KSM - kultur, språk, medier
Examensarbete i fördjupningsämnet (Svenska)
15 högskolepoäng, grundnivå
Transspårkande: Lärarnas uppfattningar och dess påverkan på undervisning
Translanguaging: Teacher’s perceptions and the impact of these perceptions on teaching.
Rana Abi Haidar
Svenska som andra språk med inriktning mot tidigare ålder, 330 högskolepoäng
Datum för examinationsseminarium (2022-1-07)
Examinator: Moa de Lucia Dahlbeck Handledare: Åsa Brumark
Abstrakt
Translanguaging eller transspråkande är ett nytt arbetssätt som kan användas i mångkulturella skolor.
Det finns flera forskningar som tyder på att transspråkande har en positiv effekt på elevernas språkutveckling och identitetsförstärkning. Flertals studier visar även att elevernas första- och andra språk vävs in i varandra på ett dynamiskt sätt så att elevernas skolspråk utvecklas. Det har visats att transspråkande inte bara gynnar flerspråkiga elever utan även monolingvistiska elever. Dock finns det få studier som berör lärarnas uppfattning om transspråkande och hur det kan tillämpas i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare uppfattar transspråkande och dess innebörd samt hur grundskollärare använder sig utav transspråkande i undervisningen. Åtta lärare deltog i intervjuer i syfte att besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att det finns skillnad i lärarnas uppfattning av transspråkande där vissa är för och vissa emot denna lärandestrategi. Denna studie visade att lärare som inte har genomgått en kompetensutbildning eller erhållit kunskap om transspråkande hade svårt att använda sig av strategierna. Den visade även att lärare som hade ett positivt förhållningssätt till de transspråkande strategierna kunde på så sätt utnyttja de flerspråkiga elevernas resurser vilket tydde på att transspråkande är ett förhållningssätt snarare än en metod.
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 5
2. Syfte och frågeställning ... 6
Frågeställningar ... 6
3.Teoretiska perspektiv ... 7
3.1 Tvåspråkighet och flerspråkighet ... 7
3.1.1Modersmålsundervisning och studiehandledning ... 8
3.2 Transspråkande ... 9
3.2.2Språk och identitet ... 11
3.3 Sociokulturell teori ... 12
4.Tidigare forskning ... 13
4.1 A Case Study on Teachers’ Insights into Their Students ... 13
4.2 Multilingual students’ use of translanguaging in science classroom ... 14
4.3 Translanguaging För utveckling av elevers ämneskunskaper, språk och identitet. ... 15
4.4 Sammanfattning av tidigare forskningar ... 16
4.5 Kritik mot transspråkande ... 16
5.Metod ... 18
5.1 Metodval ... 18
5.2 Urval ... 18
5.3 Begränsningar ... 19
5.4 Genomförande ... 19
5.5 Forskningsetiska överväganden ... 20
5.6 Informanter ... 20
6.Resultatsredovisning ... 22
6.1Lärarnas uppfattningar om transspråkande ... 22
6.2Lärarnas användande av transspråkande i undervisning ... 23
6.3Fördelar och nackdelar vid tillämpning av transspråkande ... 26
6.3.1 Fördelar ... 26
6.3.2 Nackdelar ... 26
7.Resultatanalys ... 28
7.1 Lärarnas uppfattningar om transspråkande. ... 28
7.2 Hur lärarna använder sig av transspråkande i undervisningen ... 29
7.3 Transspråkandets för- och nackdelar ... 30
8.Diskussion och slutsats ... 32
8.1 Analysmetod... 32
8.2 Diskussion ... 32
8.3 Slutsats ... 35
8.4 Framtidsyrket ... 36
8.5 Vidare forskning ... 36
Referenser ... 37
10. Bilaga 1 ... 41
11. Bilaga 2 ... 42
5
1.Inledning
Sverige har under de senaste åren tagit emot tusentals människor som har tvingats lämna sina länder.
Av de asylsökande som sökte sig till Sverige år 2020 var 3566 av dessa barn (Migrationsverket 2021).
De svenska skolorna har därmed blivit allt mer mångkulturella och ställts inför stora utmaningar på grund av den ökade invandringen eftersom många barn och ungdomar snarast behöver börja skolan efter ankomsten till Sverige. Dessa elever har olika bakgrund och språkmöjligheter vilket kan medföra olika grader av svårigheter vid inlärning av det svenska språket för en del av barnen. Dessutom har det visat sig att elever med ett annat modersmål än svenska inte når upp till en likgiltig kunskapsnivå som eleverna med svenska som modersmål (Skolverket 2019–2020). Skolverkets statistik (2019–2020) redovisar andelen elever som klarar godkända slutbetyg i årskurs 9. Resultaten visar på stora skillnader i slutbetyget mellan de olika elevgrupperna. Av den anledningen försöker skolorna påskynda de flerspråkiga elevernas språkinlärning genom olika pedagogiska strategier såsom inkludering och språkutvecklande arbetssätt där eleverna lär sig det svenska språket genom att aktivt delta i undervisningen. Flerspråkiga elever utvecklar det svenska språket mest när de tar hjälp av sitt modersmål (Cummins 2017). När eleverna får möjlighet att kommunicera på sitt modersmål underlättas inlärningen av det nya språket. Ny forskning om transspråkande används i några svenska skolor för att stödja eleverna i deras inlärning av det svenska språket men även i utvecklingen av deras första språk. Detta görs genom inlärningsaktiviteter som utvecklar elevernas språkmedvetenhet.
Cummins (2000 – 2017), Garcia och Wei (2014) och Svensson (2017) har studerat transspråkande och deras forskningar har visat fördelar med att använda transspråkandet i undervisningen då det gynnar elevernas språkutveckling. Det finns även studier av García (2012) och Svensson (2016, 2017) som visar lärarens uppfattningar för vad begreppet transspråkande innebär och hur det bör tillämpas i undervisningen. Dock saknar dessa studier djupare förståelse för varför det bör tillämpas.
Enligt läroplanen har skolor ett uppdrag att aktivt diskutera kunskapsbegrepp. Kunskap fyller en viktig aspekt i elevernas lärande och kan uttryckas i fyra olika former: ”fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra” (2011 rev.2019: 4). Vidare nämns det i läroplanen (2011 rev. 2019) att lärare har ett ansvar för att planera och organisera undervisningen så att eleven får möjlighet att utveckla sitt språk, både enskilt och i samspel med andra elever. Dessutom är språk, lärande och identitetsutveckling nära förknippade. Ju mer eleverna får möjligheter att samtala,
6
tala och skriva i samspel med varandra desto mer utvecklar de sitt språk. Detta bidrar i sin tur till att eleverna får tilltro till sina språkliga förmågor. Elevernas språkliga behov utmanar och ställer krav på lärare att anpassa undervisningen utifrån flerspråkiga elever. Att hitta beprövade strategier som gynnar elevers språk- och kunskapsutveckling som exempelvis användning av elevernas modersmål i undervisningen, det vill säga transspråkande, väckte intresset att, i denna studie, undersöka lärarens uppfattningar av vad transspråkande är samt hur lärare använder sig av transspråkande i undervisningen.
2. Syfte och frågeställning
Transspråkande är ett synsätt som används för att involvera elevernas språkliga resurser. Det vill säga, ett sätt att utnyttja elevernas modersmål eller det språk som de behärskar mest för att öka elevernas inlärning- och kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare uppfattar transspråkande och dess innebörd samt hur grundskollärare använder sig av transspråkande i undervisningen. Dessa tre följande frågeställningar har formulerats för att kunna undersöka och besvara studiens syfte:
Frågeställningar
1. Vilka uppfattningar har grundskolelärarna om transspråkande?
2. Hur använder sig grundskolelärarna av transspråkande i undervisningen?
3. Vilka för- och nackdelar ser grundskolelärarna vid tillämpning av transspråkande?
7
3.Teoretiska perspektiv
Detta kapitel är indelat i tre delar, delarna består av teorier som har betydelse för studien. Det finns olika inlärningsmetoder som har positiva effekter på elevernas språkutveckling såsom genre, pedagogik och cirkelmodeller. Dock anses transspråkande ha mest effekt då elevernas språk används som resurser och utvecklar både deras första- och andra språk. Detta är anledningen till varför denna studie bygger på dessa teorier. Teorierna kommer att analyseras samt besvara studiens frågeställningar.
Den första delen tar upp teorier som belyser två- och flerspråkiga elever och hur deras första språk har betydelse för deras språkutveckling. Dessa teorier ökar även förståelsen för de olika involverade faktorerna såsom modersmål och en sociokulturellt stödjande miljö som läraren bör ta hänsyn till när hen möter flerspråkiga elever. Den andra delen lyfter fram teorier om transspråkande och hur viktigt det är att ta tillvara på elevernas språkliga resurser. Den tredje delen lyfter fram teorier om det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklinszonen. Teorierna förklarar vikten av elevernas samspel med andra som i sin tur leder till att eleverna lär sig ett nytt språk.
3.1 Tvåspråkighet och flerspråkighet
Gisela Håkansson betonar att tvåspråkighet är när en individ kan mer än ett språk. Vidare hävdar Håkansson att tvåspråkighet är både simultant och successivt. Simultantspråkighet innebär att barnet lär sig två språk samtidigt medan successiv språkighet innebär att barn lär sig ett språk först och ett annat språk efter. En individ kan lära sig ett nytt språk både formellt och informellt. Det vill säga att språkinlärning kan ske i en skola eller genom kommunikation och samspel med släktingar och vänner.
Dessutom kan språkinlärning ske i alla åldrar (Håkansson & Baker 2019, 2011)). Garcia betonar att tvåspråkighet kan vara additiv, subtraktiv och dynamisk. Additiv tvåspråkighet innebär att en individ lär sig flera språk efter tre års ålder som utvecklas parallellt med förstaspråket. Den subtraktiva tvåspråkigheten innebär att en person tillägnar sig ett nytt språk och under den tiden förlorar sitt första språk. Tvåspråkighet kan inte endast anses som additiv eller subtraktiv utan bör även ses som dynamisk. Garcia skriver att flerspråkiga individers språkbruk är i en ständig förändring som oavbrutet vävs in i varandra för att bilda nya kombinationer (Garcia 2009).
Lundahl beskriver en term som benämns kodväxling. Termen används bland flerspråkiga elever och innebär växling mellan två och flera språk. Lundahl skriver att kodväxling uppfattas som negativt
8
bland många forskare. Denna uppfattning kommer från ett ideal om konsekvent målspråksanvändning. På grund av denna uppfattning föredrar flera forskare termen transspråkande istället. Transspråkande tillåter eleverna att använda sig av sina språkliga resurser i undervisningen (Lundahl 2019). Enligt Garcia handlar kodväxling om att man enkelt kan växla, översätta eller pendla mellan två språk. Vidare betonar Garcia att transspråkande inte handlar om kodväxling eller översättning i undervisning utan att det även handlar om användningen av individens språkbruk. Det vill säga att eleverna ska ha ett klimat som tillåter de att använda sig av deras språkliga repertoar i undervisningen. Detta i sin tur ger eleverna möjlighet att utveckla sin ämneskunskap samt stärker deras första- och andra språk (Garcia & Wei & 2014).
3.1.1Modersmålsundervisning och studiehandledning
Thomas & Collier hävdar att eleverna utvecklas i olika ämnen där de har tillgång till ständig modersmålsundervisning. Detta för att modersmålsundervisning och studiehandledning gynnar och utvecklar deras skolframgång (Thomas & Collier 1997). Studiehandledare och modersmålslärare har en viktig roll för att ändra på enspråkighetsnormen till flerspråkighetsnormen i skolor. Läraren tillsammans med studiehandledning och modersmålslärare bör ge eleverna möjlighet att använda sig av alla sina språkliga resurser för att få de att förstå innehållet av undervisningen. Att eleverna använder sig av sina språkliga resurser leder till att de kan uppnå kunskapskraven för ämnet. Forskare betonar vidare att det är av vikt att alla elevers språkliga resurser används. Alltså är det inte endast nyanlända som gynnas av att använda sig av sitt modersmål. Vidare skriver författarna att det är ledningen och läraren som har ansvaret att tillämpa användningen av elevernas språkliga resurser (Rosen & Wedin,
& Reath Warren 2017, 2016).
Wedin skriver om Axelssons fyra faktorer som har betydelse för andraspråkselever. Faktorerna är modersmål, språkligt anpassad ämnesundervisning, undervisning i svenska som andraspråk och en sociokulturellt stödjande miljö. Modersmålet är det mest givande stödet som flerspråkiga elever kan få i samband med svenska som andraspråksundervisning. Den andra faktorn är undervisningen i svenska som andraspråk och som innebär att för att eleverna ska få rätt stöd av undervisningen krävs det erfarna och utbildade lärare som vet hur man ska analysera, bedöma och planera andraspråksundervisningen. Den tredje faktorn är en språkligt anpassad ämnesundervisning och betyder att undervisningen ska ske på det språket som eleverna behärskar mest i kombination med det
9
svenska språket. Detta bör gälla all undervisning under en hel skoldag och inte enbart undervisningen under svenska som andra språklektioner. Den fjärde faktorn är en sociokulturellt stödjande miljö.
Forskarna menar att dessa elever har olika språkliga och kulturella bakgrunder. Dessa bakgrunder används dagligen i elevernas hem och skiljer sig från skolkulturen som eleverna möter dagligen i skolan. Sammanfattningsvis menar Wedin att det som krävs av lärarna är att vara uppmärksamma på elevernas olika värderingar, visa ett positivt förhållningssätt genom att elevernas starkaste språk används och stödja ämnes- och språkundervisningen samtidigt som elevernas olika identiteter och kulturer välkomnas och bemöts med respekt (Wedin 2017).
3.2 Transspråkande
Transspråkande är ett begrepp som kommer från engelskans ”Translanguaging”. Translanguaging myntades av språkforskaren Cen William. William presenterade forskning som handlade om elevers språkväxling. William beskriver hur elever ska kunna växla mellan språk och menar att om elever fick inflöde på det ena språket så ska utflöde komma ut på det andra språket. Resultatet av hans studie visade positiva framgångar i både språk- och ämnesutveckling samt att elever fick djupare kunskapsförståelse. Collin Baker var den första forskaren som översatte ordet från kymriska till translanguaging. Baker hävdar att processen är att skapa mening, erfarenheter och uppnå förståelse och kunskap genom att använda två språk. Baker menar att det finns fördelar med transspråkande.
Fördelen är att man kan använda sig av det språk man behärskar mest för att kunna kommunicera eller lära sig ett nytt språk (William, Baker 1996, 2011).
Jim Cummins skriver att förstaspråket är en resurs för inlärning av andraspråket. Cummins menar att man kan använda sig av alla språkliga resurser för att utveckla eller lära sig ett nytt språk. Cummins teori visar att individens språk består av en gemensam underliggande förmåga i hjärnan. Detta nämner Cummins för Common underlying proficiency. Teorin illustreras i en isbergmodell som visar att det inte går att avskilja mellan första och andraspråk utan att språket överförs från det ena till det andra språket. Cummins teori illustrerar vikten av att elever som talar ett annat språk än skolans offentliga språk bör få möjligheter att använda sig av dessa språkliga resurser. Cummins påstår också att lärare bör stödja eleverna för att de ska kunna utveckla och förstå skoluppgifter eller ämnesinnehåll. Läraren kan använda sig av några specifika strategier som bilder, filmer, modeller eller konkreta exempel och
10
upplevelser för att öka elevernas förståelse för skolans uppgifter. Ju mer elevernas förståelse ökar desto mindre stöttning behöver eleverna (Cummins 2000 - 2017).
Ofélia Garcia är en amerikansk forskare inom flerspråkighet. Garcia beskriver att språkbruk hos individen är i ett ständigt förändringsväv som stödjer individen med att bilda nya kombinationer.
Garcia benämner det för dynamic bilingualism. Med bilingualism menar Garcia att man kan vara kunnig inom två eller flera språk (Garcia & Wei 2014). Till skillnad från Cummins menar Garcia att språket sammanflätas i varandra och används i olika sammanhang och kontext.
3.
2.1Transspråkande som ett förhållningssätt
Transspråkande ett begrepp som växt fram i ett antal svenska skolor de senaste åren. Detta kan ställa till förändring i lärarens attityd och inställning i förhållande till transspråkande. Garcia & Wei hävdar att läraren bör använda sig av transspråkande strategier för att kunna stödja eleverna i sin utveckling samt för att kunna se var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling. Dessa strategier leder pedagoger fram till förändringar i sättet undervisningen sker på samt sättet att lära sig. Garcia betonar att transspråkande inte handlar om någon särskild metod och menar med detta att den kan tillämpas på olika sätt och dessutom kombineras med andra pedagogiska metoder. Vidare definierar Garcia två övergripande principer för transspråkande i undervisningen som hon benämner social rättvisa och social praktik. Social rättvisa handlar om att alla språk ska vara likvärdiga och en källa för lärande.
Även bedömningen, de kognitiva förväntningarna och elevers metakognitiva förmåga ska betraktas som likvärdiga. Eleven ska vara medveten om sitt tänkande och sina handlingar. Social praktik innebär att transspråkande ska tillämpas strategiskt där lärarens planering ska fokusera på språket. Elevernas språkliga resurser ska tillåtas och elevernas erfarenheter ska kopplas till lektionens innehåll.
Grupparbete, kamratstöd och elevernas vårdnadshavare ska vävas in i lärarens planering och tillämpning av transspråkande. Detta kan även tolkas som att transspråkande är ett förhållningssätt snarare än en pedagogisk metod (Garcia & Wei 2014).
Cummins påstår att lärare bör stödja eleverna för att de ska kunna utveckla och förstå skoluppgifter eller ämnesinnehåll. Läraren kan använda sig av några specifika strategier som bilder, filmer, modeller eller konkreta exempel och upplevelser för att öka elevernas förståelse för skolans uppgifter. Ju mer elevernas förståelse ökar desto mindre stöttning behöver eleverna (Cummins 2017). Pauline Gibbons betonar att lärarna bör tala om språket i undervisningen för att utveckla elevernas metaspråk. Detta
11
leder till att eleverna blir mer uppmärksamma på hur språket fungerar. När lärare förklarar svåra begrepp i tal och skrift blir det enklare för eleverna att förstå hur begreppen uttrycks och används.
Det kräver att läraren har tillräckligt med kunskap kring var eleverna befinner sig i sitt första respektive andraspråk, vilket i sin tur underlättar lärarens planering för undervisningen (Gibbons, 2009). Wedin betonar att det är av betydelse att läraren ägnar tid åt kunskap om barns språkutveckling, detta gäller både enspråkiga och flerspråkiga elever. Vidare skriver Wedin att eleverna bör utveckla både sin språkliga medvetenhet förståelsen för hur språket kan användas (Wedin 2017).
3.2.2Språk och identitet
Musk & Wedin anser att identitet är kopplat till språk. Det vill säga att identitet är ett medel som visar hur man talar om sig själv och hur man förhåller sig till andra. Detta är kopplat till hur en person uttrycker sig i olika sammanhang. Identitet kopplas även till hur personen uttrycker sig i ett samspel med andra som talar i ett specifikt samtal och kontext (Musk & Wedin 2010). Garcia påstår att ju mer flerspråkiga elever uttrycker sina personliga attityder, upplevelser, livserfarenheter samt känslor av samhörighet i kulturella och språkliga aktiviteter desto mer stärks deras identitet (Garcia, 2009).
Däremot betonar Vanja Lozic i sin avhandling att elever själv kan känna när de vill identifiera sin identitet. Det kan bero på kontext, sammanhang och situation vilket innebär att eleverna känner när det är nödvändigt att identifiera sig och att de inte är knutna till deras etniska bakgrund som exempelvis språk (Lozic 2010).
Cummins & Early hänvisar till deras projektarbete om identitetstexter för marginaliserade elever.
Projektarbetet fokuserade på textskapande och vid textskapandet användes olika multimodaliteter såsom tal och bild. Forskarna kom fram till flera slutsatser. Studiens resultat visade att identitetstexten stärkte elevernas tilltro till deras egna förmågor och ökade deras självkänsla och tillhörighet. Forskarna kom även fram till att lärarens pedagogiska förmåga, attityd och tillåtelse i undervisningen påverkade elevernas identitetsutveckling. Studien visar även att ju mer läraren var öppen för ändringar i sitt pedagogiska arbetssätt desto mer ökade elevernas självtillit och identitetsutveckling. Cummins och Early vänder sig till alla lärare som arbetar med flerspråkiga elever och menar att det alltid finns möjligheter för läraren att planera en undervisning som inkluderar marginaliserade elever (Cummins
& Early 2011).
12
Hyltenstam, Axelssons & Lindberg (2012) skriver att flerspråkighet har sina för- och nackdelar.
Fördelarna är att hjärnan aktiveras vid inlärning av ett nytt språk, kreativiteten ökar och eleverna kan tillägna sig kunskaper om olika kulturer när de växer upp i flerspråkiga miljöer. Nackdelen däremot är att flerspråkiga elever kan ha svårigheter med att veta vilken av de olika kulturerna de känner tillhörighet till samt att ett av de flera språken de behärskar kan få mer betydelse än de andra. Detta i sin tur skapar förvirring hos eleverna och kan komma att betraktas som identitetsbrist. Forskarna menar att det är av betydelse att läraren känner till vilka språk som eleverna behärskar mest och bör kunna leda de till att använda sig av det språket de är mest kunniga inom för att undvika missförstånd och feltolkning mellan språken (Hyltenstam, Axelssons & Lindberg 2012).
3.3 Sociokulturell teori
Det sociokulturella perspektivet är en teori som Lev Vygotskij har grundat. Enligt denna teori anser Vygotskij att språkutveckling sker genom en social kommunikation och samspel med andra, vilket innebär att språkinlärning sker hela tiden i olika sociala sammanhang när en individ imiterar andra personer. Vidare skriver Vygotskij om proximala utvecklinszonen och menar att eleverna klarar några uppgifter på egen hand medan andra uppgifter kräver ett samarbete med andra personer för att de ska kunna klara det. Samarbetet bör vara med en annan person som har erfarenhet inom samma område (Vygotskij 2001). Säljö hänvisar till Vygotskij som menar att tal, skrift, bild, och kroppsspråk är former som är en del av människans förmågor att kunna kommunicera med varandra. Människor är med andra ord en multimodal teckenskapare som utvecklar sitt sätt att uttrycka sig (Säljö 2020, s. 278).
13
4.Tidigare forskning
Detta kapitel presenterar tidigare forskningar som är relevanta till studiens syfte och frågeställningar.
En del av dessa forskningar fokuserar på hur eleverna använder sig utav sina språkliga resurser under inlärningen av nytt språk och en del fokuserar på lärarens attityd gentemot transspråkande.
4.1 A Case Study on Teachers’ Insights into Their Students
I Maria Del Carmen Méndez García artikel “A Case Study on Teachers’ Insights into Their Students’
Language and Cognition Development Through the Andalusian CLIL Programmed” redovisas studiens centrala begrepp som är Content and Language Integrated language (CLIL). Syftet med studien var att öka elevernas prestationer i det främmande språket och elevernas allmänna språkkunskaper. Målet var att skapa en förändring från enspråkighet- till flerspråkighetnorm genom pedagogernas kompetensutveckling av undervisningen. Det ska innefatta undervisningsprocesser såsom lärarens planering, undervisningsinnehåll, materialval och bedömning. I studien nämner forskarna tre huvudpelare i CLIL- programmen: språk, kultur och kognition. Tanken med språkpelaren är att utveckla elevernas färdigheter i första- och andraspråket samt deras språkmedvetenhet. När det kommer till kulturpelaren är syftet att eleverna kommer i kontakt med andra kulturer och ökar deras nyfikenhet och intresse för dessa kulturer. Forskningsresultaten om kultur visar att lärarna behöver utveckla den interkulturella kompetensen som bidrar till att de får en djupare förståelse för andra kulturer. Detta leder i sin tur till bättre kommunikation och samspel mellan olika individer. Kognitionspelaren syftar till att språkundervisningen och processinlärningen ger eleverna möjlighet att utveckla analysförmågan och öka förståelsen till den egna lärprocessen.
Forskarna i studien hänvisar till Blooms kunskapstaxonomi av Anderson & Krathwohl (2001) som beskriver hur individen konstruerar sin kunskap utifrån flera steg. De betonar att den kognitiva dimensionen är en hierarkiprocess som följer sex steg: minnas, förstå, tillämpa, analysera, bedöma och skapa. De menar att det sker en stegvis utveckling genom användningen av dessa teoretiska kunskaper.
Utvecklingen börjar med att minnas vilket kräver låg kognitiv nivå och avslutas med att skapa ny kunskap som kräver en hög kognitiv nivå. Anderson & Krathwohl (2001) och Krathwohl (2002) menar att för att lärarna ska nå fram till en flerspråkighetnorm som gynnar elevernas kunskapsutveckling behöver lärarna kunskap om vad CLIL innebär samt en uppfattning om dess innebörd. Studien visar även att lärarnas vilja att förändra synen på andraspråksundervisningen är
14
viktig för att lyckas med undervisningen. De kom fram till att lärarnas uppfattning om deras praxis och deras synpunkter har en avgörande roll för genomförande av CLIL- programmet. En annan viktig aspekt av resultatet är att lärarna skapar ett tillåtandeklimat där eleverna får använda sitt förstaspråk i klassrummet samt att lärarna visar en positiv inställning till modersmålsundervisningen. Detta positiva förhållningssätt har stor betydelse för elevernas språkutveckling. Samtidigt har studiehandledaren en avgörande roll att förklara kunskapsinnehåll för eleverna på modersmålet. Studiens slutsats är att sättet läraren uppfattar CLIL- programmet påverkar den dagliga undervisningen som i sin tur påverkar elevernas intentioner och prestationer. En annan slutsats är att denna uppfattning har stor påverkan på deras undervisning och processen från planering till bedömning. Material som läraren väljer att använda i undervisningen har också betydelse för elevernas inlärning (García,2012).
4.2 Multilingual students’ use of translanguaging in science classroom
I den vetenskapliga artiklen “Multilingual students’ use of translanguaging in science classroom” publicerad är 2018 I tidningen Internal Journal of Science Education har Karlsson, Larsson och Jakobsson redovisat en studie som baseras på etnogeografiska metoder. Observationerna genomfördes under tre år i en multikulturell klass där eleverna talar olika språk. Läraren uppmuntrade eleverna och gav de möjligheter att använda sitt modersmål som de kunde kombinera med det svenska språket. Syfte med observationerna var att undersöka om elevernas användning av modersmål kunde gynna deras språkinlärning. Vid observationen använde forskarna sig utav fyra videokameror, fyra ljudinspelare, fältanteckningar, elevtexter och resterande material som samlades in och dokumenterades. De insamlade materialen användes vidare till analysen som författarna presenterade i tre olika faser. Syftet med första fasen var att ta reda på när det arabiska språket användes av lärarna och eleverna under lektionstiden. Andra fasens syfte var att undersöka situationer där arabiska och svenska användes av eleverna. Syftet med den tredje fasen var att analysera vidare det som framkom under första och andra fasen. Det som var fokus i den tredje fasen var att se hur orden användes när eleverna uppfattade ordens betydelse. Eleverna fick titta på en film om fotosyntes. Under filmen introducerades både allmänna ord och ämnesbegrepp. I små grupper arbetade eleverna med några ord som de fick av läraren. Några elever kunde relatera ämnesbegreppet klorofyll till något som fanns i träd. Forskarna menar att det intressanta var att eleverna använde sitt modersmål för att beskriva deras förståelse av ett semantiskt ord medan de använde det andraspråket för att beskriva ämnesspecifika ord. Med detta
15
sagt betonar forskarna att användningen av modersmålet leder till en djupare förståelse av ämnets innehåll.
Sammanfattningsvis är studien till för att motivera och uppmuntra elever till att använda alla sina språkresurser som de behärskar. Detta för att eleverna ska kunna förklara betydelsen av olika ord med full effekt. Med hjälp av att kombinera modersmål och svenska vid inlärning av nya begrepp erhåller eleverna djupare förståelse.
4.3 Translanguaging För utveckling av elevers ämneskunskaper, språk och identitet.
Svensson presenterar ett forskningsprojekt om transspråkande som genomfördes i en mångkulturell skola. Skolan präglas av monolingvistisk norm och har en relativt sämre måluppfyllelse i jämförelse med andra skolor. Forskningsprojektet beskriver hur lärare på mellanstadiet introducerat och därefter utvecklat sitt arbete i att undervisa flerspråkiga elever som alltid har haft en enspråkig undervisning i deras skolmiljö. Svensson betonar att eleverna på skolan talar flera olika språk som lärarna inte behärskar.
Forskningsarbetet tog sin fart år 2012 med en kompetensutbildning för lärare. År 2013 valde tre klasslärare i årskurs 4 att börja använda sig av flerspråkiga normer i undervisningen. Lärare och forskare hade fokus på elevernas attityd till språk. Forskningsresultaten visar att det inte bara är tvåspråkiga lärare och elever som kan använda sig av transspråkande strategier, utan även monolingvistiska lärare och elever. Svensson betonar att personalens inställning till elevernas flerspråkighet förändrades från en negativ till en mer positiv inställning efter kompetensutbildningen.
Vidare hävdar Svensson att projektet fick lärarna att tänka på individnivå för att hitta lösningar som gynnade elevernas inlärning. Projektet fick lärarna att skapa språkgrupper där alla elever med samma modersmål samarbetar, diskuterar på första språket och sedan redovisar för hela klassen på andra språket. Forskarna menar att med denna strategi får eleverna djupare ämnesförståelse.
Svensson presenterar även olika faktorer om transspråkande som har betydelse för flerspråkiga elevers språk-, kunskaps- och identitetsutveckling. Den första är att kreativa aktiviteter skapar en dynamisk och utmanande interaktion med hänsyn till deras härkomst, språk och kultur. Den andra var att elevernas självtillit blir starkare vilket leder till en stolthet över sina blandade identiteter. Den tredje
16
handlar om hur läraren ser på sitt förhållningssätt i hens egen roll i undervisningen. Svensson menar att inlärningen bland flerspråkiga elever ökar när läraren vågar släppa kontroll och lämna utrymme för eleverna att ta plats. Det är viktigt att läraren har tålamod samt accepterar att startprocessen ska vara stegvis. Svensson redogör för tre olika typer av förhållningssätt: assimilering, integrering och inkludering. Assimilering innebär att lärare utgår från att skolan har en enspråkignorm. Således kan läraren uttrycka att man endast pratar svenska i klassrummet och att eleverna behöver tillägna sig svenska språket för att kunna tillhöra majoritetseleverna. Detta förhållningssätt har ett budskap som säger att flerspråkighet och mångkultur inte är önskat i klassrummet. Detta sänder i sin tur signaler för flerspråkiga elever som att vederbörandes språk och kultur är utan värde. Integrering innebär att lärare visar acceptans till mångkulturalitet och flerspråkighet vilket i sin tur betyder att alla språk och kulturer har ett värde som kan bevaras. Integrering i likhet med assimilering har liknande krav på anpassning i klassen medan inkludering innebär att man som lärare visar acceptans och intresse för flerspråkighet och mångfald. Det betyder att läraren har ett förhållningssätt som visar på att flerspråkiga elever är en tillgång till lärande och inte ett problem. Med det menas att läraren i sin undervisning använder sig av ett ömsesidigt utbyte mellan läraren och eleven (Svensson 2016, 2017).
4.4 Sammanfattning av tidigare forskningar
Under detta kapitel presenteras olika resultat som är viktiga för att elevernas språkliga resurser används. Det visar att det inte endast är elevernas språk som utvecklas av transspråkande utan även deras tillit till sina egna förmågor samt att deras identitet förstärks. Ett annat resultat av dessa tidigare forskningar belyser att lärarnas förhållningssätt och en tillåtande miljö i klassrummet krävs för att eleverna ska utveckla sin språkinlärning. Dessutom visar tidigare forskning att det är av betydelse att lärarna tillägnar sig kunskaper om flerspråkigheter, deras olika kulturer och att tillgång till modersmålsundervisningen påverkar deras inlärning på ett effektivt sätt.
4.5 Kritik mot transspråkande
I sin avhandling kritiserar Jaana Kolu (2017) hur en del forskare definierar begreppet transspråkande.
Kolu skriver att trans betyder ”gå över” och strider mot Garcias definition om att transspråkande personer använder gemensamma språkrepertoarer som är inflätade i varandra. Kolu menar att
17
definitionen av transspråkande inte stämmer då prefixet trans-, ”gå över”, kan hänföras till kodväxling.
Garcia och Wei (2014) menar dock att det finns en skillnad mellan kodväxling och transspråkande.
Norling betonar att i Sverige har den pedagogiska dimensionen fått en stark grund där lärare och elever följer ett strategiskt arbetssätt på hur de använder sig av dem olika språken i klassrummet. För lärare inom svenska som andraspråk är det självklart att lära ut på andra språk än språket som undervisas i klassrummet. Den uppfattningen är dock inte given för lärare som har resterande ämnen. Detta innebär att deras undervisningar utgår ifrån enspråkighetsnormen och inte flerspråkighetsnormen.
Norling lyfter upp att transspråkande har fått kritik kring hur undervisningen planeras. Några frågor som Norling ställer är följande: Ska man som lärare utgå ifrån att det kommer att gå bra när de tillåter användning av flerspråk präglas i undervisningen? Är det den undervisande läraren eller skolan som har ansvar att hitta på de strategierna, eller bör transspråkandet ha färdiga metoder som är inkluderande? Jesper (2017) betonar att forskare inte kan förvänta sig att lärarna och skolor ska ha en anpassade undervisning om transspråkande inte har en färdig metod. Vidare skriver han att lärarna inte bör ta ansvar för transspråkande. Dessutom ska transspråkande inte ställa krav på lärarna.
18
5.Metod
I detta kapitel redovisas de forskningsmetoder som använts för att kunna få svar på studiens syfte och frågeställningar. Metoderna som användes var kvalitativa undersökningar och semistrukturerade intervjuer. Under detta kapitel presenteras även beskrivning av metodval, urval och begränsning, respondent, insamlingsmetod och forskningsetiska överväganden som är relevanta till denna studie.
5.1 Metodval
Studien utgår från en kvalitativ metod som baseras på en kvalitativ undersökning, detta för att kunna synliggöra studiens syfte som är att undersöka lärarens uppfattningar av transspråkande och dess innebörd samt hur lärarna använder sig av transspråkande i undervisningen. Kvalitativ undersökning är en metod som inriktar sig mer på ord än siffror (Bryman 2008). För att kunna undersöka lärarnas uppfattningar används semi-strukturerade intervjuer. Alvehus skriver att en semi-strukturerad intervju är en flexibel intervju med fåtal öppna frågor och samspel mellan intervjuaren och informanten.
Fördelen med en semi-strukturerad intervju är att informanten har möjligheter att påverka samtalets innehåll medan intervjuaren lyssnar och arbetar aktivt med följdfrågorna (Alvehus 2013). I studien användes en frågeguide för alla informanter medan följdfrågorna varierade beroende på informanternas svar. En semi-strukturerad intervju som är kopplad till studiens syfte användes dessutom för att studie ska ha en god validitet. Antal intervjuade lärare var åtta. Alla åtta lärare arbetar i mångkulturella skolor och har olika kompetenser. Detta höjer i sin tur studiens pålitlighet som leder vidare till att säkra slutsatser samt säkra kunskaper om studiens syfte. För att studien ska anses som pålitlig formulerades intervjufrågorna på ett tydligt språk som inte kunde feltolkas. Detta i sin tur leder till att lärarnas svar ger djupare förståelse för hur lärare uppfattar transspårkande och dess innebörd samt hur de använder sig av transspråkande i undervisningen. Detta ökar i sin tur studiens validitet och reliabilitet.
5.2 Urval
I denna studie var det viktigt att fokusera på urvalet av intervjuade lärare som kan besvara studiens frågeställningar. Enligt Alvehus finns det olika former av urval: ett strategiskt urval och snöbollsmetoden. Intervjuerna kombinerades med ett strategiskt urval och en snöbollsmetod då det
19
är av betydelse för studiens syfte att intervjuad personal känner till transspråkande. Ett strategiskt urval innebär att man kan välja intervjuade personer med vissa specifika erfarenheter (Alvehus 2013).
Snöbollsmetoden innebär att forskare själv kan ta kontakt med de som anses ha god kunskap om ämnet i fråga (Larsen 2018). Åtta lärare deltog i intervjuerna. Majoriteten har erfarenhet av transspråkande medan en minoritet inte hade erfarenhet av transspråkande. Detta i sin tur leder till djupare förståelse för varför alla lärare inte väljer att använda transspråkande i undervisningen.
Kontakt till lärare togs initialt genom studiehandledaren och därefter besökte undertecknad skolorna och träffade lärarna. Under besökets gång till de olika skolorna förklarades för lärarna studiens syfte samtidigt som de erhöll ett brev med skriftlig information om studiens syfte, intervjuer och hur genomförande av dessa skall ske (Se bilaga 2). Enskilda intervjuer genomfördes på olika tider med berörda lärare.
5.3 Begränsningar
Denna studie handlar om lärarens uppfattning och tillämpning av transspråkande. Transspråkande är för många lärare ett nytt begrepp. Många känner till begreppet medan endast ett fåtal personer har erfarenhet kring tillämpningen av transspråkande samt vad det innebär. På grund av att tillämpningen av transspråkande är begränsad bland skolor var det en utmaning att identifiera skolor med personal som jobbar med transspråkande i klassrummet.
5.4 Genomförande
Intervjuerna utfördes i olika mångkulturella skolor som befinner sig i Skåne. Vid första besöket erhöll berörda lärare ett brev med skriftlig information och studiens syfte, intervjuer och hur genomförande av dessa skall ske. Majoritet deltar eller har deltagit i ett forskningsarbete om transspråkande. Samtliga lärare hade ett positivt intresse för deltagande i studien som informanter. Åtta lärare intervjuades totalt.
Sju av lärarna som intervjuades arbetar som undervisande lärare medan en av lärarna inte längre är verksam men har tidigare erfarenhet inom svenska som andraspråkundervisningen och transspråkande och skriver dessutom sin doktorsavhandling inom detta ämne.
20
Lärarna i båda skolorna undervisade i mellanstadiet. Åtta lärare intervjuades för att kunna belysa skillnaden på lärarnas individuella uppfattningar samt hur varje lärare använder sig av transspråkande i undervisningen. Genomförandet av åtta intervjuer bidrar till en bredare och säkrare datainsamling.
En av intervjuerna spelades in och genomfördes digitalt, resten av intervjuerna antecknades då detta önskades av informanterna. Intervjuer kan antingen spelas in eller antecknas (Alvehus 2013).
Inspelning av intervjuer har sina för- och nackdelar. Fördelarna är att du kan få ut allt som sägs medan nackdelen är att inspelningen kan begränsa informanternas svar. Risken med anteckningar är att det som sägs kan förändras på vägen, medan fördelen är att informanter pratar öppet och ger svar utan begränsningar. För att undvika risken att förändra det som antecknas fick informanterna läsa igenom det som skrevs och ge sitt godkännande. Tiden för intervjuer varierade mellan 20 och 30 minuter. All insamlad material i denna studie läses igenom av studiens författare, den relevanta informationen användes i analysen som svar till frågeställningarna.
5.5 Forskningsetiska överväganden
Vetenskaprådet (2002) skriver att forskaren bör ta hänsyn till det grundläggande individskyddskravet som innefattar informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet samt konfidentialitetskravet. Alla fyra krav användes vid genomförande av intervjuerna. Informationskravet innebär att forskare bör informera om det aktuella forskningssyftet. Detta har informerats till skolor i både muntlig och skriftlig form. Samtyckeskravet innebär att deltagarna har rätt att bestämma över sin medverkan. I studiens intervjuer valde deltagarna att ge ett muntligt samtycke. Detta på grund av att det berör själva lärarna och inte eleverna. Därutöver hade lärarna som intervjuades rätt att bestämma under vilka villkor de skulle delta. Deltagarna kunde även avbryta sin medverkan när de vill. Konfidentialitetskravet innebär att alla deltagarna ska vara anonyma. För att följa detta krav har alla informanter ett fingerat namn.
Nyttjandekravet innebär att all insamlad material endast ska användas i forskningssyfte. Insamlad material får inte återanvändas vid annan forskning och ska dessutom förvaras på ett sätt att inga obehöriga får ta del av det och slängs efter studiens avslut.
5.6 Informanter
21
I tabellen nedan presenteras alla informanter som deltog i intervjuerna. Alla informanter som deltog har ett fingerat namn, de undervisar i mellanstadiet årskurs 4 – 6. I tabellen presenterats även vilket ämne de undervisar i, hur lång yrkeserfarenhet de har samt hur länge de arbetat med transspråkande:
Tabell 1
Informanternas fingerats namn
Undervisade ämnet Yrkeserfarenheter Yrkeserfarenheter inom transspråkande
kompetensutbildning
Peter Ämneslärare SO 11 år 5år Forskningsarbetet
Ella Svenska som andra
språk
11år 4år Forskningsarbete
Birgitta Svenska som andra
språk
25år 6år Projektledare samt
skriver avhandling.
Pebbe Svenska som andra
språk
10år 1år fortbildning
Toni Ämneslärare SO 7år 5år Projektarbete och
fortbildning.
Irene Ämneslärare NO 2år Inga erfarenheter Inget
Jones Svenska 8år Inga erfarenheter Inget
Nils Ämneslärare SO 2år 2 månader Inget
22
6.Resultatsredovisning
Detta avsnitt presenterar informanternas svar på intervjufrågorna och därefter presenteras analysen av informanternas svar med relevant koppling till olika forskare.
6.1Lärarnas uppfattningar om transspråkande
Alla informanter berättar att transspråkande handlar om att ta tillvara på elevernas språkliga resurser.
Peter, Ella, Birgitta, Irene och Toni betonar att transspråkande är ett förhållningsätt där lärarens tillåtande klimat är viktigt för att elevernas språkliga resurser ska kunna användas. Vidare berättar de att transspråkande handlar om kulturella och sociala beteendet samt om stöttning som stödjer elevernas inlärning. Ella tillägger att det finns olika sätt om hur man stöttar elever och att transspråkandeär en av de här sätten.Toni tycker att det inte bara är språket som utvecklas utan även ämneskunskaper. Han fokuserar på ämnesspecifika begrepp för att öka elevernas förståelse för dessa begrepp. Vidare tycker han att eleverna måste känna tilltro för deras kultur och identitet och att de ska mötas av respekt precis som alla andra. Detta i sin tur skapar trygghet för elever och får dem att växa som individer menar Toni. Pebbe tillägger att transspråkande innebär att se över gränserna till vad språket kan ge dig. Han tycker att om eleverna inte har språket för att förmedla vilka kunskaper de kan om ett arbetsområde betyder det inte att de inte har erfarenheter om själva arbetsområdet. Det är lärarna som kan ge möjligheter till att eleverna förmedlar deras kunskaper på olika sätt. Dessa olika sätt kan handla om flera inlärningsstrategier som bland annat det visuella, det auditiva och allting som är runt omkring och det måste också tillgodoses. Peter menar att i SO-undervisningen finns det elever som har svårt att förmedla kunskaper på svenska och då får dessa elever göra proven muntligt på deras språk eller tillsammans med studiehandledaren. Han menar att det är hans förhållningssätt eftersom provet inte handlar om att testa hur mycket svenska eleverna kan utan det handlar om vilka kunskaper de kan om ett arbetsområde. På det här sättet kan eleverna visa vad de kan. Det är bara språket som förhindrar de att förmedla kunskaper som de behärskar.
Jones berättar att han inte tror på transspråkande. Han tycker att transspråkande förvirrar eleverna och att det endast gynnar nyanlända. Att blanda in så många språk i undervisningen är också förvirrande. Att eleverna ska jobba i språkgrupper och använda deras modersmål stödjer inte deras inlärning. Jones berättar att han är väldigt noggrann med att inte ha enbart modersmål i
23
undervisningen. Han tycker inte att eleverna lär sig det svenska språket på det sättet. Han poängterar att undervisningen ska vara på svenska och att modersmål inte ska ta över det svenska språket. Vidare säger han att stödet som eleverna kan få är att de kan översätta vad vissa ord betyder på deras språk, men fokus ska vara på det svenska språket. Han tillåter att andra elever som kan bra svenska att översätta till deras klasskamrater på modersmålet, men eleverna ska själv vilja göra det.
Nils betonar att han har lite kunskap om transspråkande och påstår precis som Jones att transspråkande endast gynnar nyanlända elever. Han betonar att han inte använder transspråkande i undervisningen då han inte ser att behovet finns. Han tror mer på att utmana eleverna i det svenska språket. Han berättar att i förberedelseklasser kan elevernas flerspråkighet användas som resurs med stöd av studiehandledare och modersmålslärare som hjälper till med att översätta vad undervisningen handlar om. Han anser dock att i en vanlig klass ska eleverna uppmanas till att använda det svenska språket samt att det är svenska språket som ska talas framför allt för att han själv inte behärskar ett annat språk än svenska. Till skillnad från Nils berättar Peter att det finns en nyanländ elev i hans klass och resterande har olika bakgrund och talar olika språk. Han menar att engagemanget i undervisningen är att prata språk, prata om språk och att lyfta upp vad eleverna har med sig i bagaget. Transspråkande är inte en metod utan ett förhållningssätt betonar Peter. Av denna anledning planerar han inte om en lektion ska ha ett transspråkande förhållningssätt eller inte, utan det handlar om hans förhållningssätt i mötet med eleverna.
Birgitta som skriver sin doktorsandavhandling säger att hon undviker att kalla det transspråkande och istället pratar hon om flerspråkighet som resurs eftersom det bygger på lärarens förhållningssätt. Ett öppet förhållningssätt där lärarna ska luckra upp gränserna mellan språken och ska ta tillvara på de resurser som finns hos eleverna för att de ska kunna utvecklas. Det bygger på att man som lärare bör ha rätt förhållningssätt till lärande, till elever och till språket.
6.2Lärarnas användande av transspråkande i undervisning
Peter, Ella, Pebbe, Birgitta och Toni berättar att de använder sig av olika strategier för att tillämpa transspråkande. Strategierna innefattar att börja undervisningen med att titta på film som handlar om arbetsområdet. Att skapa språkgrupper för eleverna och att det ska finns olika nivåer på färdigheter inom dessa grupper är en annan strategi. Till exempel kan vissa elever ha ett gott talspråk och stort
24
ordförråd medan vissa har bra läs- och skrivspråk samt skolbakgrund, medan andra kanske har en god nivå i det svenska språket. Detta leder till att de stödjer varandra i språket. Pebbe betonar att han använder sig av olika verktyg som bild, ritprata och Google översättning för att utveckla elevens språkinlärning. Samplanering med modersmålslärare är en tredje strategi som i sin tur leder till att eleverna får en djupare förståelse av ämnets innehåll. Det vill säga att modersmålslärare undervisar inom samma arbetsområde. Där eleverna kan skapa tankekartor av begreppets betydelser i deras modersmål och sedan skriva det på svenska med hjälp av varandra i språkgrupper eller med hjälp av studiehandledaren.
Ella berättar: ”för mig så är det viktigt att diskutera med mina elever i deras språk, det nöjer inte mig att ge de eleverna synonymer för ordet för att det verkar som eleverna inte förstå synonymer och då måste jag som lärare stanna upp och gå ett steg längre för att alla ska förstå förklaringen” (Ella 4-10-2021).
Det finns även strategier där man lyfter fram elevernas erfarenheter och bakgrund. Detta ger eleverna en känsla av att de får möjligheten att presentera något som de kan ta hjälp av sina vårdnadshavare.
Toni berättar att i religionsundervisning finns ett kunskapskrav om att veta hur världen skapades genom olika berättelser. Han brukar börja lektionen med att presentera en film om olika berättelser och därefter får eleverna läxa i att intervjua sina vårdnadshavare om hur världen skapades.
Berättelserna kan handla om vilken religion vårdnadshavarna har. När eleverna har gjort läxan kan de presentera den i klassrummet. Toni berättar att eleverna får möjligheten att presentera på sitt modersmål och därefter arbeta med att översätta samt skriva berättelserna på svenska i språkgrupperna. Det här arbetssättet gör att eleverna och vårdnadshavarna känner sig delaktiga och detta är vad transspråkande innebär. Detta leder till en förstärkning av elevernas identitet. Toni berättar vidare att vi här har en viktig roll som undervisande lärare i att stödja eleverna genom att uppmana dem att översätta och skriva berättelserna på svenska med hjälp av digital teknik eller med hjälp av kamrater och även studiehandledaren. Allt detta kopplas till förhållningssätt som präglas av ett öppet klimat i undervisningen. Lärare kan dock möta svårigheter i att få eleverna att översätta olika texter själva och att det kan bli fel med Google översättningen. Vidare berättar Ella att hon mest använder sig av två strategier i högläsningslektioner: att tillåta eleverna att diskutera ordets betydelse på modersmålet samt att eleverna och lärare använder sig av bild, Google översättning och språkgrupper.
Det vill säga de multimodala verktygen som använts för att visa vad de olika ord en betyder och hur de uttalas på elevernas modersmål. Därtill berättar Peter att han är noggrann med att hälsa på varje elev genom att säga hej på elevens språk vid lektionens start. Peters syfte är att synliggöra att alla språk
25
har ett lika värde. Han ger exempel på att han har visat en film som handlar om vad hej betyder på olika språk. Läraren vill få eleverna att fundera på vad det innebär att alla har lika värde när det handlar om språket. Peter berättar att olika åsikter kom fram, vissa var för och vissa emot att alla språk har lika värde. Alla ser inte att deras språk betyder något eftersom det inte används i det svenska samhället på samma sätt som svenska och engelska som har hög status. Andra elever påpekade att alla språk har lika värde och att vi har rätt till vårt språk som individer. Peter var noggrann med att låta diskussionerna vara levande i klassen med hjälp av följdfrågor. Dessutom lät han eleverna själva övertyga varandra om att deras eget språk har värde eftersom man som person har värde och det är en av människans rättigheter. Diskussionen avslutades med att alla var överens om att det är viktigt att deras språk ska höras i klassen och att man ska ha tillit till sin kultur, språk och identitet. Peter menar att han hade ett förhållningssätt till att elevernas språk lyfts fram med respekt till att alla språk har värde.
Irene berättar att under hennes genomgångar hör hon att några elever i klassen förklarar och samtalar med varandra kring innehållet på deras modersmål. Irene berättar även att eleverna systematiskt skapar ordlistor som innehåller begreppen på svenska, en enkel förklaring och en översättning på modersmål eller elevens starkaste språk. På så sätt används transspråkande i hennes undervisning och att det är hennes förhållningssätt poängterar hon. Däremot, när det gäller elever som inte har ett starkt modersmål, kan hon tycka att det blir jobbigt och påfrestande att uppmana dem att använda sitt modersmål i klassrummet och då används inte elevernas modersmål på ett sätt som gynnar elevernas språkutveckling. Hon menar att det inte bara är talspråket som eleverna bör kunna utan även läs- och skrivspråk för att kunna använda sitt språk som grund att bygga vidare på.
Vid en följdfråga om vad det krävs för att lärarna att kunna tillämpa transspråkande berättade informanterna följande: alla informanter svarade att det behövs mandat från skolledningen och att det är ledningen som har ansvaret att ordna fram modersmålslärare och studiehandledare i den planerade verksamheten. De berättar även att engagera vårdnadshavarna till att vilja hjälpa och delta i skolans verksamhet. Birgitta påstår att det som krävs är ett förhållningssätt där man ser elevernas resurser och att har ett större perspektiv på elevernas resurser och inte på bristerna. Det krävs även ett bra samarbete mellan lärare, modersmålslärare och studiehandledare och att samarbetet ska användas på ett effektivt och genomtänkt sätt för att kunna stödja eleverna.
26
6.3Fördelar och nackdelar vid tillämpning av transspråkande
I detta avsnitt presenteras för- och nackdelar vid tillämpning av transspråkande utifrån vad informanterna berättat.
6.3.1 Fördelar
Majoriteten av informanterna ser att fördelarna är flera. De tycker att de största fördelarna med transspråkande är att eleverna får en känsla av att deras erfarenheter tas på allvar och lyfts fram samt att eleverna känner sig inkluderade snarare än exkluderade i undervisningen. Detta leder till att eleverna utvecklar både sitt första och andra språk och att deras identitet förstärks. Att jobba ämnesövergripande är även en fördel med transspråkande som några informanter även nämnt under intervjuerna. Toni berättar att utifrån de forskningsstudierna de har läst under projektet var det aspekten som är kopplad till transspråkande och som handlar om att arbeta ämnesövergripande och att ha multimodala inslag i undervisningen som var viktig
6.3.2 Nackdelar
Majoriteten anser att den största nackdelen är att möta motstånd av kollegor som inte vill ha ett transspråkande förhållningssätt samt inte anser att transspråkande har en positiv effekt för elever.
Peter och Birgitta menar att de flesta lärare inte vill eller vågar släppa kontroll i klassrummet. De känner att det är skrämmande att höra ett främmande språk i klassrummet som de själv inte behärskar och tillåter därför inte eleverna att använda sig utav sina språkresurser. Ella tror att lärare som har motstånd mot ett transspråkande förhållningssätt är de lärare som inte anammat modersmålets betydelse för individen medan lärarna som läser eller läst aktuella forskningsstudier om transspråkande är fullt medvetna om den positiva effekten. Toni och Jones tycker att nackdelen kan även vara tiden som behövs för att tänka om, förbereda och samplanera med andra lärare eller studiehandledare och modersmålslärare. Irene och Jones tycker att nackdelen är när elever inte har en gedigen skolbakgrund sedan tidigare eller inte gott i skolan alls. Det blir svårt att få dem att använda sitt språk i undervisningen på ett meningsfullt sätt.
Alla informanter nämner att det finns svårigheter som lärare bemöter. Svårigheterna innefattar enstaka elever som är ensamma i sitt språk och som inte tillhör någon språkgrupp. Eleven kan möta svårigheter i att förmedla kunskaper på modersmålet och detta ses som en nackdel. Det har setts som ett stort
27
hinder när det gäller transspråkande eftersom den enstaka eleven kan känna sig exkluderad. Peter specificerar sig angående nackdelen och talar från egna erfarenheter. Han säger att man måste se förbi nackdelen och istället fokusera på att lösa problemet. Peter anser att användandet av multimodala verktyg såsom bilder och filmer är gynnsamt. Vidare säger Peter att det finns duktiga modersmålslärare och studiehandledare som kan användas så att den enstaka eleven känner sig inkluderad. Han tar upp ett ytterligare exempel om en elev som andra lärare inte kunnat tillämpa transspråkande med. Peter anser att lärarens oförmåga att inte kunna tillämpa transspråkande med denna elev kan kopplas till deras uppfattning av transspråkande. Han fortsätter med att säga att när han träffar dessa enstaka elever fokuserar han på att stärka deras identitet, självtillit och att de är lika viktiga som majoritetsgrupperna.
28
7.Resultatanalys
Detta kapitel analyserar studiens resultat med relevant koppling till teorier om att elevernas användning av språkliga resurser i undervisning har positiv påverkan på deras språkutveckling och deras identitet.
Det visar även att lärarens attityd för flerspråkiga elever är viktig för att elevernas ska känna tilltro till deras egna förmågor. Dessutom visar teorier att elevernas samspel med andra individer och med modersmålslärare har stor betydelse för deras inlärning.
7.1 Lärarnas uppfattningar om transspråkande.
Resultatet visar att alla lärare kände till begreppet transspråkande och att det handlar om att ta tillvara på elevernas språkliga resurser. Dock visar resultaten att lärarna har olika uppfattningar om transspråkande där majoriteten betonar att transspråkande innebär att det är lärarens förhållningsätt snarare än metoden som är viktig. Förhållningsättet till eleverna är viktigt för att eleverna utvecklar sitt första och andraspråk menar lärarna. Dessutom anser de berörda lärarna att transspråkande gynnar alla elever under hela skoldagen. Detta går ihop med vad Garcia & Wei (2014) betonar om att det är lärarens förhållningssätt snarare än metod om vad transspråkande innebär. Förhållningssättet bör präglas av ett öppet klimat i klassrummet där elevernas språkliga resurser används för att utveckla inlärningen av första och andra språk. Dock anser minoriteten av lärarna att transspråkande endast gynnar nyanlända elever där modersmålslärare och studiehandledare stödjer de i deras språk. Lärarnas uppfattning här stämmer inte med vad Thomas & Collier, Rosen & Wedin, & Reath Warren (1997, 2017, 2016) som istället hävdar att det inte endast är nyanlända som gynnas utav modersmålsundervisning och studiehandledning i klassrummet utan att det är alla elever. Nils och Jones berättar vidare att transspråkande förvirrar eleverna pågrund av att många språk blandas in i undervisningen. De anser även att elevernas modersmål inte stödjer deras inlärning under undervisningen. De tror inte på transspråkande och utgår enligt enspråkighetsnormen i sitt klassrum.
Båda vill att sina elever håller fokuset på det svenska språket. Deras uppfattning går emot Cummins (2000 – 2017) teori Common underlying proficiency. Enligt denna teori menar Cummins att det inte går att urskilja elevernas första och andra språk och att elever som talar ett annat språk än skolans offentliga språk bör få möjligheter att använda sig av dessa språkliga resurser. Baker (2011) menar vidare att man kan använda sig av det språk man behärskar mest för att kunna kommunicera eller lära
29
sig ett nytt språk. Dock nämner Hyltenstam, Axelssons & Lindberg (2012) att flerspråkiga elever kan ha svårigheter med att veta vilket språk eller kultur dem har tillhörighet till. Detta i sin ordning skapar förvirring hos eleverna. Forskarna påstår att läraren bör känna till elevernas språk och kultur och leda de vidare till att välja rätt språk och kultur och undvika missförstånd och feltolkning. Jonas och Nils är noggranna med att det endast är svenska som används i undervisningen. Detta riskerar eleverna att förlora sitt första språk under tiden de lär sig ett nytt språk enligt Garcia (2009, 2014). Detta benämner Garcia för subtraktiv tvåspråkighet. Dock berättar Jones att han ger eleverna undantaget att översätta ord till sitt första språk för att underlätta förståelsen. Här använder Jones termen kodväxling. Enligt Garcia (2014) handlar kodväxling om att växla, översätta eller pendla mellan två språk medan transspråkande istället handlar om att elevernas språkresurser används på ett dynamiskt sätt.
7.2 Hur lärarna använder sig av transspråkande i undervisningen
Irene berättar att hon tillåter elever med starkt modersmål att använda sig av sina språkliga resurser men hon anser att det är en utmaning när det gäller elever som inte behärskar sitt modersmål i hög grad. Hon tycker att det är viktigt att eleverna inte endast kan tala utan även läsa och skriva i sitt förstaspråk för att de ska kunna använda deras flerspråkiga resurser. Detta stämmer inte med vad Wedin (2017) skriver om språkligt anpassad ämnesundervisning som betyder att undervisningen ska ske på det språket som eleverna behärskar mest i kombination med svenska språket. Till skillnad från Irene berättar Peter, Ella, Toni, Birgitta och Pebbe att de använder sig utav de multimodala verktygen såsom bildspråk, filmer och multikulturella böcker. Eleverna får samarbeta i sina språkgrupper och diskutera innehållet på deras modersmål och sedan redovisar det på svenska. Deras olika strategier som de använder stämmer väl med Garcias två teoretiska principer som hon nämner social rättvisa och social praktik. Garcia menar att den sociala rättvisan innebär att alla språk är likvärdiga och är en källa för lärande. Bedömningen, de kognitiva förväntningarna och elevernas metakognitiva förmågor ska även vara likvärdiga. Den sociala praktiken är att planera med fokus på språket och att elevernas erfarenheter kopplas till lektionens innehåll. Att eleverna samarbetar i små grupper stämmer överens även med Vygotskij teori om den sociokulturella teorin som betonar att eleverna kan diskutera med varandra på modersmål och redovisa på det andra språket (svenska).
En annan strategi som används av lärare är samplanering med modersmålslärare och studiehandledare.
De menar att det är av betydelse att lärarna samplanerar med modersmålslärare så att de undervisar och bedömer tillsammans i samma arbetsområde. Detta går i hand med vad vissa forskare nämnt
30
gällande modersmålsundervisningen och studiehandledning och dess viktiga roll i elevernas identitet- och språkutveckling. Vidare nämner de att modersmål och studiehandledning ger eleven möjlighet att använda sina språkliga resurser som enligt Wedin är en koppling till transspråkande.
Alla berörda lärare betonade att tillämpning av transspråkande kräver mandat från skolledningen och ett organiserat samarbete med modersmålslärare och studiehandledare. De betonar även att engagera vårdnadshavare till att vara delaktiga i skolans verksamhet. Birgitta påstår vidare att ett stabilt samarbete mellan lärare och modersmålslärare och studiehandledare krävs. Detta stämmer till viss del med vad Rosen & Wedin hävdar att ansvaret ligger hos ledningen som dock även skriver att det också är lärarnas ansvar att använda elevernas språkliga resurser i undervisningen (Rosen & Wedin 2017).
7.3 Transspråkandets för- och nackdelar
Peter, Ella, Birgitta, Pebbe och Toni anser att det finns många fördelar. De anser att de stora fördelarna när det gäller transspråkande är att elevernas identitet förstärks, de känner sig hörda i klassrummet, och att eleven känner sig inkluderad. De berörda lärarna anser även att eleverna utvecklar både sitt första och andraspråk. De anser även att enspråkighetsnormen i klassrummet byts ut mot flerspråkighetsnormen när man har ett transspråkande förhållningssätt. Ännu en fördel de berörda lärarna nämner är att transspråkande leder till att eleverna uppnår sina mål, får högre skolresultat och att eleverna blir språkligt medvetna. Garcia och Cummins & Early betonar att ju mer flerspråkiga elever uttrycker sina personliga attityder, upplevelser, livserfarenheter och språkliga aktiviteter desto mer stärks deras identitet.
Nackdelen som Peter, Ella, Birgitta, Pebbe och Toni ser är att många kollegor inte har en uppfattning av att transspråkande gynnar alla elever och utvecklar deras språkinlärning. Detta hör ihop med vad William (1996) skriver om. Han menar att när elever använder sig av inflöde på det ena språket så ska utflöde komma ut på det andra språket. Detta leder till positiva framgångar samt att elever får djupare kunskapsförståelse. Slutligen tar alla lärare upp att en stor nackdel kan vara enstaka elever som inte tillhör en majoritetsspråkgrupp. Dessa elever kan känna sig utstötta och exkluderade. Cummins &
Early betonar att det alltid finns möjlighet för lärare att anpassa sin undervisning för att inkludera marginaliserade elever (Cummins & Early 2011).
31
Peter ser förbi nackdelen och fokuserar istället på att lösa problemet. Han berättar att han använder sig av multimodala verktyg såsom bilder och filmer. Dessutom menar Peter att det finns modersmålslärare och studiehandledare som kan stödja inkludera eleven. Detta Peter nämner stämmer väl överens med vad Cummins, Garcia, Saljö (2017, 2014, 2020) skriver om vad gäller de multimodala verktygen som bilder, kroppsspråk och film som ökar elevernas förståelse till skolans uppgifter. Säljö betonar att tal, skrift, bild och kroppsspråk är en del av människans kommunikationsförmåga.
