utbildningsprogrammet för varje år och godkänner undervisningsplanerna för exami- na. Dessutom beslutar direktionen om vissa
antagningar av studerande samt ärenden som gäller avstängning och disciplinär bestraff- ning av elever. Till direktionen förordnar ju- stitieministeriet för tre kalenderår i sänder en ordförande och fyra andra medlemmar samt direktören för utbildningscentralen och en representant för personalen.
Utbildningscentralens direktör har till upp- gift att leda utbildningscentralens verksamhet och att svara för kvalitetsnivån på undervis- ningen som utbildningscentralen ger och an- nan verksamhet samt för utvecklingen av verksamheten. Direktören avgör alla de ären- den inom utbildningscentralens verksam- hetsområde om vilka det inte föreskrivs eller bestäms att de skall avgöras på något annat sätt. Ledningsgruppen hjälper direktören i att leda utbildningscentralen.
Till utbildningscentralens lärarmöte hör di- rektören och de tjänstemän med tjänsten som huvudsyssla till vilkas uppgifter hör att ge undervisning. Lärarmötet planerar och ut- vecklar undervisningen vid utbildningscen- tralen samt bereder övriga ärenden som angår undervisningen. Dessutom beslutar det om betygsvitsord som ges studerande.
I anslutning till Fångvårdens utbildnings- central finns ett bibliotek som erbjuder tjäns- ter speciellt på områden för fångvården, kri- minalpolitiken och kriminologin. Biblioteket är ett inhemskt specialbibliotek.
År 2005 var omkostnaderna för Fångvår- dens utbildningscentral 3 064 765 euro. Den avgiftsbelagda servicen gav ca 167 000 euro i inkomster. Mest inkomster kom av under- visningstjänster samt hyresinkomster från in- kvarterings- och undervisningslokaler. På avgifter som tas ut för utbildningscentralens prestationer tillämpas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).
År 2005 var årsverken 30 till antalet, av vilka ordinarie undervisningspersonal 11.
Examina och annan undervisning
I 13 § i förordningen om fångvårdens ut- bildningscentral sägs det att examina inom fångvården är grundexamen för fångvården och fångvårdsexamen. Justitieministeriet be- slutar om examinas innehåll och struktur och Brottspåföljdsverket sättet för hur examina skall ordnas.
Grundexamen för fångvården ger yrkesut- bildning för övervaknings- och handled- ningsuppgifter inom fångvården. Det är fråga om utbildning efter det andra stadiet som ger baskunskaper inom fångvården och behörig- het bl.a. för väktarens tjänst. Grundexamen för fångvården tar 13 månader och omfattar 53 studieveckor.
Grundexamen för fångvården består av grundstudier, yrkesstudier, lärdomsprov samt inlärning i arbetet. Utbildningen syftar till att ge färdigheter för det interaktiva och mång- sidiga fångvårdsarbetet.
Under år 2005 avlade 77 studerande grund- examen för fångvården och antalet studeran- dedagar var 20 711. Av detta antal var antalet närundervisningsdagar ca över hälften. Priset på en avlagd examen är för närvarande ca 26 000 euro.
Antalet studerande som årligen antas för att avlägga grundexamen har höjts till 80 stude- rande. Trots den ökade utbildningen är anta- let outbildade väktare fortfarande stort i vissa fängelser i södra Finland. En kartläggning som utfördes på hösten 2005 gav vid handen att över 150 anställda som arbetar i övervak- ningsuppgifter saknar utbildning som krävs för tjänsten som väktare. Även det ökande antalet tjänstemän som pensionerar sig ökar behovet av utbildad personal under de när- maste åren. Avgången är årligen ca 60-70 väktare.
Antagningen av studerande för grundexa- men reviderades vid ingången av år 1999. In- trädeskraven är andra stadiets yrkesexamen eller gymnasiets lärokurs, en ålder av 19 år som skall vara uppnådd före utgången av an- sökningstiden och med godkänt vitsord av- lagt inträdesprov. Därutöver skall personen i fråga om sin hälsa, fysiska kondition och öv- riga egenskaper vara lämplig för anställning inom fångvårdsväsendet. Till antagningsför- farandet hör ett skriftligt inträdesprov, ett test av den fysiska konditionen samt en lämplig- hetsintervju.
Om antagning av studerande bestäms i för- ordningen om fångvårdens utbildningscen- tral. Antagning av studerande till grundexa- men för fångvården bereds av en urvals- nämnd som har tillsatts för tre år av justitie- ministeriet. I nämnden finns representanter för Brottspåföljdsverket, Fångvårdens utbild- ningscentral samt fängelserna. Urvalsnämn-
den styr urvalsförfarandet och lägger till Brottspåföljdsverket fram ett förslag om per- soner som väljs till utbildningen. Brottspå- följdsverket antar studerande till utbildning- en.
Studerandes studiesociala förmåner har ordnats så att studerande för grundexamen för fångvården kan få studiestöd enligt de allmänna föreskrifterna under den första stu- diekursen som omfattar 19 studieveckor. Ef- ter den första studiekursen anställs studeran- de vid fångvårdsväsendet och de får uppgifts- relaterad lön enligt kravnivå 1 i fångvårdsvä- sendets lönesystem och eventuella arbetstids- ersättningar. Under den andra studiekursen bibehålls deras avlöning på samma nivå. Un- der den ca tre månader långa arbetspraktiken i slutet av studierna betalas till studerande lön enligt kravnivå 3 samt arbetstidsersätt- ningar. Kostnader för anskaffning av uniform fördelas enligt principerna i förordningen on statens uniformsbidrag (850/1969).
Utbildningscentralen betalar resorna som hör till utbildningen, frukosten och lunchen samt kursdagpenning. Vid behov ordnar ut- bildningscentralen en gratis inkvartering.
Hälsovården för de studerande som saknar ett tjänsteförhållande ordnas i enlighet med 14 § 1 mom. 6 punkten i folkhälsolagen (66/1972).
Påbyggnadsexamen inom fångvården, dvs.
fångvårdsexamen ger utbildning för för- mansuppgifter inom fångvården och perso- nen som har avlagt examen kan arbeta bl.a.
som överväktare. Fångvårdsexamen tar ett läsår och omfattar 36 studieveckor. Examen består av närundervisningsperioder vid ut- bildningscentralen samt studier vid sidan av arbetet. De som avlägger fångvårdsexamen är anställda vid fångvårdsväsendet och får för utbildningstiden den fasta lönen som hör till deras tjänst.
Sedan yrkeshögskoleexamen på brottspå- följdsområdet har införts, har det beslutats att lägga ned undervisningen av fångvårdsexa- men. Undervisningen ges numera endast un- der en övergångsperiod och undervisningen ger behörighet till de nuvarande överväktar- uppgifterna tills det finns tillräckligt förmän som har avlagt en yrkeshögskoleexamen. Att avlägga studier som hör till brottspåföljds- området vid yrkeshögskolan har varit möjligt första från år 2003 vilket betyder att antalet
studerande som har utexaminerats med denna utbildning inte har motsvarat antalet chefs- tjänster som har blivit lediga.
I samband med fångvårdsväsendets struk- turreform kommer tjänstebenämningen över- väktare att utgå och benämningen för tjäns- temännen som arbetar i närmast motsvarande uppgifter kommer från oktober 2006 att vara fångvårdschef. Befattningsbeskrivningen kommer att vara mer omfattande än den nu- varande så att den omfattar både ledningen och övervakningen av fångarna. Till fång- vårdschefens uppgifter kan tilläggas uppfölj- ningen av fångarnas planer för strafftiden. I och med att uppgifterna blir mer krävande höjs behörighetskravet till en högskoleexa- men. Eftersom det är möjligt att fångvårds- chefens uppgifter utförs också av sådana som inte har utbildning på brottspåföljdsområdet skall till dem ordnas en behörig introduk- tionsutbildning på brottspåföljdsområdet. I planeringen och genomförande av introduk- tionsutbildningen har utbildningscentralen en betydande uppgift.
Personalstrukturen och behörighetskraven på området kommer att förnyas i samband med strukturreformen även för andra delar så att det förutsätts en examen på yrkeshögsko- lenivån i flera tjänster än för närvarande. Så- dana tjänster är tjänsterna som förvaltnings- direktör, ekonomidirektör, förvaltningschef, ekonomichef, verkställighetschef, säkerhets- chef, biträdande direktör och avdelningschef.
Yrkeshögskoleexamen på brottspåföljds- området ger behörighet för chefs- och sak- kunniguppgifter som förutsätter en högskole- examen inom fångvårdsbranschen och vid Kriminalvårdsväsendet. Yrkeshögskoleexa- men omfattar 140 studieveckor (210 studie- poäng) och tar tre och ett halvt år. Utbild- ningen avläggs vid yrkeshögskolan Laurea (socionom YH), men undervisningen genom- förs som samarbete mellan yrkeshögskolan och Fångvårdens utbildningscentral. Utbild- ningscentralens andel av undervisningen har varit ca en tredjedel. Utbildningen genomförs i ett nära samarbete med arbetslivet och en viktig del av studier är projekten som betjä- nar arbetslivet.
Vid yrkeshögskolan har årligen 15 vuxen- studerande börjat sina studier och från hösten 2004 15 studerande på ungdomsstadiet. De studerande är studerande vid yrkeshögskolan
och på dem tillämpas yrkeshögskolelagens (351/2003) föreskrifter. Fångvårdens utbild- ningscentral avtalar årligen med yrkeshög- skolan om en undervisningsinsats som reser- veras för yrkeshögskolans bruk mot ersätt- ning. År 2005 sålde utbildningscentralen 3 850 studerandedagar till yrkeshögskolan.
Fortbildningen är organiserad till helheter som består av olika studieperioder och om- fattar 1-11 studieveckor. Studiehelheterna är utveckling av när- och kundarbetet, utveck- ling av organisationen och arbets- gemenskapen, programmen som syftar till att minska återfallsbrottslighet, samt säkerhet.
Till utbildningen kan söka alla som arbetar på området. Studeranden kan välja lämpliga studiealternativ antingen genom att samman- slå olika studiehelheter eller genom att för- djupa sitt kunnande på ett visst kompetens- område.
I fortbildningen deltog år 2005 sammanlagt 850 tjänstemän på brottspåföljdsområdet på 40 olika studieperioder. Antalet kursdelta- gardagar var 7 150 av vilka studerandedagar i närundervisningen var 5090. Under de se- naste åren har speciellt kurser i när- och kundarbetet samt kurser som syftar till att minska återfallsbrottslighet blivit fler. Fort- bildning har även anordnats i samarbete med andra läroanstalter (Laurea, Stadia, Polisyr- keshögskolan).
Utbildningscentralens roll i personalutbild- ningen och examensutbildningen har under årens lopp förändrats. Tidigare var det möj- ligt att vid utbildningscentralen avlägga ex- amen inom fångvård på fyra olika nivåer och meritera sig bl.a. till fängelsedirektörens tjänst. En majoritet av fångvårdsväsendets personal har fått en utbildning enligt områ- dets eget utbildningssystem. Det har varit möjligt att gradvis utnämna till en allt större del av fångvårdsväsendets tjänster även per- soner med examen från det allmänna utbild- ningssystemet. Vid kriminalvårdsväsendet gäller detta alla tjänster. I fängelser kan till väktar- och övervakningsuppgifter, dvs. till väktare och överväktare, för närvarande ut- nämnas endast personer med en utbildning från det egna området. Från ingången av ok- tober 2006 gäller kravet på en examen från eget utbildningsområde endast tjänsten som väktare.
De studerandes rättigheter och skyldigheter Bestämmelser om studerandens rättigheter och skyldigheter ingår för närvarande i lagen om utbildningscentralen och i förordningen som kompletterar lagen. I lagen om Fångvår- dens utbildningscentral föreskrivs om be- slutsfattandet i antagningen av studerande samt om avstängning av studerande, rättelse och sökande av ändring. Övriga föreskrifter finns på förordningsnivån.
I förordningens 19 § som gäller studeran- des rättigheter och skyldigheter föreskrivs om studerandes skyldighet att regelbundet delta i undervisningen samt tillgodoräknande av tidigare studier. I paragrafen sägs också att en studerande har rätt att få veta på vilket sätt bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne.
Enligt förordningen är det elevkåren som har hand om studerandes samverkan. Till elevkåren hör de studerande som avlägger yrkesexamina och dess uppgifter är bl.a. att väcka förslag till utveckling av undervis- ningen.
Justitieministeriet beslutar om de studieso- ciala förmånerna för dem som studerar grundexamen för fångvården efter att ha in- hämtat finansministeriets utlåtande. Innehål- let i de studiesociala förmånerna har beskri- vits närmare ovan i avsnittet om examina och annan undervisning.
Enligt 4 § i lagen om utbildningscentralen kan utbildningscentralens direktion för viss tid eller helt avstänga en studerande som del- tar i utbildning för examen och som när han eller hon sökt in till utbildningen uppgett fel- aktiga eller vilseledande uppgifter eller hem- lighållit någon väsentlig omständighet om sig själv eller visar sig till hälsa, fysisk kondition eller andra egenskaper vara olämplig för tjänst inom fångvårdsväsendet. Skäl till av- stängning kan också vara att studeranden un- der undervisningens gång visar uppenbar oförmåga eller ovilja till studier eller väsent- ligen bryter mot ordningen i utbildningscen- tralen eller i övrigt uppför sig olämpligt. I beslutet får sökas ändring hos Brottspå- följdsverket. I beslutet vid rättelseförfarandet får sökas ändring genom besvär hos förvalt- ningsdomstolen.
Det är också möjligt att söka ändring i ett nekande beslut om behörighets- och vidare- utbildning samt i ett beslut om bedömningen av studieprestationen och i ett motsvarande beslut som gäller studierna. I först nämnda situationer söks rättelse hos Brottspåföljds- verket och i beslut som gäller studier hos ut- bildningscentralens direktör.
Antas personen inte till grundutbildningen på området, kan han eller hon söka ändring i Brottspåföljdsverkets beslut på det sätt som det föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
2.2. Ändringar i det allmänna utbild- ningssystemet
Utvecklingen av utbildningssystemet byg- ger på ett femårigt plan för utveckling av ut- bildning och forskning som statsrådet har godkänt. Utbildningssystemet står inför stora utmaningar under de närmaste åren. Befolk- ningsutvecklingen och föråldrande arbets- kraft samt det samtidiga målet att höja sys- selsättningsgraden förutsätter flexibilitet och förändringsförmåga av utbildningssystemet.
Speciella tyngdpunkter är också ökande av effektiviteten av utbildningssystemet, förbätt- ring av vuxnas utbildningsmöjligheter samt ökande av kontakterna mellan arbetslivet och utbildningen. I det finländska utbildningssy- stemet är de centrala principerna avgiftsfrihe- ten av den grundläggande utbildningen och det livslånga lärandet.
Det nuvarande utbildningssystemet består av tre nivåer: den grundläggande utbildning- en, utbildningen på andra stadiet samt hög- skolenivån.
Efter den grundläggande utbildningen, dvs.
den nioåriga läropliktsundervisningen är det möjligt att söka till andra stadiets utbildning som tar tre år. Det andra stadiets utbildning består av gymnasiet eller yrkesutbildningen.
Målet är att hela åldersklassen får andra sta- diets utbildning.
Om yrkesutbildningen föreskrivs i lagen om yrkesutbildning (630/1998) och i förord- ningen som kompletterar den (811/1998).
Syftet med yrkesutbildningen är att höja be- folkningens yrkeskunnande, utveckla arbets- livet och svara mot dess behov av kunnande
samt främja sysselsättningen. Studierna har under de senaste åren utvecklats genom att öka studerandes individuella möjligheter till framsteg, att öka läroavtalsutbildning samt att anknyta till grundstudierna en visning på basis av yrkesprov att syften med yrkesut- bildningen har nåtts. Om fristående examina föreskrivs i lagen om yrkesinriktad vuxenut- bildning (631/1998). Utbildningens kontakter till arbetslivet och lärande på arbetsplatsen har ökats genom att tillägga till studier en pe- riod för inlärning i arbetet som omfattar minst 20 studieveckor.
Det andra stadiets utbildning ger behörig- het för fortsatta studier vid yrkeshögskolan och universitetet. Yrkeshögskolorna har bil- dats av läroanstalter som tidigare gav utbild- ning på institutnivån och yrkesutbildning på högre nivå. I och med att yrkeshögskolorna har inrättats har utbildningen på institutnivån gått ut från det allmänna utbildningssystemet.
Den nuvarande examensutbildningen inom fångvårdsbranschen avviker från utbildnings- systemets allmänna struktur. Grundexamen för fångvården är utbildning efter det andra stadiet. I 13 § 1 mom. i förordningen om fångvårdens utbildningscentral står det att grundexamen för fångvården och fångvårds- examen utgör tillsammans examen på insti- tutnivå.
Om yrkeshögskolorna bestäms i yrkeshög- skolelagen (351/2003). Yrkeshögskolorna är mångvetenskapliga högskolor i vilkas verk- samhet betonas kontakter till arbetslivet.
Dessutom bedriver de forsknings- och ut- vecklingsarbete som stöder arbetslivet. En utbildningspolitisk målsättning är att ge ut- bildning på högre nivå för två tredjedelar av ålderklassen. Yrkeshögskolestudierna har or- ganiserats till utbildningsprogram som om- fattar 140-160 studieveckor. Ett sådant ut- bildningsprogram är bl.a. utbildningspro- grammet på brottspåföljdsområdet som av- läggs vid yrkeshögskolan Laurea.
Vid sidan av utbildningsstrukturen har ele- vens rättigheter och skyldigheter utvecklats.
Den nya grundlagen har medfört att elever- nas ställning och rättsskydd och ärenden som gäller en disciplinär bestraffning av dem re- gleras mera detaljerat än tidigare på lagnivån.
Innehållet i regleringen på olika läroanstalter är nu för tiden ganska enhetligt.
2.3. Den internationella utvecklingen samt lagstiftningen i utlandet
I propositionen föreslås inga väsentliga ändringar i utbildningscentralens ställning, uppgifter eller utbildningssystem. Största de- len av ändringarna berör komplettering av studerandes rättigheter och skyldigheter och en överföring av dem på lagnivån. En jämfö- relse har gjorts närmast med andra motsva- rande läroanstalter i Finland. Därför har pro- positionen ingen omfattande jämförelse med utlandet.
Vid beredningen av reformen har det retts ut utvecklingen av utbildningssystemen på brottspåföljdsområdet i andra nordiska län- der.
Syften med och principer för straffverkstäl- lighet är ganska likadana i de nordiska län- derna. Väsentligt på brottspåföljdsområdet är att sträva efter förebyggande av återfalls- brottslighet genom verksamhetsprogram som rehabiliterar och påverkar risken för åter- fallsbrottslighet och som ordnas till de döm- da. I alla nordiska länder är det staten som svarar för utbildningen inom branschen. I Sverige finns fyra utbildningsenheter som drivs av staten, i Norge och Danmark finns en utbildningscentral.
Längden på examen som ger behörighet för väktaruppgifter är i andra nordiska länder tydligt längre än i Finland. I Sverige arbetar över hälften av områdets personal under be- nämningen kriminalvårdare i kriminalvårds- och fångvårdsuppgifter och avläggande av en examen som ger behörighet för uppgifterna tar ca ett och ett halvt år. I Norge tar motsva- rande utbildning två och i Danmark tre år. I Norge måste personen efter utbildningen ar- beta i uppgifter inom branschen ett år. I and- ra fall måste han eller hon betala tillbaka un- derstödet som han eller hon fick under ut- bildningen.
I Sverige innehåller utbildningen också studier på högskolenivån, om studeranden inte tidigare har avlagt beteende- eller sam- hällsvetenskapliga studier. Samarbetet med det övriga utbildningssystemet är tätt. Därut- över betonas inlärning i arbetet och övervak- ningspersonalens möjligheter till specialise- ring. Efter grundexamen är det möjligt att av- lägga individuellt planerade påbyggnadsex- amina vid högskolor. I Norge planeras det att
ändra examensutbildningen till en treårig yr- keshögskoleexamen.
I Sverige svarar utbildningscentralen KRUT (Kriminalvårdens rekrytering och ut- bildning) för rekryteringen och utbildningen av nya anställda. Även i Norge och Danmark är det utbildningsenheten som väljer de stu- derande.
Antagningsförfarandet är till innehållet li- kadant i alla nordiska länder och med undan- tag av Sverige innehåller det ett test av fysisk kondition, en intervju samt eventuellt ett in- trädesprov och ett psykologiskt test. I Sveri- ge betonas sociala kunskaper och psykolo- gisk lämplighet.
2.4. Bedömning av nuläget
Uppgiftsområdet för utbildningscentralen har utvidgats så att den ger yrkesmässig fort- bildning vid sidan av Fångvårdsväsendet också för Kriminalvårdsväsendet. Utbild- ningscentralens nuvarande namn hänvisar bara till en del av dess uppgifter. Meningen är att utbildningscentralen i fortsättningen mer än i dag deltar på samma sätt som andra yrkesläroanstalter i forsknings- och utveck- lingsverksamhet som gynnar utbildningen.
Resultatstyrningssystemet utvecklas som bäst så att ämbetsverkets direktör skall ha ett klarare ansvar för att resultaten nås och för ämbetsverkets verksamhet. I utbildningscen- tralen utövar direktionen en betydande admi- nistrativ beslutanderätt vid sidan av direktö- ren. Direktörens och direktionens befogenhe- ter överlappar nu varandra delvis. Med hän- syn till detta bör utbildningscentralens led- ning och interna förvaltning göras klarare.
Samtidigt bör de grundläggande bestämmel- serna om organ som fattar beslut om indivi- dernas rättigheter och skyldigheter överföras från förordningen till lagnivån.
Justitieministeriet har hand om resultat- styrningen av utbildningscentralen. Även Brottspåföljdsverket spelar en viktig roll i styrningen av utbildningscentralens verk- samhet. Största delen av utbildningen ges till personalen på brottspåföljdsområdet och Brottspåföljdsverket är således den största beställaren av utbildningen. På grund av det- ta bör Brottspåföljdsverkets roll i styrningen av utbildningscentralen ökas och göras klara-
re. De enskilda besluten som gäller studeran- den bör ändå höra till utbildningscentralens egen befogenhet i stället för Brottspåföljds- verket. De blivande nya regionfängelserna kan självständigt skaffa utbildning och de samarbetar med yrkeshögskolan Laurea. Det- ta förutsätter att utbildningscentralen måste snabbare och mera flexibelt kunna svara på utbildningsbehoven på brottspåföljdsområdet samt på samma sätt som andra yrkesläroan- stalter delta i forsknings- och utvecklingspro- jekten på sitt verksamhetsområde. Också dessa omständigheter förespråkar en utveck- ling av styrningen av utbildningscentralens verksamhet och beslutsfattandet.
Brottspåföljdsområdet är ingen separat hel- het utan en del av en större verksamhetskedja tillsammans med polisen, åklagaren, domsto- larna och lokalförvaltningen. Som ett gemen- samt mål i denna verksamhetsprocess är att minska återfallsbrottslighet. Arbetsuppgifter- na och kunnandet måste motsvara denna för- ändring och utbildningen på området måste för sin del säkerställa detta. Brottspåföljds- området blir tvunget att tävla om arbetskraft med andra förvaltningsområden när ålders- klasserna blir mindre. Utbildningssystemet och möjligheterna till fortbildning är en del- faktor som bidrar till att det formas en god bild av arbetsgivaren.
Grundexamen för fångvården placeras nu för tiden mellan det andra stadiet och hög- skolestadiet. På grund av områdets specialka- raktär och det akuta behovet av arbetskraft är det nödvändigt att också i fortsättningen med denna utbildning sörja för att man får kompe- tent arbetskraft på området. Antalet sökande till grundutbildningen har under de senaste åren stigit från under 300 till över 600 sö- kanden (2004). År 2005 minskade antalet sö- kandena med 23 %. Orsakerna till minsk- ningen är sannolikt det ökade utbildningsut- budet samt de stora ändringarna som pågår inom fångvårdsbranschen.
Förändringarna i omvärlden och arbetets innehåll förutsätter ändringar också i exa- mens innehåll. Sådana förändringar är bl.a.
utvecklingen av nya påföljdsformer, de nya verksamhetsprogrammen för fångarna och andra arbetsmetoder i fängelserna. Även flera ändringar i lagstiftningen, t.ex. den nya grundlagen och den omfattande helhetsre- formen av lagstiftningen om straffverkstäl-
lighet påverkar arbetsuppgifterna på området.
En separat utredning görs om utvecklingen av innehållet i den nuvarande grundexamen för fångvården och om att göra den mera om- fattande än 53 studieveckor.
Problemet är att få tillräckligt med utbildad personal på området när de stora åldersklas- serna pensionerar sig. Redan nu finns det speciellt i övervaknings- och väktaruppgifter personal utan lämplig utbildning. Antalet så- dana anställda i några fängelser i södra Fin- land är bekymrande högt. Just nu utreds möj- ligheter till en yrkesexamen som anordnas genom yrkesprov eller införande av läroav- talsutbildning till väktaruppgifterna. Ett sätt att lösa detta problem är examenssamarbete med yrkeshögskolan Laurea och en eventuell utvidgning av detta samarbete. Samarbetet med yrkeshögskolan har öppnat en vidareut- bildningsväg efter att en examen på det egna området har avlagts och på så sätt ökat in- tresse att söka sig till området. Meningen är att personal till chefs- och sakkunniguppgif- ter rekryteras i fortsättningen bland dem som har avlagt en yrkeshögskoleexamen. Examen ersätter fångvårdsexamen som gett behörig- het för chefsuppgifter. Senare kan det bli ak- tuellt att överväga om man i fortsättningen kan utbilda personal till brottspåföljdsområ- det i samarbete också med andra yrkes- högskolor enligt regionala grunder.
Brottspåföljdsområdet har blivit allt mer krävande och kraven på personalens kunska- per har stigit. Samarbetet med samhällets öv- riga organisationer har också ökat. En snäv utbildning som ger behörighet för ett område där antalet anställda är rätt litet är inte längre en fördel vare sig för arbetstagaren eller för arbetsgivaren. På området behövs det omfat- tande sakkunskap och det är inte ändamåls- enligt att producera det helt skilt från annan utbildning på motsvarande nivå.
Bestämmelserna om studerandenas rättig- heter och skyldigheter samt disciplinen är för närvarande bristfälliga och finns för vissa de- lar på en för låg nivå. Bestämmelserna bör för alla delar lyftas upp på lagnivån och även för andra delar ändras så att de motsvarar be- stämmelserna i andra motsvarande läroan- stalter. Den nuvarande lagstiftningen saknar bestämmelser om förlust av studierätten, av- brott i studierna och utfärdande av en var- ning.
3 . M å l s ä t t n i n g o c h d e v i k t i g a s t e f ö r s l a g e n
3.1. Förvaltning
Propositionen syftar till att utveckla utbild- ningscentralens interna förvaltning och struk- turen för beslutsfattandet så att utbildnings- centralen flexiblare kan fungera som läroan- stalt och fortbildningscentral som tillfreds- ställer utbildningsbehoven av brottspåföljds- området samt att den kan delta i utvecklings- projekten och forskningsarbetet på området som gynnar personalutbildningen. Utbild- ningscentralen bör för sin egen del kunna svara på de utmaningar som ställs av den på- gående reformen av fångvårdens personal- och organisationsstruktur samt förfarandesät- ten. Utbildningscentralen kunde på så sätt med sin egen verksamhet stöda genomföran- det av reformen.
Examensutbildningen som utbildningscen- tralen ger gäller endast fångvårdsbranschen men övrig utbildning ges till tjänstemännen vid Fångvårdsväsendet och Kriminalvårdsvä- sendet. Därför föreslås det att utbildningscen- tralens namn ändras till Brottspåföljdsområ- dets utbildningscentral som bättre motsvarar dess uppgifter. Bestämmelsen om utbild- ningscentralens huvudsakliga uppgift formas delvis på nytt så att lagtexten innehåller ett omnämnande av forsknings- och utveck- lingsarbetet som angår utbildningscentralens verksamhetsområde.
I samband med organisationsreformen som genomförs på brottspåföljdsområdet utveck- las också resultatstyrningen och ledningen.
Utvecklingen av förfarandet i resultatstyr- ningen är aktuell på förvaltningsområdet i övrigt samt i hela statsförvaltningen. Syn- punkterna om att göra ledningen och resultat- styrningen klarare har diskuterats när utbild- ningscentralens interna förvaltning och befo- genhetsstruktur har utvecklats.
Under de senaste åren har direktioner av- skaffats i flera statliga ämbetsverk. I stället har man inrättat omfattande delegationer till hjälp till ämbetsverkets ledning och strate- giskt stöd samt för att ha hand om kontakter med intressentgrupperna. Bakgrunden för ändringarna har varit förslagen av statens centralförvaltningsprojekt om att effektivera ministeriernas verksamhet bl.a. genom att
skärpa resultatstyrningen på sina förvalt- ningsområden. Direktionernas roll i styrning- en och ledningen av ämbetsverken har inte varit klar utan delvis överlappande med äm- betsverkets direktör. Ministeriet träffar att re- sultatavtal med ämbetsverkets direktör som bär ansvaret för att resultatmålen uppnås men ämbetsverkets högsta beslutande organ kan trots detta ha varit direktion. På grund av det- ta har direktionen inte haft en klar ställning i ämbetsverkets styrnings- och ledningspro- cess och dess roll kan i verkligheten ha varit liten. Direktioner har också ofta haft problem med jäv. Efter avskaffandet av direktionen bär ämbetsverkets direktör ensam resultatan- svaret och styrnings- och ledningssystemet är också i övrigt klarare.
När lagen om utbildningscentralen bered- des var ett alternativ att avskaffa direktionen och inrätta i stället en delegation på en bred bas som skulle stöda direktören i ledandet och utvecklingen av läroanstalten.
Vid beredningen av ärendet beslöt man ändå att bevara den tidigare ledningsstruktu- ren men direktionens sammansättning och uppgifter skall ändras så att de ovan nämnda problemen kan undvikas. I direktionens upp- gifter betonas mera än tidigare utvecklingen av verksamheten och de strategiska linje- dragningarna. Direktionen skall vara ett or- gan som består av olika intressentgrupper och sakkunniga och som utvecklar utbild- ningscentralens verksamhet och kommer med expertis från olika områden. Även utlå- tandena om ärendet stödde bevarandet av di- rektionen. I största delen av motsvarande lä- roanstalter finns fortfarande en direktion eller ett motsvarande organ trots att ledningsorga- nisationen och befogenheten delvis är över- lappande. Bevarandet av direktionen före- språkades också av möjligheten att medlem- skapet i direktionen tryggar möjligheten för den största beställaren av utbildningen, dvs.
Brottspåföljdsverket att påverka beslut som gäller utbildningen.
Vid sidan av de allmänna linjedragningarna om utbildningscentralens verksamhet beslu- tar direktionen om antagningsförfarandet till utbildningen som leder till examen samt godkänner läroanstaltens examensstadga, un- dervisningsplanen för utbildningen som leder till examen samt rättelseyrkandena av beslut som har fattats av direktören.
Justitieministeriet och Brottspåföljdsverket har inte längre beslutanderätt i ärenden som gäller antagning av studerande, rättelseyr- kandena eller utbildningens struktur och in- nehåll vilket betyder att strukturen för be- slutsfattandet blir tydligare också i detta av- seende.
Enligt lagförslaget har direktören i första hand ansvar för att resultatmålen uppnås och för enskilda beslut om utbildningscentralens förvaltning. Största delen av ärenden som gäller personalen avgörs av direktören. Di- rektören beslutar också om antagning av stu- derande till examensutbildningen samt disci- plinärt straffande av studerande.
Eftersom direktören och direktionen an- vänder offentlig makt finns de grundläggan- de bestämmelserna om deras huvudsakliga uppgifter på lagnivån så som grundlagen för- utsätter. Närmare bestämmelser och före- skrifter utfärdas genom förordning av stats- rådet och arbetsordningen som fastställs av direktören.
Uppgifter som enligt förordningen hör till lärarkåren hänför sig till planeringen och ut- vecklingen av undervisningen. Lärarna kan bereda dem också utan ett separat organ inom ramen av utbildningscentralens interna organisation och ansvarsområden. Nu för ti- den är det i praktiken läraren som beslutar om vitsorden. Förfarandet i antagningen av studerande kommer att utvecklas vilket inne- bär att uppgifterna som hänför sig till antag- ningen inte heller förutsätter en separat be- stämmelse om lärarmötet. I utbildningscen- tralens arbetsordning är det vid behov möjligt att bestämma om ett lärarmöte på samma sätt som om en ledningsgrupp.
3.2. Undervisning
Den grundläggande bestämmelsen om ut- bildningen som leder till yrkesexamen på brottspåföljdsområdet finns på lagnivån. Ut- bildningen som leder till examen ger behö- righet för tjänsten som väktare. Eftersom fångvårdsexamen som har varit en påbygg- nadsexamen inte längre anordnas stryks om- nämnandena av den ur lagstiftningen. Om examensutbildningen och annan utbildning föreskrivs närmare genom förordning av statsrådet.
Ett allmänt mål för utvecklingen av under- visningen är att utbildningscentralen i fort- sättningen koncentrerar sig på att ge sådan undervisning som inte kan fås annanstans i samhället. Detta gäller både examens- och tilläggsutbildningen.
Utbildningsbehoven på brottspåföljdsom- rådet har under de senaste tiderna retts ut i flera samband. Organisationsreformen som träder i kraft vid ingången av oktober ändrar tjänstebenämningarna inom fångvårdsbran- schen, uppgiftsbeskrivningar och behörig- hetskrav i stor utsträckning. Att uppgifterna blir mera krävande och den allmänna utveck- lingen i samhället förutsätter att utbildnings- nivån höjs också på brottspåföljdsområdet.
Antalet outbildade väktare är stort. Utbild- ningscentralen som den enda läroanstalten som ger behörighet för dessa uppgifter har inte inom sina resurser haft möjlighet till att sörja för att anstalterna har ett tillräckligt an- tal utbildade väktare. Det kan förutses att problemet blir värre när avgången av de stora åldersklasserna ökar.
Utbildning som lämpar sig för fångvårds- branschen kan fås i stor utsträckning också genom det allmänna utbildningssystemet. En allmän utveckling i utbildningssystemet är att yrkesexamina allt mera kan avläggas också på alternativa sätt t.ex. som läroavtalsutbild- ning eller genom fristående examina. Dessa alternativ reds ut som bäst också på brottspå- följdsområdet. Utredningen blir klar på hös- ten 2006.
Strukturen och längden av grundexamen i fångvården utreddes av en arbetsgrupp som överlämnade sitt förslag i slutet av novem- ber. Arbetsgruppen föreslog att utbildningen förlängs från nuvarande 53 studieveckor till 80 veckor så att praktik och inlärning i arbe- tet ökas. I förslaget betonades att utbildning- en skall utgå från arbetslivets behov och syn- punkten om utvecklingen av arbetslivet samt ett bättre samband mellan teoriundervisning- en och praktiken. Studerandes studiesociala förmåner skall också förbättras. Arbetsgrup- pens förslag bereds fortfarande och således har varken de eller andra former för alterna- tiva studievägar kunnat beaktas när denna proposition utarbetades.
Antagningsgrunderna för utbildningen som leder till examen föreslås i huvudsak bli be- varade i den nya lagen men beslutsförfaran-
det ändras. Om antagningsförfarandet beslu- tar direktionen och beslutet om antagning fat- tas av direktören i stället för Brottpåföljds- verket. Rättelse av ett beslut om antagningen kan sökas hos direktionen och ändring i dess beslut kan sökas hos förvaltningsdomstolen.
Antagning av studerande bereds sedan slu- tet av 1990-talet av en antagningsnämnd med tre medlemmar som har tillsatts av justitie- ministeriet. Nämndens ordförande och vice ordförande har varit från Brottspåföljdsverket och nämndens medlemmar har representerat utbildningscentralen och fängelserna. Förfa- randet med personliga intervjuer som utförs av nämnden har varit ganska tungt och me- ningen är att utveckla antagningsförfarandet.
Därför har antagningsnämnden inte tillsatts på nytt efter att dess mandattid gick ut utan mandattiden har förlängts till utgången av juni 2006. I fortsättningen är det utbildnings- centralens personal som förbereder antag- ningen av studerande och som hjälp kan an- vändas olika förberedelsesammansättningar efter direktionens och direktörens övervä- gande.
Vid sidan av examensutbildningen ger ut- bildningscentralen också i fortsättningen fort- och annan tilläggsutbildning för personalen på brottspåföljdsområdet. Behovet av fort- bildning är speciellt stort under de närmaste åren på grund av helhetsreformen av lagstift- ningen på området. Tillägnande av verksam- hetssätten som motsvarar den nya fängelse- lagen förutsätter att utbildningen för hela personalen utvecklas.
I fortsättningen betonas i utbildningscentra- lens uppgifter speciellt tilläggsutbildningen som orienterar i området. Tilläggsutbildning- en behövs när det rekryteras till uppgifterna på brottspåföljdsområdet personal som har avlagt examensutbildning på ett annat områ- de.
När Fångvårdsväsendets organisationsre- form bereddes ansågs det vara nödvändigt att Fångvårdsväsendet har förutsättningar att få till sin tjänst personal som har fått utbildning i det allmänna utbildningssystemet och för vilken det ges ett tillräckligt kunnande inom fångvården som orienteringsutbildning. De centrala färdigheterna som behövs i fång- vårdsarbetet och som hänför sig till korrekt behandling av frihetsberövade, verksamhets- sätt som stöder ett liv utan brott samt allmänt
till bruket av tvångsmakt kan delvis fås också genom det allmänna utbildningssystemet.
Det är ändå mest ändamålsenligt att en bety- dande del av specialkunskaper på brottspå- följdsområdet som ges som orienteringsut- bildning ges som områdets egen utbildning.
Ett speciellt kunskapskrav inom fångvården är att användningen av lagenlig tvångsmakt i slutna fängelseförhållanden. Då är det fråga om t.ex. granskningsåtgärder som riktas mot en person och bruket av maktmedelsredskap.
Personen som har fått en annan utbildning än fångvårdsutbildning ger sitt kunnande till fångvården. Kunnandet kompletteras i mån av behov med områdets specialkunskaper som uttryckligen anknyter till exceptionella, slutna och säkerhetsbetonade fängelseförhål- landen.
Liksom tidigare föreskrivs det i lagen om samarbete med yrkeshögskolan Laurea i an- ordnande av utbildningsprogrammet på brottspåföljdsområdet som leder till yrkes- högskoleexamen. För att trygga sysselsätt- ningen på området kunde det vara fördelak- tigt om studier som hänför sig till brottspå- följdsområdet kan avläggas i flera läroanstal- ter i olika delar av landet. Bestämmelsen om samarbetet med yrkeshögskolan Laurea som ingår i lagen hindrar ändå inte att avtala med andra läroanstalter om att de inkluderar i sin undervisning också helheter som anknyter till brottspåföljdsområdet. Den egentliga exa- mensutbildningen anordnas ändå i yrkeshög- skolan Laurea också i fortsättningen.
3.3. De studerandes rättigheter och skyl- digheter
Ett väsentligt mål är att revidera bestäm- melserna om utbildningscentralen så att de motsvarar de krav som grundlagen ställer i fråga om författningsnivån, exaktheten och detaljerna. I lagen föreskrivs om beslutsfat- tandet och beslutsförfarandet tydligare än för närvarande. På samma sätt föreskrivs det på lagnivån om examensutbildningen på områ- det, antagningsgrunderna av de studerande och fastställande av dem samt om de stude- randes rättigheter och skyldigheter, discipli- nära påföljder som påförs dem samt om rätts- skyddet. Regleringen motsvarar situationen i andra motsvarande läroanstalter.
Helt nytt är bestämmelserna om undervis- ningsspråket, bruket av uniform och tyst- nadsplikten. I fråga om examensutbildningen föreskrivs också bl.a. om inskrivningen, stu- dietiden och arbetspraktiken. Den nuvarande lagen saknar bestämmelser om förlust av stu- dierätten, avbrott i studierna och utfärdande av anmärkning och varning. Nya bestämmel- ser är också bestämmelserna om arbetar- skyddet och ordningsstadgan.
I enlighet med 7 § i lagen om polisutbild- ning (68/2005) är den som avlägger grundex- amen för polis skyldig att delta i drogtest, om det finns grundad anledning att misstänka att han eller hon uppträder påverkad av rusme- del under utbildningstiden eller i arbete i samband med praktiken. Det har föreslagits att en motsvarande bestämmelse tas med i lagen om utbildningen inom räddningsbran- schen (RP 222/2005 rd). Eftersom fång- vårdsmyndigheterna använder tvångsåtgärder och är berättigade att använda maktmedel bör en motsvarande bestämmelse tas också med i lagen om Brottspåföljdsområdets utbild- ningscentral.
Ärenden som gäller disciplin av de stude- rande behandlas av direktören och rättelseyr- kandena av dem av direktionen. Bestämmel- serna om förfarandet är tydligare än hittills.
Sökande av ändring i ett beslut av direktio- nen sker i överensstämmelse med förvalt- ningsprocesslagen (586/1996). Några läroan- stalter har ett separat organ för behandling av disciplinärenden och rättelseyrkanden. Att inrätta ett sådant organ togs upp också när lagen om utbildningscentralen bereddes. Ef- tersom utbildningscentralen är en ganska li- ten läroanstalt där det finns bara några fall av disciplinärenden och ärenden om rättelseyr- kande om året ansågs det inte ändamålsenligt att inrätta ett separat organ.
Enligt 21 § i den gällande förordningen hör alla de studerande som avlägger yrkesexami- na till utbildningscentralens elevkår. Lagen eller förordningen skall inte längre innehålla en specialbestämmelse om elevkåren. Lagen om polisutbildning saknar en motsvarande bestämmelse och bestämmelsen skall strykas ur lagen om räddningsinstitutet (RP 222/2005 rd).
Grundlagsutskottet har tolkat grundlagens föreskrift om föreningsfrihet så att ett med- lemskap i en förening inte kan bygga på ett
medlemskap som bestäms direkt på grund av en lag. Upphävande av bestämmelsen hindrar inte att ordna samverkan på frivillig basis.
4 . P r o p o s i t i o n e n s k o n s e k v e n s e r 4.1. Konsekvenser för myndigheterna
Lagen klarlägger läroanstaltens ställning som producent av utbildning och förbättrar dess möjligheter att mera flexibelt erbjuda enheterna på brottspåföljdsområdet utbild- ning som lämpar sig för deras behov. Refor- men har samband också med det omfattande projektet för revideringen av verksamheten och organisationen på brottspåföljdsområdet som genomförs vid ingången av oktober 2006. I detta projekt har utbildningscentralen en betydande roll förutom som utbildare av personal också bl.a. som utvecklare, utbildare och utvärderare av nya verksamhetssätt och verksamhetsprogram. I fortsättningen kunde utbildningscentralen inom ramen för sina re- surser mera än hittills också delta i den all- männa utvecklingen av arbetslivet på områ- det i anslutning till sin undervisningsverk- samhet.
Vid sidan av yrkesexamen ger utbildnings- centralen sådan utbildning som anknyter till området och som inte kan fås genom samhäl- lets övriga utbildningsutbud.
Utbildningscentralen skall enligt förslaget fortfarande vara en resultatenhet som lyder under justitieministeriet och som årligen träf- far ett resultatavtal med justitieministeriet. I samband med reformen skall resultatstyr- ningsförfarandet ändå utvecklas bl.a. så att Brottspåföljdsverket som beställare av ut- bildning deltar i det mera än tidigare. Annars skall befogenheten i ärenden som gäller Brottspåföljdsområdets utbildningscentral, utbildningen som den ger och utvecklingen av utbildningen ankomma på utbildningscen- tralen. På samma sätt som i övriga läroanstal- ter är det direktören som beslutar om antag- ningen av studerande till examensutbildning- en.
Direktionen skall ha en bredare bas och skall med sin expertis främja utvecklingen av utbildningen, samarbetet med de olika intres- sentgrupperna samt den strategiska utveck- lingen av verksamheten.
4.2. Ekonomiska konsekvenser
Den föreslagna lagen har inga betydande ekonomiska konsekvenser. Den nya lagen varken utvidgar eller inskränker utbildnings- centralens verksamhet och genomförandet av lagförslaget förutsätter inga investeringar.
Ändringarna i tyngdpunkterna i utbildnings- centralens verksamhet, bl.a. deltagandet i fort- och introduktionsutbildning och områ- dets utvecklingsverksamhet mera än tidigare genomförs enligt förslaget genom interna överföringar av områdets resurser och inom ramarna för anslaget som står till buds. An- svaret för personalutbildningen kommer att bevaras som utbildningscentralens huvudsak- liga och primära uppgift.
Med de resurser som står till utbildnings- centralens förfogande är det möjligt att ut- veckla både examens- och fortbildning kvan- titativt och kvalitativt. Bl.a. nedläggningen av undervisningen av fångvårdsexamen samt de nya undervisningsmetoderna som utveck- las frigör resurser till andra uppgifter. Kost- nader för fortbildningen minskas i fortsätt- ningen i någon mån av regionfängelsernas ökande samarbete med andra läroanstalter, regionala utbildningsdagar samt framställ- ning av utbildningsmaterial till regionfängel- sernas förfogande. Å andra sidan tar orienter- ingsutbildningen för dem som har avlagt en examen utanför området mera resurser än ti- digare. Ändringarna i personalens befatt- ningsbeskrivningar och uppgifter kan genom- föras med interna omorganiseringar inom personalen i utbildningscentralen.
Avsikten är att utveckla innehållet i grund- examen för fångvården och göra den längre.
Detta sker ändå i ett separat projekt och om det bestäms skilt senare. Kostnaderna för ut- bildningen som leder till examen är för när- varande ganska höga. Kostnaderna höjs av att studerandet delvis är avlönat. Med anled- ning av detta bedöms samtidigt möjligheter- na till införande av läroavtalsutbildning och andra alternativa sätt att anordna utbildning som leder till examen. Utbildningskostnader kan sänkas genom att öka undervisningsmöj- ligheter på webben och utveckla andra un- dervisningsmetoder. I samband med detta bedöms också behovet av översyn av andra studiesociala förmåner.
4.3. Samhälleliga konsekvenser
Kraven på yrkeskunskaper som ställs för fångvårdspersonalen kommer att bli mångsi- digare än hittills. Detta återspeglar sig också i personalens struktur och befattningsbeskriv- ningar. Även utbildningen skall reagera på ändringarna och utveckla sig så att den mot- svarar de nya kraven. Syftet med fångvårds- utbildningen är att producera sådant kunnan- de som garanterar den dömdes, personalens och samhällets säkerhet. Utbildningen skall dessutom ge medel för att främja den dömdes färdigheter att tillägna sig ett levnadssätt utan brott och rusmedel och allmänt att stöda de dömdas möjlighet att placera sig i samhället och upprätthålla sitt välmående. Meningen är att i utbildningen utvecklas inte bara lärostof- fet utan en central inlärningsmetod skall vara arbetspraktik som finns vid sidan av närun- dervisningen. Syftet med detta är att en stän- dig sammankoppling av teorin och praxis le- der till att studeranden bildar omfattande kunskapsstrukturer med vilka han eller hon kan förstå enskilda iakttagelser och erfaren- heter. Omfattande kunskaper som har insetts genom erfarenheten gör det lättare att anpas- sa sig till förändringar och att delta i utveck- lingen av fångvårdens arbetsmetoder.
Antalet personer som utbildas inom den grundläggande utbildningen har under de se- naste åren varit 80 examina om året. Med detta antal har man nästan inte alls kunnat minska antalet outbildade väktare. På grund av detta och eftersom de ökade kraven på yr- keskunskaper och ändringar i den allmänna utbildningsstrukturen bidrar till att längden på utbildningen bör förlängas skall sätten att anordna examen omvärderas genom att ut- nyttja samarbetsmöjligheterna med samhäl- lets övriga utbildningssystem.
Syftet i utvecklingen av utbildningen inom fångvårdsbranschen är att utbildningen är jämförbar med övrig yrkesutbildning. Av- skaffande av fångvårdsexamen är ett steg mot denna riktning. Den strukturella, inne- hållsmässiga och pedagogiska utvecklingen som sker i det allmänna utbildningssystemet skall inkluderas också i fångvårdsutbildning- en. Genom den föreslagna lagen förenhetli- gas bestämmelserna om läroanstalten i för- hållande till det övriga skolsystemet.
Som ovan har konstaterats koncentrerar ut- bildningscentralen sig i framtiden på att ge speciellt sådan utbildning som inte kan fås i andra läroanstalter. Beträffande den övriga utbildningen stöder utbildningscentralen sig mera än tidigare till samhällets allmänna ut- bildningstjänster och ett regionalt samarbete med lokala läroanstalter.
I propositionen är det i övrigt fråga om att bestämmelser på förordningsnivån lyftas upp på lagnivån och att de görs exaktare och tyd- ligare så att de motsvarar den allmänna skol- lagstiftningen. Propositionen förbättrar stude- randenas rättsskydd därför att studerandes rättigheter och skyldigheter och de discipli- nära påföljderna som riktas mot dem har be- stämts exaktare och tydligare än i de gällande bestämmelserna.
5 . B e r e d n i n g e n a v p r o p o s i t i o n e n Lagförslaget har beretts vid justitieministe-
riet i samarbete med Fångvårdens utbild- ningscentral.
Under de olika behandlingsfaserna av lag- förslaget har man hört Brottspåföljdsverket och utbildningscentralens personal samt un- dervisningsministeriet. Saken har behandlats flera gånger också i utbildningscentralens di- rektion och utlåtanden av Brottspåföljdsver- ket, Kriminalvårdsväsendet och fängelsernas direktörer samt områdets fackorganisationer har begärts.
Det har även ordnats ett diskussionsmöte till vilket var inbjudna representanter för ju- stitieministeriet, undervisningsministeriet, Brottspåföljdsverket, utbildningsstyrelsen, yrkeshögskolan Laurea, Fångvårdens utbild- ningscentral samt områdets personal- organisationer.
De väsentligaste synpunkterna som har framställts under loppet av beredningen har beaktats i lagförslagets innehåll.
DETALJMOTIVERING 1 . L a g f ö r s l a g e t
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §. Ställning och uppgifter. Genom lagen föreslås lagen om Fångvårdens utbildnings- central bli reformerad så att den motsvarar den nuvarande skollagstiftningen och utbild- ningscentralens förändrade uppgifter. Även utbildningscentralens namn ändras så att det bättre motsvarar utbildningscentralens upp- gifter. Utbildningscentralens ställning som läroanstalt som lyder under justitieministeriet och under dess resultatstyrning bevaras oför- ändrad.
Utbildningscentralens centrala uppgift är att ge utbildning som leder till examen och yrkesinriktad tilläggsutbildning på brottspå- följdsområdet. Utbildningen som leder till examen gäller fångvårdsbranschen liksom nu och ger behörighet för tjänsten som väktare.
Om utbildning som leder till examen före- skrivs i lagens 6 §. Tilläggsutbildningen är fortbildning som upprätthåller och utvecklar yrkesfärdigheter och den ges för personalen vid Fångvårdsväsendet och Kriminalvårdsvä- sendet. Dessutom ges introduktionsutbild- ning i uppgifter på brottspåföljdsområdet för dem som har avlagt en examen på någon an- nan bransch.
Om samarbetet med yrkeshögskolan Lau- rea i anordnande av brottspåföljdsområdets utbildningsprogram föreskrivs i lagens 28 §.
Eftersom utbildning på yrkeshögskolenivån ökar har det har beslutats att lägga ned an- ordnandet av fångvårdsexamen som ger be- hörighet för chefsuppgifter inom fångvårds- branschen och bestämmelserna om denna ex- amen stryks från lagstiftningen. På samma sätt som andra yrkesläroanstalter deltar också utbildningscentralen i forsknings- och ut- vecklingsverksamheten som hör till den egna branschen. Under de närmaste åren hänför detta sig vid sidan av utvecklingen av utbild- ningen och undervisningsmetoder speciellt till genomförande av målsättningarna i den nya fängelselagstiftningen. Bestämmelsen om detta överförs i ändrad form från förord- ningen till lagnivån.
Närmare bestämmelser om utbildningscen- tralens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.
2 kap. Förvaltning
2 §. Direktion. Utbildningscentralen har en direktion liksom nu men dess uppgifter och sammansättning ändras. Direktionen svarar vid sidan av direktören för ledningen och ut- vecklingen av läroanstalten. Till direktionen hör också utövande av offentlig makt efter- som direktionen behandlar bl.a. rättelseyr- kandena som studerandena har framställt. På grund av detta bestäms det om direktionens uppgifter och befogenheter samt om mandat- tidens längd på lagnivån. I 119 § 2 mom. i grundlagen föreskrivs det att de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ skall regleras genom lag, om deras uppgifter om- fattar utövning av offentlig makt.
Jämfört med nuläget är direktionen ett or- gan som tydligare än nu svarar för läroanstal- tens riktlinjer för verksamheten och strate- giska utveckling. Samtidigt föreslås dess sammansättning bli mera omfattande och re- presentation av olika intressentgrupperna ökad.
Direktionen utses av justitieministeriet för fyra år i sänder. Direktionen har till uppgift att styra, övervaka och utveckla utbildnings- centralens verksamhet. Därutöver beslutar di- rektionen om antagningsförfarandet för ut- bildning som leder till examen (10 §) och av- gör rättelseyrkandena som har hänskjutits till den (30 §). Direktionen fastställer läroanstal- tens examensstadga och undervisningsplan i examensutbildningen (7 §). Direktionen kan också fastställa en undervisningsplan för an- nan utbildning.
Närmare bestämmelser om direktionens uppgifter utfärdas genom förordning av stats- rådet. Meningen är att direktionen med stöd av en förordning som utfärdas senare be- stämmer bl.a. om utbildningscentralens rikt- linjer för verksamheten och förhandlingsmål i fråga om resultatsförhandlingar med justi- tieministeriet.
Till direktionen hör en ordförande och minst sju övriga medlemmar för vilka justi- tieministeriet förordnar en personlig supple- ant. Medlemmarna företräder undervisnings- sektorn, brottspåföljdsområdet samt annan sakkunskap som är viktig med tanke på ut- bildningscentralens verksamhet. En del av medlemmarna utses bland personer som Brottspåföljdsverket har föreslagit. Till di- rektionen hör också en av justitieministeriet förordnad medlem som företräder persona- len.
Enligt den gällande lagen söks rättelse av ett beslut fattat av direktionen eller utbild- ningscentralens tjänsteman hos direktören el- ler Brottspåföljdsverket. I ett beslut av Brottspåföljdsverket om antagning av stude- rande söks ändring hos förvaltningsdomsto- len. Eftersom strukturen för beslutsfattandet föreslås bli utvecklad i den nya lagen, kon- centreras beslutsfattandet i ärenden som gäll- er både personalen och studerande till utbild- ningscentralens direktör. Av enskilda ären- den som gäller studerande är i fortsättningen endast rättelseyrkanden sådana som hör till direktionen.
3 §. Behandling av ärenden i direktionen.
Enligt den nya lagen behandlar direktionen rättelseyrkanden i ärenden som gäller disci- plinen av studerande och vissa andra rättig- heter som hör till honom eller henne. Efter- som till direktionen hör utövande av offentlig makt skall det på lagnivån bestämmas om beslutsförfarandet.
Direktionen är beslutför när ordföranden och minst tre övriga medlemmar är närva- rande. Besluten fattas med enkel majoritet av rösterna. Om rösterna faller lika, gäller som beslut den åsikt som ordföranden har förenat sig om. Ärenden som gäller förlust av studie- rätt, avbrott i studier, utfärdande av varning och avstängning från utbildningscentralen avgörs dock enligt den lindrigare ståndpunk- ten.
Enligt lagförslagets 5 § avgörs ärendena huvudsakligen på föredragning. Om behand- ling av ärendet i direktionen föreskrivs när- mare genom förordning av statsrådet. Avsik- ten är att föredraganden är direktören eller av direktören förordnad tjänsteman vid utbild- ningscentralen. Direktören kan inte vara fö- redragande i ärenden som gäller rättelseyr- kanden i beslut som har fattats av honom el-
ler henne. Genom förordning bestäms också om utförande av sekreterarens uppgifter, sammankallelse och arvoden som betalas till direktionen.
I behandlingen av ärenden iakttas bestäm- melserna i förvaltningslagen (434/2003). Jäv av direktionens medlemmar bestäms också enligt förvaltningslagen.
4 §. Direktör. Utbildningscentralen skall ha en direktör vars centrala uppgift är att leda och utveckla utbildningscentralens verksam- het samt svara för att verksamheten är resul- tatbringande och att resultatmålen uppnås.
Till detta hör även ansvaret för att utbild- ningen som ges vid utbildningscentralen motsvarar de kvalitetskrav som i samhället allmänt ställs för undervisning på motsva- rande nivå. Direktören bör också övervaka att utbildningscentralens övriga verksamhet är kvalitativ samt tillsammans med direktio- nen svara för utvecklingen av utbildnings- centralens verksamhet. Som en del av ut- vecklingen av resultatstyrningssystemet på förvaltningsområdet har direktören ett tydli- gare ansvar för anstaltens verksamhet och re- sultat.
Om direktörens uppgifter föreskrivs närma- re vid sidan av 3 § samt 3 och 4 kap. i denna lag genom förordning av statsrådet. Direktö- rens befogenheter i ärenden som gäller per- sonalen, studerande och läroanstaltens inter- na förvaltning ökas.
Direktören antar de studerande till exa- mensutbildningen på samma sätt som vanli- gen i läroanstalter. Beslutanderätten som nu hör till Brottspåföljdsverket övergår till läro- anstalten. Som den största beställaren av ut- bildningen bör Brottspåföljdsverket ändå kunna påverka de väsentliga besluten som gäller utbildningscentralens verksamhet. På grund av detta skall det ha en större represen- tation i direktionen. Direktörens beslut om antagning av studerande bygger på antag- ningsgrunder om vilka det föreskrivs i lagen samt antagningsförfarandet om vilket be- stämmer direktionen. Bestämmelserna om en separat antagningsnämnd stryks. För närva- rande innehåller antagningsförfarandet bl.a.
intervjuer av sökandena som utförs av en an- tagningsnämnd med tre medlemmar. I fort- sättningen kan utbildningscentralen själv överväga hur antagningsförfarandet genom- förs i praktiken och i förfarandet kan använ-
