Avfallsplan för
Eslöv, Höör och
Hörby 2022-2032
1. De nya avfallsföreskrifterna
2. Projektorganisation och projektförutsättningar
3. Om avfallsplaneringens betydelse och syfte (exempel: nedskräpning) 4. Ambitionsnivå
5. Lärande exempel från andra avfallsplaners syfte och mål 6. Arbetsmoment och tidplan (eventuellt)
Agenda
Tydligt syfte! Exv
cirkulär ekonomi Tydlig koppling till:
- Avfallshierarkin - Nationella miljömål
och etappmål - Lokala mål och
planer Tydligare koppling till fysisk planering
Redovisa styrmedel för genomförandet av mål och
åtgärder (personella och ekonomiska resurser) Kommunerna ska ta fram mål och
åtgärder för att minska avfallet från egna verksamheter Kommunerna ska ta
fram mål och åtgärder för avfall som de inte ansvarar för men kan
påverka Kommunerna
ska ta fram mål och åtgärder för
att förebygga och begränsa nedskräpning
Mindre krav på nulägesbeskrivning Nya ramar för
avfallsförebyggande:
hushållsavfall
”avfall som kommunen ansvarar för”
Ska följa samma process som en
översiktsplan
Nya avfallsföreskrifter gäller från och med den 1 augusti 2020!
Mindre krav på nulägesbeskrivning Nya ramar för
avfallsförebyggande:
hushållsavfall
”avfall som kommunen ansvarar för”
Ska följa samma process som en
översiktsplan
Tydligt syfte! Exv
cirkulär ekonomi Tydlig koppling till:
- Avfallshierarkin - Nationella miljömål
och etappmål - Lokala mål och
planer Tydligare koppling till fysisk planering
Redovisa styrmedel för genomförandet av mål och
åtgärder (personella och ekonomiska resurser) Kommunerna ska ta fram mål och
åtgärder för att minska avfallet från egna verksamheter Kommunerna ska ta
fram mål och åtgärder för avfall som de inte ansvarar för men kan
påverka Kommunerna
ska ta fram mål och åtgärder för
att förebygga och begränsa nedskräpning
Projektledare
I genomsnitt 25 % arbetstid under 18 månader i form av projektanställning i Eslövs kommun. Projektledaren driver projektet från start till slut i enlighet med projektplanen och dess givna förutsättningar.
Arbetsgrupp Arbetstid avsätts inom ramen för befintliga uppdrag. - Miljöstrateg Eslöv: 5 % - Miljöstrateg Höör: 5 % - Miljöstrateg Hörby: 5 % - Avfallsstrateg Merab: 5 % - Driftchef Merab: 5 %
Arbetsgruppen ansvarar för sammanställning av underlag och utveckling av avfallsplanens innehåll ihop med projektledaren, med avseende på hushållsavfall och koppling till avfallsföreskrifter och -taxa, samt på interna och övergripande aspekter på avfallsförebyggande och avfallshantering i den offentliga konsumtionen.
Styrgrupp
Ägarsamrådet utgör styrgrupp. Tid för avstämningar avsätts inom ramen för ordinarie sammanträdesagenda.
Styrgruppen godkänner projektplanen och övriga projektleveranser, till exempel inför politiskt beslut om samråd och liknande.
Projektorganisation
Intern referensgrupp
Den interna referensgruppen består av representanter från berörda verksamhetsområden inom respektive kommun. Arbetstid för möten och sammanställning av kunskapsunderlag beräknas till ca 2-8 timmar per person och avsätts inom ramen för ordinarie arbete.
Viktiga verksamhetsområden är exempelvis VA; mark, fastighet och allmännytta; gatu- och parkförvaltning; fysisk planering; kostorganisation; samt inköp och upphandling.
Andra berörda verksamhetsområden är räddning, tillgänglighet, omvårdnad, utbildning, verksamhetsutveckling, miljötillsyn osv.
Politisk referensgrupp
Lokala partigrupper representerade i respektive kommunfullmäktige kan beredas möjlighet att på frivillig basis ta del av arbetet med avfallsplanen under projektets gång.
Projektorganisation - referensgrupper
Projektförutsättningar
1. Ökade krav jämfört med tidigare avfallsplaner (exv
miljöbedömningsprocess, samråd, utställning + inläsning på nya avfallsföreskrifter)
2. Tidskrävande att synka tre kommuner; tre uppsättningar av det mesta
3. Risk för smittspridning innebär att inga större sammankomster kan genomföras, flera mindre ger mer administration
4. Tidsramen lämnar inget utrymme för förseningar exv vid beslut 5. Utökad arbetstid till 25 % förbättrar förutsättningarna!
Avfallshantering – ett kommunalt ansvar
Exempel:
Nedskräpning
• Endast 20 % av landets kommuner har koll på vad nedskräpningen kostar deras kommun.
• ”… i Sverige kostar nedskräpningen kommunerna omkring två miljarder varje år, pengar som skulle kunna gå till mycket annat”
(Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent)
Skräpplockning
• Tidsåtgång skräpplockning för hand
• Tidsåtgång skräpplockning med maskiner
• Investeringskostnader för maskiner avsedda att ta upp skräp
• Ev. siktnings-/sorteringskostnader
• Transporter
• Omhändertagande Illegal tippning
• Skrotbilar och skrotbåtar
• Handläggningstid
• Hämtning och transport
• Ev. avgifter för omhändertagande
Illegal tippning på FTI:s återvinningsstationer
• Handläggningstid för att anmäla nedskräpning till FTI Övrig illegal tippning i skog och mark
• Handläggningstid
• Hämtning och transport
• Ev. avgifter för omhändertagande Andra aktörer
• Sammanlagda kostnader enligt ovan
Kostnader
Avfallsplanering – vem ansvarar för vad …
Kommunerna ska ta fram mål och åtgärder för att minska avfallet
från egna verksamheter Kommunerna ska ta
fram mål och åtgärder för avfall som de inte ansvarar för men kan
påverka Kommunerna
ska ta fram mål och åtgärder för
att förebygga och begränsa nedskräpning
Nya ramar för avfallsförebyggande:
hushållsavfall
”avfall som kommunen ansvarar för”
… och vem GÖR vad?
Det behövs
funktioner med ansvar för
implementering!
Kommunal avfallshantering i ett större perspektiv
22 augusti
2020
Kommunal avfallshantering i ett större perspektiv
En rimlig ambitionsnivå i avfallsplanen
- Styrning och politiska beslut medför krav på operativ förändring, vilket kräver resurser
- Kommunerna har befintliga beslut och övergripande mål att förhålla sig till – exempelvis god service, goda livsmiljöer och hållbarhet. Hur genomsyrar detta avfallsplanen?
- Prioritera realistiska mål och åtgärder
- Hitta ett fokusområde att satsa lite extra på. Nedskräpning?
Byggmaterial?
Exempel: syfte med ÖGRABs avfallsplan (Osby, ÖG)
Avfallsplanen ska
- utgöra ett långsiktigt styrinstrument inom avfallsområdet
- ange mål och åtgärder för att minska avfall och öka återvinning - minska miljöbelastningen från kommunens egna verksamheter - utgöra informationskälla för allmänheten och andra som berörs
Exempel: syfte med SÖRABs avfallsplan (norra Sthlm)
Avfallsplanen ska bidra till att
• Minimera negativ miljö- och klimatpåverkan
• Främja hållbara val
• Minimera avfallsmängderna
• Avfall är rätt sorterat
• Kretsloppen är giftfria
Exempel: mål i SÖRABs avfallsplan
1. System efter behov
….lätt att göra rätt nu och i framtiden.
2. Avfall förebyggs
Avfallsmängderna minskas genom cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion.
3. Material cirkulerar
Avfall är material som hanteras som resurs i ett kretslopp.
4. Matavfall
Matsvinn förebyggs medan matavfall samlas in separat och hanteras som en resurs.
5. Skräp och nedskräpning
Genom att minska mängden skräp minimeras även nedskräpningen. Ökar trygghetskänslan för allmänheten.
Exempel: mål för UVAB (Uppsala)
Målområde 1: Från avfall till resurs
Målområdet samlar materialåtervinning, återanvändning och farligt avfall under samma rubrik.
Effektmål:
• Materialåtervinningen ska öka.
• Återanvändningen ska öka.
• Mängden felsorterat farligt avfall ska minska.
• Negativ miljöpåverkan från nedlagda deponier ska minska.
Målområde 2: Avfallshantering med människan i fokus
Målområdet samlar avfallsminimering, nedskräpning, arbetsmiljö och service under samma rubrik.
Effektmål:
• Medborgarna bidrar till ett hållbart samhälle
• Arbetsmiljön för dem som hanterar avfall ska vara god
• God service
Exempel: målområden för Vafab (Västmanland)
• Avfallsmängderna ska minska med 7% per person 2030 jämfört med 2020.
• År 2030 ska minst 80% av invånarna uppge att de tycker att det är enkelt att lämna saker för återanvändning och enkelt att konsumera medvetet.
• Senast 2030 sorteras 60% av
hushållsavfallet i återvinningsbara fraktioner.
• Senast 2030 energiutvinns 35% av insamlat hushållsavfall genom förbränning.
• Senast 2030 deponeras mindre än 1% av insamlat material från hushåll.
• Nedskräpningen ska minska med 50% 2030 jämfört med 2020.
• Senast 2024 är VafabMiljö en självklar
samarbetspartner i framtagande av relevanta kommunala planer, program och strategiska dokument.
• Mängden farligt avfall som sorteras och hanteras felaktigt ska minska.
• Senast 2030 är 90% av invånarna nöjda med och har förtroende för VafabMiljö.
• VafabMiljö ska ha en långsiktigt stabil ekonomi.
Tidplan
Projektstrategi för effektiv tidsanvändning
Moment Strategi
A Projektplanering innan
projektets startdatum Redan genomfört med så liten tidsåtgång som möjligt.
B Miljöbedömningsprocess
Begränsa miljöbedömningsprocessen till de obligatoriska moment som ska ingå.
C Förankring och deltagande Inga större sammankomster. Ge varje berörd verksamhet en möjlighet att delta aktivt i utvecklingen av mål och åtgärder (utöver arbetsgruppens möten och dialoger). Utgå från goda exempel och ha färdiga mål- och åtgärdsförslag att diskutera. Detta innebär ökad tidsåtgång i moment D och E. Skriftlig rapportering om projektet till KF. Samråd och utställning hålls så enkla som möjligt.
D Avfallsplandokument Utgå från andra kommuners avfallsplaner i dokumentstruktur, beskrivningar och
bakgrundsinformation. Ta hjälp av medarbetare för nulägesbeskrivningar och liknande. Utforma dokumentet så att det samtidigt fungerar som populärversion, dvs mycket information i bilagor och det viktigaste i huvuddokumentet.
E Mål- och åtgärdsformulering Förslag på mål och åtgärder hämtas i andra kommuners avfallsplaner men behöver anpassas till våra lokala förutsättningar och behov. Sätt långsiktiga mål där endast etappmål beskrivs genom åtgärder. Fokusera på realistiska åtgärder med rimlig ambitionsnivå.
Arbetsmoment
Moment Beskrivning av momentets omfattning
A
Projektplanering innan projektets startdatum
Tidiga förberedelser, sammanställning av projektplan, deltagande i möten med Merab, kommundirektörer och ägarsamråd, sammanställning av presentation inför ägarsamråd, kortversion av projektplan, detaljerad tidplanering etc. Den tid som lagts innan projektets startdatum och som räknas av från projekttiden då ingen finansiering finns för detta moment.
B
Miljöbedömnings- process
Löper parallellt med avfallsplanarbetet och omfattar tidigt samråd, regelbundna bedömningar och avvägningar kring vilka avgränsningar som görs och hur det påverkar miljön, en sammanställning av avfallsplanens
miljöpåverkan inför samrådet, politiskt beslut om samråd (ärende och tjänsteskrivelse i resp. kommun), samrådsgenomförande, integrering av inkomna synpunkter, politiskt beslut om utställning för allmänheten, utställningsförfarande, hänsyn till inkomna synpunkter och integrering i den slutgiltiga avfallsplanen.
C
Förankring och deltagande
Dialog och möten med arbetsgruppen, tematiska träffar med representanter från samtliga kommuners olika berörda verksamhetsområden (inklusive inbjudnings- och tidbokningsprocess, presentationsmaterial och mötesplanering, mötesgenomförande och sammanställning efteråt), informationsärende till KS och KF i tre kommuner, avstämningar med ägarsamrådet (förberedelser och mötesgenomförande). En sammanställning av avfallsplanen inför samrådet, politiskt beslut om samråd (ärende och tjänsteskrivelse i resp. kommun),
samrådsgenomförande, integrering av inkomna synpunkter, politiskt beslut om utställning för allmänheten, utställningsförfarande, hänsyn till inkomna synpunkter. Utskick till politiska partier prioriteras bort.
D
Avfallsplandokument Inläsning avfallsföreskrifter och lagstiftning, dokumentstruktur, allmän informationstext, nulägesanalys, omvärldsbevakning (hitta bra förebilder att hämta information från), slutlig sammanställning av avfallsplanen efter samråd och utställning samt förberedelse för beslutsprocess (tjänsteskrivelser med förslag till beslut i tre kommuner etc)
E
Mål- och
åtgärdsformulering
Identifiering av lämpliga mål och åtgärder utifrån lokala behov och aspekter för allt kommunalt avfall och det avfall som kommunen kan påverka (mål och åtgärder för nedskräpningsförebyggande, för kommunala verksamheters avfall samt för samhällets avfallsflöden, samt styrmedel och resursbehov för genomförande).
