Kan alla elever nå målen i ämnet fysik

Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet VAL/ULV

Ht 2020

Kan alla elever nå målen i ämnet

fysik

-Skolans arbete med att förbättra nyanlända elevers möjligheter att nå kunskapsmålen i ämnet fysik

Sammanfattning

Det viktigaste verktyget i samhällets kommunikation är språket. Som lärare har vi en stor utmaning med att ge eleverna tillgång till kunskapsspråket (det akademiska språket) och att skapa förutsättningar som gör att eleven lyckas i sitt lärande. Eleverna har olika språknivå och olika förståelse när det gäller skolsystemet och skolans integrationsmetoder. Skolan har en stor utmaning med nyanlända elever som har olika bakgrund, behov och kompetens. För att förmedla kunskapen till eleven behöver man en djup förståelse av elevens tänkande, bra relationer och lämpliga kommunikationsmetoder.

Syftet med studien är att visa hur både ämneslärare och studiehandledare kan underlätta nyanlända elevernas lärande i fysikämnet. Vilka möjligheter finns att använda elevens tidigare kunskap och kompetens för att hjälpa dem att uppnå målet? Resultaten visar att det inte bara är språket som är ett hinder utan att anpassning, lärarens arbetssätt, material, bedömningsmetoder och undervisningsmetoder har betydelse.

Nyckelord:

Innehåll

1. INLEDNING ... 1

1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

2. BAKGRUND ... 3

2.1MODERSMÅL I STYRDOKUMENT ... 3

2.2SVÅRIGHETER MED ATT UNDERVISA NYANLÄNDA ELEVER ... 4

2.3FRAMGÅNGSRIKA ARBETSMETODER OCH HJÄLPMEDEL VID UNDERVISNING AV NYANLÄNDA ELEVER... 5

2.4HUR MAN KAN TA VARA PÅ NYANLÄNDA ELEVERS KUNSKAPER OCH TIDIGARE ERFARENHETER I UNDERVISNINGEN ... 7

2.5HUR MAN KAN KOMMA RUNT SVÅRIGHETER KOPPLAT TILL SPRÅKET OCH KULTUR ... 8

3. METOD ... 11 3.1URVAL ... 12 3.2DATAINSAMLINGSMETOD ... 13 3.3DATAANALYSMETOD ... 13 3.4ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 14 3.5METODDISKUSSION ... 14

4. RESULTAT OCH ANALYS ... 16

4.1VAD UPPFATTAR FYSIKLÄRARE/STUDIEHANDLEDARE VARA DE STÖRSTA PROBLEMEN FÖR NYANLÄNDA ELEVERS MÖJLIGHETER ATT UPPNÅ FYSIKÄMNETS KUNSKAPSMÅL? ... 16

4.2VILKA ARBETSMETODER OCH HJÄLPMEDEL UPPFATTAR FYSIKLÄRARE/STUDIEHANDLEDARE VARA NÖDVÄNDIGA FÖR ATT NYANLÄNDA ELEVER SKA UPPNÅ ÄMNETS LÄRANDEMÅL? ... 17

4.3PÅ VILKA SÄTT UPPFATTAR FYSIKLÄRARE/STUDIEHANDLEDARE ATT NYANLÄNDA ELEVERS KUNSKAPER OCH TIDIGARE ERFARENHETER TILLVARATAS I UNDERVISNINGEN? ... 20

5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 22

5.1VAD UPPFATTAR FYSIKLÄRARE/STUDIEHANDLEDARE VARA DE STÖRSTA PROBLEMEN FÖR NYANLÄNDA ELEVERS MÖJLIGHETER ATT UPPNÅ FYSIKÄMNETS KUNSKAPSMÅL? ... 23

5.2VILKA ARBETSMETODER OCH HJÄLPMEDEL UPPFATTAR FYSIKLÄRARE/STUDIEHANDLEDARE VARA NÖDVÄNDIGA FÖR ATT NYANLÄNDA ELEVER SKA UPPNÅ ÄMNETS LÄRANDEMÅL? ... 24

5.3PÅ VILKA SÄTT UPPFATTAR FYSIKLÄRARE/STUDIEHANDLEDARE ATT NYANLÄNDA ELEVERS KUNSKAPER OCH TIDIGARE ERFARENHETER TILLVARATAS I UNDERVISNINGEN? ... 24

6. FRAMTIDA FORSKNING ... 26

REFERENSLISTA ... 27 Bilaga 1

1

1. Inledning

Språket är det viktigaste redskapet för människan för att tänka, kommunicera och lära och få kunskap. Människan kan utveckla sin identitet, höja upp sina förmågor när det gäller tankar och känslor och få verktyg att förstå andra i det mänskliga samhället, i skolan och livet. Att lära ett nytt språk betyder att kunna förstå och delta i den sociala processen i det nya samhället. Språket är grunden för att möta den nya kulturen, livsåskådningar, generationer och för att underlätta skollivet (LGR11, S87).

Om man lär sig språket kan man genom detta redskap utveckla alla skolämnen och påverka sina lärprocess bättre och enklare. I denna process har läraren en stor utmaning med nyanlända elever eller elever som har ett annat modersmål än svenska. När det gäller kunskapsämnen som fysik, matte, kemi och andra vetenskapliga ämnen, innebär det stora svårigheter för läraren när eleven uppvisar svaghet i sitt modersmål. Det språkliga perspektivet har en grundläggande och långsiktig betydelse i alla skolformer och i alla ämnen (Skolverket,2012a).

Enligt LGR 11 (s 6) ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Undervisningen ska underlätta elevernas kunskapsutveckling och utgångspunkten är elevernas bakgrund, deras språk, deras erfarenheter och deras behov. Skolan måste ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar.

Det finns en del beslut som regeringen fattade under januari 2016 och ändringar som gjordes, angående nyanlända elevers utbildning. Skolverket hade flera uppdrag med syfte att öka likvärdigheten i utbildningen. Här är kartläggning är en del av lösningen för att höja måluppfyllelsen och ett betydelsefullt verktyg och viktigt stöd. Syftet är att läraren ska ta reda på vilken nivå eleven befinner sig, för att anpassa sin undervisning och sitt stöd. Läraren har en stor betydelse i elevers lärande, och när det gäller nyanlända elevers lärande har läraren en avgörande roll (Basaran, 2016, s 17–18).

För att läraren i kemi och andra kunskapsämnen ska lyckas med undervisningen ska hen använda elevernas bakgrund och deras erfarenheter som grund. Det finns säkert olika kunskapsnivåer och olika förutsättningar hos eleverna med olika bakgrund.

Mitt mål är att fokusera på vilka metoder fysiklärare och studiehandledare använder för att förstå nyanlända elevers tidigare kunskap och deras skolbakgrund, och hur de arbetar med att anpassa sin undervisning efter elevers svårigheter i lärprocessen. Det är alltså utifrån elevers bakgrund som lärare ska de arbeta tillsammans med sina elever för att minska deras svårigheter och motivera dem att tillgodogöra sig undervisning.

2

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta arbete är att undersöka fysiklärares och studiehandledares uppfattning av hur de i sin undervisning kan underlätta nyanlända elevers lärande i ämnet fysik.

1- Vad uppfattar fysiklärare/studiehandledare vara de största problemen för nyanlända elevers möjligheter att uppnå fysikämnets kunskapsmål?

2- Vilka arbetsmetoder och hjälpmedel uppfattar fysiklärare/studiehandledare vara nödvändiga för att nyanlända elever ska uppnå ämnets lärandemål?

3

2. Bakgrund

Skollagen säger att nyanländ ”är en elev som har varit bosatt utomlands" och kom till landet för att bosätta sig. Han eller hon har påbörjat sin utbildning senare än höstterminens start när hen fyller sju år. "En nyanländ enligt Skolverkets definition kan alltså vara både asylsökande och svensk medborgare” Det betyder att nyanlända kan vara asylsökande, anhöriginvandrare eller barn till arbetskraftsinvandrare (Skolverket, 2020).

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov”. (LGR 11). Alla elever ska ha rätt till utbildning av hög kvalitet, enligt skollagen. Principen likvärdighet ska gälla i skolan och lärarna ska kompensera förutsättningar och tidigare kunskaper som nyanlända elever saknar på grund av språket eller kunskapsutvecklingen. Detta gäller särskilt eleverna som möter svårigheter att uppnå målen (LGR11).

Enligt Skolverket (2015), ska skolan bedöma nyanlända elevers kunskaper så snabbt som möjligt för att anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar. Skolan ska kartlägga elevens tidigare kunskaper för att placera på rätt nivå med hänsyn till elevens ålder, vilket underlättar lärarens planering. Detta syftar också till att skolan ska upptäcka på ett tidigt stadium vilka elever som har behov av särskilt stöd. Rektorn väljer personalen som är lämplig för att bedöma de nyanlända elevernas kunskaper. Det är förstås önskvärt att eleven, om det är möjligt, bedöms på sitt starkaste språk, till exempel av en modersmålslärare. Den inledande bedömningen för nyanlända elever kan spara tid och ansträngning för både läraren och eleven då den ger en grund för en planering av undervisning och stödinsatser. En stödåtgärd för att underlätta nyanländas anpassning i skolan är förberedelseklassen. Där har eleven till en början merparten av sin undervisning men ska så snart det är möjligt följa ordinarie undervisning i den klass eleven tillhör. Olika insatser som stöder språk- och kunskapsutveckling kan göras och där kan studiehandledning på modersmålet vara en viktig del. Det kan ge insyn i vilka kunskaper eleven har med sig och göra det möjligt att se vad som behöver utvecklas och i vilken ordning (Skolverket, 2015).

2.1 Modersmål i styrdokument

Modersmål är ett viktigt ämne i skolan och handlar om mer än kunskaper. Det underlättar också hur eleven kan anpassa sig i skolan och i samhället. Det som skolan fokuserar på är att underlätta elevernas lärande och att förbereda dem att lyckas i livet, genom att förmedla mer vetenskap och kunskaper för att uppnå gemensamma referensramar (LGR 11 s. 7).

Modersmålsundervisningen är reglerad i Skollagen, Skolförordningen och

4

2.2 Svårigheter med att undervisa nyanlända elever

Det finns en utmaning som möter alla kommuner i Sverige när det gäller nyanlända elevers utbildning. Nyanlända elever kan inte svenska och saknar erfarenheter i den nya klassen. Skolsystemet är annorlunda än deras länder gällande språk och ämneskunskaper. För att eleverna ska lyckas i sitt lärande, måste skolan, läraren och utbildningsorganisationen ta sitt ansvar. Språkets sammanhang har olika sätt att användas av läraren. (Kästen & Otterup 2018, s 39).

Kästen & Otterup (2018, s 32) menar att utbildning för nyanlända elever är ett viktigt utvecklingsområde i svensk skola. Det finns inte en tydlig regel som förklarar styrdokumenten för nyanlända elever, förutom på språkintroduktion, som är avsedd för nyanlända elever i gymnasieåldern. Det flerspråkiga skolsystemet uppmärksammas bara i svenska som andra språk, modersmålet och studiehandledning på modersmålet. De som bestämmer att ta emot nyanlända elever är skolorna och kommunerna som är huvudmän. Synpunkter på elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter har inte kartlagts och undervisningen i förberedelseklasserna fokuserar ensidigt på det svenska språket och rymmer inte undervisning i andra skolämnen.

En annan tydlig brist ser Kästen & Otterup (2018) i att "nyanlända elever grupperas inte efter sina behov utan snarare utifrån ekonomi och tradition". Det är samma situation som rör studiehandledning på modersmålet, "vilket är en stödinsats som alltför få skolor erbjuder sina elever".

Enligt Cummins (2017, s 68–69) tar det 5–7 år för en andraspråkselev att resultatmässigt och vad gäller betygsnormerna hinna i kapp den som har sin skolgång på förstaspråket. Hans studie grundar sig i en större undersökning som gjordes i Torontos skolor på uppdrag av stadens skolstyrelse. Man analyserade resultaten i sju olika test i engelska språket som 5386 elever i årskurserna 5, 7 och 9 fick göra. Av dessa elever var 1210 födda utanför Kanada och hade ett annat modersmål. I den granskning och jämförelse av resultaten som gjordes kunde man se hur vistelsetid och ankomstålder påverkade resultaten.

Skolinspektionens granskning (2017) visar att den lärare som inte har tillräckliga kunskaper om hur man hanterar undervisningssituationen med flerspråkiga elever, direkt påverkar elevernas språkliga och kognitiva utveckling, vilket gör att eleverna möter svårigheter och hinder i att uppnå målet. Det påverkar också elevens integration i utbildningssystemet. Läraren måste ha en stor förståelse och medvetenhet vad gäller undervisningen och en djup förståelse didaktiskt.

Kaya (2016 S 16–18) har sammanfattat viktiga punkter som påverkar nyanlända elevers kunskaper och deras situation. Hon skriver: "Nyanlända elever får inte den utbildning de har rätt till". Det finns inga tydliga, gemensamma riktlinjer för hur undervisningen ska planeras och bedrivas i kommunerna. Likaså saknas kompetensutveckling och diskussioner för hur undervisningen ska läggas upp i kommunerna. Kaya (2016) påpekar också att huvudmannens ansvar och rektors skyldigheter under en längre tid varit otydligt definierade.

5 Skolinspektionens granskning 2014, refererad av Anna Kaya (2016), visar på ytterligare en faktor som påverkar de nyanlända elevernas kunskaper, vilket är att flera skolor saknar ämneskompetenta lärare i svenska som andraspråk i sina förberedelseklasser. En svag punkt som Skolinspektionen satte fokus på är att ordentlig kartläggning av de nyanlända elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter inte sker, något som tyder på att lärarna inte har tillräcklig kompetens för kartläggningens syfte och genomförande. Lärarna som inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter möter svårigheter när de ska planera och anpassa undervisningen enligt nyanlända elevers förutsättningar och behov. I och med detta ser Skolinspektionen (2014) att undervisningen blir " beroende av enskilda lärares insatser och inte av ett gemensamt ansvar på alla nivåer i skolsystemet".

En vanlig svårighet i arbetet med nyanlända elever är t.ex. ett ord som på deras andraspråk har olika betydelser på vardagsspråket och på ämnesspråket. T.ex. begreppet "lösning" som används i kemiundervisningen kan av nyanlända elever förstås som betydelsen lösning av ett problem. Därför bör en språk- och kunskapsutvecklande undervisning inte bara baseras på "läs- och skrivfärdigheter utan kan även använda sig av olika slag av visuella symboler". Kroppsspråk såväl som audiovisuella och digitala resurser är effektiva verktyg i undervisningen. Här finns stor risk att eleven kan misstolka ord och vetenskapliga begrepp eller översätta ord fel, vilket till slut leder till att eleven missförstår den naturvetenskapliga innebörden. Läraren bör fokusera på sådana missförstånd (Skolforskningsinstitutet, u.å.).

2.3 Framgångsrika arbetsmetoder och hjälpmedel vid undervisning av

nyanlända elever

För att nyanlända elevers skolgång ska lyckas bör lärarna ha tillräckliga kunskaper om vad andraspråksinlärning betyder i det egna ämnet. Ämneslärare får ha goda kunskaper om sitt eget språkbruk och ska kunna avgöra vilka svårigheter som kopplas till ämnet på grund av språket och vad som rör sig om faktainnehållet, det är av vikt i sammanhanget. En till förutsättning för att nyanlända elevers skolgång ska lyckas är att personalen på skolan kommer överens om att "flerspråkighet och kulturellt utbyte är viktiga verktyg för lärande"( Kästen & Otterup, 2018, s 32– 33)

Kommunikationen och diskussionen mellan lärarna ökar kunskapsutvecklingen och ger ömsesidig feedback för att utveckla verksamheten. Lärarna bör samarbeta för att bygga upp en gemensam begreppsbank och skapa bra förutsättningar för en god inlärningsprocess och för elevers lärande. Lärarens kunskapsbas reflekteras i elevernas inlärning och utveckling (Lindström & Pennlert, 2017, s.24).

Alla lärare behöver ett pedagogiskt språk som hjälper till att skapa mening, sammanhang och pedagogiska begrepp. Yrkeslärare har en viss typ av kommunikation och ett yrkesspråk när det gäller verksamheten, aktiviteter och yrkesgruppen. Yrkesspråk är en strategisk nyckel som hjälper yrkesutövarna att strukturera den samlade vetenskapen för att utveckla styrdokumentet. Alla dessa faktorer kan det anslutas till elevs utveckling och sitt lärande till slut. (Lindström & Pennlert, 2017, s. 12–22).

Att tolka läroplanen, följa styrdokument, analysera undervisningen, utveckla ämnesinnehåll, förklara kursplanen räknas som mycket viktiga verktyg i lärprocessen. Dessa grundläggande pedagogiska begrepp måste tolkas på rätt sätt för att förbättra inlärningens kvalitet (Lindström & Pennlert, 2017, s. 12–22).

6 studiehandledning på modersmålet en viktig del i kartläggning och hjälp för ämneslärare att bedöma elevens kunskap. Förberedelseklass är ett viktigt redskap som syftar till att nyanlända elever ska få tillräckliga kunskaper i många viktiga ämnen, enligt Skolverket (Skolverket /regler och ansvar).

En viktig faktor man bör fokusera på, är att läraren i alla ämnen bör ta ansvar för elevernas utveckling. Gibbons (2006) konstaterar att ämneslärare kommer att lyckas nå målet med nyanlända elever om läraren har tillräcklig kunskap om "andraspråksinlärningsprocessen" för att språk och ämne utvecklas parallellt.

Bunar (2015) ser att genom dialogiskt samspel och gemensamt konstruerat anförande kan eleverna skapa kunskap. Samspelet mellan lärare och elever kan göras genom gemensamma aktiviteter som resulterar i mer integration. Detta sätt räknas som viktiga resurser som hjälper både språket och kunskapsutvecklingen för alla elever. Tidigare forskning betonar att språkutvecklingsmiljön är av stor betydelse. Bunar ser att språklig utveckling och individens intellektuella utveckling till stor del hör samman med sociala sammanhang som människor deltar i. (Bunar, 2015, s 85).

Enligt Skolverket (2012b) kan man se språket som en bro som flyttar alla tankar och kunskaper till andra sidan. Språket är nödvändigt för att människor ska kunna utveckla sin identitet, sitt uttryck, sina tankar och känslor. Det är människans viktigaste verktyg för att kommunicera med andra och lära sig allt i livet. Eleverna som har två språk eller flera har möjligheter att bygga sin inlärning på olika sätt för att utveckla sina ämneskunskaper. Många svenska skolforskare som Monica Axelsson, Gun Hägerfelth, Caroline Liberg och Inger Lindberg pekar på betydelsen av språkanvändning och interaktion. Språkets allsidiga användning förstärker elevernas inlärningsprocess. Det ger eleverna stora möjligheter att använda språket och integrera sig med alla dess speciella uttryckssätt och konstruktioner. Den viktiga faktorn som kan påverka flerspråkiga elever för att lyckas i skolframgång är ”att de erövrar ett välfungerande språk för olika sammanhang”, (Skolverket, 2012b, s 14) och detta kan endast göras med stöd av professionella lärare.

När lärarna bytt sina erfarenheter, kunskaper och andra nya idéer med varandra, kan de skapa en pedagogisk strategi som ökar lärarnas kunskap och som reflekteras i elevens inlärning samtidigt i olika ämnen. På samma sätt kan andra lärare i olika ämnen hjälpa elevernas kunskapsutveckling. T.ex. lärarna i idrott och hälsa, SO, speciallärare och specialpedagoger. Maaike Hajer betonar att det är viktigt att lärarna ser elevernas styrkor och svagheter för att utveckla undervisningen ur ett språkligt perspektiv. På grund av olikheter i skolämnena ser språkutvecklande undervisning i fysik ut på ett annat sätt än i andra ämnen (Skolverket, 2012b).

En av de framgångsfaktorer som påverkar nyanlända elevers kunskaper är att rektorn i skolan väljer behöriga lärare som har erfarenhet av undervisningen i förberedelseklassen (Kaya, 2016, s 16).

Kaya (2016) refererar till (Skolinspektionen, 2014, s 32) när hon lyfter fram att läraren tar ett steg mot framgång genom att lägga fokus på elevernas förutsättningar för att de ska kunna få en bra undervisning genom att de "sätts in i ett större sammanhang: kollegialt, i skolan och i kommunens organisation. (Gibbons, 2013b, 233)”. Enligt Kaya (2016), toppar Gibbons listan över forskare som arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. I sin forskning och sina böcker om undervisning fokuserar hon på språket i alla ämnen "så att språket utvecklas parallellt med ämneskunskaperna".

7 begränsat för att kunna användas kunskapssökande i meningsfulla sammanhang". Om läraren vill lyckas att skapa dessa möjligheter för eleverna behöver hen bli medveten om hur språket används i olika skolämnen och vilken text typ som är vanlig i respektive ämne och hur ämnestexten är uppbyggd.

Kaya (2016) sammanfattar några framgångsfaktorer som hjälper nyanlända elever att utveckla sitt språk och kunskapsutvecklande:

 Undervisningen ska genomföras med utgångspunkt i elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper.

 Undervisningen ska vara strukturerad och ha ett meningsfullt innehåll, vara kognitivt utmanande, mötas av höga förväntningar och ske i ett tillåtande klimat.  Utifrån elevernas förutsättningar och behov ska stöttningen ges.

 Modersmålsundervisning ska används som resurs för att förstärka lärandet.  Språk- och ämneskunskaper går hand i hand för att utveckla elevens lärande.

2.4 Hur man kan ta vara på nyanlända elevers kunskaper och tidigare

erfarenheter i undervisningen.

För att få en tydlig undervisning och skolframgång är det jätteviktigt att läraren fokuserar på elevens erfarenheter och på sin kunnighet att bygga vidare, tydliggöra och konkretisera målen. Skolan har ett viktigt uppdrag att eleven får använda svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt. Här bör lärarna ge språket en stor roll för att eleverna ska utvecklas i alla skolämnen. Genom språkliga färdigheter och språkliga kunskaper kan eleverna lära sig flera begrepp som används och skapas för analysering och ordning (Kaya, 2016, s 229).

Enligt Kaya (2016) har flera forskare kommit överens om att det finns viktiga faktorer som hjälper läraren att lyckas i sin undervisning om de använder elevernas tidigare kunskaper, elevernas förutsättningar och behov, använder modersmålet som resurs i undervisning och lärande samt ger eleverna ett stort utrymme i muntliga diskussioner. Undervisningsmetoderna ska varieras beroende på elevens delaktighet och utveckling i både språket och kunskapsområdet (Kaya, 2016 s 33).

Det är viktigt att nyanlända elevers kunskaper bedöms i ett tidigt skede för att de sedan ska placeras i rätt årskurs. Enligt styrdokumentet ska detta ske inom två månader. Syftet med bedömningen är att ge läraren underlag för att anpassa undervisningen till de nyanlända elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Genom kartläggningen kan läraren ta reda på vilken nivå elevens kunskap ligger på, för att bygga vidare på den. "Ett av huvudsyftena med att genomföra en kartläggning är att den ska ligga till grund för varje undervisande lärares planering av den undervisning den nyanlända eleven får” (Skolinspektionens granskning 2014, s 17, refererad av Anna Kaya (2016).

Enligt många rapporter och studier ska kartläggningen göras på elevens starkaste språk eller på ett annat språk som eleven kan väl. Studiehandledare eller modersmålslärare har en viktig roll för kartläggningen och undervisningen. (Kaya, 2016, s 73).

Ämnesläraren i olika ämnen kan tillsammans med läromedel även använda t.ex. bilder, filmer och andra pedagogiska redskap som hjälper eleven att uppnå kunskaper och erfarenheter (Kaya, 2016, s 74)

8 med och kan hjälpa och tolka begrepp och svåra ord. Ibland är nyanlända elever resurser till varandra när de använder Appar, lexikon etc.

Lucas och Katz (1944, s 554 ff) har sammanfattat några aktiviteter som identifierats i studien, där de studerar hur lärare låter elever använda olika modersmål i undervisningen fast lärarna inte kan elevernas olika språk:

• Lärare samlade eleverna som grupper utifrån modersmål och lät dem använda sitt modersmål för att skriva med hjälp av varandra.

• Lärare samlade eleverna som grupper utifrån modersmål och lät dem använda sitt modersmål för att berätta för varandra och sen översätta och berätta för andra elever i klassen.

• Elever som har samma språk arbetar i par för att den som kunde mer engelska skulle kan hjälpa den som kan mindre

• Alla elever i gruppen uppmanas att använda flerspråkiga lexikon för att förstå texter på ett avancerat sätt.

• Eleverna stimuleras att diskutera skolarbete hemma med hjälp av familjemedlemmar på deras olika modersmål.

• Eleverna uppmanas att låna och läsa böcker på olika modersmål

på detta sätt kan interaktionen ske mellan en elev som kan lite mer och en som kan lite mindre. (enligt Kaya, 2016 s 55)

Kaya (2016) anser att när eleverna skriver text på olika modersmål betyder det att eleverna visar sina kunskaper skriftligt på ett avsevärt mer utvecklat sätt än om de skriver på svenska. Om läraren inkluderar modersmålet i undervisningen förstärks både modersmål och andraspråk. På detta sätt kan eleverna känna mer trygghet och öka självförtroende och identitet som i sin tur leder till ökad motivation och lärande. Kaya understryker att det är jätteviktigt att nyanlända elever använda alla sina språk i undervisningen då deras svenska språk inte räcker för att uttrycka sig och förstå kunskaper. (Kaya 2016, s 56)

2.5 Hur man kan komma runt svårigheter kopplat till språket och kultur

”Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet”. Lag (2018:1303) riksdagen.

Eleven som inte kan följa undervisning på svenska språket har rätt att få stöd på sitt modersmål i alla ämnen för att nå kunskapskrav i ämnet, oavsett om eleverna är nyanlända eller inte. Studiehandledning räknas som extra anpassning i skolsystemet. Den viktigaste faktorn i studiehandledning är att ämneslärare och studiehandledare samverkar med varandra. Studiehandledning kan vara i eller utanför klassrummet. Studiehandledning på modersmålet regleras i 5 kap 4 § i Skolförordningen. Det finns många skolor numera som har en studieverkstad där elever får stöd på sitt modersmål. En av de viktigaste delarna i studiehandledarens roll är att översätta oklara begrepp i ämnet när eleven skriver prov. Studiehandledningen riktar sig till två olika grupper av elever: nyanlända elever och elever som inte uppnår kunskapskraven (Skolinspektionen, 2017, s 8).

9 inlärning och måluppfyllelse. En viktig faktor med studiehandledning på modersmålet, är att eleverna kan nå kunskapskraven genom sitt starkaste språk. Eleverna som har erfarenhet och kunskap med sig i sin bakgrund kan gå vidare och fortsätta sin inlärning. Kommunikation mellan ämneslärare och studiehandledare är en viktig förutsättning för att både lärarna och eleverna ska lyckas. En viktig fråga som Skolinspektionen har lyft är att studiehandledare inte ska jobba som tolk utan att bidra till elevens kunskapsutveckling samtidigt. Ämneslärare behöver också utveckla sin kompetens för kunskapsutvecklingen för de elever som får studiehandledning på modersmålet. Dessa faktorer bidrar till att utveckla nyanlända elever och få dem att nå sitt mål (Skolinspektionen, 2017, s 21).

Studiehandledning på modersmålet regleras i 5 kap. 4 § skolförordningen ”En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl”. Om eleven använder alla sina språk i undervisningen utvecklar hen sin kunskap samtidigt som kunskapen i svenska förbättras. Detta genomförs utifrån elevens behov, språkliga nivå och ska kontinuerligt anpassas för att undervisningen ska vara utvecklande (Skolinspektionen, 2017, s 21).

Skolan ska följa samma regler för undervisning för nyanlända elever, det betyder att nyanlända elever har rätt att få stöd efter sina förutsättningar och, liksom andra elever, enligt kursplanen i alla ämnen. Eleverna som inte kan svenska, analfabeter eller elever som har gått i skola ett år ska bedömas och kartläggas och sedan placeras på rätt nivå eller rätt årskurs utifrån sina förutsättningar och behov (Sveriges Kommuner och Landsting, 2010 s 6). Olika perspektiv av styrdokument gör att flera studiehandledare frågar efter en utbildning som riktar sig till studiehandledare på modersmålet. Syftet är att studiehandledare ska få lära sig grundläggande kunskaper om styrdokumenten och det svenska skolsystemet, vilket sedan underlättar för att eleverna ska uppnå sina mål. Studiehandledare och ämneslärare har ansvar för att skapa en lugn miljö för att eleven ska känna sig trygg att lära sig språket. Studiehandledare ska inte bara översätta texter och svåra ord i fysik eller andra kunskapsämnen, utan de är en vetenskaplig resurs för elevernas kunskapsutveckling (Skolinspektionen, 2017, s 21).

Magnussen (2008) (refererade av Kaya, 2016) ser att läraren kan lyckas när andraspråk används som ett muntligt och skriftligt kunskapsverktyg i alla ämnen, på grund av att nyanlända elevers svenska är begränsad kan de använda alla sina språk för att deras kunskap ska byggas och uttryckas i meningsfulla sammanhang.

Mägiste (refererad i Cummins, 2017) har gjort en studie om effekter av en elevs ålder vid ankomst till Sverige och perioden för vistelse i landet. Forskningen visar upp 77 elever i åldern 13–19 år och 74 elever i åldern 6–11 år som studerade tyska som modersmålsspråk i skolan, talar tyska hemma och svenska utanför. Undersökningen visade två resultat: eleverna som bott längre tid i Sverige behövde längre tid att svara på tyska och mindre tid för att svara på svenska (”ju längre vistelsetid i Sverige, desto längre svarstider på tyska”). Studien visade att inlärningsmiljön har ett stort avtryck på elevers lärande. Cummins jämför mellan elever i två åldrar när de kom till Sverige, barn före förskoleålder och barn efter förskoleålder. Barnen som kom före förskoleålder hade efter fyra år utvecklat sitt andraspråk mer, än de äldre som redan hade varit i Sverige sex år. Cummins pekar i sin studie på att elever som kom till Sverige i yngre år har en fördel jämfört med elever som kom senare (Cummins,2017, s 74).

10 språket i olika sociala situationer. Halliday menar att för att förstå hur lärande sker, kan man inte isolera språkinlärning från annan inlärning. Lärandet ska ses som en helhet. Med Hallidays ord: ”learning language, learning through language, learning about language”; eleven ska inte bara lära sig svenska utan samtidigt utveckla ny kunskap på svenska samt utveckla kunskap om svenska språket.

Kunskaper behöver utvecklas och varieras genom olika typer av språk, man behöver ha tillräckligt många ord för att beskriva ett ämne, men det räcker med att använda få ord om man kan ta hjälp av kroppsspråk. Men för ett kunskapssamtal behöver man ett annat språkbruk. Ett ”vardagsspråk” utvecklar barnet muntligt och spontant, säger Vygotskij (Kaya, 2016, s 34).

”Avancerade tankar kräver ett avancerat språk” (Kaya, 2016)

Elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen kräver alltid ett utvecklat och utvecklande språk. Genom att resonera, analysera, jämföra, dra slutsatser och sammanfatta kan eleverna utveckla sina kunskaper och sitt språk i olika sammanhang. Det är ett upphöjande steg för att eleven ska förstå och uttrycka avancerade tankar, som kallas ”skolspråk” och är ett viktigt verktyg för att kunna utveckla kunskapen vidare hos eleven. Kaya (2016) påpekar att de kognitiva kraven i skolan behöver ett mer avancerat språkbruk. Syftet med undervisningen är att eleven utvecklar sitt språk, vilket leder till att de utvecklar sina ämneskunskaper ( Kaya, 2016 s, 36–37).

Pauline Gibbons, refererad av Kaya (2016), anser att en metod att använda är att dela eleverna i mindre grupper när de t.ex. genomför ett experiment och eleverna stöttar varandra och lär sig ett kontextberoende vardagsspråk för att förklara, lyssna på varandra och diskutera ämnesinnehållet tillsammans. En fördel med smågruppssamtalet är ett gemensamt tänkande som förstärker elevernas förståelse och möjlighet att strukturera sin kunskap. Läraren följer upp elevens kunskapsutveckling genom att elevernas observation och slutsatser görs tydliga för alla.

Halliday refererade av Kaya (2016) menar att språket har en central roll för lärande och för att skapa mening. Därför används språket på olika sätt i olika sammanhang, beroende på vad och vem vi talar med eller skriver till. Att lära nya ord är viktigt men det är också viktigt att använda dessa nya ord på rätt sätt i rätt sammanhang. Man kan säga att varje ämne har sitt eget språkanvändande och sina egna begrepp (Kaya, 2016).

”Avståndet mellan faktisk och potentiell utvecklingsnivå kallas för den närmaste utvecklingszonen.” (Skolverket, 2020, s 2)

11

Metod

Undersökningens syfte är att belysa hur fysiklärare och studiehandledare behandlar nyanlända elever gällande problem och svårigheter och på vilka sätt lärarna kan underlätta undervisningen för att uppnå elevernas mål. För att få kunskap om detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med tre fysiklärare och tre studiehandledare på olika skolor.

Utifrån intervjupersonernas perspektiv och deras upplevelser ska jag få svaren på frågeställningar, där deltagaren har en tydlig bild av nyanlända elever och deras lärande (Bryman, 2018, s 305).

Syftet med att använda den kvalitativa intervjuformen som metod i studien är att frågorna är förutbestämda och alla frågor ställs till samtliga respondenter i samma följd och att man själv väljer följdfrågor utifrån det som respondenten berättar och inte utifrån en färdig mall. Därigenom får man en fördjupad information och en bättre förståelse för respondentens uppfattningar. Genom metoden får man ett tydligare svar på syfte och kan därför presentera resultatet på ett vetenskapligt sätt (Stukát, 2011, s 131).

Öppenhet, närhet, flexibilitet och relevans är fördelar i kvalitativa data som ger intervjuade möjligheten att beskriva sina tankar, riktiga upplevelser och förståelse istället för att ge sina allmänna åsikter. Även om språket är annorlunda, ger den här närheten mellan den som undersöker och den/de som blir undersökta i hög grad en korrekt förståelse som kan definieras av den som intervjuats. Därför kan man säga att kvalitativa ansatser ofta har stor relevans. Kvalitativa ansatser är också flexibla. Man kan förändra problemställning efter hand för att veta mer detaljer om något som man vill belyst. ”Processen blir interaktiv" det finns möjlighet att ändra "problemställning och datainsamlingsmetod under söknings gång"(Jacobsen, 2017, s 86).

Nackdelar med denna metod är t.ex. att den är resurskrävande, man behöver mycket tid för att samla data. Generaliseringsproblem är ännu en nackdel, som förklaras av att få personer inte kan vara representativa för andra. "kvalitativa ansatser får som regel svårigheter med den externa giltigheten.” (Jacobsen, 2017, s 88)

Även komplexitet är en nackdel. Den information som man får är svår att tolka på grund av nyansrikedom. Utifrån allt som nämnts är kvalitativa metoder mest lämpliga om man är intresserad av att skapa tydlighet i vad som ligger i en föreställning eller i en företeelse (Jacobsen, 2017, s 88).

Genom semistrukturerade intervjuer med tre behöriga ämneslärare och tre studiehandledare på fyra skolor, har jag alltså undersökt vad som är största hinder och utmaningar för lärarna i mötet med nyanlända elever i skolan, samt hur de arbetar med detta.

Det är femton frågor (direkta och indirekta frågor) som jag fokuserat på och delat ut till de två grupperna. Arbetet handlade om pedagogiska åtgärder mellan ämneslärare och studiehandledare. Intervjufrågor har skickats i förväg genom mejl för att lärarna skulle få möjlighet att läsa frågorna och förbereda sig till intervjun. Alla lärare ska svara på samma frågor, samtidigt finns det möjligheter för mig att ställa följdfrågor om det finns otydlighet i svaren. För att förbereda, anteckna, analysera och genomföra intervjuerna behöver man mycket tid och möda för att uppnå studiens syfte.

12

3.1 Urval

På grund av den stora risken för smittspridning som rått under 2020, har urvalet gjorts utifrån vilka som var tillgängliga under tiden som studierna genomfördes, så det gick inte att använda ett slumpmässigt urval. Det är självklart så att om det funnits flera tillgängliga deltagare, så skulle ett slumpmässigt urval gå att göra och därmed ge ett bättre resultat, med större reliabilitet.

För att samla så mycket information som möjligt av urvalsgrupperna har jag delat intervjun i två grupper, en grupp med tre behöriga fysiklärare och en grupp med tre studiehandledare. Jag har använt ett urval som skiljer mellan fysiklärare och studiehandledare på grund av att fysiklärare har ett pedagogiskt arbete, har mycket ansvar, jobbar med eleven tre timmar i veckan, har material, böcker, fast lokal som är utrustad med digitala verktyg, labb, kan göra formativ och summativ bedömning, är expert på läroplanen, gör lektionsplanering och kan sätta betyg. Hen är kunnig vad gäller arbetssätt och arbetsmetoder. Fysikläraren/ ämnesläraren kan guida studiehandledaren på det sätt som hjälper eleven.

Ämneslärares perspektiv utvecklas hela tiden med hjälp av kollegialt lärande i skolan, hen kontaktar lärare i svenska som andraspråk, vilket spelar en stor roll för att utveckla elevens språk med hjälp av studiehandledare och modersmålslärare. Fysiklärare kan snabbt kommunicera med andra ämneslärare i skolan,och då dessa lärare också möter nyanlända elever får fysiklärare tips på metoder och arbetssätt som andra använder. För att eleven ska få ett bra stöd för sin utveckling är lärarens samarbete med studiehandledare viktigt. Studiehandledares huvudsakliga arbetsuppgift är att vara stöd åt elever så att de ska lära och utveckla sin kunskap i svenska samt uppnå kunskapskravet i olika ämnen med hjälp av modersmålet. Studiehandledare hjälper fysiklärare/ämneslärare med anpassningar och systematiskt arbete för att underlätta för eleverna att förstå ämneskunskapen. Ofta träffar studiehandledare eleven bara en timme med i veckan, har inga egna läromedel och saknar ofta egna lokaler. Vidare har de inga eller små möjligheter att påverka schemaläggning men också innehåll och utförande av lektioner. Det är fysikläraren som är huvudpersonen som ansvarar direkt för ämnet, sätter betyg, gör bedömning på varje period och har en tydlig bild av elevens kunskap och utveckling. Detta kan innebära att fysiklärare och studiehandledare upplever eleverna olika.

Alla deltagare som har valts har stor yrkeserfarenhet som kan ge en stor förståelse av undersökningsområdet. De sex respondenter som jag har valt att intervjua är fysiklärare och studiehandledare i olika skolor. Två av dessa skolor har många nyanlända elever. Alla respondenter jobbar med år 7 – 9 och har lång erfarenhet i sitt ämne. Syftet med att jag valde två grupper är för att få mer detaljer om lärarnas och studiehandledanas tankar, perspektiv, idéer och erfarenheter som används i undervisningen. Jag hade kontakt med sex fysiklärare och fem studiehandledare i början men de som svarade på mitt mejl var tre fysiklärare och tre studiehandledare. Alla respondenterna bestämde var vi skulle träffas och vilka tider som var möjliga, beroende på deras arbetstider. Intervjuerna genomfördes i skolornas lokaler efter skoltid

Fysiklärare 1: Hen jobbar som fysiklärare sedan 2002, är legitimerad och behörig i Fysik, Biologi, Teknik och Matte, åk 4 - 9. Hen började undervisa nyanlända elever för fem år sen. Fysiklärare 2: Hen har jobbat som fysiklärare i 19 år, är behörig och legitimerad i No och Matte i åk 7–9. Hen har undervisat nyanlända elever de sista tio åren,

Fysiklärare 3: Hen har jobbat som fysiklärare i 21 år i åk 7 - 9, behörig och legitimerad i matte och fysik. Hen jobbar med nyanlända elever sedan 2009.

13 9. Hen jobbade som fysiklärare och studiehandledare med nyanlända elever på samma skola. Undervisar på svenska i FBK förberedelseklass i åk 7 - 9.

Studiehandledare 2: Hen bor i Sverige sedan 16 år och är legitimerad på engelska. Jobbar som modersmålslärare och studiehandledare sedan 13 år från åk 1 till gymnasium.

Studiehandledare 3: Hen bor i Sverige sedan 13 år, jobbar som modersmålslärare och studiehandledare på arabiska och kurdiska sedan sex år, från förskoleklass till åk 9. Legitimerad lärare i Pedagogik och Samhälle för gymnasiet och vuxenutbildning i Sverige. (intervjutider se bilaga 2)

3.2 Datainsamlingsmetod

Utifrån undersökningens tre frågeställningarna formulerade jag femton frågor. De frågor som riktar sig till fysiklärare är sex stycken och de som riktar sig till studiehandledare är nio stycken. Frågorna till de båda grupperna är likartade, men då det rör sig om två yrkesgrupper varierar frågeformuleringar och antal frågor. De sex deltagarna har alltså svarat på två olika formulär.

Intervjuerna genomfördes på olika sätt. Tre av respondenterna träffade jag vid två skolor där jag jobbar, medan tre bad mig göra intervjun via telefon. Intervjun tog mellan 35 och 45 minuter. Intervjuerna har spelats in på mobiltelefonen, och därefter överförts på dator för att sedan transkriberas. Jag stötte på många okända ord på grund av dialekter, men genom många upprepningar gick det att förstå vad olika ord betyder. Alla deltagare som är med i studien har svarat på samtliga sina frågor. Alla lärarna kände sig lugna eftersom de redan kände till studiens syfte. De inspelade intervjuerna har godkänts efter genomläsning av alla informanterna.

Det transkriberade intervjuerna har jag sedan analyserat för att i dessa kunna finna likheter och hitta mönster som sedan kunde bilda svarskategorier

3.3 Dataanalysmetod

Syftet med att använda semistrukturerade intervjuer är att bygga nya idéer och utveckla tankar som i stor utsträckning används i kvalitativ forskning. Intervjuns innehåll har fokuserat på många viktiga faktorer som rör lärares uppfattningar om nyanländas kunskap, bakgrund och erfarenheter. Vilka är utmaningarna och svårigheterna? Vilka åsikter, uppfattningar och praktiska metoder får användas av läraren för att tillämpa undervisningen? (Denscombe, 2018, s 269).

14 Jag har spelat in intervjufrågor i min mobiltelefon. Efter jag har skrivit ut svaren började jag kategorisera mina respondenters svar. Innehållsanalys är en flexibel metod som används och praktiseras på vilken "text som helst oavsett skrift eller bilder”. Under den kvalitativa analysen kan man dela texten i små delar, koda och identifiera informationen. Genom en tematisk innehållsanalysmetod i den här studien kunde jag kategorisera data och finna mönster. Ljudinspelningarna har transkriberats noggrant och anteckningarna förklarats för att hitta likheter och mönster i respondenternas svar som sedan började sorteras (Denscombe, 2018, s 394 - 402).

Jag har inte redovisat hela intervjuer, men jag har förklarat och tolkat de viktiga uppfattningar som är mest relevanta för arbetsfrågeställningar. I arbetet har jag skilt mellan frågorna som ställdes till fysiklärare och studiehandledare, på grund av att jag ville veta hur var och en av dem undervisar eleverna. Vilka är de arbetsmetoder som används, finns det gemensamma strategier och mål? Gör de samma utvärdering av eleven? Man ser i resultatet, att det finns många viktiga faktorer som behöver struktureras om när det gäller t.ex. samarbete och kommunikation. En av de viktiga orsakerna när eleven inte kan uppnå målet är att det inte finns en gemensam kunskapsbas och riktigt samarbete mellan ämneslärare och studiehandledare.

3.4 Etiska överväganden

Alla deltagarna är informerade om att syftet med intervjun är att ta reda på lärarens erfarenheter som rör nyanlända elevernas kunskap och att, all information används endast för studieändamål. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer summerar intervjuregler med fyra punkter: Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet som innebär att forskaren måste informera deltagare att deltagandet inte är obligatoriskt och han eller hon har rätt att avbryta sin medverkan. Forskaren måste få medgivande från informanterna eller deltagarna. Ämneslärarna och studiehandledarna har en tydlig bild av vad som har behandlats i min studie (Vetenskapsrådet, 2002).

Etiska överväganden har tagit under denna studie, alla informanterna har informerat på vad är syftet av studien. Deltagarnas intressen är skyddats, deltagare informerades att deltagandet är helt frivilligt, det finns endast en översiktlig beskrivning av informanterna och deras identiteter och deras svar är konfidentiella. Anonymitet är en viktig del av intervjun och jag hade haft tillstånd att spela in intervjun (Kvale & Brinkmann, 2014, s 109).

3.5 Metoddiskussion

Semistrukturerad intervju är en forskningsmetod som används inom samhällsvetenskapen. Genom semistrukturerade intervjuer kan man bygga nya idéer och det används i stor utsträckning i kvalitativ forskning. En semistrukturerad intervju är "en färdig lista med ämnen som ska behandlas och frågor som ska besvaras". Semistrukturerad intervju är mer flexibelt, svaret är öppet och synpunkterna kan utvecklas. Därför använde jag en semistrukturerad intervju öppen för att ge möjligheten till fysiklärare och studiehandledare att berätta vad hen har för nya idéer som kan byggas och utvecklas i undervisningen (Denscombe, 2018, s 269). Intervjufrågor har skickats i förväg genom mejl för att lärarna skulle få möjlighet att läsa frågorna och förbereda sig inför intervjun, nio frågor till studiehandledare och sex frågor till fysiklärare (se bilaga 2).

15 analys har tagit mycket tid och ansträngning efter varje intervju, speciellt intervju via mobiltelefonsamtal.

För att få lärarnas uppmärksamhet och deras intresse får man ställa intressanta frågor som rör ämnet, och börja steg för steg för att gå in i en djupare diskussion. Under intervjun visade sig många svårigheter som rör de nyanlända elevernas situation. Man känner att frågorna som ställs till lärarna inte är tillräckliga på grund av att ämnet har många dimensioner gällande elevernas bakgrund.

Deltagarnas namn och identitet avslöjas inte i studien, men jag nämner dem som siffror (fysiklärare 1, 2, och 3, studiehandledare 1,2, och 3).

Att använda semistrukturerade intervjuer i den här studien är en bra metod för att det ger möjlighet till studiehandledare och fysiklärare att berätta fritt om sina uppfattningar, åsikter, upplevelser, erfarenheter och svårigheter som rör nyanlända elever. Det gavs möjlighet att ställa nya frågor som relaterade till ämnet eller vissa frågor som behövde mer förklaring. Med hjälp av följdfrågor som har uppstått under intervjun har jag också fått en tydlig bild av lärarens åsikter och uppfattningar. Alla deltagarna kände att intervjuklimatet var dialog, inte frågor och svar.

Semistrukturerad intervjumetod har gett respondenterna en bra möjlighet att gå i en djup diskussion om sin upplevelse av undervisningen med eleverna. Likaså kunde de förklara på vilket sätt de använder förutsättningarna med varje elev.

Denna studie ger visserligen inte en fullständig bild av lärares svårigheter och deras tankar, på grund av att de som har intervjuats bara är sex lärare. Men det kompletterar tidigare forskning som visar upp lärarnas roll och deras undervisning, vilka hjälpmedel som används för att underlätta elevernas inlärning och anpassningen i ämnet.

16

3. Resultat och analys

I den här delen av studien redovisas och presenterasresultaten från mina intervjuer. Texten är indelad i tre delar utifrån studiens frågeställningar. I min analys av respondenternas svar har jag letat efter likheter för att därigenom finna genomgående kategorier. Dessa kategorier används här nedan som underrubriker under respektive frågeställning. För att öka tydligheten av min analys använder jag citat från respondenterna som stöd för mitt resonemang.

4.1 Vad uppfattar fysiklärare/studiehandledare vara de största problemen för

nyanlända elevers möjligheter att uppnå fysikämnets kunskapsmål?

Ämneslärare och studiehandledare är överens om att fysikämnet är svårt för alla elever, oavsett om de är nyanlända eller svenska elever. Det blir svårare för nyanlända elever när språket har en stor roll i deras utveckling. Här kommer lärarens roll in, hur hen kan göra ämnet intressantare och mer acceptabelt för eleverna. För de nyanlända eleverna innebär det en speciell utmaning.

Fysiklärare 1 "det är inte bara språket som är hinder för svaga elever, utan brist på kunskap också". Men tyvärr finns inte studiehandledare som kan täcka alla ämnen. Hen ser att studiehandledning gör stor skillnad för eleven. Då de kan få ämnesområdet och begreppen förklarade på sitt modersmål och eleven kan visa läraren sina kunskaper på en helt annan nivå.

”Studiehandledare har inte tillräckliga erfarenheter / kunskaper att använda Lab för att stödja eleven i sitt ämne, eftersom hen redan behöver utbilda sig och bli kunnig på Labs utrustningar”. Detta är ett tydligt problem måste fokuseras på (Studiehandledare 3). ”Det finns inte lättläst böcker gällande fysikämnet eller andra vetenskapliga ämne som underlättar till nyanlända elever att förstå svåra ord och nya begrepp” (Studiehandledare 3).

Fysiklärare 2 säger att "nyanlända elever oftast inte har mycket kunskap, och språket är ett stort hinder".

”På grund av nyanlända elevernas svårigheter på språket kan jag inte täcka alla elevers behov i fysikämnet, då behöver jag en extra lärare som kan stödja eleverna i lektionstid” (Fysiklärare 2).

”Många nyanlända har svåra upplevelser med krig och flykt som kan vara ett hinder för anpassning och kunskapsinhämtning i svenska skolan” (Fysiklärare 2).

”Undervisningsmetoderna förändras kontinuerligt beroende på elevernas nivå och förutsättningar” (Studiehandledare 3).

Fysiklärare 3 säger att" nyanlända eleverna har egna traditioner när det gäller respekt, de vågar inte avbryta ämneslärare i lektionen inför andra elever i klassen på grund av att de tycker det inte är respekt". Hen fortsätter och säger att ibland kan en del elever lite av språket men de vågar inte diskutera eller delta i ämnet på grund av att de saknar självförtroende också.

17 Fysiklärare1 säger "Jag tänker inte på nyanlända elever som en speciell grupp utan inkluderar dem som en del i hela klassen, för att nyanlända elever inte ska känna att de är isolerade ". På detta sätt kan eleven öka sitt självförtroende och blir mer motiverade och nyfikna.

Studiehandledare 3 ser att "ibland finns fel på studiehandledares sätt som speglar sig på ett negativt sätt på elevens lärande", då försvinner utvecklingen hos eleven eller kommer sent. En faktor till måste alla fokusera på, det är samarbetet mellan ämneslärare och studiehandledare.

Medan Studiehandledare 2 "tyvärr inte ser någon stor skillnad för de få eleverna som hon har haft på grund av att tiden var så pass begränsad". Det som var positivt var att elevernas närvaro i skolan ökade. "En timme i veckan räcker inte för att täcka ett svårt ämne som fysik, kemi och andra vetenskapliga ämnen". ”ju mer lektionstid ges desto bättre resultat och inlärning”.

"olika dialekter av studiehandledare / modersmålslärare påverkar också nyanlända elevernas lärande och sin förståelse i ämnet” (Studiehandledare 2).

Studiehandledare 3 berättar som sina andra kollegor ”att inte bara språket är ett hinder för elevens inlärning och utveckling, utan att kulturkrockar försvårar”. Därför är det så viktigt att eleverna och deras föräldrar ha en tydlig förståelse om hur skolsystemet fungerar och om regler och lagar som de behöver veta om i Sverige.

Sammanfattning

Det är en av största problem mot nyanlända elever att uppnå kunskapsmål är integration i nya skolsystemet på grund av språkproblem och kulturella skillnader. Samarbetet mellan skolan och föräldrar är svag och behöver utveckling och uppföljning, lärarna ska lyckas att ge varje elev sina förutsättningar om samarbetet är bra. Kunskapsutvecklande arbetssätt och integrering är också ett problem som saknar båda fysiklärare och studiehandledare.

Att nyanlända elever uppnå kunskapsmål krävs samarbetet mellan ämneslärare, språklärare och studiehandledare på modersmålet. Det finns inte direkt samordning och ingen kontinuerlig uppföljning för elevers utveckling med de tre personerna.

Traditioner, religiösa traditioner och kulturkrockar är viktiga faktorer som påverkade elevernas lärande på ett negativt sätt, special gällande elevs djärvhet, respekt, och deras anpassning i nya skolsystemet i Sverige. Även studiehandledarna bör bli av med gamla traditioner och uppdatera sina undervisningsmetoder för att anpassa sig tillsammans med eleverna.

Fysiklärare har ett riktigt intryck att en del av studiehandledare behöver förstå styrdokument och elevs förutsättningar först för att börja på ett rätt steg att utveckla nyanlända elevernas kunskaper.

4.2 Vilka arbetsmetoder och hjälpmedel uppfattar

fysiklärare/studiehandledare vara nödvändiga för att nyanlända elever ska

uppnå ämnets lärandemål?

18 viktiga utrustningar underlättar mycket för att eleverna ska förstå lektionen genom att använda lexikon och Google översättning.

När det gällde relationer anser Studiehandledare 1 att först måste man bygga en bra relation med eleverna för att undervisningsklimatet ska bli lämpligt och lugnt. "Det beror på vilken typ av relation eleverna har, om det gäller konkurrens, och hur relationen påverkar kunskapsutvecklandet". Vissa relationer gynnar verkligen kunskapsutvecklingen då de hjälper varandra, men det beror väldigt mycket på ifall eleverna talar samma språk på olika kompetens. Lärarna fortsätter och säger att eleverna som har bra relationer kan känna sig bekväma och uttrycka sig utan att vara rädda, särskilt om man tolkar ’kunskap’ i ett brett sammanhang.

Fysiklärare 1 nämnde, "jag ber eleven att skriva fysikaliska begreppet på sitt modersmål på Ipad eller på dator sen översätter hen begreppen till svenska, med bild stöd och Youtube användning kan eleven bli jättenära till fysikaliska fenomen och symboler som används i texten",

En metod till som brukar fysiklärare1 göra är ”Jag använder eleverna som talar samma språk och lägger de på en grupp för att eleverna stödjer varandra om det inte finns studiehandledning på modersmålet.”

"klassiska undervisning utvecklar inte elevers kunskaper" den som jobbar som studiehandledare bör uppdatera deras metoder med nyanlända elever och bli av med klassiska undervisningen, de bör använda digitala verktyg, bilder, filmer och höga tekniska hjälpmedel (Fysiklärare 1).

Fysiklärare 1 menar att på detta sätt fungerar det bra med hen, det hjälper mycket för att eleven ska förstå ämnet och uppnå kunskapskravet, samtidigt förstärker eleverna sitt modersmål och lär sig nya begrepp på svenska. T. ex. hur vi kan utnyttja sol och vindkraft som energi i vardagslivet, hur eleven kan förstå energiomvandlingar från en form till en annan, hur energi kan överföras till ett annat objekt med mindre förluster, vilket bästa materialet för denna process är, med flera exempel.

På detta sätt har modersmålet använts här som viktigt hjälpmedel och resurs till nyanlända elever och samtidigt hjälpt eleven att uppnå målet. Ju fler ord man har på modersmålet desto bättre förstår man begreppen på det nya språket.

Alla tre fysiklärarna kom överens om att samarbetet med lärare i svenska som andraspråk kan användas som resurs till nyanlända elever. Genom att man ger en lista på svåra fysikaliska ord, begrepp och andra symboler kan eleven lära sig ämnet snabbare. En viktig strategi som fysiklärarna brukar använda är att de fokuserar på studiehandledning på modersmålet som en viktig resurs av avgörande betydelse för elevens utveckling och som ett effektivt hjälpmedel för ämnesintegrering" (Fysiklärare 2).

"om studiehandledare, lärare i svenska som andraspråk och ämneslärare arbetar tillsammans för att främja en elevs lärande, ska vi ha ett uppmuntrande resultat samtidigt finnas regelbunden uppföljning som kopplat till elevs utveckling kontinuerligt. "(Studiehandledare 2).

Fysiklärare 2 ser att genom motivering och uppmuntran kommer möjligheter att få eleven att delta och påverka lektionen, även om de inte kan språket. "Teknisk utrustning kan hjälpa eleven att översätta begrepp, genom filmer med svensk undertext, det är bra hjälpmedel för att eleven ska utveckla språket och förstå ämnet".

19 Fortsätter studiehandledare1 ” Jag tycker att samarbetet med en specialpedagog i skolan är jätteviktigt, då kan vi även få stöd med vad vi ska uppmärksamma inför inlärning”, studiehandledarna har tyvärr inte erfarenheter om detta även om de kontaktade elevens föräldrar. Vad vi kan göra åt det räcker inte, om vi inte utbildar oss och blir redo för sådana fall.

"svenska lärare som jobbar som andraspråk har en central roll för att utveckla nyanlända elevernas språk och kunskaper, men kontakten med studiehandledare är svag” (Studiehandledare 1).

"samarbete mellan läraren och föräldrarna ökar barnens framgångar och skolgång". Föräldrarnas roll har ett centralt värde här, speciellt med dem som talar samma språk. Föräldrarna får även en inblick om hur det går för eleverna i skolan (studiehandledare 2). "Genom undervisning ser jag att nyanlända elever har svårigheter att förstå fysikaliska begrepp och fenomenen, här måste jag variera arbetssätt och ersätter svåra ord med enkla, börjar från enkla begrepp och flyttar efter hand till svåra begrepp genom kunskapsområdet eller ämnet" (Fysiklärare 2).

"Jag förlitar mig på min planering med användning av digitala verktyg som alternativ för att ha nära till elevens kunskap och mål, om det inte finns möjlighet att hitta studiehandledare på elevens modersmål" (Fysiklärare1).

"Digitaliseringen skapar förutsättningar för att utveckla mötet mellan lärare och elev” (Fysiklärare 1).

”Det är viktigt att skolan planera och genomföra studiehandledningen på modersmålet på ett genomtänkt sätt, samtidigt ger studiehandledare mer betydelse” (studiehandledare 3). "Korrekt bedömning av en elevs kunskap gör det lättare för läraren att hitta en uppmuntrande utgångspunkt att börja med och det behovs intensiv arbete och ett riktigt samarbete med ämneslärare" (Studiehandledare1).

"jag förstärker självförtroendet hos eleverna genom att uppmuntra dem, skapa trygghet, höja deras intresse och förmågor och kopplar direkt till utvecklingsområdet", det genomförs med diskussionsarbete och individuellt arbete (Studiehandledare 1)

”Studiehandledare har en central roll med eleverna som inte kan sitt modersmål samtidigt med eleven som inte har kunskap” det är ett bra stöd och verktyg till både eleverna och ämneslärarna som förbättrar elevens inlärning (Fysiklärare 2).

Fysiklärare 3 väljer att "genom enkla material och illustrationer introducera ämnesområdet, för att sen om det finns möjlighet få stöd från studiehandledare på modersmålet ska läraren använda det".

Jag ger eleven tillräcklig tid att svara på enkla frågor som rör vardagslivet, t.ex. har luft vikt? kan du ge ett enkelt exempel? ”Genom frågor och svar kan kunskaper komma ur eleven och utvecklas med gruppdiskussioner ” (Fysiklärare 1).

Sammanfattning

Fast det finns stora språksvårigheter hos nyanlända elever men, genom att fokusera på både enskilt arbete och gruppdiskussioner ser man en tydlig utveckling hos elevernas förmågor och sitt intresse. Elevernas erfarenheter ska motiveras och kommer upp så småningom, sen börjar eleverna anpassa sig i ämnet och i lektions klimat. ser fysiklärarna.

20 Digitala verktyg har en effektiv roll hos elevernas utveckling speciellt med nyanlända elever som har svårigheter på ämneskunskaper och på språket.

Fysiklärarna ser att studiehandlednings undervisning har en stor betydelse hos nyanlända elever, eleverna känner trygga och lugna när de träffar studiehandledare. Denna uppmuntrande lärmiljö hjälper mycket till att utveckla elevernas vetenskapliga begrepp. Några viktiga faktorer som påverka studiehandledares roll att lyckas på sin undervisning med nyanlända elever är utrustningar, som används i klassen, t.ex. Canon projekt, inloggning med nya Appar som används i skolan. förbereda lämpliga lokaler med allt utrustningar som behövs i undervisning, detta kan förstärka studiehandledares roll i klassen och förstärka sitt självförtroende.

Föräldrars delaktighet i skolan främjar elevernas inlärning, ökar självförtroendet och deras förmåga för lärande. Det är en viktig resurs för ämneslärare och studiehandledare, eleverna känner större trygghet. Denna delaktighet kan spara mycket ansträngningar och tid för både läraren och eleverna.

4.3 På vilka sätt uppfattar fysiklärare/studiehandledare att nyanlända elevers

kunskaper och tidigare erfarenheter tillvaratas i undervisningen?

Varje lärare har en egen strategi och egen erfarenhet när hen behandlar elevens kunskap och jobbar på det sätt som passar varje elev, speciellt när det gäller nyanlända elever som behöver mer fokusering. För att se elevens förståelsenivå på djupet behöver läraren fundera över olika metoder för att lösa problemet. Undervisningsmetoder måste varieras beroende på var eleven befinner sig. Skolans läroplan fokuserar på att utnyttja elevens kunskap, språk och erfarenheter och använda dessa som resurs i undervisningen.

"Jag uppmuntrar eleven att berätta vad hen har för kunskaper om ämnet, erfarenheter, att beskriva händelser som hen har upplevt sen koppla denna händelse till det specifika arbetsområdet" (fysiklärare1).

”Flexibilitet och tålamodet med användning ett lätt språk är viktiga faktorer för att fysiklärare lyckas med nyanlända elever och motivera deras tidigare kunskaper” (Fysiklärare 1).

Låt eleven beskriva alla detaljer som hen kan prata om. "Jag ber en studiehandledare att delta i lab och översätta svåra begrepp och ord som inte eleverna kan, sen skriver eleverna ner på ett papper och hämtar till nästa lektion" (fysiklärare 2).

"Jag använder laboratorium för att beskriva verktygen som används när de gör ett experiment och fråga eleverna t.ex. vilket material är bäst att välja för att förflytta värmen till en annan plats". Sen ställs frågor om vad är skillnaden mellan värmeenergi och rörelseenergi. Genom motivation och uppmuntring kan läraren få korta respons och svar av eleven. (fysiklärare 3)

”Utifrån elevs tidigare erfarenheter och kunskap i fysik på sitt modersmål, vilka kunskapsämnen som han kan och vad som han inte är bra på, kan jag koppla till nuvarande ämne ”(Studiehandledare1).

”Det är viktigt att studiehandledare förklara ämnesinnehåll på sitt modersmål och svenska språket samtidigt, för att eleven få en tydlig bild av fysikaliska begreppen” (Studiehandledare 2).

21 På dessa sätt får läraren en chans att bygga upp en förförståelse för ämnet på modersmålet, det kan ge eleven trygghet och fördjupa lärandet.

Lärarna fördjupar bearbetningen för att utrycka svåra begrepp på ett enkelt språk. Redskapen eller hjälpmedlen är en aktiv faktor för att underlätta ämnesinnehållet på ett tydligt sätt. Nyfikenhet och fantasi är en uppmuntrande början av eleverna och en viktig faktor till lärande. Lärarna har olika tankar gällande elevers motivation, skolbakgrund och tidigare kunskaper. De är överens om att studiehandledarens roll utvecklar elevens kunskaper och språk.

Man förstår genom frågor och följdfrågor med ämneslärare och studiehandledare att de anstränger sig och jobbar hårt för elevens utveckling. Att både studiehandledare och fysiklärare sitter tillsammans för att utvärdera elevens utveckling och hur det går att fortsätta i framtiden. Detta steg underlättar inlärningsprocessen hos nyanlända elever.

I praktiken ser studiehandledarna att det är svårt att undervisa nyanlända elever utan att få tillräcklig information från ämneslärare gällande elevernas behov och bakgrund. Studiehandledare behöver tillräckligt underlag och resurser för att kunna förbereda sig ämnesmässigt.

Sammanfattning

Fysikläraren fokuserar på planeringen som anpassa undervisningen utifrån elevernas olika behov. Man få tänka fritt och jobba på det sätt som är lämplig för varje elever förutsättningar individens behov och tidigare kunskaper och variera undervisningsmetoder beroende på vad elever befinner sig, vad hen behöver mer utveckling. på vilket sätt kan eleven uppnå målet. Med extra hjälp och extra stöd av läraren kan elevs nivå höjas på en kort tid. Att börja med enkla intressanta vetenskapliga frågor och öppna kort diskussioner, stöds med bilder och kortfilmer kan eleverna motivera sina tidigare kunskaper och erfarenheter, detta sätt uppmuntrar alla elever att delta i diskussionen. Ser fysiklärarna. Läraren får använda elevernas tidigare kunskaper som grund och resurs för att öka deras intressen och förstärka lärande.

Lärare får ha tydliga information om elevernas bakgrund, språkanvändning och språkförmåga för att underlätta förståelsen för elevens nuvarande och kommande språkutveckling i svenska.

Samarbetet mellan skolan och familjer måste vara på en hög grad för att bygga starka broar för elevers framtid. Utifrån elevers intresse, nyfikenhet, och vad de har för kunskaper kan läraren bygga elevers kunskaper och utveckla sina tankar.

22

4. Diskussion och slutsatser

Resultat från denna studie visar att studiehandledningen har en viktig roll och stor betydelse för nyanlända elevers språk, anpassning och kunskapsutveckling i skolan. Nyanlända elever inriktar sig på två mål, att lära sig det nya språket och att fortsätta bygga sin kunskap i alla ämnen. Alla fysiklärare och studiehandledare kom överens att genom gemensam planering och samarbete kan elevernas lärande ökas och integreras i skolsystemet på ett utvecklande sätt.

Fast alla hinder och svårigheter som runt om studiehandledares uppdrag ser man att elevernas kunskaper och sin nivå blev högre. Studiehandledningen är en tydlig lösning och tillgänglig för nyanlända elevernas utveckling och sparar tid och ansträngningar för ämneslärare.

Genom "dialogisk interaktion och gemensamt konstruerat lärande" kan läraren och eleverna tillsammans skapa kunskap, utveckla verksamhet, integrera livliga aktiviteter för att bygga broar mellan vardags- och ämnesspråk. Samverkan mellan eleverna och lärarna ger stöd och förstärker lärandet. Svenska elevers talande är en viktig resurs som stödjer nyanlända elever och används som redskap för lärande. Stödet måste vara som en utmaning på alla stadier till nyanlända elever, baserat på hens individuella startpunkter och arbeta mot avancerade kunskapsformer (Bunar 2015, s 84 & 129).

Bunar (2015) påpekar att lärarna får fokusera på elevens tidigare bakgrundskunskap, deras skolerfarenheter och strategier för inlärning för att eleverna ska kunna kommunicera med sina kunskaper och investera sina tidigare ansträngningar i skolan.

Kartläggning är viktigaste steget för eleven för att skolan och lärare ska spara tid och göra en planering som lägger elevens framtid på rätt väg. Elevens tidigare kunskaper och erfarenheter är inte bara information, det räknas som elevens läridentitet (Bunar, 2015, s 268).

Skolverket betonar att förberedelseklassen är ett viktigt redskap att använda i skolan. Det möjliggör för elever att få grundkunskap i alla ämnen och flytta till ordinarie undervisningen. Huvudsyftet med studiehandledning är att eleven ska uppnå kunskapskraven och anpassa sig i skolan (Skolverket, 2020).

Ett hinder som möter fysiklärare / ämneslärare och studiehandledare är att en ganska stor del av eleverna inte klarar sig i ämnet, oavsett om det är svårt eller ej, eftersom lärarna inte vet vilken kunskapsnivå eleven befinner sig på och vad hen behöver för att klara sig i ämnet. Det betyder att ämneslärare behöver fokusera på att bedöma eleven enligt Skolverkets normer.

Resultaten med eleverna som gjorde kartläggning visar att de flesta kunde utnyttja sin tidigare bakgrundskunskap och sina erfarenheter, sen uppnådde de sitt mål, berättar alla studiehandledare och en del fysiklärare.

Ett hinder till som möter lärarna är att t.ex. en elev bör vara i sjuan men hen går i klass nio på grund av åldern. Här finns en stor skillnad mellan kunskapsnivåerna. Här möter ämneslärare och studiehandledare samma svårigheter. Elevens resultat blir dåligt och det betyder att eleven har svårigheter att uppnå målet på kort tid.

Studiehandledare fokuserade också på tidsfaktorn. En timme med eleven täcker inte ämnet, speciellt om de har olika gruppstorlek med olika kunskapsnivå. För att översätta och skriva ner begrepp, använda sig av ämnesplaneringen och utgå ifrån ämneslärares krav på proven, behöver man mer än en timme i veckan.