1
Miljöförvaltningen
Gröna nyckeltal
- lathund för framtagande Landskrona 2005
Linda Hellberg
Miljöinspektör Rapport 2005:5
Miljöförvaltningen
261 80 Landskrona
2 Bakgrund
Det årliga framtagandet av gröna nyckeltal är en process som involverar kontakter med många personer på olika förvaltningar och i olika organisa- tioner. I denna lathund ges en beskrivning för hur man tar fram vart och ett av nyckeltalen, en uppgift som ibland kan liknas vid detektivarbete. Denna lathund kommer att behöva uppdateras årligen, allt eftersom kontakt- personer byter tjänster eller uppgifter. Det kan även vara så att det finns andra, bättre sätt att få fram ett bra nyckeltal. För vissa nyckeltal finns inga riktigt bra tillvägagångssätt och här gäller det att vara kreativ och komma på alternativa lösningar! Agenda 21 samordnaren Thomas Hylén är bra att prata med om man kört fast och behöver nya infallsvinklar.
Till nyckeltalen hör även en pärm där förra årets siffror och korrespondens finns samlad. På servern ligger uppgifterna under
S/gemensam/Miljöredov+GrN.
En del uppgifter och lite information av allmän karaktär gällande gröna nyckeltal finna att hitta på Sveriges kommuner och landstings hemsida:
www.skl.se (verksamheter, samhällsteknik & miljö, miljö och hälsa) Nedanstående är baserat på förfarandet till Miljöredovisning 2004.
Allmänna uppgifter som används vid beräkning av nyckeltalen:
- Anställda i kommunen, genomsnitt förra året.
Gunilla Anjert (KSK).
- Dito årsanställda (årsarbetare) Gunilla Anjert (KSK).
- Totala externa kostnader för kommunens verksamhet (Mkr)
OBS! Bruttokostnad = verksamhetsmått. Per-Mikael Svensson KSK.
- Konsumentprisindex (KPI), genomsnitt för året
SCB www.scb.se Siffran finner man under > priser och konsumtion
> konsumentprisindex
- Totala externa kostnader enligt ovan, omräknad till 1998 års prisnivå Uträkning: Totala externa kostnader enligt ovan x KPI för 1998 / årets KPI.
KPI för 1998 var 257,0.
- Kommunens folkmängd den 31 december (enligt SCB) www.scb.se Siffrorna publicerade redan i februari.
A = kommunen som geografiskt område
K = nyckeltal som kommunförbundet rekommenderar Ö = Kompletterande nyckeltal
L = Nyckeltal motiverade av kommunens miljöpolicy från 1999 B = Kommunen som organisation
3 KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE
Energi
A1 (K1) Energianvändning per invånare (kWh/inv)
www.scb.se Statistik efter ämne > Energi > kommunala energiballanser (KOMENBAL) > Nyckeltal
A2 (K2) Uppvärmning och elanvändning i bostäder (kWh/inv) www.scb.se Statistik efter ämne > Energi > kommunala energiballanser (KOMENBAL) > Nyckeltal
A3 (Ö1) Hushållsel, genomsnitt för villor utan elvärme dvs elleverans till kategorin ”villor utan elvärme”
De senaste åren (2002 och 2003) har man inte fått fram underlag. Kontaktperson har varit Göran Albertsson på TV (reserv: Christer Danielsson).
A4 (Ö5) En- och tvåfamiljshus anslutna till fjärrvärme
Statistik över fjärrvärmeförsörjningen i Landskrona från TV.
Bobby Odensjö TV
Kommentar: Man kan tänka sig en eventuell förändring av detta nyckeltal till att omfatta även flerfamiljshus. Intressant är även att se på hur mycket CO2 man beräknat att man sparat.
A5 (K3) Uppvärmning och elanvändning i servicesektorn (kWh/inv) www.scb.se Statistik efter ämne > Energi > kommunala energiballanser (KOMENBAL) > Nyckeltal
A6 (K4) Energi för transporter, bränsleförsäljning (kWh/inv) www.scb.se Statistik efter ämne > Energi > kommunala energiballanser (KOMENBAL) > Nyckeltal
A7 (K5) Utsläpp av koldioxid från energiomvandling (kg/inv) www.scb.se Statistik efter ämne > Energi > kommunala energiballanser (KOMENBAL) > Nyckeltal
A8 (K6) Andelen förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%) Fjärrvärme omvandlad från förnyelsebara eller återvunna energivaror (kWh) delat med total mängd fjärrvärme. Förnybar avser biobränsle, biogas, solvärme samt de energikällor som godkänns för miljömärkt el. Återvunnen avser tillvaratagande av spillvärme samt energi från biomassan vid förbränning av avfall (ca 70-90 %) enl RVF) dvs. exkludera fossilt.
Kontaktperson Bobby Odensjö TV.
Natur och biologisk mångfald
A9 (K7) Jordbruk med miljöstöd för ekologisk odling (andel åker- mark %)
www.skl.se (verksamhet/ samhällsteknik och miljö/ miljö och hälsa/ gröna nyckeltal) Här finns kommunvis statistik från
4 jordbruksverket länkad. Siffror dåligt uppdaterade. Jordbruks-
verket kan även vara aktuellt att vända sig till.
A10 (K8) KRAV-jordbruk (andel åkermark, %) (ev. lämpligare att redovisa i ha istället)
Statistik från KRAV (www.krav.se)
A11 (K8) Miljövänligt skogsbruk, i första hand FSC-certifierad areal (%) FSC och kommunförbundet sammanställde denna statistik hösten 2004. Enligt denna hade Landskrona ingen FSC-certi- fierad skog 2004. I La finns ytterst små arealer skogsmark (170 ha, 2 % av marken).
http://www.fsc-sverige.org/fscarealer/fsc-arealer.html A12 (K10) Skyddad natur (%) (ev. redovisa som antal ha istället)
Andelen skyddad natur enligt Miljöbalken 7 kap. (antal ha skyddad natur/totalt antal ha i kommunen).
Statistik från Naturvårdsverket finns länkat från www.svekom.se
Nyare statistik från kommunekolog Olle Nordell A12 b Våtmarker (ha)
Siffran avser det totala antalet anlagda våtmarker i Landskronas kommun.
Data från Saxån-Braåns vattenvårdskommitté och Rååns vattendragsförbund. I Saxån-Braåns dammdatabas kan man plocka ut information. Kontaktperson Olle Nordell. Rååns vattendragsförbund: kontaktperson Linda Axelsson, Helsingborgs stad (linda.axelsson@helsingborg.se) (ev ersättare Clas Nihlén).
Kommentar: Motiveringen till detta nya nyckeltal (infört 2004) är att lyfta fram det arbete som sker inom kommunen, men även i samarbete med andra kommuner och lantbrukare, för att återge lite av de våta miljöer som man tidigare rationaliserat bort. Positiva effekter av dammarna/våtmarkerna är en ökande biologisk mångfald, rening av vatten från bl.a. näringsämnen och metaller och ett berikande av landskapet. Under de senaste 150 åren har 90 % av Skånes våtmarker försvunnit vilket är en starkt bidragande orsak till övergödningen i Öresund. 216 röd- listade arter är knutna till våtmarker.
Målsättning kan hämtas från Skånes miljömål (Länsstyrelsen) enligt vilken 2500 ha våtmarker ska vara anlagda i Skåne år 2010. Slår man ut detta för Landskronas kommun innebär det att 33,7 ha ska vara anlagda inom kommunen år 2010.
A13 (K11) Värdefull natur av riksintresse (andel av kommunens yta, %) (ev. bättre redovisa som ha?)
Uppgifter tas fram av kommunekologen Olle Nordell.
A14 (L9) Areal allemansrättsliga närområden (ha)
Begreppet ”allemansrättsliga områden” är ej klart definierat.
Olle Nordell
A15 (L11) Rödlistade växters och djurs livsmiljöer (nyckel saknas)
5 Oklart om nyckeltal kan konstrueras. Olle Nordell
Kommentar: Ett nyckeltal skulle kunna bygga på inventeringar av någon/några rödlistade arter. Problem att få detta gjort varje år. Trender bör dessutom avläsas över många år eftersom fak- torer som klimat spelar en viktig roll.
A16 (Ö3) Utsläpp av kväve till Öresund (ton).
Avser tillförseln från Saxån-Braån till Öresund. Nederbörds- mängden är den dominerande faktorn för hur mycket kväve som sköljs ut enstaka år. Trender får avläsas ur längre tids- serier.
Uppgifter finns på Öresundsvattensamarbetets hemsida www.oresundsvand.dk under svenska, miljöstatus, övergödning.
Uppgifter kan även fås från Ekologgruppen eller Saxån-Braåns vattenvårdskommitté (Olle Nordell).
A16 b Kvävekoncentration i Öresund (µmol/l)
Uppgifter som hämtas hem från SMHI eller DMU (se bilaga 1) A17 (Ö4) Utsläpp av fosfor (ton)
Avser tillförseln från Saxån-Braån till Öresund. Nederbörds- mängden är en mycket viktig faktor för hur mycket fosfor som sköljs ut enstaka år. Trender får avläsas ur längre tidsserier.
Uppgifter finns på Öresundsvattensamarbetets hemsida www.oresundsvand.dk under svenska, miljöstatus, övergödning.
Uppgifter kan även fås från Ekologgruppen eller Saxån-Braåns vattenvårdskommitté (Olle Nordell).
A17 b Fosforkoncentration i Öresund (µmol/l) Uppgifter från SMHI eller DMU (se bilaga 1)
Tätortsluft
A18-21 Miljöförvaltningens URBAN-rapport (Håkan Ärnflykt MF) A18 (K12a) Kvävedioxid i tätortsluften (µg/m3, vinterhalvår) A19 (K12b) Kvävedioxid i tätortsluften (antal timöverskridanden) A20 (K13) Bensen i tätortsluften (mg/m3, vinterhalvår)
A21 a (Ö2) Ozon i tätortsluften (mg/m3, sommarhalvår) OPSIS A21 b (Ö6) Partiklar i tätortsluften (PM10, mg/m3, vinterhalvår)
Slam
A22-26 Kontakt: Reningsverket, Jan-Erik Petersson A22 (K14) Godkänt slam (%)
A23 (K15a) Kadmium i slam A24 (K15b) Kvicksilver i slam A25 (K15c) Bly i slam
A26 (K16) Fosfor i slam återförd till jordbruk respektive växtodling (%)
6 Kontakt: Reningsverket Jan-Erik Petersson
Kommentar LH: Målet att få ut slammet på åkermark är ett mycket långsiktigt men önskvärt mål för att knyta kretsloppet mellan stad och land. Först måste dock problemet med sam- hällets kemikaliehantering lösas. Som det ser ut idag innebär slamspridning även att man för ut tungmetaller (om än under gränsvärdena), persistenta organiska miljögifter och läkeme- delsrester på åkrarna som så småningom åter hamnar på middagsbordet. Detta strider mot miljömålet ”giftfri miljö”.
Avfall
A27 Hushållsavfall exklusive producentansvar (kg/inv) A28 Insamling för återvinning enligt producentansvar (kg/inv) A29 Deponerat hushållsavfall (kg/inv)
Torleif Svensson på LSR (svarar på A27-29 och även på B3) Enligt T.S finns det flera operatörer än LSR som samlar in papper, kartong mm. Därför måste statistiken för dessa åter- vinningsfraktioner sammanställas från flera håll.
Förpackningsinsamlingen har nog totalöverblicken.
www.forpackningsinsamlingen.se
F.o.m. 1 jan 2005 ersattes förpackningsinsamlingen av en ny organisation, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, www.ftiab.se .
Summera statistiken från förpackningsinsamlingens hemsida (glas, plast, metall, well och kartong) med tidningar och tryck- saker från pressretur, www.pressretur.se .
Enligt informationsansvarig på FTI inkommer ny statistik från materialbolagen i slutet av mars.
Olssons, som har hand om sophämtningen, sammanställer även siffrorna. Kontaktperson Jimmy Tellford (arbetar med redovisning, fakturor etc.)
Se även bilaga 2 ”Vad är vad i den röriga avfallsdjungeln?”
KOMMUNEN SOM ORGANISATION
B1 (L1) Miljöutbildning (andel av anställda och förtroendevalda, %) Agenda 21-samordnaren MF Thomas Hylén
B2 (L2) Miljöledningssystem (nyckeltal saknas) Agenda 21-samordnaren MF Thomas Hylén
B3 (L3) Avfall till deponi från kommunal verksamhet (beräkning enligt nedan)
Sammanställning av förvaltningarnas avfallsabonnemang.
Beräkning: (liter abonnerad volym) x (”deponeringsfaktor”) / MKr
7 Torleif Svensson LSR (även A27-A29)
B4 (K20) Användning av värme i kommunens lokaler (kWh/m2) Uppgifterna avser bara de fastigheter som fastighetskontoret ansvarar för.
Birgitta Cansund FAS (även B5)
B5 (K21) Användning av el i kommunens lokaler (kWh/m2)
Uppgifterna avser bara de fastigheter som fastighetskontoret ansvarar för.
Birgitta Cansund FAS (även B4)
B6 (K22) Förnybar energi i kommunens lokaler (%)
Kräver att man har uppgifter från B4, B5, A8 och B7 B7 (L5) Energianvändning, andelen fossilfri (%)
Upphandlingsenheten Jimmie Östling KSK (även B10) Göran Albertsson, chef på elverket
B8 (L6) Elproduktion, andelen fossilfri (%)
Kommunen har f.n. ingen egen elproduktion.
B9 (L8a) El till kommunens verksamheter (MWh/Mkr) TV Kundtjänst Eva Klint
Tabell som förvaltningsvis redovisar förbrukad energi, fjärr- värme och vatten i de kommunalt ägda fastigheterna. (tidigare har vi fått färdigräknade siffror från fastighetskontoret.) Sum- mera antalet MWh och dela med ”Total externa kostnader för kommunens verksamhet (Mkr)”.
Kommentar: Här finns en möjlighet till ”förfining” av materi- alet genom att man får med de kommunala verksamheter som inhyser sig i fastigheter som inte ägs av kommunen, ex av HSB. Detta gör ex VÄO, VUN.
B10 (L12) Upphandling enligt miljökriterier (nyckeltal saknas)
Diskutera ev. utformning av nyckeltal med Jimmie Östling på KSK. Vissa områden är synliggjorda, t.ex. köp av kontors- material och kontorsmöbler.
B11 (K25) Inköp av ekologiska livsmedel
Kostverksamheten (Charlotte Hansson) (Jimmie Östling KSK) Thomas Hylén
Skolorna, de flesta förskolor och en del äldreboende får sin mat via kostverksamheten. Från och med våren 2004 inhandlar kostverksamheten ekologisk mjölk och man har därmed nått målet att 10 % av livsmedelsinköpen ska vara ekologiska (mätt i volym). I miljömålen anges dock måttet som % av värdet och beräknat på värdet är inte 10 % uppnått.
Att komma åt hela kommunens inköp av ekologiska livsmedel är komplext och man får då ta hjälp av kommunens leverantö- rer. Alla inköp till exempelvis förskolor och äldreboenden går inte via kostverksamheten.
B12 (K23) Transportenergi för tjänsteresor (kWh/årsarbetare)
8 Tidigare har Jukka Ceder på förrådet (TV) bistått med dessa
uppgifter. Han är nu pensionerad. Bent Hansson har ersatt Jukka i förrådet, men han lyckades inte få fram siffrorna Jukka tidigare levererat för 2004. Vem som kan hjälpa till med detta nyckeltal efter blev inte helt klargjort 2004.
För att kunna räkna ut detta nyckeltal behöves följande uppgifter:
1. Priser på bensin och diesel, vilket man finner på www.scb.se
(under priser och konsumtion, konsumentprisindex dec 2004...)
Räkna ut medelvärdet för året och dra sedan ifrån moms (25%).
2. Tabell över kommunens och förvaltningarnas inköp av motorbränslen samt flyg- och tågresor. Detta erhålls av Per-Mikael Svensson (KSK).
För TV används separata siffror för drivmedel vilka man kan fråga Lena Andersson TV (?) om.
3. ”Bilersättning”, eller ”Milersättning” (ersättning som utgår då man i arbetet kör med privat bil). Tabell erhålls av Per- Mikael Svensson. Denna fås i tabellform som antal kr (skatte- fritt). Dividera summan skattefri ersättning (kr) med den skattefria milersättningen (kr/mil) som fram till 2004 är 16 kr/milen. Höjning från och med 2005 höjs till 17 kr/milen! På så vis får man körsträckan (mil). För att få fram antalet förbru- kade liter räkna med en bränsleförbrukning på 0,85 l/mil.
Multiplicera med energiinnehållet (i bensin är 8,72 kWh/l) för att få antalet kWh.
För uträkning kan mall som man finner på intranätet användas.
Gå in på Vårsidan – Miljöledning – 7 steg – Miljöutredning – Beräkningsunderlag för nyckeltal.
http://intranetsrv/docs/nyckeltalmu.xls
Samma fil hittas på servern i mappen Miljöredov+GrN filnamn nyckeltalmu.xls
B13 (K24) Icke fossilt bränsle till tjänstefordon och arbetsredskap (%).
Se B12.
B14 (L16) Andelen fordon som drivs med el eller biobränsle (%) Rundfrågning på förvaltningar. Se tidigare års material. Mall finns i en excell tabell som kan skickas ut och där varje förvaltning kan revidera det aktuella året.
Ev. Bengt Hansson TV förrådet?
B15 (L17) Miljöanpassade resor till arbetet , ”ej ensam i bil” (%) Resevaneundersökning (enkät) som bör göras om ca vart 4:e år. Senaste gjordes år 2000. Gör om för 2005.
B16 (L18) Förhållandet mellan flyg- och tågresor (relativ kostnad)
9 Använd siffror som fås från Ekonomiavdelningen Per-Mikael
Svensson.
Kommentar: För att få fram ett bättre underlag till detta nyckeltal och för att få ett mer relevant resultat bör detta nyckeltal redovisa förhållandena mellan flyg och tågresor uttryckt i km i stället för i kronor. Bokningen av de
kommunala resorna går via ”Hansen & Partner” (fråga Anita Nilsson MF om korrekt namn) som kommunen har ett avtal med. Dessa kanske kan få fram siffror över hur många km resorna avser. Åtminstone borde de kunna se antalet resor.
B17 (L10) Kommunal jordbruksmark, andel ekologisk odling (%) Margareta Engkvist- Björkenhall SB
B18 (L14) Pappersförbrukning (kg/årsanställd) Tryckeriet, Stewe Roos KSS
Detta nyckeltal är svårt att få exakt eftersom KSS inte kar koll på alla kopieringsmaskiner och skrivare. Stewes förslag är att vi håller oss till ”totalt använt papper i kommunen”, dvs allt papper som passerar genom tryckeriet, och delar detta med antalet årsanställda.
Kommentar: Thomas Hylén kom med förslaget på ”förfining”
av nyckeltalet inför framtiden där man kan tänka sig att jämföra vikten av de papper (handlingar) ett ledarmöte till kommunfullmäktige får över ett år med den totala pappers- förbrukningen i kommunen (kvot). Man skulle därmed få en bild av hur mycket papper som används i förarbetet till besluten. Känslan är att informationen och beslutsunderlagen ökar vilket rimligen borde innebära att den totala pappers- användningen ökar.
B19 (L19) Vatten till kommunens verksamheter (indextal, m3/Mkr) TV Kundtjänst Eva Klint
Tabell som förvaltningsvis redovisar förbrukad energi, fjärrvärme och vatten i de kommunalt ägda fastigheterna.
(tidigare har vi fått färdigräknade siffror från
fastighetskontoret.) Summera antalet m3 och dela med ”Total externa kostnader för kommunens verksamhet (Mkr)”.
Kommentar: Här finns en möjlighet till ”förfining” av materialet genom att man får med de kommunala
verksamheter som inhyser sig i fastigheter som inte ägs av kommunen, ex av HSB. Detta gör ex VÄO, VUN.
10 BILAGA 1
Framtagande av data för fosfor och kväve, SMHI och DMU
Datafiler från DMU:s databas MADS finner man på www.dmu.dk under ”vand”, ”Havmiljö”,
”Database (MADS)” ”Om vandkemi” och ”Vandkemiske data”. Välj ut stationerna vid Ven (431 Ven), välj parametrarna totalfosfor och totalkväve. Exellfilen man får upp behöver bearbetas något. Markera den första kolumnen. Under ”Data” välj ”Text till kolumner”.
Markera ”Avgränsande fält”, Nästa, Semikolon, Slutför.
Datafil från SMHI finner man på www.smhi.se Under ”datakatalog”, ”kust och hav”,
”vattenprover”, ”Datatabell” osv. Hämta hem den data som är intressant, dvs totalkväve och totalfosfor.
Innan filen lyfts över till Statistica kan relevanta data sorteras fram och man kan ta bort de kolumner som inte är intressanta. Spara som, välj filformatet ”Microsoft Excell 2,1 kalkylblad”.
Statistica:
Öppna Statistica och välj Close i dialogrutan som ev. först poppar upp.
Gå in i menyn File och välj Open. Öppna den sparade excellfilen (observera filformatet).
Välj din sparade excelltabell. OBS! Filen kan inte vara öppen i excell samtidigt.
Välj ”Import selected sheet to a spreadsheet” och bocka i ”Get variables names from first row”.
För att få fram ett medelvärde för varje år (eller det år man är intresserad av) Går man in i menyn “Statistics” och väljer “Basic statistics/Tables”. Vidare väljer man ”Breakdown & one- way ANOVA”. Välj variablerna /ex tot-N dependent och år grouping) OK, Summary.
11 BILAGA 2
Vad är vad i den röriga avfallsdjungeln?
Att få fram rättvisande nyckeltal för avfallshanteringen är inte det lättaste. Dels är det flera aktörer inblandade (LSR, Olssons, FTI…) och dels är det många olika fraktioner i omlopp.
Att få någon sammanställning av detta spretiga material är lite av ett detektivarbete. Här ska jag försöka reda ut begreppen lite.
LSR (www.lsr.nu)
LSR Landskrona-Svalövs Renhållnings AB är ett helägt kommunalt bolag. Verksamheten bedrivs i Landskrona och Svalövs kommuner och spänner över hela avfallshanteringsområdet såsom sortering, behandling, återvinning och deponering av avfall från hushåll och industrier.
Verksamhetsområden:
• Ansvar för insamling och transport av hushållsavfall via entreprenör
• Sortering, behandling och återvinning av hushållsavfall och avfall från industri och näringsliv i egna avfallsbehandlingsanläggningar
• Efterföljande biocellsbehandling av restavfall , organiskt avfall och hushållsavfall
• Kompostering av växt- och trädgårdsavfall
• Deponering av restavfall i för omgivningen skyddad deponi
• Utvinning av metangas för energiändamål En sopas väg:
Själva sophämtningen är förlagd på entreprenad och sköts av Olssons AB. Avfall från
Landskronas och Svalövs hushåll och företag körs till LSR:s anläggning där det sker en andra sortering av hushållssoporna. Sådant som kan återvinnas eller förbrännas sorteras bort.
När sopbilarna kommer in till LSR vägs den. Att få ett reellt mått på hur mycket sopor som en abonnent producerar är dock svårt eftersom sopbilen samlar upp material från flera
abonnenter samtidigt. När man räknar på hur mycket en abonnent producerar blir det bara en uppskattning baserad på abonnemanget, känd total kärlvolym och med antagen genomsnittlig vikt enl. RVF:s utredning.
Förpackningsinsamling och Materialåtervinning
Vad gäller begreppet förpackningsinsamling har detta aldrig handlat om något monopol (uppger Thorleif Svensson på LSR) eftersom det finns materialflöden som går till material- bolagen utan att nödvändigtvis passera en lokal entreprenör (som ex LSR har varit). Den från LSR redovisade mängden avser vad som vägts in, men efter invägningen försvinner dock ca 10 % som är sopor.
Fr.o.m. 2005 kommer inte LSR att kunna ge svar på insamlingsresultat för returpapper och förpackningar eftersom FTI (Förpacknings och Tidnings Insamlingen) övertar totala ansvaret.
2004 finns därför FTI:s siffror redovisade i nyckeltalen vid sidan om. Vad som ytterligare förklarar varför LSR inte kommer att kunna ge denna statistik framöver är att Ohlssons AB fått entreprenörskontrakt av FTI för hela nordvästra Skåne samtidigt som dom också genom hyresavtal nyttjar LSR:s sorteringsanläggning för sortering av tidningar, kartong och well- papp. Dessa tre material, som Ohlssons AB väger in hos oss, kommer således från årsskiftet 2005 från hela nordvästra Skånes insamlingsområde och inte bara från Landskrona och Svalöv. Ohlssons AB får nyttja sina fordon på bästa logistiska sätt och deras rapporterings- skyldighet fullgöres gentemot FTI. Rapporten till FTI kompletteras sedan av FTI med inkommet material från andra flöden till den nationella statistiken (som även kan sökas på kommun nivå).
12
OBS! Den nationella statistiken från FTI inkluderar även insamling från företag och baseras inte på insamlade (invägda) mängder utan mottagna (sorterade), därför skiljer den sig från den LSR anger.
När man jämför siffror med andra kommuner får man i framtiden också beakta att kommuners olika näringsstruktur även påverkar de nationella insamlingsresultaten (inte bara invånar- antalet). Turistorter, glesbygder och industriorter etc. skiljer sej åt i insamlingsresultat. Gäller även andra producentansvarsslag som t.ex. elektronik och lysrör. Detta bör man tänka på när man formulerar framtida miljömål så dessa blir realistiska.
Deponerat hushållsavfall
Detta är kanske den mest komplexa punkten. Flera olika materialflöden samkörs och den deponifraktion man får fram är en blandning av flera. Slutdelen av processen tar t.ex. 3 år vilket betyder att en siktrest som är tre år gammal samredovisas med ett blanddeponimaterial från innevarande år.
Thorleif Svensson (LSR) har som förslag att vi istället beräknar ett logiskt procental - där vi framledes använder en sådan modell och bara tar % på kommande års invägda hushållsavfall.
13 BILAGA 3 KONTAKTLISTA
Kontakt Nyckeltal
Miljöutbildning, anställda och förtroendevalda B1 Agenda 21-samordnaren
MF
Thomas Hylén Miljöledningssystem, aktuell situation B2
Bilersättning B12
Förvaltningarnas inköp av motorbränslen (diesel,
bensin, RME, …) B12/13
Kostnad för flygresor (inrikes) B16
Kostnad för tågresor (inrikes) B16
Ekonomiavd Ksk Per-Mikael Svensson
Total verksamhetskostnad B0
Värme (fjärrvärme, olja, gas, el) B4
Sammanlagd förvaltad area (BRA) B4/5
Fastighetskontoret FAS Lennart Halldin/Birgitta Carnsund
Jimmie Östling KSK Thomas Hylén MF
Övrig el (ej för uppvärmning)
B5 Kostverksamheten,
Charlotte Hansson, Ditte Bengtsdotter (kss) Jimmie Östling KSK Thomas Hylén MF
Inköp av ekologiska livsmedel
B11
Kvävedioxid i tätortsluften, halt A18 Kvävedioxid i tätortsluften, antal
timöverskridanden A19
Bensen i tätortsluften A20
Ozon i tätortsluften A21.a
MF (URBAN-rapport) Mf
Håkan Ärnflykt
Partiklar i tätortsluften A21.b
Värdefull natur av riksintresse, andel av
kommunens area A13
Areal ”allemansrättsliga närområden” (vad det nu
är …) A14
Nyckeltal för skydd av rödlistade växters och djurs
livsmiljö A15
Utsläpp av kväve till Öresund (från Saxån-Braån) A16 MF, Kommunekologen
Olle Nordell
Utsläpp av fosfor till Öresund (från Saxån-Braån) A17 MF,
Resvaneundersökning
Resvaneundersökning B15
Personalavd. (Personal- chef ksk)
Gunilla Anjert
Antal anställda resp. årsanställda (årsarbetare),
genomsnitt för året B0
Rundfrågning alla för- valtningar
Antal fordon totalt och hur många därav som drivs
med el eller biobränsle B14
SB, Margareta Engkvist-
B Kommunal jordbruksmark och därav ekologiskt
odlad B17
Tryckeriet Stewe Roos kss
Totalt distribuerade papper B18
14 TV, Lena Andersson TV
(?)
Bengt Hansson, TV för- rådet (tidigare Jukka Ceder som nu pensione- rats)
Drivmedel, TV (bensin, diesel, RME, …)
B12/13
TV, Elverket Göran Albertsson
Elleverans till kategorin ”villor utan elvärme” A3 En- och tvåfamiljshus anslutna till fjärrvärme A4 TV, Fjärrvärme Bobby
Odensjö Tillförd energi, fördelning på energikälla A8/B6 TV, Kundtjänst Eva
Klint
Sammanställning av LSP, EFF, VAT
(förvaltningars abonnemang) B9/19
Godkänt slam (%) A22
Kadmium i slam A23
Kvicksilver i slam A24
Bly i slam A25
TV, Reningsverket Jan-Erik Petersson
Fosfor i slam återfört till jordbruk eller växtodling
(%) A26
Grön el? (Om ej ”Grön el” förutsätts ”normal
energimix”) B7
Upphandlingsenheten Jimmie Östling
Nyckeltal för upphandling enlig miljökriterier B10
KRAV KRAV-odling, areal A10
Hushållsavfall exkl. producentansvar A27 Sammanställning av de kommunala
förvaltningarnas avfallsabonnemang B3 Insamling för återvinning enligt producentansvar A28 LSR
Torleif Svensson www.ftiab.se
Deponerat hushållsavfall A29
Utsläpp av koldioxid, Landskrona kommun A7 Konsumentprisindex, medeltal för året B0 Pris på bensin respektive diesel B12/13
Invånarantal 31/12 A0
www scb.se
Underlag för kommunala Gröna
Nyckeltal nr K 1-4 A1/2/5/6
Jordbruk med miljöstöd för ekologisk odling samt
total areal åkermark A9
www.svekom.se
Skyddad natur A12
