relffytera till SFAM Medlemmar

(1)

(2)

Medlemmar

relffytera till SFAM

ALl,la speäallster eller blivande speciallster har sin speciatisfförering.

A11mänlöka,rnas specialisfförering är SI] AM.

Svensk F örering för Al,l,män M edicin.

De senaste åren har SFAM expanderat lffaftigt och har nu mer än 1.000 medlemmar. Föreningen har varit och är verksam inom Vidare- och Efterutbild- ning, Utvecldingsarbete, Forslming, Avgränsning mot andra specialiteter, Internationella kontakter. Föreningen utger SFAM-NYTT - en tidslffift som med ett brett perspektiv tar upp såväl ldiniska som organisatoriska frågor, aktuella inom allmänmedicin, allmänläkarvård och primärvård. SFAM arangerar årligen ett flertal efterutbildningskurser och möten.

Fortfarande är emellertid många allmänläkare eller blivande allmän- läkare inte medlemmar i SFAM. Det är vär övertygelse att även de skulle ha nytta och glädje av att vara medlemmar i föreningen. Vi vill i detta samman- hang presentera vad som skrevs i Distr.läk.föreningens informationsblad efter höstmötet 1980 i Malmö:

"Programmet var av hög lwalitet och uppskattades av deltagarna. Svensk Förening för Allmän Medicin, som är allmänläkarnas vetenskapliga förening, har emel`lertid ett alltför lågt deltagarantal av distriktsläkare. D et känns därför angeläget för underteclmad att rekommendera lokalavdelningarna att skaffa information om resp. göra reldam för medlemskap i SFAM." - 8. Grcz77, sfy- relseledamot DLF.

För att således nå alla de allmänläkare eller blivande allmänläkare, som ännu inte är medlemmar i SFAM, vill vi uppmana alla föreningens nuvarande mcdlemmar att vidtala sina kolleger. Information om föreningen kan ges på arbetsplatsen eller i samband med möten, t.ex. lokala "faclmiöten" för distriktsläkare eller praktiker. Anmälan om medlemskap kan insändas på t nedanstående talong. Om fler vill anmäla sig samtidigt kan listor med namn insändas till samma adress.

Vi vill slutligen speciellt påtala vikten av att vi intresserar och engagerar blivande allmänläkare för SFAM.

1111111111111111111111111111111111111

fi

Anmälan om medlemskap i SFAM.

Namn:

Adress:

Postnr:

Postadress:

SFAM

Box 5610

11486 Stockholm

90 SFAM.NYTT . ÅF{GÅNG 3 . 1982

(3)

3/1982

/,f ?7 `:

t,` `t

• ' i,'1

:rebdeatree#ålgäigå:ochutvecklings;

aBlo'Je#aLg|P:#1ätuv-"u. i: g2

FÖRENINGSNYTT:

Brev till Landstingsförbundet angående Scandinavian Journal of Primary

Health care

KURSER OCH KONFERENSER:

Information angående WONCA-möte i Singapore.

_2£;-r'-£afjå_-:¥£

Landstingsförbundetsköh-gress 1982 i sammanfattning

93

----,=--

94-',

-,-

primärvården behöver informati°n ```= 95 Margarsta Bow al,1;j,us

Erå:p;;kaTt;:osrh#eerrton:,JS€i.i-:riF.gmed`-`"6

Hemsjukvård i Frövi ``

Eurtt#aB####%Fs°ar#b#_gEarss`;i-`97

Varför vårdutnyttj andestudier?

E3"vef¢dår##zftaJz.S#;åä-i#,pee#„de`.``

bro, Margus Mägi

Person - kontakt - problem: Vård-

#åsrF„Fft#;,.ABC? . `| 02

OMSLAGSBILDEN: FOTO 80 HAGLUND

SFAM-NYTT . ÅRGÅNG 3 . 1982

Studier av hög sjukvårdskonsumtion vid vårdcentral.

¥å:g£eå,.9äcr?stsi:l„ämpnrig .\-. |04

Distriktsläkarens arbetsuppgifter - ett bidrag till en modell för rationell

vL%rdspEenreg:¥ä Hag|und `. , Lo6

Utarbetande av symptohm2 råd - åtgärd - en medicinsk vä8lednipg för patientmottagare

Beriil M arkl,und

`\`` 1 1 0

R/P-blanketten - ett epidemiologiskt hjälpmedel

Hans Thörn ` 111

#gzrftsg;t;Fzft-e„K;i;se:Fodeuen \-`, | |2

Inför 8 0-talets allmänpsykiatri Mats Bäirig .

En vetenskaplig artikels imehåh ```\ > i Bo Haglumd

Tidningen som kom bort! Emkä±=anr-- gåemde=Scandin'ariäii=T=T-öiffiiffi-`na,l=Qf /Pr-im`aryH.realtt.h=G-aFe>

91

(4)

;¥,-å ,i --{r3?r

Forslmings-ochutvecklings- arbete i primärvård

Forslmingochutvecldingsarbeteiprimärvårdärhuvudtemaförlandstings- förbundets28:ekongress,junil982.Utgåendefråndennyahälso-och+sjuk- vårdslagen som berälmas träda i kraft den 1 januari 1983 anges att primär- vårdenärbasenförhälso-ochsjulwården.Denmåstefåökatstödpågrund avsinstrategiskabetydelseförattfåigångettförebyggandeochhälsoinrik- tat arbete och för att kunna erbjuda vård på lika villkor. Primärvården har

åc::såofår=fittten;:g=r:tötjiilåtg;nngsr:åedraigåå:å:sn|:å:å:svgodåcaiao#vs.o,rgifor-

Primärvårdenmåstebyggasutochutvecldasutanatthälso-och`sjulwår- den totalt sett kan pårälma något egentligt tillskott av resurser. Primärvår- den måste söka sig nya vägar för att arbetet skall bli bättre och effektivare.

Det innebär att den måste få den stimulans som forslmings- och utveck- lingsarbete (FOU-arbete) ofta ger.

I dag går 6,5 miljoner lffonor av statliga medel till primärvårdsforslming, huvudsaldigen till Dalby, Tierp och Vilhelmina. Samtidigt går ungefär 450 miljoner kronor till forslming inom andra områden av hälso- och sjulwår- den. Man kan mot den bakgrunden förstå sjulwårdshuvudmännens otålig-

heå:::dadt:adgee:eidå:ns,'|:|vnas|::;ssaprråtfi,|r:örreå::åeärr3åå3ouriaåbuevtåämännen

vill skall genomsyra FOU-arbetet är: ..` ``t -en praktisk inriktning ,'

-särsldld uppm ärksamhet på sammansatta vårdbehov j

- huvudansvar för FOU -insatser för fördelning och tillgä.nglighet av hälso- och sjulwårdens tjänster

-hälsoarbetet i människors närmiljö '

Detta skall omsättas genom att varje landstingsområde bör ha en eller flera z/fz/ecftzz.7tgsz;Årdce7tfrczzer. Dessa skall arbeta i samverkand med lands- tingens centrala scz7737!d.ZZs77tedz.cz.J7sftcz /L/Jtftfz.o 7ter (hälsovårdsenheter) och med den statliga högskolans "s£orz.72sfz.£z/fz.o7?er".

Påpersonalsidanskallinrättassfz.pe77dz.er,projeftf77eedez,tidsb-6^gränsade f/.d.77sfzeczz.g%efer med bibehållna löneförmåner samt sä.rsftz.Zd¢ FOU- tjänster.

SPRl får ett vidgat ansvar för spridning av kunskap om vad prihärvår- dens FOU-arbete gett för resultat.

Kravet på en särslrild primärvärdsfond som SEAM tidigare flamfört beaktas i programskriften.

Det är i, ljuset av den vikt kunskapsutbyte tillmätes i rapporten som SFAM:s`,b`rev till landstingsförbundets kongress skall ses om att varje vård- centralochsjukhusbibliotekbordeprenumererapådennyaprivärvårdstid- skriften Scandinavian Journal of Primary Health Care. Självldart borde varje vårdcentral, högskola och sjukhusbibliotek även prenumerera på SFAM-nytt,

80 HAdLUND

Periodisk tidskTift för allmårmedicin.

Ansvarig utSvare:

Ingvar Krakau Huvudredaktör:

Bo Haglund, Karolinska institutet, Social- medicinska institutionen, vårdcentralen Kronan,172 83 Sundbyberg,

tel: 08/989100.

Redaktör:

Magnus Eriksson, Repslagaregatan 3A, 95135 Luleå, tel: 0920/15856

Adress:

SFAM-nytt, Karolinska institutet, socialmedicinska institutionen, vård- centralen Kronan,172 83 Sundbyberg, tel: 08/989100.

ISSN 03494772 92

Annonser:

M| Annonsförmedling

Ahlströmergatan 18, nb 11247 Stocldiolm, tel. 08/512113, 5167 60

Prenumerationsavöft:

100 kr per år, för studerande 50 kr per.år (prenumerationsavgiften ingår i medlems- avgiften till Svensk Förening för Allmän Medicin).

Tidningen utkommer med 4-6 nummer per år. Prenumerationsavgiften inbetalas till postgiro 375440-5 till

SFeAnTineyrt:iiånn.geattavgiftenavser Tryck: Strokirks Tryckeri AB, Skövde,

1982.

Brev till Lands- tingsförbundet angående

Scandinavian

|ournal of

`Primary H ealth Care

lnom ramen för landstingsförbundets aktionsprogram för forslmingsefter- satta områden har till Landstingsför- bundets 28:e ordinarie kongres.s 1982 en programskrift tagits fram om forskning och utvecldingsarbete i primär- vården.

I programslffiften framhålles "pri- märvården är basen i sjulwårdsorgani- -sätib:h`e.h`. ~Den måste byggas ut och utvecldas utan att hälso-och sjulwården totalt sett kan pärälma något egentligt tillskott av resurser. Primärvården måstesökasignyavägarförattarbetet skall bli bättre och effelstivare. Det in- nebär att den måste få den §timulans som forslming och utvecldingsarbete (FOU-arbete) ofta ger. I avsnittet -hur skall primärvårdens FOU-arbete stö- djas och 'titvecldas? - 1ämnas förslag till olika åtgärder. Det framhålls att de olika intressenterna regering, riksdag, statliga myndigheter, forslmingsråd, högskolor och universitet, sjulwårds- huvudmännen och deras organisatio- ner samt forskarna måste ta ett gemensamt ansvar för primärvärdens FOU- arbete".

FOU-arbete i primärvård utgör grundenförenförändringochförbätt- ring av den dagliga praltiken i primär- vården. En vilrig del av FOU-arbetet

•äi utbyte av f orskringseTf arenhster.

Nordiska allmänmedicinare har för att öka detta utbyte diskuterat en gemen- sam nordisk tidslrift, "Scandinavian ]ournal of Primary Helath Care".

Den allmänna målsättningen med den här tidslriften är att skapa ett fo- rumförutbyteavforslmingserfarenhe- ter mellan de nordiska ländema, men den skall också vara en spegel av pri- märvårdsutveclding och primärvårds- forslming i Norden internationellt.

Den kan på §amma sätt utgöra ett forum för internationell primärvårds- forslming gentemot de nordiska län- derna.

En mer specifik målsättning är att tidslffiften skall publicera rent vetenskapliga artildar som framkommit genom forslming utförda av allmänprak- tiserande läkare eller inom primär- vård.

Planläggningsarbetet med tidslffiften har nu pågätt i mer än ett år och varjenordisktlandharutsettenredak-

SFAM-NYIT . ÅRGÅNG 3 . 1982

(5)

tör, i varje nordiskt land har en redak- tionskommitt6 utsetts och dessutom ett nät av vetenskapliga referenter.

Material finns redan färdigt och granskat av referenter för 2 till 3 nummer av tidskriften.

Enligtplanemaskulenr1avskriften utkommit i januari 1982. Tyvärr har oförutsedda händelser inträffat som ryckt undan den ekonomiska grunden för tidigare budgetramar för tidslriften. Nordiska Forslmingsrådet har för den första treårsperioden av tidskif- tenbeviljat36.000Dlff/årtillredaltio- nellt arbete. Det här räcker dock inte för att klara tidslniften ekonomiskt utan vi behöver redan under inled-

*åg.Sf,asE¥„ ytt`grLågare ekonomåskt Grunden för en tidskrift är ett konti- nuerligt stöd flån prenumeranter och helst då också institutioner.

saåompnget#e£6E-aanråsetågisfpö,iriluäp£,ef:

denserviflånSvenskFörening£örAll- mänmedicin (SFAM) som önslwärt:

ati landstingstörbundst vid sin kongress sommc[ren 1982 som stn rekom- menda±i,on uppmamar stna medlemmar ati varje vårdcenftal och sjuk- husbi,btiotek i,nom respektive lands-

tingsoi"åde prenumererar på den

nya forskringstidskrtften i primär- vård "Scandi,naviam Jowrnal of Pri- mary Health Ca;re".

Styrelsen för Svensk F örering för Al,l,månmedlci,n

Utgivning av SEAM-nytt

SFAM-nytt nummer 4 berälmas utkomma 20 §eptember, nummer 5 18 okober och nummer 6 24 november.

Artildar och annat material till nummer 4 måste vara redalstionen tillhan- da senast 1 augusti. Manusstopp för nummer 5 och nummer 6 är 1 septem- ber respeldive 1 oldober.

SFAM.NYTT . ÅFiGÅNG 3 . 1982

!±.,-E.Si!

Singapore

24-24 maj 1983

D en tionde världskongressen i Allmän medicin -WONCA-kongressen - hålls i Singapore den 20-24 maj 1983.

Svensk Förening för Allmän Medicin är representerad i världsorganisatio- nen genom en plats i dess styrande organ Council och två platser i dess beslutande organ Assembly. Program- met för kongressen kommer att bli intressant och stimulerande och det pre- liminära programmet har följande ut- seende:

HIGHLIGHTS 0F SCIENTHC PROGRAnm

1 Keynote address

Dr Donald Rice, Executive Director of theCollegeofFamilyPhysiciansofCa- nada, will deliver the keynote address, titled 'The Challenge of Family Medi- cine Around the World in the 80s". Dr Rice's field of interest is in training lea- ding to certification in Family Medici- ne and he is an author of numeros pub- lications on this subject. He has a long involvment in WONCA being the first Chairman of the WONCA Council, a President-Elect from 1972-74, Presi- dent ffom 1974-76 and a member of the WONCA Executive Committee from 1972-80. He was accorded a Fel- 1owship by WONCA in October,1980.

Plenary sessions

Therewillbe4plenaysessions.Thelist of invited plenary speakers who have accepted is given below:

Day 1 -21 st May, 1983:

"CHALLENGE OF FAMIIJY MEDICINE AROUND THE

WORLD„ ` Dr Lee Suan Yew

Private Practitioner/Fellow Member College of General Practitioners Singapore

Prof David Metcalfe

Chaiman, Dept of general Practice University of manchester

United Kingdom Dr ]ulio Ceitlin Director general

lnternational Center for family Medicine

Argentina

Day 2 -22nd May, 1983:

"EDUCATION"

Dr Reg Persldns

Private Practitioner/Fellow Member College of Family Physicians

of Canada Canada

Dr Wesley Fabb

Hon. Secretary/Heasurer WONCA

Australia

Dr F Marian Bishop

Chairman, Dept of Community Medicine

University of Alabama

U.S.A.

Day 5 - 23rd May; 1983:

"RESEARCH"

Dr Maurice Wood

Chairman, Dept of Family Practice Virgiria Commonwealth `Univetrsity

U.S.A. ``-

Dr Henk Lamberts

Private Practitioner/Fellow Member Netherlands College of General Practitioners

Netherlands

Dr Poul A Pedersen Research Leader

Central Research Unit of General Practice

Demark

Day4-24thmay,1983: `.

"FUTURE OF EAMII;Y MEDICINE"

Dr M K Rajakumar

Private Practitioner/Fellow Member College of General Practitioners of Malaysia

Malaysia

Dr Max Polliack Member

WONCA Executive ` Israel . ` Prof Robert Rakel

Head, Dept of Family Prac.tice University of lowa ` U.S.A.

Dr TDS Seddon

Private practitioner/Member ` New Zealand College of döheral.

Practitioners New Zeeland

3 WONCA Committee forums The standing Committees vill present eductional forums ffom 1430-1700 hours on Satuday to Tuesday. The forums will address `the areas of interest of each of the Standing Committees.

4 WONCA free-standing papers Presentation of papers will be held from 1430-1700 hours on each day from Saturday to Tuesday. You are cor- dially invited to submit papers. These must be based o.n original work or ob- servations. Each presentation will be limited to 10 minutes, followed by a 5 minutes discussion.

PåavdelningenFreepapers-Friafö- redrag har det från svensk sida hit- tillsanmältselvaföredrag.Detsvenska deltagandet till kongressen kommer alltså att bli livligt.

SvenskFöreningförAllmänmedicin arrangerar tillsammans med S| Rese- byrå/Specialresor och World Tourist i 93

(6)

{{ou#::ense

Köpenhamn specialresa till kongressen. Alternativen för resan ser ut som följer:

Al±ernativ 1:

Grundarrangemang - kongressresa Singapore.

Utresa 18 maj. hemkomst 28 maj.

Pris 6.790 kr.

Atiernativ 2..

Grundarrangeman+fortbild.ningsresa till Kina med sjuldiusbesök bla i Pe- ldng.

Utresa 18 maj. Hemkomst 3 juni.

Pris: 13.950 lff.

Atiemativ 3:

Grundarrangemang + sol och bad på malaysias östkust, Kuantan.

Utresa 18 maj. hemkomst 30 maj.

Pris: 7.690 lff.

At±emativ 4:

Möjlighet till individuella rundresor i Fjärran östern. Kontalsta resebyrån för besked.

Kongres§avgift 430 Sing S (c:a 1.290 SEK) för WONCA-medlem. Följesla- gare 270 SING S (c:a 810 SEK).

Resebyrån ombesörjer anmälan till kongressen.

Kongressledningens officiella program erhålles av resebyrån vid anmä- lan av resan.

Begränsat antal platser. Anmäl sna-

rast möjligt, dock se7tczs£ Z 7eoz/e77eber 1982.

Förytterligareupplysningar,kontak ta S] Resebyrå/Specialresor, Vasaga- tan 22, 10551 Stocldiolm. Telefon:

7625820. Peter Hellman, Stig Sömer- berg eller Hans Könberg.

Ytterligare information om kongressen lämnas av Göran Sjönell, internationell seheterare i Svensk Förening för Allmämedicin.

Forslming-och utvecldingsarbete i primärvården ,t,:*¥€f¥j, €j:£ S.,€j`

Sammanfattning av rapport till Landstingsförbundets 28:e kongress, juni 1982

Spridringen av kunskaper om forskring och utveck- lingsarbeie bstonas på flera stöllen i ra,pporten. Det är mot den bakgrunden styrel- sen för Svensk f örering f ör al,lmänmedicin sänt siti brev titl Land.stingsf örbun- de±s kongress. Vi ber där La;ndstingsförbundel upp - mana st,na medl,emmar att varje vårdcentral och sjuk- lmsbiblj,otek inom resp ekti- ve lamdstingsor"åde prenu- mererar på deh nya forsh- ringstidskriften i primär- vård "SccLndinavien |oumal of Prima;ry Heal±h Ca;re".

Aff varje vårdcenftal i Sve- rige dessutom borde prenu- merera på SFAM-nyu är också mot ovan en sjölv- klarhst.

Nyckelord: Forslming o Utvecldingsar- bete, Primärvård.

Sammanfattning

Den nya hälso-och sjulwårdslagen be- rälmas träda i lmaft den l januari l983.

Målen för hälso- och sjulwården blir engodhälsaochenvårdpålikavillkor för hela befollmingen. Lagen lägger ett större demolffatislst ansvar på landstingen att planera, utveclda och sam- ordna verksamheten.

Hälso- och sjulwården måste hålla fast vid dagens vårdprioriteringar. Pri- märvården är basen i sjulwärdsorgani- sationen. Den har strategisk betydelse för ett förebyggande och hälsoinriktat arbete och för en vård på lika villkor.

Primärvården måste byggas ut och utvecldas utan att hälso- och sjulwår- 94

den totalt sett kan få något tillskott av resurser.

Primärvården kan ta ett ökat ansvar i det hälsopolitiska arbetet. Den kan arbeta för en vård på lika villkor och denkangevissapatientgrupperenmer personlig omvårdnad och en ökad trygghet i vården. Detta kan kallas prz.- märvårdsftlosofin.

Primärvårdenmåstesökasignyavä- gar för att arbetet skall bli bättre och effektivare. Det innebär att den mäste få den stimulans som forslmings- och utvecldingsarbete (FoU-arbete) ofta ger. Mot primärvårdsfilosofin svarar också en särsldld ftz/7tskczpspro#.J. Den har nämare utvecldats i ett avsnitt om kravpånyakunskaperiprimärvården.

Det finns också anledning att tala om en särsldld FoU-pro#.Z för primär- vården. Grunddragen i denna är:

- En prakisk inrilstning

- Särsldld uppmärksamhet på sammansatta vårdbehov

- Huvudansvaret för FoU:insatser fördelning och tillgänglighet av hälso- och sjulwårdens tjänster - Hälsoarbetet i människors när-

miljö.

FoU-arbete är till karakären lång- silstigt och i ett längre tidsperspekiv blir alla ffågor forslmingsbara. På kort sild sätter emellertid dagens lmnska- pergränserförFoU-arbetetochgöratt

mapnriEå:i,eårgåegsamå:?fsfou-arbete

kommer att utgöra endast en liten del av det totala FoU-arbetet. Den specia- liserade medicinska forslmingen kommer även framöver att stå för den do- minerande delen av kunskapsupp- byggnaden inom hälso- och sjulwår- den.

Under rubriken "Hur ser det ut idag?", redogörs för statens och fors- karnas ansvar samt för hu Spri och sjulwårdsmännen har stött primärvår- dens FoU-arbete. Sammanfattningsvis konstaterasattdennuvarandestruku- ren för finansiering och utförande av FoU inom hälso- och sjulwården har

1ett till att viltiga områden inte blivit tillgodosedda och att sjulwårdshuvud- männen därför har sett till att ett FoU- arbete med breda problemområden har kommit igång utaiiför det traditio- nella ''forskarsamhället". I bilaga redovisas några olika modeller för FoU-arbete som landstingen själva byggt upp.

I ett avsnitt om sjulwårdshuvud- männens lffav på FoU-arbetet i pri- märvårdenframhållsblaattFoU-arbetet skall ta sin utgångspunkt i primär- vårdens behov av nya kunskaper, att det skall behandla problem som framkommit i det prakiska vårdarbetet ochattdetskallmöjliggöraenutvärde- ring av olika insatser ur såväl medicinsk som social, psykologisk och ekonomisk synvinkel.

Vidare skall FoU-arbetet göra det möjligtförprimärvårdenattfomulera frågorsommästebesvaraspåandrani- väer i sjulwårdsorganisationen eller vid universitetsinstitutioner/motsva- rande. Sj ulwårdshuvudm ännen kräver också ett bättre informations- och kunskapsutbyte mellan primärvård, länssjulwård och regionsjulwård.

I avsnittet - "Hu skall primärvår- dens FoU-arbete stödjas och utveck- las?" - lämnas förslag till olika åtgär- der. De olika intressenterna, regering, riksdag, statliga myndigheter, forsk- ningsråd, högskolor och universitet, sjulwårdshuvudmännen och deras or- ganisationer samt forskarna måste ta ett gemensamt ansvar för primärvår- dens FoU-arbete. Utiffån sina egna specifika ansvars- och kunskapsområ- den måste de olika organisationerna utveclda och intensifiera sitt stöd. Vis- sa förändringar måste beslutas och ge- nomföras på riksnivå. Andra genom ökad samverkan mellan sjulwårdshu- vudmännen och deras centrala organ, medan vissa hav måste tillgodoses på landstingsivå.

La;ndstingens stöd titl primärvår dens FoU-a;rbel.e föreslås ske på föL

jba#rd#:tvda#ntsatnedns%r%%nTftå:}e/

sjukhem särskilda resurser för FoU

(7)

sammanhål,ha inom en u±vecl€1ings- enhel. Dessa enheter bör samverka med landstingets certirala samhäl,ls- med,j,ci,ns:ka funktion och med den statäga högskolan. Huvuddelen av FoU-arbetet skau ske i direk± anslut- iring titl vården som en integrerad del av dema. Därutöver bör sjukvårds- huvudmännen stödj a primärvårdens FoU-a;rbete genom stipendler, projekl- medel,tidbegränsadetjänstiedigheter med b{behöllna löneförmåner samt Ssä:rrs±k£j!2taesFL°åsui#j8hns:f%risvarvadgäller initiering och prioritering av olika FoU-projelst i primärvården samt för spridringenavkunskaperomvadpri- mänårdens FoU-a;rbe±e gett för resul- fczf. För dessa uppgifter bör Spri tillfö- ras resurser. Denna fråga får avgöras i samråd mellan staten och företrädare för sjulwårdshuvudmännen. Spri för- väntas att inom ramen för sina nuva- randeresurserkontinuerligtbiståsjuk- vårdshuvudmännen vid uppbyggna- den av primärvårdens FoU-arbete.

Statens stöd till primärvårdens FoU- arbete föreslås ske på följande sätt.

Sta±en bör se til,1 att en "storinstitu- tion med viss i)rofil:' etabl,eras i varje

%gsftoJeregz.o72. Dessa institutioner bör inom respeldive region ge primär- vården stöd och hjälp vid uppbyggna- den av dess FoU-arbete. Institutionen bör samtidigt ta sig an frågor som har ett särsldlt intresse för primärvården men som lffäver FoU-resuser av så- dant slag att endast institutioner har sådana.

På samtliga högskoleinstitutioner som behandlar hälso- och sjulwårdens problem ställs krav på vetenskaplig teoribildningochutvecldingavvetens- kapliga. metoder. Detta för att göra det möjligt för hälso- och sjulwården att värdera effelden av olika instanser för attffämjaindividenshälsaochvälfärd.

De statliga storinstitutionerna kan också vara en resurs för den kommu- nala högskolan i arbetet med forsk- ningsanlmytningsfrågor.

Vidare föreslås att statsmakerna liksom berörda statliga myndigheter (UHÄ, Medicinska forslmingsrådet och Socialstyrelsen mfl) snarast tar upp ffågan om ändring av nuvarande arbetsfomer och rutiner vad gäller prövningochtilldelningavbasresurser för FoU.

Statens stöd till primärvårdens FoU- arbete föreslås också gå via anslag till olika projelst. Regering och riksdag måste ge anslagsbeviljande organ di- rekiv och anvisningar som vägledning för prioriteringar av forslmingsområ- den och projelst.

Staten förestås också överväga ati tillstödförprimä"årdensFoU-arbete inrätta en särskild primänårdsfond.

Slutligen finner sjulwårdshuvud-

EåE::=tduvtåålåidgffoörrsl¥nagnssi::isttsel:

viljande organen om forslmingen skall kuma styras i samldang med vårdpoli- tiska och samhälleliga prioriteringar.

SFAM.NYTT . ÅRGÅNG 3 . 1982

INFORMATION OM PRIMÄRVÅRD

Spri-infomation för primärvården - i dag och i morgon

Primärvården behöver

infomation

MARGÅkETA BOWALLIUS

Nyckelord: Dokumentation, Infomia- tion, Primärvård, SPRI 1.

Primärvården håller på att få ett allt större ansvar för människors hälsa och för olika vårdin§atser. Den är basen i sjulwårdsorganisationen men utbygg- naden av den måste ske utan att hälso- och sjulwärden totalt sett kan få mera resurser.

Detta kan bara åstadkommas om

•nyalmnskaperochrönsnabbtsprids och omsätts i praktislst handlande

• pågående och planerade forslmings- och utvecldingsprojelst rapporteras fortlöpande

• behov av forslming och utveclding påförsummadeområdenobserveras Så här sprider Spri

primärvårdsiiifomation ida g

Spri är redan i dag ett z.72/o777eczfz.o77s- ce7z#z!77g, där sjulwårdens forslmings- och utvecldingsarbete marlmadsförs på många olika sätt. - Tyngdpunlsten Tigger pa pubtikationsverksamheten och på åen ser`i±ce som bibziotek, ut- redringsbamh och byggbank ger. Kur- serochko7z/ere7iserharblivitalltvikti- gareinstrumentförinfomationssprid- ningen. Spri upptysningstjänst (med joutjänst mellan ld. 9.00 och 15.00 varje arbetsdag) garanterar att alla som frågar Spri om något, vad det vara må, får ett snabbt svar. Frågor och svar

registreras och förses med nyckelord.

MångaavsEAM-nyttsläsarehartro- ligen redan ofta utnyttjat spris tiänster på informationssidan. 1980 kom Sprz.

litteraturtjänst, bLbl±otekets re£eraL tidslrift, ut med ett speciellt primär- vårdsnummer. Ett lilmande special- nummer berälmas utkomma under hösten som supplement till SFAM- nytt. Även referat under andra sökbe- grepp än enbart ''Primärvård" men med anlmytning till primärvårdsområ- det kommer att ingå. ,

... och snart blir det så här `' För närvarande pågår ett planeringsar- bete för dcz£orz.seri77g av alla Spris in- fomationsregister. Diskussioner förs ommöjlighetattocksåförainz;Årdpro- grcz77ebcz7£fte7zs innehåll på data. Den

administreras tills vidare av plane- ringsavdelningens selstion för hälso- ekonomi. Att. vidareutveclda den da- torbaserade infomationen genom att fortlöpande ä jourföra uppgifter om pågående och planerade forslmings- och utvecldingsprojelst inom primär- vården, både de som sjulwårdshuvud- männen initierar och stöder och de som är statligt finansierade, är redan planerat. - Spri köper i dagarna en egen dator. Spri-databasen kommer att vara sökbar on line för alla som har ter- minalutrustning. Mera irioriation omdethärkommeriSFAM-nyttunder hösten.

95

(8)

£3 .å :J. å, . -=f3f,

FORUM FÖR UTVEclfllNGSARBETE I PRIMÄRVÅRD

Försök till hypertoniscreening med lmappa resurser

BIRGER THORELL

F ötisttaren redovi,sar i a,rti- kelm eti f örsök där mam i,nom ramen för ordj,narie verksamhst ka;n genoföra en screeringundersökring i sitt primärvårdsästrik±. Ge- nom omläggring av oräna- rie arbstsmtiner har dryst 70 °/o av alla mäm 40-60 år gamla koii,troll,erctis av seen- de högl blodtryck. F örfctita- ren fia;mhäver aff för aft träna sig i primärvå,rds- forskring krävs varhen sto- ra tekriska, personella, ekonorrti,ska eller epidemio- logiska resurser. Varje l,tie±

försök: ger dock ovä;rdertiga

eria,renheler och kanske eti inle heh obetydägl medl- cinskl resul,lat.

Nyckelord: Hypertoni, hälsokontroll, epidemiologi, primärvård.

Bakgrund

Författaren är ensam ordinarie distrilstsläkare med oftast 1 AT/FV- läkare till ,hjälp i Kungsörs kommun med ca` 8500 invånare. Inspirerad av primärvårdsforslmingsdiskussioner i Mälardalens distriksläkarldubb för- sölste jag med minimal erfarenhet att genomföra en blodtrycksscreening tillsammans med företagshälsovärden på orten.

Material och metod

1 samarbete med distriktssköterske- mottagningen (DSM) och företagshäl- sovården (FHV) ville vi nå alla män födda 1921-1940 (n= 933) under 800901-810331 för att på något av dessa ställen uppmäta ett blodtryck i liggande efter 10 minuters vila med lwicl#ilvermanometer. Ingen övrig st:¥g::tda£sheååndgt:t¥d]:o[Täckv±ut£]o.

kalpressen som shev halvsidesartildar samt hela löpsedlar om det "unika pro- jelstet". Samtidigt sattes anslag i A4- fomat upp på offentliga ställen i sam- 96

hället. Runt årssldftet sändes ett brev ut med motivering för och armaning till blodtryckskontroll till de som ännu ej infunnit sig (skede 11 680 brev) och detta följdes av en påminnelse efter ytterligare 2 månader (skede 111 400 brev).

Vi grupperade blodtrycken enligt ta-

bell 1:

Tabell 1

< 160/95 Normalt 160/95-170/105 Gränsvärde

> 170/105 Förhöjt

Om patienten stod på antihypertensiv terapi markerades detta särsldlt.

Resultat

Under skede 1 nådde vi 251 personer, skede 11 280 och under skede 111 132 personer. Sammanlagt 663 av 933, dvs drygt 70 °/o. Av dessa stod 54 personer redan på antihypertensiv terapi.

De 663 fördelade sig enligt tabell 11:

Tabell 11

Uppmätt Okända = Kända blodtryck obehandlade l)yi]ertonil(er

Normalt Gränsvärde Förhöjt

De 26 okända blodtrycksförhöjning- arna efterkontrollerades på läkarsta- tionenoch22insattespåantihyperten- siv terapi.

De 34 tillika okända patientema med gränsvården informerades om sitt blodtryck per brev och uppmanades att ånyo kontrollera trycket om ett år.

De patienter med en känd hypertoni som uppvisade en otillfredsställande trycksänlming, dvs gränsvärden eller förhöjda tryck (14+8) uppmanades ta kontak med sin behandlande läkare för bedömning om terapiändring. Vid uppföljning visade sig 10 av dessa 22 fått ändrad terapi.

Det totala antalet hypertoniker i gruppen blev således 76 (22+52+14+

8), vilket motsvarar 11,5°/o och väl överensstämmer med andra lilmande undersölmingar.

Dislmssion

Arbetet kunde utföras under ordinarie arbetstid efter begränsade omdispone- ringar.

Av den stora belastningen på di- striktssköterskemottagningen dagarna direkt efter utsändandet av kallelserna drar vi slutsatsen att man bör sldcka dessa i omgångar.

Distriktssköterskorna uppskattade undersölmingen påtagligt på grund av inslaget av kontam med fiiska männi- skor och denna annorlunda t5p av uppsökande verlsamhet.

Ansökan om medicinskt forslmings- anslag till landstinget om maximalt 3 000 lmonor beviljades i princip men pengama var dessvärre slut. Den lokala förvaltningen ställde dock medel till förfogande enligt nedan:

Datalistor +

gummerade etiketter X 2 300 lffonor 1.100 stencilerade

kallelser + kuvert 700 honor Summa 1 000 lnonor Försändelsen distribuerades via tjäns- tepost.

Minslutsatsblir,attföratttränasigi primärvårdsforslming ln.ävs varken storatelmiska,personella,ekonomiska ellerepidemiologiskaresurser.Varjeli- tet försök ger dock ovärderliga erfarenheter och kanske ett inte helt obe- tydligt medicinslst resultat.

Författarpresentation:

Btrger Thorell* år distrik±sl,äkare vid Kungsörs vårdcentral,.

*Postadress: Vårdcentralen, 736 00 Kungsör

(9)

HEM`SJUI"ÅRD I PRIMÄRVÅRD ,.-~.,€,t-`£f ::-fi??.f,"

Hemsjulwård i Frövi

ERIC BÄÄRNHIELM . ELSIE FORSBERG . ULLA RUDFTÄLL . AGNETA SAMBY-LARSSON

Nyckelord: Hemsjulwård, Örebro län.

Det började en höstdag 1976 - Elsie och Eric - satt på våra mottagningar och tittade i lite papper, rörande gamla och handikappade i vårt distrild - Frö- vi. Så litet man som läkare egentligen vet hu våra patienter har det hemma hur de har det ordnat med hemhjälp, bostad, kosthåll; hu ordinationer och medicinerföljsupp,huhjälpmedelut- nyttias, hu förslag och åtgärder på kanskemycketenldasättkanförbättra tillvaron för en gammal och sjuk män- niska. Våra distriktssköterskor vet ju mycket mera om detta än dolstorerna, men hjälper deras kunskap och resurser till? Kan man förstärka deras in- sats?Humycketkandokomgöraom han kommer hem till patienten i hen- nes/hans bostad?

Vi tänlste vidare. Inhämtade till- stånd från blocket och gjorde upp ett enkelt registrerings- och åtgärdssche- ma. Vilka skulle vi uppsöka? Eller skullepatientematakontalstmedoss?

- Nej ~ Vi utgick frän listorna med landstingsbidrag som ju bla distrikts- sköterskorna skall följa upp för dem som vårdas i hemmet. Vidare skrev Eric upp de patienter han mött på sin mottagning, där kanske ett hembesök skulle vara motiverat - efter en försik- tig fråga till patienten om det passade!

Slutligen tog vi kontalst med socialför- valtningeninomkommunen,därvivar särsldlt intresserade av uppgifter om sjuka och gamla som hade mycket hemhjälp ffån kommunens sida.

Ronder i hemmet

Så fomade sig ett enkelt mönster. Vi startade våra hemronder, som vi kalla- de besöken. En fyratimmars eftermid- dag i månaden. Ett varierande antal patienter besölste vi per gång, i snitt fyra stycken. En enkel journal för varje patient upprättades, där den sociala och medicinska miljön kartlades och där även ett ätgärdsmönster sldssades.

Å:g¥::rikbdesigåtdikahfll:

mot kommunen avseende bostad och hemhjälp;

mot kommunen avseende bostadsför- bättring via inkoppling av distriltiarbetsterapeut;

mot landstingets dagvård för att akti- vera den i hemmet sjuke/sjuka mot ålderdomshemmet avseende

matportioner

SFAM.NYTT . ÅRGÅNG 3 . 198?

mot andra sjulwårdsgrupper (lång- vårds-, medicin-, neuolog-, re- hab-och andra ldiniker).

Vi mötte ett nästan hundraprocen- tigt gensvar hos våra patienter i hemmen. Vi tyckte oss märka en ökad trygghet hos gamlingarna när de visste att syster och dokor lmnde komma hem till dem. Kanske inte alla ågärder som sldssats ovan, kunde genomföras, särsldlt svårt var det på bostadssidan, men en del lyckades vi med.

Arbetsterapeut och sjukgymnast SedankomUllaochAgnetainibilden.

Landstinget anslog 1978 medel till en utökning av verksamheten och Karlskoga resp Frövi-Fellingsbro ut- sågs till försöksstationer. Arbetstera- peutochsjukgymnastvisadesigkomp- letterasköterskaochläkarepåettlyck- 1igt sätt. Det som Elsie och Eric inte lmnde ldara, fixade Ulla och Agneta.

Hjälpmedel - som kunde demonstre- ras och utprovas i hemmen, något helt nytt - ordinerades. Patienterna lmnde få sin behandling i hemmen, slapp dra iväg till vårdcentraler och sjuldus. En uppföljningochregelbundenkontrolli hemmen av ordinationer medförde bå- de att nya medel kom till och tidigare utprovade - och kanske olämpliga - lmnde återsändas resp följas upp. En effektiviseringsälunda-ochenytterli- gare trygghetskänsla hos patientema.

Tacksamma patienter

Den grupp gamlingar och handikappa-

de som vi arbetat med under åren, har i snitt bestått av 80 personer. Samtliga har fått mer än ett besök, många varje vecka, andra glesare beroende på be- hovet. Om de har blivit friskare, om trycket på ålderdomshem, sjuldem och lasarett minskat inom vårt område är svårt att konstatera. Vi kan i varje fall ej bevisa det via statistik. Kanske vi har uppsljutit institutionaliseringen?

Vi har i vart fall fått mycket glada och tacksamma patienter med en ölmd trygghet och livslwalitet och vi har även lyckats att i hemmen ta emot patienter som sedan flera är vistats på sjumem.

Nästa steg i utvecldingen?

En utölming av dagvårdsplatser - kanske på kommunens ålderdomshem med landstinget som ekonomisk `ga- rant för de tjänster som behövs? -och inrättande av underskötersketjänster speciellt avsedda för he`msjulwärd. Vi- dare har vi kontalstat telmiker för att försöka förbättra larmsystem i hemmen för handikappade, kanske via sjuldemmen med sin ständiga dygnet- runt-passning - ocksä en ölming av trygghetsfaktorn o ch naturligtvis även en handfast medicinsk hjälpåtgärd vid behov.

Vi som jobbat med detta några år, är mycket positiva men tycker samtidigt att de kostnadsbesparingar -förutom humanitära vinster - som här kan gö- ras borde skapa mer intresse fiån Landstingets sida för denna typ av verkamhet. Många gamla och handikappade kan med ganska enlda hjälp- medel skötas i hemmen - om deras behov av trygghet och hjälp tillgodoses.

Och det behövs inte så enorma sats- ningar härtill - god vilja och nytt täh- kesätt krävs, därtill en omfördelning av landstingets medel. t

Författapresentation:

Erik Bäärnhielm*, distriklslåkare vid vårdcentralen i Frövi, Elsie Forsberg, di,striklsshöterska vid v årdcenft alen i Frövi, Ul,1a F(udfjöll, tLrbststeTa,peut vid Uårdcentralen i Frövi, Agnela Samby-Larsson, sjuhgynmast vid vårdcentral,en i Frövi.

t'Numera verksam vid Distriktsläkarmottagningen ljin- desbergs las, 71100 Lindesberg.

97

(10)

VÅ'RbUTNYTTTANDE I PRIMÄRVÅRD . 1 Å##ä~7%

Varför vårdutnyttj andestudier?

En värdering av studier i öppen vård

AGNETA DAHLKVIST

LISE-LOTTE KÄRNEBRO . MARGUS MÄGI

Vi ha,r gjort en kritisk granskring a;v svenska vårdutnytijcmdestudier pubticerade under de senaste 10 å,ren. Vår

1]edömring är a;lt den tidi~

ga;re f or skrin gsinriktrim gen endast del;vis berört fiå- gorria om vi,l,ka f ak±orer som påverka,r vårdutnyti- jandet och nästan inle al,1,s effek±en av erhöl,l,en vård.

För atl göra vå,ra beskriv- ringar av vårdutnyttjandst mera orsaksi,"i,k±ade måste vi reglstrera data som berör exemp elvis arb elsförhållcm- den, famlljestruklur och levnadsvcmor. Besöksda,la bör kjombineras med ber folkringsb aserade upp gif-

ter. Vi måste u±veckla mstoder för mätring a;v vårdeffekl. Både vårdgiva- rens och vårdtaga,rens perspektiv bör tas med.

Beskrivringa,r av verksa,m- hsten tnom sjukvå,rden bör omfatia al,la i vårdlagst.

Nyckelord: Vårdutnyttjande. Forsk- ning. Utvärdering.

E'

Bakgrund

De senaste årens ansträngda ekonomiska situation i landet har aktualise- rat mera genomgripande utvärdering- ar av hälso- och sjulwården. Satsning- en på primärvården, utvecldingen av allmänmedicinen samt diskussionerna lning förslaget till ny hälso- och sjuk- vårdslag har även bidragit till ett ökat intresse för mera systematisk kartläg- gning av verksamheten inom primär- vården.Förnärvarandepågårellerpla- neras också insamling av vårdutnytt- jandedata vid många vårdcentraler.

Vi behöver således registreringssystem som är anpa.ssade till förhållan- dena inom primärvården. Men för när- varandesalmarvi-framföralltförpri- märvården - meningsfulla, hanterbara och enhetliga system för en sådan registrering.

98

Att utforma system, som tillfreds- ställer både de lokala behoven vid en viss vårdcentral och huvudmännens behov av data för central planering kan vara svårt. Går det tex att kon- struera system, som både ger en åtgärdsrelevant beslffivning av det medicinska innehållet i verksamheten och som samtidigt möjliggör admini- strativa rationaliseringsvinster? Om inte, vad skall prioriteras?

Ett intressant utvecldingsarbete pågår i den sk basdatagruppens regi.

Den arbetar med att ta fiam förslag till ett enhetligt system för registrering av data i primärvården. Men det är oclså vikigt att vi, vid sidan av ett sådant utvecldingsarbete, även för en målsätt- ningsdebatt om, varför vi överhuvud- taget registrerar data. Vad ska vi använda våra data till? Innehållet i registreringenmåsteanpassastillsyftet och inte tvärtom. Om vi inte för en fortlöpande målsättningsdebatt kring vårdutnyttjandeforslmingen riskerar vi att drunlma i de rent telmiska detal- jerna.

Våra underliggande värderingar Vi anser att, det övergripande syftet med dataregistreringen i primärvården bör vara följande. Den skall bidra till en kartläggning av uppkomsten och fördelningen av hälsoproblem och åtföljande vårdbehov i befollmingen.

Den skall också försöka beslffiva på vilket sätt dessa behov tillgodoses inom priämärvården. Dczfcz sftczzz sc3Ze-

des bidra till a[ti vägleda ett föränd- ringsa,rbete som stTäDar efter cLti för- bättra det medicinska irmehål,ler i vården.

Syfte

Vi vill med vårt arbete bidra till mål- sättningsdebatten genom att redovisa en kritisk granslming av den tidigare forslmingstraditionen, för att med den som utgångspunkt diskutera den framtida inrikningen.

Vi har således frågat oss: Hur har den allmäma forslmingsinriltiningen settut-vilkaharvaritdecentralapro- blemställningarna i de vårdutnyttjan- destudier som har publicerats tidi- 8are?

Material

Vår granslming omfattar svenska studier publicerade under de senaste 10 åren och som behandlar öppen vård och då ftamför allt primärvärden. I vårt material ingår ej publicerade pro- jektöversikter. Däremot har vi tagit

med studier som ingår i samma pro- jelti, om de tillför ny information.

Totalt ingår 79 studier i vårt material.

En förteclming över dessa finns i slutet av artikeln.

Analysmodell

Vårdutnyttjandeservisomettlediden komplexa processen: Frisk - sjuk - vårdtagare. En enkel modell över denna vårdprocess visar vi i figur 1.

I befollmingen finns det således vid en viss tidpunkt vissa personer som är

"friska" och andra som är ''sjuka". En del av dessa, både friska och sjuka, utnyttiar sjulwården. Denna kontalst med sjulwården kan då leda till att värdtagarnas hälsotillstånd förändras, vilket i sin tur kan påverka fördelning- en av ffiska och sjuka i befollmingen.

Utgående ffån vår modell, kan vi ställa oss tre viktiga frågor, dä vi studerar vårdutnyttjandet:

1 VaTför söker man sjukvård?

2 Hur utnyttjas sjukDården?

3 Vilhen effek± har sjukvården?

Med anglosaxisk temiinologi skulle studier som tar upp frågeställning 1 och 2 kallas för "process studies" och de som tar upp frågeställning 3 "out- come studies".

Rent definitionsmässigt, är en vård- utnyttjandestudie, en studie där man på olika sätt försöker beslffiva hur sjulwården utnyttjas. Men förutsätt- ningen för en mera genomgripande utvärderingavvårverksamhetärattvi också tar upp de andra två problem- komplexen.

Förattkunnasvarapådenförstafrå- gan - 'Varför söker man sjulwård?" - måste vi studera de faktorer som på- verkar samspelet mellan befollmingen och sjulwårdssystemet.

För att ta ett exempel: Alla som upp- lever sig sjuka blir inte vårdtagare. Vil- kenbetydelsehardåsjälvasjukdomen, olika egenskaper hos den drabbade, sjulwårdens tillgänglighet för valet mellan egenvård och professionell hjälp?

Förattkunnasvarapådentredjefrå- gan - 'Vilken effekt har sjulwården?"

- måste vi studera. hu kontakten med sjulwården påverkar vårdtagarens häl- sotillstånd, både såsom det upplevs av de drabbade själva och såsom det upp- fattas av medicinska bedömare.

Vi har säledes delat in studierna i olika grupper beroende på vilken eller vilkaavdetreproblemkomplexensom behandlas. Som underlag för vår bedömning har vi i första hand utgått

(11)

från det eller de syften som anges i stu- diernä.`Har`sffietvaritoldartformule- rat har®vi®även t?git hänsyn till övriga delar av studien.

Undergrupper

Vi har gjort en vidare undergruppering av studierna, se fig 2. Den första indel- ningen utgår från om studierna pri- märt är befollmings- eller organisationsorienterade.

En befolkningsorienterad stntiie innebär att man studerar vårdutnytt- jandet i en definierad population.

Utgångspunlsten är här en befolk- ningsgrupps vårdutnyttjande oberoen- de av vilken vårdinstans det gäller.

Organisationsorienterade, tia.r v±

kallat sådana studier, som berör vård- utnyttjandet endast bland de som söker vård vid en viss vårdinrättning, exempelvis en vårdcentral.

Vårdprocessen kan beskrivas med utgångspunlst från flera olika perspektiv, beroende på vilken "alstör" som ställts i centrum. Två vilstiga alstörer är den hjälpsökande individen och vård- givaren. Deras perspeldiv kan sldlja sig flån varandra. Detta sker exempelvis när den vårdsökandes upplevelser och vårdgivarens professionella bedöm- ningar av symtom, vårdbehov och omhändertagande och effelster inte stämmer överens. Vårdgivarens utbild- ning och starkare makposition inom vårdsystemet bidrar troligen till att sådana sldllnader kan uppkomma.

Andra aktörer kan till exempel vara den drabbades anhöriga eller vänner, administratörer och ansvariga politi- ker, samt allmänheten.

Vi har där£ör gjort ytterligare en indelning i vårdgivar-och vårdtagarin- riktade studier (fig 2).

Vid zJc3rdgz.zJczrinrikade studier står vårdgivarens perspelstiv i centrum.

Sådana studier beslffiver den vård som fömedlas via olika vårdinrättningar.

Man beslriver exempelvis, hu många som blivit mammograferade i befolkningen eller vilka diagnoser som är vanligast vid besök på en vårdcentral.

Med z/Ård£¢gczrinriktade studier avser vi då sådana som belyser vårdut- nyttjandet ur vårdtagarens perspeltiv.

Intressetärhärinrikatpå,exempelvis, vad folk uppger att de gör vid olika sjukdomstillståndellerhumanupple- veromhändertagandetvidbesökpåen vårdcentral.

Resultat

Samtliga 79 studier beslriver på olika sätt hu vården utnyttjas. Det intres- santaäremellertidattsåmångasom47 st eller nästan 60 °/o av samtliga studier enbart tar upp denna frågeställning (fig 5, studie nr 1-47). 29 st eller drygt 1/3 berör också frågan om varför man söker sjulwård (studie nr 48-76). Vi fann bara en studie (77) med kombina- tionen "Hur utnyttjas sjulwården?"

och 'Vilken effek har sjulwården?"

Tvä studier (78, 79)-berör alla tre pro- blemkomplexen. Således fann vi totalt enbart tre studier (77-79), där man en-

ligt vår bedömning försök mäta den hälsomässiga effekten av erhållen vård. Två av dessa studier (77, 78) handlar om utvärdering av hyperto- nivård. Den tredje effektstudien (79) rör bl a utvärdering av otitbehandling.

Något mer än hälften av samtliga studier är befollmingsorienterade

Fig. 1. Schematisk beskrivning av vård- processen och de tre frågestä[lnjngar som vi använt för klassificering av vård- utnyttjandestudier.

BEFOLKNINGSorienterade

vårdGIVAR- vårdTAGAR-

inrjktadeORGANISATlo inriktadeNSorienterade

1vårdGIVAR-

vårdTAGAR-

inriktade inriktade

Fig. 2. Studiernas indelning i olika undergrupper.

Fig. 3. Fördelning av samtliga studier med avseende på vilka frågeställningar man tar upp i absoluta ta[ och i procent.

1tårbaerllfflå.mvfårrdaglilTabrlåårdspo,:lg¥ii:i:taåooE::

orienterade studier där endast fyra stycken även berör vårdtagarperspek- tivet.

Hur studier som endast berör fråge- ställningen - "Hur utnyttjas sjulwår- den?" - fördelar sig på olika undergrupper framgår av tabell 11. De flesta är organisationsorienterade och vård- givarinriktade. Denna undergrupp ka- raktäriseras av studier där man regist- rerat läkarbesök och medicinska diagnoser under en viss tidsperiod vid en viss vårdcentral (1, 2, 9,12, 16, 17-20, 22-29). Man beskriver således vad lä- karen har för sig.

Exempel på befollmingsorienterade och vårdgivarinrilstade studier är de som gjorts i Dalby (37), Tierp (38, 39) och Vilhelmina (33), där man försökt belysa den totala omfattningen av vårdutnyttjandet för definierade befollmingsgrupper.

Vi får en annan fördelning på under- grupperna om vi ser på de studier som tar upp två frågeställningar: 'Variör sökerriansjulwård?''och"Hurutnytt- jas sjulwård?" (Tabell 3). Här domine- rar de befollmingsorienterade studierna och fördelningen mellan vårdgivar- och vårdtagarinrildade studier är här mera jämn.

Det gemensamma för samtliga studier i gruppen befollmingsorienterade och vårdgivarinrilstade (54-62) är att de på olika sätt tar upp hur vårdutnytt- jandet påverkas av vårdutbudet eller vårdorganisatoriska förhållanden. Två av studierna (54, 61) beslriver exempelvis hu en förstärkning av primär- värdsresuser påverkar fördelningen av vårdtagare på olika vårdnivåer och vårdfomer.

Samtliga sju vårdtagarinriktade studier (63-69) är baserade på intervju- undersökningar av olika befollmings- gruppers hälsotillstånd och vårdutnytt- jande. Men beskriver här hu det upplevda hälsotillståndet samt olika demografiska, socioekonomiska och etniska fakorer. påverkar vårdutnyttjandet.

Viddevårdgivar-/vårdtagarinriktade studierna (70-76) har man ofta kombi- neratbesölsregistreringmedintervjuer eller enkätunders ölmingar.

Vårt minimikrav för att en studie skulleanseshaberörtffåganomVarför man söker sjulwård? var att man åtminstone angav om kontaken med sjulwården initierats av individen själv eller av någon inom sjulwården. Bland de sex organisationsorienterade studierna (48-53) var det tre studier (48, 49, 53) som enbart hade uppfyllt detta minimikav.

Diskussion

Vår sammanfattande bedömning av den här granslmingen är att den tidigare forslmingsinriktningen endast del- vis har berört frågoma om varför man söker sjulwård och nästan inte alls effelsten av erhållen vård. Den har också varit starkt vårdgivarinrildad, fiamför allt bland de organisations-

99

(12)

Tabell 1. Samtliga studier fördelade på undergrupper i absoluta tal.

Vå rdgivari n ri kt Vårdtagari n ri kt Vård gi v/vå rdtag Tota lt inrikt

Befol kningsorient 22 9 0rganisationsorient 32 2 Summa 54 11

Tabell 11. Studier som endast berör frågeställningen - hur utnyttjas sjukvården? - fördelade på olika undergrupper i absoluta tal.

Vårdgivarinrikt Vårdtagarinrikt ¥ Vårdgiv/vårdtag Totalt inrikt

Befolkningsorient 11 0rganisationsorient 29 Summa 40

Tabel] 11[. Studier som berör frågeställningarna -Varför söker man sjukvård? - och - hur utnyttjas sjukvården? -fördelade på olika undergrupper i absoluta tal.

Vå rdgiva ri n ri kt Vå rdtaga ri n ri kt Vå rdgiv/vå rdtag Tota lt inrikt

Befolkningsorient 9 Befolkningsorient 3 Summa 12

orienterade studierna, där främst läka- rens verksamhet varit föremål för intresset.

Det är vilstigt att observera att redo- visningen av vår granslming av studierna är avgränsad till vilka frågeställ- ningar man tar upp och inte hu väl man lyckats uppfylla de syften man säger sig ha med studierna. En sådan

"inomvetenskaplig" granslming kommer att` redovisas i en senare artikel.

Hu skall den framtida forslmingsin- rikningen se ut? Våra önskemål har vi angett i punktform i fig 4. Registrering- enavvårdutnyttjandetmåstegörasmer orsaksinrilstad. Likaväl som kontaktor- sak, upplevda symtom och medicinsk diagnos bör uppgifter om exempelvis arbetsförhållanden och levnadsvanor ingå i de sk basdata. Det är viktigt att registreringssystem för sysselsätt- ningsstatus, yrke, arbetsmiljö, familje- strulstur samt kost-, motions-, rök- och alkoholvanor utarbetas. Det skall vara möjligt att kombinera uppgifter från både befollmingen och sjulwårdssyste- met. I framtiden skall vi exempelvis kurina ange hur stor andöl av befolk ningen med en viss sjukdom som har varit i kontalst med sjulwården under eng viss tidsperiod.

Metoder för mätning av vårdeffekt

•mäste utvecldas. Vårdprocessen bör l)eslrivas ur både vårdtagarens och vårdgivarens perspekiv. Slutligen, mer uppmärksamhet måste rikas mot andra vårdkategoriers arbete än läka-

Studieförteclming

Hur utnytfias sjuhård?

Organisationsorienterade:v&rdg}`iaLr±nrLk- tade.

1 Sjönell G. Ur rapport från Matteus värdcentral veckorna 9-32 1980.

NYTT - ffån utvecldingsenheten för allmänmedicin, Sollentuna, 3/1980, sid 28-32.

100

2 Krakau 1. Läkarbesökvid vårdcentral - två ärs vårdbeskrivning från tre vård- centraler i Sollentuna. NYTT -från utvecldingsenheten för allmänmedicin, Sollentuna, 3/1980, sid 21-7.

3 Krakau 1. Mer om läkartid vid vård- central. NYTT - från utvecldingsenheten för allmänmedicin, Sollentuna, 2/

1980, sid 25-31.

4 Gunnarsson c,Westman u. Örnskölds- viksförsöketmed"husläkarsystem".Lä- kartidningen, 1981, 78:2126-7.

5 Eldund AE. Danderyds sjulhus. Ut- Pdyl?åfålrsi#iäcr#ärl?a:å`åsstååiiaiteåraå{?utfå:

kartidningen 1981, 78:1866-7.

6 Söderström U, Westerlund U, Wester- i:ngdöi%r{8?eerrsi{8j'oZ£bT%årJ{ärcd%ii:§kaa;

åråbetivuåprågieftneEa|gee:.höfäi{ae#iå'itii::teef

1980, 77:2859-63.

75:LciergbiEar5aLerETveåå:inafvekiiiåå::sjiå

en hälsocentral. Läkartidningen 1979, 76:2125-8.

8 Arhammer N, Christensen P, Hovelius 8, Märdh PA, Olsson S, Rosenberg R.

Luftvägsinfektioner i öppen vård - en undersölming vid vårdcentralen i Dal- by. Läkartidningen 1978, 75:1492-6.

9 Hazell Å. Ett års patientstatistiki Kälar- ne med diagnos- och remissregistrering på läkarmottagningen. Läkartidningen 1977, 74:2759-62.

10 Bergström 1, Engelfeldt E, Olsson S, Boethius G, Hellbom M. Medicinskt sjukdoms- och sjulwårdspanorama ur jämtländsk synvinkel. Läkartidningen 1977, 74:2583-7.

11 af Ekenstam ], Elland C, Hansson LI.

Patient-läkarkontinuiteten i öppen vård i ortopedisk ldrurgi. Läkartidning- en 1976, 73:2678-80.

12 Staugård F. Sjukdomspanoramat i ett glesbygdsområd e. L äkartidningen 1975, 72:3542-44.

15 Larsson S. Allmänläkarens problempatienter vid en socialmedicinsk mottag- giT8. LLäkartidningen 1975, 72:3078-

ORSAKSINRIKTAD REGISTRERING Ex.: Sysselsättningsstatus

1 arbete Arbetslös Eörtidspension Alderspension Yl.ke

Arbetsmiljö Familjestruktur Levnadsvanor

Kost Motion Röknin8 Alkohol

UTVÄRDERING AV VÅRDEFFEKT KOMBINERA DATA FRAN BEFOLKNINGEN 0CH VARDORG.

BÄDE VÅRDGIVARES OCH VARDTAGARENS PERSPEKTIV

ALLA I VÅRDLAGET

Vad gör tex dis.triktssköterskan?

Fig. 4. Krav på framtida forskningsinrikt- nin8.

14 Recht L. Försöksverksamhet med reu- matologisk specialmottagning på vård- centralsnivå. Läkartidningen 1975, 72:1683-5.

15 Wernbom R. Strukturomvandlingen 1968-1973 i ett göteborgsdistrikt. Lä- kartidningen 1975, 72:239-40.

16t::urn:iEa:!:o;?gEni:s;tuTiaegiåasi!{£g:dri:,:!o:::|::

arbetsområde, metodik och arbetssätt.

SPRl rapport 3/74.

17 Berg K, Näsman D. Patienter på all- mänläkarmottagning i förort. Stick- provsundersölming från Tynnereds vårdcentral i Göteborg. Läkartidningen

1974, 71:5297-5300.

18 Schäufele U, Tvedten F. Vårdcentralen i Älvsbyn 1969-1973. Läkartidningen 1974, 71:2789-91.

19 Stål-Magnusson M. Öppen vård i Lin- köping - en strukturstudie. Läkartid- ningen 1974, 71:2164-5.

20 Nyl6n HO. Patientptrofilen i öppen vård. Läkartidningen 1974, 17:1737-8.

21 Wernblom R. Problempatienter i all- män praktik. Läkartidningen 1973, 38:3251-4.

22 Gunnarsson, P, Hasselgren AM. Pla- nerad öppen vård. Rapport, Hälso-och sjulwårdsnämnden, Stoclholms läns landsting, 1973.

23ååEä£*:tesFjFådotrerEg.tgnås.],ä;]{n:r£tä3{ti;3=

tidningen 1971, 68:428-31.

24 Kristenson H. Sjulwården vid en pro- vinsialläkarstation i en l«issituation.

Läkartidningen 1970, 67:4510-2.

25 Lindgren 8. Rapport från en läkarsta- tion: Effektiv sjulwård. Läkartidningen 1968, 65:4640-3.

26yoerrg:E!StTikT..ionosptåä:entåråieå[Eöät::

läkarverksamheten i en storstad. So- cialmedicinsk Tidskrift 5/1970, sid 155-61.

27 Kjellson L. En månad hos provinsial- läkaren. L äkartidningen 19 6 6, 63:2394-6.

(13)

28Melgård 8. Diagnoser och undersök- ningar `på.£ 000„patienter vid provin- sialläkarmottagning. Läkartidningen 1965, 62:3357-6.

29 Arvidsson SO, Westrin CG. Provinsial- läkararbete i Västerbotten. En analys av ett patientmaterial. Läkartidningen

1959, 56:3430-46.

Organi sati onsori entera de.. v &rdla.ga.r- inrilstade

30 Tibblin 8, Tibblin G, Krakau 1. Infor- mation vid Sollentuna vårdcentral.

NYTT - från utvecldingsenheten för allmänmedicin, Sollentuna, 2/1980, sid 31-40.

Befo{kningsori emera de : v årdtiwaLr- inriktade

31 Tibblin G. Otitis media -en epidemio- logisk §tudie från Sollentuna. NYTT - från utvecldingsenheten för allmänme- dicin, Sollentuna, 3/1981, sid 43-6.

32 Staugård F. Sjulwårdskonsumtionen vid en företagshälsocentral i ett tätorts- område. Läkartidningen 1979, 76:1843-6. .

33 Bergström 8, 0lsson 8, Tibblin G. Sjuk- värdskonsumtion i Vilhelmina - en beskrivning och några frekvenssiffror över läkarbesöken. Socialmedicinsk Tidskrift 7-8/1978:439-47.

34 Axelsson S, Berfenstam R, Berg 8, Bo- ström H, Hilding 8. Invärtes medicinsk arbetsfördelning inom öppen vård. Lä- kartidningen 1978, 75:2882-6.

35 von der Burg 8, Leesik E, Thuvedsson E, Tobiasson E. Primärvård i storkom- mun - tre års erfarenhet av sjulwårds- upplysningsfunktion. Läkartidningen 1977, 74:3737-8.

36 Berfenstam R, Berg 8, Boström H, Smedby 8, Waern U. Vårdnivåer i öppen vård - en studie inom ramen för Tierps-projektet. Läkartidningen 1976, 73:127-9.

37 Total sjulwärdskonsumtion i en definierad befollmingsgrupp. Studier från Dalby läkardistrik. SPRl rapport 12/

1976.

38 Berfenstam R, Berg 8, Smedby 8.

Sjulwårdskonsumtion i Tierpsområdet 1973. En personbaserad studie av olika slag av sjulwårdskontakter i en definierad population. SPRl rapport 4/

1976.

39 Hansing 8, Hyensjö 8, Kjellman 8, Magnusson PO, Stålldint 0. Pediatrisk öppen vård. resultat av en prospek- tiv undersölming i ett landstingsom- råde. Läkartidningen 1974, 71:1412-3.

40 Berfenstam R, Smedby 8. Sjukvårds- konsumtion i Tierpsområdet 1971.

SPRl rapport 9/1974.

41 Örnsköldsviksstudien, del 2. kartlägg- ning av patientströmmarna mellan slu- ten och öppen vård. SPRl projekt 7002, 14/69.

B ¢olknin gsorienterade : vtid*frgaii- inrildåde

42 Krakau 1. Hur fungerar sjulwården i Sollentuna - ett år senare? NYTT - från utvecldingsenheten för allmän- medicin i Sollentuna, 3/1981, sid 52-7.

43 Boethius G. Förslrivning av blod- tryckssänkande läkemedel. Läkartid- ningen 1978, 75:4810-13.

Befo[kringsorienlerade: v &idstNa:i-/

vårdtagarinrilftade

44 Blanco-Sequeiros M, Hiltunen H, Vou- tilainen S, Väisänen E. Sverigefinlän-

SFAM.NYTT . ÅFiGÅNG 3 . 1982

darnas utnyttjande av hälsovården i Uleåborgs och Lapplands län. Läkar- tidningen 1981, 78:1875-7.

45 Krakau l. Vårdlagsarbete och områdes- ansvar - erfarenheter från vårdcentral i en storstad. NYTT - från utveck- lingsenheten för allmänmedicin, Sol- lentuna, 3/1981, sid 3-7.

46 Krakau 1. Hur fungerar sjulwården i Sollentuna? NYTT - från utvecklings- enheten för allmänmedicin, Sollen- tuna, 2/1980, sid 4-17.

47 Staugård F. Sjulwärdskonsumtion och åjeuflå#:TfE.anoiaä¥åritiednnrnnggeålesblygf;;

74:1504-8.

Varför söker man sjuhård +

Hur utnytcas sjuhården?

Or ganisationsorienteTade : vårdgjNeir- inriktade

48. Dahlin L. Åtgärder vid en vårdcentral.

och kontinuiteten i patientläkarkon- takten. Läkartidningen 1980, 77:1748-

51.

49 Köhler L, Andersson 1. Vad gör skol- hälsovården? Rapport från ]ärnåkra-

• skolan i Lund. Läkartidningen 1978, 75:3910-4.

50 hansson LI, Sund6n G. Ryggpatienten inom den öppna vården. Läkartidning- en 1975, 72:2525-7.

Organi sationsori enteTa de : vtid+aLga.r- inrikade

51 Malmberg BG. "mba vårdcentral:

Akutmottagning per telefon - effektiv sluss till rätt vårdform. Läkartidningen

1981, 78:1872-3.

Orgasrisationsorienterade: våid givar-/vårdtagarinriktade

52#|gå=dmbayr]'.åå:å::staeFö|?,i'å:iråå|ra-

vården - en studie vid hälsocentralen i Tierp. Socialmedicinsk Tidskrift 7-8/

1978:429-34.

53 Bratthall 8, Mollstedt 8, Ogrelius Y.

Vad gjorde en distriktsläkare i maj 1968? Läkartidningen 1969,

66:2902-4.

B efolkrin gsorienterade: v åid- givarinriktade

54 Pa3Fagrm3,rlclEis:: b-ra „pMrli=ä¥aå:å apvä

iål:aornti#ne:ler:1ä;n8#8?1#-o8ko:`er„.

55 Magnusson G, Vigborg A. Allmänläkar- vård i skuggan av ett storsjukhus.

56 Berg 8, Bredberg G, Korpela M, Smed- by 8. Betydelsen av en öronspecialist vid vårdcentral. Läkartidningen 1980, 77:1752-4.

57åårp¥å;sårpdg|,ä|Ta:`e`åreåciG|,ä|?egåeend:|E:

förbrulmingen.

58 Magnusson G. Akutbesök och primär- vården.

59 Smedby 8. Förändringar i sjulwårds- utnyttjandet i Tierpsområdet under en femårsperiod. Socialmedicinsk Tid- skrift 7-8/1978:421-7.

60 Diderichsen F. Vårdkonsumtion och patientflöde inom företagens och landstingets sjulwärd i Luleå. Stock- holm 1977, Socialmedicinsk tidskrifts slffiftserie nr 43.

61=åirc:{oJ£,e#errssvoä?d:eE,ti¥ee#inngt::

die av konsumtion av öppen sjukvård i Skaraborgs län. Läkartidningen 1976, 73:1211-5.

62 af Ekenstam ], Hansson LI. Faktorer som påverkar besksfrekvensen i öppen vård i ortopedisk ldrurgi. Läkartid- ningen 1974, 71:4491-6.

B efo[krin gsorienterade : v ård+a;gaLr- inriktade

63 Virtanen P. Vårdkonsumtion och väl- färd (1). Om den vuxna befolkningen användning av läkarvård och tandvård 1968 och 1974. Institutet för social forslming, Stockholm 1979.

64 Virtanen P. Vårdkonsumtion och väl- färd (2). Om dem vuxna befollmingen användning av läkemedel 1968 och 1974. Institutet för social forskning, Stockholm 1979.

65 Spri. Vem får sjulwård? Några under- sökningar om hälsotillstånd, sjulwårds- och tandvårdsutnyttjande. Projekt 3071. S 92, 1978.

66 Statistiska centralbyrän. Levnadsför- hållanden. Rapport 11. Hälsa och sjuk- vårdskonsumtion 1975. LiberFörlag 1978.

67 Vogel ]. Invandrare har sämre hälsa än svenskarna men går inte oftare till dok- torn.

68 Dahlin L. En befollmingsstudie i tre Malmö-distrikt som bakgrund vid planering av öp.penvård. Läkartidningen 1977, 74:1177-81.

69 Smedby 8. ]ämförande studie Sverige -USA. Sociala och demografiska faktorer i sjukvårdskonsumtionen. Läkar- tidningen 1971, 68:841-60.

Befolkningsorienterade:.vårdgjNa.r-l vårdtagarinrilstade

70 Aurelius G, Magnusson G. Sjukdoms- beteende och nationalitet. Invandra- - res och svenskars sjukvårdskonsum- tion. Läkartidningen 1981, 78:1214-7.

71 Krakau 1. Hur fungerar sjulwården i Sollentuna? NYTT - från utvecldingsenheten för allmänmedicin, Sollen- tuna, 2/1980:4-17.

72 Hansagi H, Magnusson G. Almtmot- tagningens patienter - hälsotillstånd och vårdbeteende. Socialmedicinsk Tidskrift 671980:318-24.

73 Spri. Vårdcentral i en storstadsförort.

Tynnered-Göteborg. Spri rapport 6/78.

74 Allander E, König U, Landell NE, Mag- åuostst::n?rigTeeng|:nåeå,ryåegehrfsEi(år|:åt?-

75 Eljertsson G. Vad tycker befolkningen om sjulwården? Kontinuitet och tid yffäås.ekaosrdhi8i€tripd:c]Pn:Eå7S6t,ä;Lie:r3Lh3öL85:

76 HärnqvistM, Lindholm N. Öppen sjuk- vård i Göteborg 1969. Projekt 7009.

Spri rapport 1/72.

Hur utnyttjas sjukråi.d + Vilken effem har sjukvården?

B dolkringsorienterade : våid*Na.r- irmiktade

77 Berglund G, Isacsson SO, Ryd6n L.

Modell för omhändertagande av patienter med högt blodtryck. Läkartid- ningen 1978, 75:4253-6.

101