Slutrapport ORS SRS, återkoppling via läsplatta

Full text

(1)

Projektdokument Projektnummer (enligt eSamordnare)

Dokumentbeskrivning:

Slutrapport Insatsområde – Projektnamn i värdkommun

Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

Ex projektledare Person / Grupp som godkänt dok

Slutrapport

ORS – SRS, återkoppling via läsplatta

(2)

Sammanfattning av resultat

I stort kan vi säga att projektet varit framgångsrikt men att arbetet behöver fortsätta över tid för att samtlig personal på enheten ska integrera

verktyget FIT i sitt arbete och att göra det med hjälp av läsplatta, så att det kommer alla enhetens brukare till del.

Erfarenheterna av läsplatta är positiva, det gör skattningarna enkla, tillgängliga och snabba.

Brukare och personal som haft/har ett motstånd eller är ovana vid tekniken har generellt sett blivit mer eller mycket mer positiva till läsplatta.

Många fler brukare har kommit igång att skatta enligt SRS och ORS än före projekttiden.

Lathundar, stöd och handledning, träning, etc till persponaleen används och vi har tagit tillvara det som kommit fram i de sammanhangen för att underlätta och förbättra stödet.

Projektet har gett erfarenheter av att det fungerar och är ett stöd i brukarens krävande förändringsarbete

Skattningarna har öppnat för viktiga samtal och reflektioner med brukarna.

Graferna och samtalen kring dem har gett tydlig vägledning i

förändringsarbetet utifrån brukarens mål. Vi har inte kunnat se hur SRS och ORS i sig gör att brukares mål uppfylls men att resultaten av

skattningarna är starkt vägledande.

Arbetet med FIT med brukarna ger även organisationen vägledning i vilka vägar vidare vi ska ta. och vägar vidare som; Projketet har gett vägledning till vad vi behöver förbättra, vad vi behöver utveckla och vad vi behöver mer stöd i.

Projektet stärker bilden av att FIT med ORS och SRS kan användas på personer med olika funktionsnedättningar och med stora kognitiva funktionsnedsättningar, likaväl som i terapi. Mer arbete behöver dock läggas på att bygga upp kunskap om hur vi anpassar verktyget till nya målgrupper.

Personalen och enhetschefen vill fortsätta med projektet.

(3)

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 2

1 UTFALL ... 4

1.1 Måluppfyllelse ... 4

1.2 Aktiviteter ... 7

1.3 Ekonomisk redovisning ... 7

2 SPRIDNING AV RESULTAT OCH INFORMATIONSAKTIVITETER ... 9

2.1 Lokal information, delaktighet och förankring ... 9

2.2 Regional information, delaktighet och förankring ... 9

2.3 Leverans ... 9

3 AVSLUT ...11

3.1 Erfarenheter från projektet ... 11

3.2 Överlämning/Förvaltning ... 12

3.3 Förslag till fortsatt arbete/utveckling av resultat ... 12

(4)

1 Utfall

1.1 Måluppfyllelse

Hur väl uppfyller arbetet och de aktiviteter som genomförts uppsatt mål i direktivet?

Arbetet med SRS, ORS är ett långsiktigt arbete med träning, lärande och motivationsarbete under tiden. Utifrån detta har vi kommit en bra bit på väg i vår måluppfyllelse. För de brukare som har fyllt i sina värden på I-pad och fått se resultatet direkt har det varit positivt och ibland motiverande i sig. Brukare med tekninskt intresse har upplevt det positivt med I-pad som hjälpmedel. Allmänt har det varit positivt att det varit så enkelt, snabbt och tillgängligt.

I det direkta arbetet med grafen har samtal, informationa från brukaren och frågor kommit upp som varit mycket värdefulla och som gett helt nya infallsviklar. Det har blivit tydligt att när man ställer frågor till brukaren och kan förmedla att det är viktigt att få deras feed back och då detta blir verkligt och inte bara ord - då händer något i en personen. Det kräver ofta tid och uthållighet från personalen sida och kan man kan anpassa

förklaringen till varför verktyget är bra utifrån brukarens förmåga så att brukaren verkligen förstår. När brukaren förstår på riktigt börjar vägen till att ta över planeringen av sitt eget liv. Vi kan kalla det en början till förändring.

En sak som vi sett är att det är svårt att med fingret lägga in

skattningspunkten på linjen med precision. Vi får inhandla ”duttpennor” för detta.

Vi har också sett att det ofta är motiverat att skriva ut grafen på papper, både till brukaren så att brukaren kan ha den hos sig och för personalen för att kunna skriva in kommentarer för minnet.

Problem med att det inte alltid finns tillgängligt WiFi har tagit tid att lösa och har även geografiskt begränsat ställena där vi kan använda läsplattan.

Mycket av detta har vi dock lyckats lösa.

(5)

Hur många av brukarnas mål som uppfyllts under perioden kan vi ännu inte relatera till just arbetet med I-pad/läsplatta. Här kan vi behöva justera målsättning från projektstarten. (Oberoende av detta kommer siffran för uppnådda mål att kompletteras slutrapporten, detta i nästa statusrapport eftersom projektet kommer fortsätta oförminskat).

Det vi däremot tydligt ser i feedbackarbetet är om vi är på rätt väg tillsammans med brukaren när det gäller att brukarens upplevelse av livssituationen och av mötet och relationen. I samband med skattningarna och när man har grafen framme uppstår mycket oftare än annars viktiga samtal och reflektioner tillsammans med brukaren. Sammantaget har detta gett en tydlig vägledning hur man ska arbeta vidare och är starkt

bidragande till att uppfylla brukarens mål och formulera nya.

Under projektets gång har det blivit tydligt att verktyget fungerar som en kompass, barometer, visar var befinner oss i processen. Ett mycket bra komplement till resursgruppsarbetet inom Vård-och stödsamordningen där det systematiska arbetet med uppföljning av mål, m m, sker.

Utifrån målet att som personal möta krav på ökad flexibilitet och att bli mer hemmastadd i att hantera it-teknink i arbetet ser vi en positiv förändring.

Det flesta på enheten har börjat pröva att använda läsplattan och de 15 som har licens har fått brukarskattningar på den.

En avgränsande faktor i måluppfyllelsen är både ovanan vid läsplatta och ett motstånd hos majotiteten av våra brukare att pröva nya saker. Men vi är verkligen på gång och vi ser en tydlig förändring i positiv riktning.

I allt arbete med nya metoder och tekniker finns motstånd att arbeta med.

Trots att vi har arbetat med SRS,ORS i många år har inte alla på enheten varit aktiva eller känt sig bekväma med verktyget och flera är nyanställda.

I målarbetet är det vi nu jobbar med att:

Ge en långsiktigt hållbar grund för samtlig personal att tillägna sig och använda i vardagen både läsplatta och verktyget SRS, ORS och minska osäkerheten i det,

fortsätta ge stöd och handledning,

fortsätta ge kunskap och träningstillfällen,

använda och utveckla framtagit lathundar och varianter av presentationer av verktyget att använda i mötet med brukarna så att boendestödjarna ska kunna anpassa hur man lägger fram det utifrån brukarens förmåga att ta in information just då,

fortsätta med tekniskt råd och stöd,

(6)

utveckla reflektion med stöd, enskilt och i grupp, Ex. hur tänka kring graferna så att vi inte tolkar åt brukaren men tänker igenom frågor och frågeställningar som grafen ger upphov till som en förberedelse inför nästa brukarmöte.

fortsätta ge personalen utrymme och forum för diskussion, kritik, frågor,

etc.

Detta för att få en verklig förankring av verktyget hos alla på enheten så att man kan känna sig trygg med det, verkligen vill och vågar använda det, erfara att det gör nytta för brukaren och ens eget arbete som professionell.

Här har personalen kommit olika långt och måluppfyllelsen är därför olika.

Det viktigaste är trots allt att vi ställer frågor som vi vill ha ärliga svar på.

För vissa i personalen har mycket fokus fått ligga på att lära sig och vänja sig vid läsplattan och arbetet med den och det först blir i nästa steg som man helt fokuserar på resultatet på sikt för brukaren. Detta ser vi som en naturlig del i projektprocessen.

Det har varit tillfredställande för deltagarna i projektet att erfara att arbetet med FIT är alliansstärkande och att man i forskning sett vilken betydelse detta har för positiv förändring hos brukaren och att kunna förmedla det till brukaren.

(7)

1.2 Aktiviteter

Under våren och hösten 2014 har många aktiviteter genomförts, redovisade i statusrapporterna månadsvis.

Här kommer genomförda aktiviteter under december -14 – början av januari 15:

 Under heldag för hela enheten 10 december genomgång av arbetet med FIT, SRS och ORS och då också av läsplattearbetet där en bostödjare presenterade vad han hade gjort under hösten med en brukare och med visning av hans grafer..

 Föreläsning av 1 ec + 1 bostödjare på VSS 7,5 hp-utbildningen inom Västkompetens 11 december

 Översatt lathund från Norge av presentation av metoden för brukare och lämnat ut den till all personal, m fl.

 Tagit fram egna lathundar i fickformat, som ska tryckas upp.

 Redogjort för projektet i Årsberättelsen 2014

 Ordnat med förnyelse av licenser och fakturarbetet kring den – mycket tid och många inblandade då det är en utrikesbetalning

 Skaffat APP-konto till läsplattorna

 Köpt in och fått och delat ut 4 ex av den till svenska översatta boken om FIT

 Anmält oss till fyra platser på handledarutbildningen FIT på GCK i våren 2015.

 Handledning till kollegor i FIT/läsplattearbetet i grupp och individuellt samt diskussioner på personalträffar, fem i

arbetsgruppen + enehetschef : december 2014: 1 x 3 tim, 1x 4,5 tim, 2 tillsammans i en arbetsgrupp x 8,25 tim, 1x 4 tim = 19,75 tim

 Enhetschef i kontakt med Fyrbodal, Mölndal m fl

 Föreläsning på Stödpedagogutbildningen, Komvux Partille 9 januari 2015, (1 ec+ 1 personal 1 klocktimme för 30 personer).

 Kontakt med Fyrbodal och Mölndal om stöd och samverkan framöver under 2015.

 Genomgång 15 januari på ledningsgruppen + pedagogiska ledare för avdelning Funktionshinder, av programmet den 30 oktober och föreläsning ca 45 min om projektet SRS, ORS och läsplatta.

(8)

Ekonomisk redovisning

Beräknad kostnad i projektbeskrivningen maj 2014 var 160 868 kr

Arbetsgruppen består av 5 boendestödjare + enhetschef

Kostnad 2014

Årlig licenskostnad för 15 licenser 18 000kr

Kostnad surfplatta: 10 st à 133kr/mån x 12 9310 kr

Mobilt bredband: 10 st à 127 kr x12 mån 8890 kr

Utbildning i programmet 9720 kr

(Snittlön 216 kr. Utbildning mer än planerade 2 tim per person (+ att fler i arb grupp. fått utb).

3 tim x 15 personal x 216 kr inkl personal- omkostnader och semesterersättning, exkl OB)

Hantering av mappar/Itunes för alla läsplattorna

ca 1 tim/ månad (mindre än beräknat) 1512 kr

Projektgrupp, styrning, statusrapport (mer än

planerade 2 tim/månad) 2,5 tim/mån 16632 kr

Handledning, bl a tolka grafer Susanne Bargmann

handledarkostnad 17 000 kr

Handledning i tolka grafer, pers.kostn 15 pers 32 400

Handledning i att tolka grafer, m m pers.kostn 27 pers 11 644

Kontinuerlig utbildning i FIT, 8 tim/ medarbetare 46 656 kr

Ta fram utvärderingsdokument och genomföra utvärdering 6250 kr

Summa: 161 382 kr

Har budget kunnat hållas?

Ja

Om inte varför?

-

(9)

2 Spridning av resultat och informationsaktiviteter

2.1 Lokal information, delaktighet och förankring

 Information har getts i föreläsningsform.

På konferens om förstärrkt brukarmedverkan 30 oktober, ,

föreläsning på VSS-utbildning 11 dec och 9 januari, föreläsning på ledningsgrupp 15 januari.

 Mindre arbetsgrupper.

Genomgångar på enheten samt enheten med gäster hösten 2014

 Deltagande på möte, intresseföreningar.

Kort information på temagrupp psykiatri med

brukarorganisationsrepresentant närvarande, Kort info på NOSAM- möte, Kort info på samverkansmöte med Partille, Örgryte-Härlanda och PVÖ- psykaitrisk öppenvård Öster, kort info på frukostmöten med PVÖ och med Affektiva och beroendekliniken.

 Informationspunkt på politiska sammanträden.

Tyvärr inte

 Fokus/diskussionsgrupp tjänstemän, anhöriga och politiker.

information på Ledningsgrupp

Diskussion har förts med brukare i mötet med bostödjaren och anhöriga har lämnat synpunkter i det enskilda fallet på

resursgruppsmöten men ej på icke-individ-nivå.

 Hur har enskilda utförare givits möjlighet till delaktighet

Brukare ges löpande/varje gång möjlighet till synpunkter och är delaktiga/utförare i abretet med läsplattorna och FIT.

2.2 Regional information, delaktighet och förankring

 Fortlöpande inlämnande av statusrapporter till projektledare för eHemtjänst.

Har måndsvis skickat Statusrapport till Västkom

Deltagande i styrgruppsmöte.

Nej

 Hur har enskilda utförare givits möjlighet till delaktighet Ja. Synpunkter och underlag har inhämtats kontinuerligt.

2.3 Leverans

Hur ska övriga kommuner inom Västra Götaland få störtsa möjliga nytta av ert arbete, vad levererar ni i form av t.ex:

 Checklistor/vägledning

(10)

Vi delar med oss av länkar och material utifrån vad som är gäller för copyright från Scott D Miller.

Vi tar gärna emot studiebesök och ger vägledning per telefon.

Är med på spridningskonferenser så lång möjligt är.

Har del i utbildning för personal inom kommun (Göteborgsområdet och SU inkl beroende, rättspsyk, primärvård inom Vård- och stödsamordning 7,5 hp..

Vi välkomnar studiebesök och träffar med intresserade.

Välkomnar förfrågningar från andra kommuner och samarbete där.

 Förslag på avtal/kravspecifikation/upphandlingsunderlag Har inte kommit så långt än. Har inte tillgång till stödfunktioner utanför min egen enhet än så länge. (gäller punkterna nedan också). Finansieras via eget arbete och PRIO- medel.

 Projektredovisning

o Lämplig tids- och aktivitetslista

o Ha med projektet i sammanhang där vi

informerar/föreläser,/arbetar med VSS. Palnering för externa kontakter för information och stöd under våren och fortsatt.

Projektredovisning för ledningsfunktionerna inom förvaltningen. M. m.

 Rutiner

 Inplanerade avstämningar för hela enheten och de olika grupperna inom den. Kontinuerlag avstämningar, varje månad,

arbetsgruppemöten varje månad, diskussioner kontinuerligt, punkt på APT. Planera in träningstillfällen inom handledningen per grupp.

Kort avstämning vid metodhandledning veckovis. Detta pågår redan.

 Utbildningsunderlag, utbildningsförslag

Boken om FIT, Projketbeskrivningen från 2011 (kursltteratur på VSS 7,5hp sedan flera år). Gortsätta ingå i olika utbildningar.

Eventuellt utöka om det efterfrågas. Ge stöd och handledning utifrån aktuell kompetens på enheten. t

 Nödvändiga förutsättningar och beslut

Ok från Förvaltningsledningen finns och är nödvändigt. Ok från Västkom nödvändigt.

Ange typ av dokumentation och stöd, underlag ska bifogas.

(11)

3 Avslut

3.1 Erfarenheter från projektet

Synpunkter och observationer Se under måluppfyllelse

Vad har fungerat bra alternativt mindre bra?

Arbetsgruppsmöten, möten i verksamheten och genomgångar har fungerat bra.

Kollegiestödet har fungerat bra.

Brukarna har blivit alltmer intresserade och många är igång.

Utbildningar och konferenser har fungerat bra och mottagits positivt.

Handledningen har varit i form av Susanne Bargmann en viktig dag samt stöd från min personal somgått fördjupningsutbildning. Detta är inte tillräckligt med har ändå fungerat bra. På sikt krävs mer.

Interesset inom vår egen kommun är mycket lägre än från andra kommuner. Det skulle underlätta med stöd och en viss prioritering från förvaltningens sida nu när avdelningschefen slutat.

Vad kunde ha gjorts bättre eller på annat sätt?

Projket, metodutveckling och införande av nya saker innebär alltid att mer eller mindre kasta sig in i något man inte vet precis hur det ska vara eller bli. Det hade varit bra med en tydligare förankring i ledningen och stöd därifrån bredare än vad som gjordes från början.

Hade vi haft intresseorganisationsrepresentanter i partuill kommun hade det varit självklart att ha dem med i projketgruppen. Vi saknar detta! Vi kommer under våren bjuda in brukare på informationstillfällen där vi jobbar vidare med projketet och frågor som är aktuella utifrån det.

Utveckla och ta mer vara på stödet från och kontakten med ICCE.

Vilka framgångsfaktorer såg ni?

Metoden fungerar – det har vi även sett i vårt arbete före detta projektet. Det är ett verktyg som hjälper oss att hålla brukarfokus ochär brukarinvolverande som en självklar del i arbetet. Verktyget passar mycket bra in i VSS-strukturen och kompletterar arbetsblad m m i Vård- och stödsamordningen (VSS).

Metoden skapar värdefulla frågor, stimulerar reflektion, prestigefrihet och tankar om makt och empowerment. Det skapar allians och effektiviserar arbetet.

(12)

3.2 Överlämning/Förvaltning

Förslag/Vägledning på hur resultat ska kunna tas emot av/stödja införande i ordinarie verksamhet

I projekten ingår arbetet med implementering samtidigt, på enheten. Nödvändig är förankringen på ledningsnivå, olika nivåer. Detta behöver det finnas en strutur för, ej bygga på individer. Arbete behöver läggas på detta.

Projketet fortsätter våren 2015.

3.3 Förslag till fortsatt arbete/utveckling av resultat

Återstår något?

Vi behöver arbeta vidare med detta tills alla i personalen känner sig säkra i arbetet. Handledning och utveckling måste fortsätta kontinuerligt efter

projekttidens slut samt utifrån nya inventeringar och kommande förändringar.

Ser ni delar som kan behöva arbetas vidare med/utvecklas i nytt projekt eller verksamhet?

Ja, + se föregående fråga.

Brukarmedverkan i arbetsplanering och framtidsplanering måste utvecklas och få former som håller över tid och t ex inte hänger på en brukarrepresentat och dennes mående. Breddning behövs. Helst en fast kontakt inom NSPH.

Handledningsdelen kommer vi utveckla och förändra efter vår utbildning. Här ser vi också möjlighet att sprida verktyget genom att handleda andra verksamheter och kommuner som är intesserade.

Ev. finansiering för fortsatt arbete

Vi kommer få använda ordiarie verksamhetsmedel efter projketets slut och planera för långsammare processer och hemmaplanslösningar. Hur detta kommer se ut och förutsättningarna för det beror mycket på förvaltningsledningens

eventuella prioriteringar.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :