Pedagogers syn på matematik i förskolan

Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap

Pedagogers syn på matematik i förskolan

Linda Wallin

Ht-2008

10p B-nivå

Lärarprogrammet 140 poäng

Examinator: Iiris Attorps Handledare: Lisa Billfalk

www.fastpdf.com

--www.fastpdf.com

--Sammanfattning:

I detta arbete vill jag undersöka hur pedagoger ser på ämnet matematik i förskolan. Eftersom måluppfyllelsen inom matematik är dålig i Härjedalens kommun, hoppas kommunfullmäktige att en ökad kompetens inom grundämnet matematik hos förskollärare ska kunna leda till en ökad måluppfyllelse i grundskolan i framtiden.

Tycker pedagogerna att ämnet är något som ska påbörjas under skolåren, eller kan kanske en tidigare introduktion i ämnet leda till en ökad måluppfyllelse i framtiden? Genom intervjuer med deltagande och icke deltagande pedagoger i kommunens nystartade matematikprojekt fick jag fram resultat som bevisar att projektet lett till ökad matematiskverksamhet på förskolorna i kommunen. Jag fick även resultat som visar att de allra flesta av de intervjuade pedagogerna tycker att en tidig introduktion av matematik är någoting positivt.

Nyckelord:

Förskolan, Matematik, Matematikprojekt, Pedagoger, Synsätt.

www.fastpdf.com

--www.fastpdf.com

--Innehållsförteckning:

1. Inledning

2. Bakgrund

3. Syfte och Frågeställningar

4. Metod

5. Resultat

5.1 Hur ser pedagogers syn på matematik i förskolan ut?...6

5.2 Leder matematikprojekt för förskollärare till ökad matematisk verksamhet? ...6

--www.fastpdf.com

--1. Inledning

Det finns flera anledningar till att jag som blivande förskollärare fastnade för just matematik i förskolan som ämne till mitt examensarbete. Jag har märkt att oron för att inte kunna förklara matematiska begrepp på ett enkelt sätt för barnen i förskolorna, hindrat pedagogerna från att medvetet jobba med ämnet. Eftersom det klart och tydligt står i Lpfö 98 att man ska använda sig utav matematik redan i de lägre åldrarna, måste man hitta ett sätt att kringgå detta problem. Jag har själv råkat ut för matematiklärare som varit osäkra i sin roll och därefter inte kunnat förklara och ”ta ner” ämnet på en nivå som passade oss. Detta i sin tur ledde till att jag fann ämnet i fråga som någonting svårt och krångligt och i slutändan tappade jag helt intresset för att vilja lära mig räkna. Under min skolgång kom jag att ha svårt för matematik och i dag kan jag undra hur det hade gått om jag fått en lärare som kunde hantera ämnet och göra det till någonting roligt. Jag själv tror att min inställning till ämnet hade varit bättre än vad det tyvärr är i dag. Jag tror inte att matematik behöver vara en sådant svårt ämne, det handlar bara om hur man använder det. Matematik finns överallt i de vardagliga situationerna, det gäller bara att bli medveten om och ta vara på dem. Jag har under året varit i kontakt med några av deltagarna i ett matematikprojekt i min hemkommun. Det har gett mig mer inspiration till detta ämne.

2. Bakgrund

2.1 Styrdokument

I Lpfö (98) står bland annat att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

grundläggande kunskaper i olika matematiska delmoment, så som mätning, tal och former. Barnen ska kunna använda sig utav matematiken i meningsfulla sammanhang. (sid 31). Det är

ganska många moment i matematiken och det gäller att veta vilket moment man vill börja jobba med. I Lpfö (98) kan man även läsa följande: Arbetslaget ansvarar för att det man gör i

barngruppen genomförs på ett sådant sätt att barnen finner det roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. (sid 31). För att få barnen att tycka någonting är roligt måste man fånga

deras uppmärksamhet. Bara det hela är lekfullt.

I Lpfö (98) står: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin

lust samt förmåga att leka och lära. (sid 30).

Vidare kan man läsa i Lpfö (98): Arbetslaget skall ansvara för att arbetet i barngruppen

genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin språk-kommunikationsutveckling. ( sid 31).

2.2 Matematik projektet

Under våren 2008 fick Härjedalenskommun, efter att kommunfullmäktige lämnat in en ansökan ett bidrag på 100.000 kronor för att kunna starta ett projekt som ska löpa under ett års tid för förskollärare i förskolan och i förskoleklass . Detta var ett bidrag från myndigheterna för skolutvecklingen. Man beslutade att ämnet för projektet skulle vara matematik eftersom det är ett ämne där antalet elever som godkäns minskar och detta är någonting som oroar skolledningen i kommunen. Då grunden för matematik ska läggas i förskolan beslutades att förskollärare runt om i kommunen skulle få delta i projektet. En kallelse till en informationsträff gick ut till alla förskolor runt om centralorten Sveg i Härjedalenskommun och varje förskola utsåg en representant. Projektledarna var två stycken

www.fastpdf.com

--så kallade matteutvecklare. Det vill säga två senarelärare som undervisar i matematik och som även fått “special” utbildning inom ämnet. Dessa två matteutvecklare beslutade att de skulle ha bestämda träffar i gruppen en gång i månaden. Under de första träffarna beställde man in litteratur och diskuterade ämnet matematik, vad det var och vad det innebar för något. Deltagarna var även i väg på diverse föreläsningar om matematik för att få lite mera “kött på benen”.Senare började man att diskutera hur man kan jobba med matematik i både förskola och i skola på ett bra sätt som fångar elevernas intresse. Förhoppningen var att om man aktivt arbetade med matematik i förskolan kanske detta kunde leda till att barnen var bekant med och förberedd för ämnet inför skolövergången. Och att detta kanske kunde höja antalet elever som gick ut grundskollan med godkänt i ämnet. Efter att ha börjat arbeta lite smått med matematik på sina respektive ställen bestämde deltagarna för att forma olika delmål som skulle uppfyllas under projektets gång. Dessa delmål innefattade bland annat begreppen: större, mindre, fler, cirkel, kvadrat, rektangel, triangel samt lägesord. Nu när projektet snart ska avslutas håller deltagarna på att redovisa hur man jobbat för att uppfylla dessa delmål. De har även bestämt att ett kunskapstest ska införas i år 1 hösten 2009 för att se om det man gjort i projektet lett till ökad matematisk förståelse hos barnen. Efter projektetsslut är det tänkt att en studiecirkel ska starta där alla pedagoger på förskolorna ska få delta för att få del av det projektet gett deltagarna. Dessa studiecirklar är de deltagarna själva som leder. Denna studiecirkel kommer att löpa så länge deltagarna själva tycker att det behövs.

2.3 Litteraturgenomgång

En av anledningarna till detta arbete var att undersöka om pedagoger jobbar medvetet med matematik på förskolan, samt att undersöka deras inställning till ämnet. Kanske finner man ämnet som någonting svårt och skrämmande. Anledning till att många finner matematik som någonting svårt beror på att detta är ett ämne med många formella och svåra begreppsdefinitioner, som kanske kan verka svårt att förklara på ett barns nivå. G. Malmer (1992) skriver att: Förmedla något på ett klart och enkelt sätt är som bekant svårt, språket

blir till exempel en barriär som utestänger många från begreppsbildningen (sid. 8). I

förskolan ska vi endast lägga grunden för matematik hos barnen och då måste pedagogerna veta vad det är de ska lära ut samt hur man kan lära ut det på ett lämpligt sätt. Det ska vara tydligt och klart vad pedagogerna ska arbeta med för del av matematiken på förskolan och vad som hellre lämpar sig i skolan. K. Dahl och H. Rundgren (2005) skriver följande: Grunden att

stå på i matematik är taluppfattningen.(sid.73).Detta är något som man tagit upp i träffarna

under projektet, där man diskuterat vad man kan göra i förskolan och vad som lämpar sig bäst i skolan. Meningen är att barnen ska bekanta sig med ämnet matematik på förskolan. Det mer formella kommer i skolan. K. Dahl och H. Rundgren (2006) menar att:Matematik skräcken är

minst sagt utbredd. Ha inte för bråttom med den formella matematiken! (sid 15). Vi som

pedagoger måste börja på ett ställe där barnen kan känna igen sig, det kan vara i leken och i olika vardagssituationer så som vid dukning, påklädning och i den dagliga samlingen med mera. K. Dahl & H. Rundgren (2005) menar att: Sagor kan ge uppslag till olika praktiska och

problemlösande aktiviteter. De tre bockarna bruse går att göra om till en lek. (sid.29).Leken

är väldigt viktigt för barn i alla åldrar. Här bearbetar barnen nya upplevelser och intryck, samt att de lär sig samförstånd, tur tagande och ömsesidighet. E. Doverborg (2006) menar att: Det

handlar om att lärarna synliggör den matematik som finns i barnens vardag, det vill säga i leken, rutinerna och temat. (sid.6 )Att lägga in matematik i barns lek gör att de enskilt eller i

grupp kan få pröva sig fram till olika lösningar och svar. K. Dahl och H. Rundgren (2005) menar att: Många välkända lekar går ut på att räkna och hålla takt och rytm. (sid.65). I matematikprojektet arbetar man med att hitta på olika sätt att väva in matematik i barnens vardag. E. Doverborg skriver: Lärandet bör ta sin utgångspunkt i den lärandes perspektiv, det

www.fastpdf.com

--vill säga barnens (sid. 6). Man försöker göra det hela till en lek för att fånga barnen intresse.

K. Dahl & H. Rundgren (2005) skriver följande: Testa att göra fruktstunden till ett

återkommande tillfälle att leka matte. (sid.35). Om vi kan börja med matematik på en tidig

nivå, alltså i förskolan kanske detta kan leda till positiva resultat i skolan, där matematik är ett ämne som många barn har svårt för.A. Ahlberg, (2003) menar att: Barns första möte med

matte i förskola/skola är viktig då det kan påverka deras framtida förhållningssätt och möjlighet att lära matematik (sid.9). Om vi som pedagoger gör matematik till någonting

positivt och till något som barnen tycker är roligt och intressant kan detta ge resultat i skolan sedan. En för enformig inlärning leder till att många barn förlorar intresset och finner ämnet som något tråkigt. G. Malmer (1992) menar att: Om matte ska upplevas som rolig och

angelägen för eleverna beror det på lärarens förmåga att förmedla och transponera det mattematiska ”stoffet” (sid. 14). Det är vi som pedagoger som ska lära ut och då måste man

vara öppen för olika inlärningsmetoder som passar varje individ. M. Rockström & B. Jonasson (1984) menar att: Pedagogen skall vara kunskapsförmedlare.(sid.107). Ta tillvara på barnens egna intressen och försök att väva in det i matematiken. På så vis gör pedagogerna matematiken till något exklusivt för varje barn och elev. Se till att det alltid finns olika material framme som barnen kan använda sig utav. Lego och sand är några material som barnen kan använda sig av. På så sätt kan barnen alltid experimentera när de själva har lust. K. Dahl & H. Rundgren (2005) menar att: Vilket föremål som helst i vår omgivning kan ge stoff

till matematiska frågor. (sid.17). Matematik är så mycket mera än en massa siffror. Vi som

pedagoger måste lära oss att se all matematik som finns runtomkring oss både inomhus och utomhus och ta till oss den. K. Dahl & S. Nordqvist (1994) skriver: Vad är matematik? Precis

som de flesta tänker du förmodligen först på siffror och på att räkna när du hör ordet matematik (sid. 10). Det gäller att vara medveten om hur man kan använda sig av matematik

dagligen. Se möjligheterna i det vi har att tillgå runt omkring oss. K. Dahl & H. Rundgren (2006) menar att det: I ute -miljön finns otaliga tillfällen att lyfta matematiken (sid. 30). Barnen kan stega, lägga olika former med hjälp av naturligt material som kan lämnas kvar i skogen vid dagens slut. Pedagogerna kan göra återkommande besök till sin skog tillsammans med barnen för att arbeta vidare med utomhus matematiken.K. Dahl & H. Rundgren (2005) skriver att: När ni är ute tillsammans i skogen, i parken, på stranden eller på ängen kan

utflykten präglas av lekfull matte. (sid. 50). Det gäller att som pedagog vara medveten om att

vissa barn kan ha språkliga problem och därigenom även få problem i andra ämnen. Då måste pedagogen kunna stärka det barn som kanske är i behov av särskilt stöd. Du måste kunna förstå verbalt för att kunna gå vidare i utvecklingen. Detta måste vi som pedagoger finna alternativa lösningar på så att barn som är i behov av särskilt stöd kan få den hjälp de behöver. K Dahl och H. Rundgren (2006) menar att: Språket är A och O (sid. 113). Även K. Dahl & H. Rundgren (2005) menar att: Ordningstalen tycks mer och mer falla bort i språket hos de

yngre. Jag kom etta, tvåa, trea! Jag kom först hör man nog, men inte så ofta ordningstalen, andra eller tredje. Värt att tänka på! (sid.23). Både pedagogerna och barnen måste kunna

förmedla sig verbalt. När det gäller pedagoger handlar det om konsten att kunna förklara svåra saker på ett enkelt sätt, vilket inte alltid är lätt. Du måste först och främst verkligen förstå det som du ska lära ut. När det gäller barnen måste man som pedagog vara beredd på att behöva förklara en sak på flera olika sätt beroende på hur barnenär som individ. Barn har svårt för att uttrycka sig. G. Malmer (1992) menar att: Barn har kunskap om begreppen, men saknar den

verbala förmågan att uttrycka sig. ( sid. 8). Många menar att skolan fortfarande befinner sig i

”gamla” spår och därmed har en gammaldags syn på hur undervisningen bör ske. . H. M Enzberger (1997) beskriver följande exempel till ovanstående påstående: Albert får en

kringla, du Bettina är den andra, du får två kringlor, Charlie får tre, Doris får fyra osv. Ända upp till den 38. Det var ett typiskt förbordrat räkneexempel nu igen! Måtte djävulen ta honom, tänkte Robert. (sid.251). En bra pedagog måste kunna se det positiva i att förnya sina

www.fastpdf.com

--kunskaper i ett visst ämne A. Ahlberg (2003) menar att: Lärarnas egna attityder och

förhållningssätt till matematik har stor betydelse för hur de organiserar och genomför undervisningen. (sid.10). K. Dahl & H. Rundgren (2005) menar att: Små barn ställer riktiga frågor, sådana som de vill veta svaret på. Men det kan vara helt annat slags frågor de möter i skolan. (sid.11). För att återkomma till anledningen för projektet, alltså att många barn går ut

skolan med sämre betyg i ämnet. Många upplever matematiklektionerna som gammalmodiga. Man tragglar uppgifter i sin övningsbok och det finns bara ett enda rätt svar till uppgifterna. Ofta har barnen även en tidspress på sig då ett visst antal övningsböcker skall vara ut gjorda efter några terminer. G. Malmer (1992). menar att: Antingen är uppgiften rätt eller fel. Antalet

uppgifter som hunnits med inom en angiven tid går också lätt att ange och utifrån dessa observationer görs en rangordning som eleverna snart blir medveten om. (sid. 7). Även K.

Dahl & H. Rundgren (2006) skriver att: Många vuxna känner sig lurade på den roliga

matematiken. De har bara fått traggla tabeller och räkna sida upp och ner. (sid 19). Många

förskollärare anser att matematik är något som bör påbörjas i skolan och att tiden för att bara få vara barn minskar. Vilket i sin tur påverkar deras arbete med matematik i förskolan. A. Ahlberg (2003) skriver följande: När förskollärare skapar särskilda undervisningssituationer

för barnen, tycks de i bland överdriva det som de föreställer sig är skolans metoder. (sid.16).

Det är väldigt intressant att de flesta när de hör ordet matematik tänker på siffror och uppställningar. E. Doverborg (2006) menar att: Matematik tycks många gånger vara

begränsad till sifferskrivning och ramsräkning. Men matematik är så mycket mera än så! (sid.7).

3. Syfte och Frågeställningar

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik i förskolan. Samt om en medverkan i matematikprojektet kan leda till ökad matematiksverksamhet på förskolorna i kommunen.

Mina frågeställningar är:

1. Hur ser pedagogers syn på matematik i förskolan ut?

2. Leder matematikprojekt för förskollärare till ökad matematisk verksamhet?

4. Metod

4.1 Urval

Jag visste tidigt i min utbildning vad jag ville skriva om för ämne, men jag var fortfarande osäker på hur jag skulle lägga upp det hela. Lämpligt nog fick jag höra om matematikprojektet som skulle starta under våren 2008 och kom på iden att intervjua några av pedagogerna som medverkade där samt att intervjua några som inte medverka för att undersöka om det skilde sig i synsättet på ämnet matematik. Intervju frågorna samt de mindre observationerna finns att läsa under Bilagor. Innan jag började mina intervjuer började jag fundera på hur jag kunde lägga upp undersökningen på ett bra sätt. Jag kände att det bästa alternativet för att få fram ett sådant bra resultat som möjligt var att välja två förskollärare som är med i matematik projektet, två förskollärare som inte är med samt två barnskötare som objekt till intervjuerna. På detta sätt fick jag med två av varje och därav borde ett bra resultat kunna komma fram. Jag valde att ha med barnskötare i intervjuerna då de också utgör en viktig del i verksamheten på förskolan. Jag tog kontakt med alla innan för att boka tid och jag var väldigt tydlig med att påpeka att allt de sade var konfidentiellt. Alla medverkande

www.fastpdf.com

--pedagoger jobbar på tre olika förskolor i samma kommun. Förskolorna varierar i storlek och barnantal. En förskola har fyra avdelningar och de andra två förskolorna har två avdelningar. Mina mindre observationer valde jag att utföra på samma förskola där två av de pedagoger som jag intervjuade under min uppföljningsintervju arbetade. Jag hade informerat pedagogerna om att jag skulle observera den dagliga verksamheten en stund under eftermiddagen. Jag valde att inte gå in exakt på vad det var jag ville få fram med observationen då det är lätt hänt att personalen medvetet inriktar sig på just det den dagen observationerna sker. Jag ville att det hela skulle vara så naturligt som möjligt. Detta för att kunna få en närmare inblick om hur man egentligen arbetade med matte. Avdelningarna var indelade i yngre barn (1-3 år) och äldre barn (3-5 år). Jag tyckte att det skulle vara intressant att undersöka hur man arbetade med matematik i den dagliga verksamheten på dessa två avdelningar. Jag använde mig utav den så kallade Etnografiska metoden under observationerna. B. Johnsson & P-O. Svedner (2006) förklarar begreppet Etnografiska metoder som följande: Det som karaktäriserar den etnografiska metoden är att man ofta använder deltagande observation, dvs deltar i den aktivitet som observeras och gör

dagboksanteckningar. (sid.62).

4.2 Datainsamlings metoder

När intervjuerna var färdiga läste jag igenom svaren jag fått och försökte åter koppla dem till mina två frågeställningar.

Under observationerna använde jag mig av anteckningar samtidigt som jag följde den dagliga verksamheten under en dag. Även här försökte jag åter koppla mina resultat till frågeställningarna.

4.3 Procedur

Jag valde att använda mig av intervjuer i min undersökning då jag anser att det är en bättre metod än enkätundersökning. Genom en intervju har personen i fråga en chans till att förklara sitt svar och jag kan anteckna ner undertiden. Jag ringde till deltagarna (6 stycken) för att berätta vad undersökningen gick ut på samt för att påpeka att allt som sades behandlades konfidentiellt. När de givit sitt godkännande bokade vi in en tid. Varje intervju genomfördes individuellt och efter varje avslutad intervju fick deltagarna läsa igenom det jag antecknat ner så att de kunde godkänna eller neka en användning av materialet som gjorts. Efter den första omgången av intervjuer fann jag svaren aningen kortfattade och valde då att genomföra en uppföljningsintervju med tre av de sex pedagogerna efter två månaders tid. Två av dessa pedagoger medverkar i projektet medan den andre inte gör det. Jag valde att ha med just dessa tre pedagoger då jag ville undersöka om de som medverkat i projektet har börjat arbeta med matematik på ett mer medvetet sätt nu än tidigare. Jag valde även att ha med en deltagare som inte deltagit i projektet för att kunna undersöka om denna påverkats i sitt matematiska arbetssätt av sin nyinspirerade kollega. Än en gång ringde jag upp pedagogerna och bokade tid för individuella uppföljningsintervjuer. Av dessa intervjuer fick jag mera utförliga svar att arbeta vidare med. Även denna gång skrev jag ner anteckningar om vad som sades under intervjuerna (bilaga 1), allt medan deltagaren pratar. Under uppföljningsintervjuerna användes nya intervjufrågor.

4.4 Analysmetoder

När intervjuerna var klara jämförde jag svaren jag fått för att se om jag hittade några intressanta skillnader i synsättet på matematik i förskolan bland pedagogerna. I observationerna försökte jag dra paralleller mellan de pedagogerna svarat under intervjuerna

www.fastpdf.com

--till det jag själv såg under observationerna. Jag var noga med att de resultat jag fått av intervjuerna samt observationerna kunde kopplas tillbaka till frågeställningarna. När det gäller mina observationer antecknade jag ner det jag såg under eftermiddagen och jämförde det jag såg till mina frågeställningar.

5. Resultat

5.1 Hur ser pedagogers syn på matematik i förskolan ut?

Under den första delen av Resultatavsnittet kommer jag att koppla mina intervjuresultat till min första frågeställning: Hur ser pedagogers syn på matematik i förskolan ut? Alla sex av de intervjuade pedagogerna asoccierade ämnet matematik till siffror och räkning. ”Räkna, plussa

i hop och dra i från”. Men några menade även att ämnet är någonting viktigt att kunna i livet

och att det är någonting som finns runtomkring oss dock i olika former. ”Det är användbart,

roligt och viktigt”. På de tre förskolor där intervjuerna ägde rum arbetade pedagogerna med

matematik främst i olika vardagssituationer, men hur de vardagssituationerna arbetades på varierade från förskola till förskola. Här kommer tre citat från tre pedagoger på tre olika förskolor: ” Det sker i vardagssituationer som t.ex. vid dukning.” ”I meningar som t.ex. en

näsa, två händer”. ”I samlingen där vi räknar hur många vi är i dag”. Alla intervjuade

pedagoger menade att matematik är ett ämne som lämpar sig i förskolan även om man kanske får anpassa ämnet efter sin barngrupp. ”Det går om man lägger det på en nivå som lämpar

sig för de barn man har” En av de intervjuade pedagogerna var lite emot att införa skolämnen

redan i förskolan, men hon tyckte samtidigt att det var bra om det kunde leda till ökad måluppfyllelse i skolåren. ”På en förskola ska man endast ta de enklaste av matematiken, det

andra hör skolan till”. Pedagogerna var medveten om olika sätt de kunde arbeta med

matematik på och att det går att finna en massa matematik i utemiljön var de alla medvetna om. Några hade bara asoccierat till att räkna kottar och pinnar medans andra hade lite andra idéer om utomhusmatte. ”Man kan räkna kottar och pinnar”. ”man kan stega, titta på

former, mäta och jämföra olika saker i naturen.”

5.2 Leder matematikprojekt för förskollärare till ökad matematisk verksamhet?

Under den andra delen av resultatavsnittet kommer jag att återkoppla mina intervjuer med deltagarna i matematikprojektet till min andra frågeställning: Leder matematikprojekt för förskollärare till ökad matematisk verksamhet? Här ville jag undersöka om pedagogernas syn på matematik ändrats sedan projektet startade och i sådana fall hur. Den första pedagogen tyckte att hennes syn på matematik förändrats lite grand sedan projektets startades. ”Ja, på

sätt och vis. Jag har fått nya idéer om hur vi kan arbeta med matematik på vår förskola.

Medan den andra pedagogen var lite mer osäker. ”Ja kanske. Jag tycker att matematik blivit

mera synligt eller mera aktuellt nu än tidigare”. På förskolorna där jag gjorde mina

uppföljningsintervjuer hade pedagogerna på olika sätt arbetat medvetet med matte. En av de intervjuade hade gjort olika matematiska material och dokumenterat dessa på olika sätt. ”Vi

har satt upp former på väggarna, men målet är inte att barnen ska kunna dem. Men att de i alla fall skulle ha hört talas om dem så att det blev någonting bekant”. Den andra pedagogen

berättade bland annat att personalen på avdelningen köpt in olika matematikböcker full med tips och inspiration. ”Vi har bland annat köpt in litteratur. Sedan har vi blivit mera medvetna

om vad matematik är och hur vi kan använda det i de vardagliga sysslorna”. Pedagogerna

menade att det fortsatta arbetet med matte i förskolan sedan vi pratades vid senast hade fortsatt på ett ganska bra sätt. Två av de tre intervjuade berättade olika exempel på detta. ”Det

har gått bra och att vi har blivit mera medvetna om matematik på avdelningen. Och vi jobbar mera med matematik nu än förut. Detta sker i olika vardagssituationer”. ”Vi räknar antal

www.fastpdf.com

--barn på samlingen t.ex.” Den tredje intervjuade pedagogen hänvisade till att de nyligen köpt

in litteratur i ämnet till avdelningen. Jag passade på att fråga de intervjuade pedagogerna om de upplevt någon skillnad i synsättet på matematik bland sina kollegor och alla tre upplevde en skillnad nu efter att projektet startat. Några tyckte att de diskuterade ämnet mera i personalgruppen och att de gav varandra respons. ”Vi tänker mera matte och genom detta

utövar vi det mer också. Vi diskuterar i personalgrupperna och ger varandra feedback på det vi gör”. En pedagog tyckte att de arbetade mera med ämnet nu än tidigare på avdelningen. ”Jag har märkt en tydlig skillnad i synsättet på matematik bland mina kollegor. Vi arbetar mer medvetet med ämnet nu än tidigare”. Pedagogerna menade också att de på olika sätt ska

fortsätta arbeta med matematik på respektive förskolor. En av dessa gav också ett ganska roligt exempel som svar. ”Vi ska försöka fortsätta använda matten i vardagen. Räkna antal

köttbullar på tallriken till exempel”. Till de pedagoger som deltar i matematikprojektet

frågade jag hur de tänkt fortsätta med sitt arbete där. Deltagarna berättade att de jobbade efter olika delmål som de utvärderar vid varje träff. Projektet är tänkt att avslutas nu till jul och efter det är det studiecirklar för all förskolepersonal som gäller. ”Vi har i projektet satt upp

delmål som vi på förskolan ska jobba med. Det innefattar bland annat begreppen större, mindre, fler, cirkel, kvadrat, rektangel, triangel. Läges ord mm”. Förhoppningen hos

deltagarna är att deras nya erfarenheter i ämnet ska leda till att barnen finner matematik som någonting roligt och intressant. Samt en önskan om en ökad måluppfyllelse i ämnet i skolåren. En av de intervjuade menade att ”förhoppningsvis blir matematik någonting roligare och

lättsammare. Och detta kanske kan leda till att både barn och personal blir duktigare i ämnet vilket kan leda till ökad måluppfyllelse i skolan”.

5.3 Resultat observationer

Innan jag utförde mina observationer var jag noga med att påpeka för all inblandad personal att allt behandlades konfidentiellt och att ingen i personalen eller något av barnen skulle bli utpekad. Jag var endast där för att observera den matematiska verksamheten.

Observation 1 sker på en avdelning för yngre barn där åldrarna är 1-3 år.

Här har pedagogerna satt upp en cirkel, rektangel, kvadrat och triangel i olika färger så att barnen kan titta på dem. Meningen är inte att barnen skall kunna dessa utan att det ska bli något bekant för dem .

Pedagogerna passar även på att räkna allt möjligt med barnen, exempelvis antal trappsteg på stegen upp till skötbordet, antal fingrar och tår m.m.

Dem menar att man måste börja på barnens nivå och sedan “arbeta” sig uppåt. Så här får matten komma in i enkla vardagssituationer.

På denna avdelning jobbar en förskollärare som medverkar i matematik projektet.

Exempel:

Jag och en av de 3 pedagogerna som jobbar på denna avdelning sitter i en soffa, där bilderna av de olika formerna sitter på väggen ovanför oss. Plötsligt kommer det ettbarn och hoppar upp i soffan mellan oss. Barnet börjar ivrigt inspektera tavlan och frågar hela tiden pedagogen vad de olika formerna heter och vad deras färg är. Pedagogen svarar tålmodigt på barnets frågor och barnet repeterar för sig själv det pedagogen svarat. Vid fruktstunden under mellanmålet börjar en flicka att lägga äppelskalen efter varandra på bordet. Sedan utbrister hon: Titta vilket långt tåg! Pedagogen som sitter vid bordet föreslår att de ska räkna varje äppelskal för att se hur många det är. De börjar räkna och tillsammans får de fram att deras ”tåg” bestod av 15 stycken äppelskal.

www.fastpdf.com

--Observation 2 sker på en avdelning för äldre barn där åldrarna är 3-5 år.

Pedagogerna här använder sig utav vardagssituationer för att jobba med matte. Barnen hjälper till med dukning, de räknar antal barn vid samlingen, räknar antal klapp i sitt namn och de delar frukten på fruktstunden. Pedagogerna passar även på att baka mycket tillsammans med barnen där de tillsammans diskuterar och lär begreppen liter, deciliter osv. . Även här har personalen satt upp siffror och former på väggarna. Siffrorna är i olika material som barnen kan känna på samt att det finns “vanliga” målade siffror upp hängda.

På toalett väggen har pedagogerna målat siffror med flaskfärg så att barnen kan sitta och titta på dem. På denna avdelning finns ingen deltagare från matematikprojektet.

Exempel:

Vid lunchen sitter en pedagog och 5 barn vid ett bord där olika bokstäver finns uppsatta på väggen. Ett av barnen börjar plötsligt forma ord med hjälp av bokstäverna. Samtidigt räknar

han på sin hand hur många bokstäver det blir i de olika orden. Pedagogen lyssnar och kommenterar det barnet säger. Ivern sprider sig bland de andra barnen och snart försöker alla att bilda egna ord med hjälp av bokstäverna. Pedagogerna har beslutat att göra en skylt av pinnar. Av dessa pinnar ska man forma orden Förskolan x och hänga upp på väggen mot parkeringen så att alla kan se och förstå att detta är en förskola. Under en förmiddag gick pedagogerna tillsammans med barnen på båda avdelningarna ut i skogen för att hitta lämpliga pinnar till skylten. När de samlat i hop tillräckligt återvände de till förskolan. Pedagogerna hade i förväg ritat upp de bokstäver som ska vara med i texten och efter dessa mallar får barnen lägga upp sina pinnar. Dessa pinnar spikade de äldsta barnen tillsammans med en vuxen fast på två långa plankor och satte upp på väggen. Både barn och personal var nöjda med resultatet. Under detta projekt har barnen fått lära sig matematik på olika sätt. De skulle räkna ut hur många pinnar de behövde till skylten, hur långa eller korta de behövde vara, hur många spikar som behövdes för att hålla pinnarna uppe etc. Pedagogerna var medvetna om detta och ställde hela tiden frågor till barnen, några exempel på sådana frågor var: Hur många pinnar behöver vi för att kunna forma ordet A?, Hur många spikar tror du att vi behöver? Ska vi ha korta eller långa pinnar?

6. Diskussion

6.1 Sammanfattning

Jag tyckte att det var väldigt roligt att se att medverkande i matematikprojektet har lett till en sådan stor medvetenhet hos personalen. Genom resultaten jag fått utav mina intervjuer och observationer kan jag tydligt se att pedagogerna, oavsett om de deltagit i projektet eller inte, jobbar flitigt och medvetet med matematik i förskolan. De har att upp former och siffror på väggarna och diskuterar matematik med barnen med mera.

Jag hade kanske förväntat mig en liten skillnad i synsättet på matematik bland pedagogerna. Då hade jag fått konstaterat att många väljer bort ämnet för att det är för svårt att arbeta med. De flesta tyckte att det var ett ämne som var roligt, viktigt och hela 6 stycken av de intervjuade tyckte att det var ett ämne som man kan och ska arbeta med på förskolan.

Det som också var roligt att se var att entusiasmen från deltagarna i matematikprojektet smittat av sig till andra i personalgruppen. Jag märkte ganska tidigt under mina uppföljningsintervjuer att det fanns en stor entusiasm och vilja att jobba med matte bland alla i arbetslagen. Jag var dock väldigt nervös inför intervjuerna, främst för att mitt insamlade material kanske inte skulle vara tillräckligt och hoppades att jag skulle få fram bra svar av intervjuerna som jag kunde arbeta med. Men efter den andra omgången av intervjuer ansåg jag att jag borde ha tillräckligt med ihopsamlat material.

www.fastpdf.com

--Tyvärr är många skolor, enligt mig, runt om vårat land fortfarande kvar i ”gamla spår”. Lärarna vägrar att ändra på sina lektioner och menar att den ”gamla” metoden fungerar bra. Men eftersom många elever inte klarar mål uppfyllelserna i matematik måste det bero på lärarna och på deras metoder i klassrummet.

6.2 Tillförlitlighet

Kanske hade jag fått en större variation av svar om jag valt att även ta med enkäter i undersökningen, eller om jag gjorde uppföljningsintervjuer med alla jag intervjuat.

Det jag märkte efter de första intervjuerna var att mina frågor var felformulerade vilket gav kortfattade svar som följd. Jag kanske kan tycka nu i efter hand att jag kunde ha använt mig av flera följdfrågor. Då hade jag kanske haft mera varierade svar att jobba efter. Inför uppföljningsintervjuerna tänkte jag mycket på detta och lade mycket tid till att formulera frågorna rätt. När det gäller observationerna tycker jag att jag eventuellt borde ha använt mig av flertal observationstillfällen i stället för enbart en. Kanske hade jag på detta sätt kunnat få fram mera konkreta bevis på hur man arbetar med matematik i förskolan. Jag har också funderat på hur resultatet hade blivit i fall jag valt att ha intervjuer med alla deltagare i projektet och framför allt med projektledarna. Jag valde medvetet att inte ha intervjuer med projektledarna då dessa undervisar inom skolan och jag ville vinkla mitt arbete mot förskolan. Men deras tankar och idéer hade kanske ändå varit intressanta att ha med. I uppföljningsintervjuerna kanske jag borde ha intervjuat flera pedagoger som medverkar i matematikprojektet, men det jag ville få fram genom att intervjua två som medverkar och en som inte medverkar var att eventuellt kunna få fram ett nytt synsätt på matematik, som smittat av sig kollegor emellan. Jag vet redan att de som medverkar i projektet automatiskt fått nya tankar och idéer, men det har inte de som inte fått delta i projektet. Och jag ville alltså se om en kollegas entusiasm smittat av sig på de andra.

När det gäller mina intervjuer har allt material samlats in på samma vis. Jag har allt eftersom jag avslutat mina intervjuer visat det jag antecknat för medverkande och låtit dem godkänna eller neka publicering. Nu har det inte varit någon av de intervjuade som har nekat utan alla har varit nöjda med det dem sagt. Allt ihop samlat material kommer att arkiveras i säkert förvar och detta var jag noga med att påpeka innan intervjuerna började. Detsamma gäller för observationerna. Under mina undersökningar i observationerna kanske det hade varit bättre att använda sig utav ett så kallat löpande observationsprotokoll.

I ett löpande protokoll beskriver man vad som sker, var det sker och med vem/vilka det sker i en löpande text . Det som är så bra med just denna metod är att man får med precist allt det som barnen gör och säger. Det är lätthänt när man gjorde som jag nu gjort att man missar en massa bara för att man koncentrerar sig på vissa utvalda saker och sedan enbart ser till det.

6.3 Teoretisk tolkning

När jag ser tillbaka till mina frågeställningar:

1. Hur ser pedagogers syn på matematik i förskolan ut?

2. Leder matematikprojekt för förskollärare till ökad matematisk verksamhet?

Och jämför dessa med de svar jag fått utav intervjuer samt observationer känner jag att mina frågor är besvarade.

Vi kan i Resultat delen tydligt avläsa att många förknippar ämnet matematik med enbart räkna och siffror, några lade även till att det var någonting roligt.

I resultat delen kan vi även avläsa att genom medverkan i projektet har dessa förskolor en ökad matematisk verksamhet. Många av de intervjuade tycker att matematik har blivit mera synligt och att man diskuterar det mera inom arbetslagen. När vi tittar på den litteratur jag

www.fastpdf.com

--studerat till detta arbete där man bland annat tar upp att många begrepp i matematik är svåra att ta upp, att man som pedagog måste synliggöra den matematik som finns i barnens vardag och kopplar detta till de resultat jag fått fram ser vi att mycket av det som pedagogerna sagt i sina intervjuer bekräftar det som sägs i litteraturen. Om man då ser tillbaka på min första

frågeställning: Hur ser pedagogers syn på matematik i förskolan ut? Kan man tydligt avläsa

genom svaren att alla pedagogerna tycker att matematik är ett ämne som lämpar sig i förskolan och att man främst jobbar med ämnet i olika vardagssituationer. En annan sak som man tydligt kan avläsa genom pedagogernas svar är att alla sex associerar matematik till siffror och räkning, fast på olika sätt. Om vi ser tillbaka till min andra frågeställning: Leder matematikprojekt för förskollärare till ökad matematisk verksamhet? Kan vi tydligt se att en medverkan i matematikprojektet lett till ökad medvetenhet bland personalen, samt att man utövar ämnet mera genom olika vardagssituationer och diskuterarämnet mera i personalgrupperna.

Min förhoppning med detta arbete är att väcka tankar och funderingar hos pedagoger i förskolan som kanske i framtiden kan leda till en aktiv matematisk verksamhet.

7. Referenser

Ahlberg, Ann (2003) Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. Wallby. M.fl (Red) I

Matematik från början, Nämnaren Göteborgs universitet.

Dahl, Kristin & Nordqvist, Sven (1994) Matte med mening. Danmark: Alfabeta bokförlag.

Dahl, Kristina & Rundgren, Helen (2006) Alla talar om matte redan i förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB.

Dahl, Kristina & Rundgren, Helen (2005) På tal om matte i förskoleklassens vardag. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri AB.

Doverborg. Elisabeth (2006) Svensk förskola. Doverborg. E (Red) I Små barns matematik Nämnaren Göteborgs universitet.

Doverborg. Elisabeth (2006) Förskolans matematik. Doverborg, E (Red) I Matematik i förskolan.

Nämnaren Göteborgs universitet.

Enzensberger, Hans Magnus (1997) Sifferdjävulen. Stockholm: Alfabeta bokförlag AB.

Johnsson, Bo & Svedner, Per-Olov (2006) Examensarbetet i Lärarutbildningen-

Undersökningsmetoder och språklig utformning.

Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.

Malmer, Gudrun (1992) Matematik- ett glädjeämne Solna: Ekelunds förlag AB.

Rockström, Mia & Jonasson, Birgitta (1984) Förskolans pedagogiska roll. Malmö: Liber förlag.

www.fastpdf.com

--Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för förskola . Stockholm: Fritzes

8. Bilagor

Intervju frågor.

Vad är matematik för dig?

På detta svarade 1 av 6 enbart att räkna . Pedagog 2 svarade att det var plus och minus.

Pedagog 3 svarade: siffror, men det finns överallt omkring oss och kan vara olika för varje individ.

Pedagog 4 svarade att det var någonting roligt.

Pedagog 5 svarade: räkna, att plussa i hop och dra i från.

Pedagog 6 svarade: siffror och att räkna. Det är någonting roligt och som finns överallt. Det är roligt, användbart och viktigt.

Går det att använda sig av matematik i förskolan?

Här svarade samtliga pedagoger, absolut!

Hur använder du/ni er utav matematik på er förskola?

På detta svarade pedagog 1: I meningar som t.ex. två händer, en näsa etc. Man gör matten fysisk för barnen.

Pedagog 2 svarade: I samlingen och vid olika vardagssituationer.

Pedagog 3 svarade: Varje dag. Det står i Läroplanen att man ska lägga grunden för matte här hos oss i förskolan. Det sker i vardagssituationer som t.ex. dukning.

Pedagog 4 svarade: I samlingen, där räknar vi hur många vi är i dag. Vid matsituationer, ja överallt egentligen!

Pedagog 5 svarade: I vardagssituationer.

Pedagog 6 svarade: I vardagen, vid t.ex. dukning, mätning av olika saker etc.

Finns det något i matematiken som du tycker är för svårt att använda på förskolan? T.ex. Geometri, division mm?

Här svarade 4 av 6 pedagoger att det går om man lägger det på en nivå som lämpar sig för de barn man har.

www.fastpdf.com

--Den 5:e pedagogen tyckte att de olika begreppen i matematik var för svåra att använda sig utav på förskolan. Men att man kanske kunde använda sig utav kända begrepp för barnen i stället. Alltså, i stället för att kalla begreppen Subtraktion och Addition, så säger man i stället plus och minus.

Den 6:e pedagogen tyckte att på en förskola ska man endast ta det enklaste av matematiken. Hon tyckte att det gällde att få bekanta sig med ämnet och att allt det andra hörde skolan till.

Går det att använda sig utav utomhus? Om ja, hur? Om nej, varför inte?

Här var alla 6 pedagoger överrens om att det går att använda sig av matematik utomhus. Men de hade alla olika idéer och tankar om hur man kunde använda sig utav matten.

2 av 6 pedagoger menade att man kunde räkna kottar och pinnar.

Den 3:e pedagogen menade att man kunde stega, titta på former, mäta och jämföra olika saker i naturen.

Den 4:e pedagogen menade att man kunde använda sig av matematik utomhus på samma sätt som inomhus, men att det blev en större utmaning utomhus för där fanns det inte färdigkonstruerade material att tillgå. Man fick använda sin fantasi.

Den 5:e pedagogen menade att man t.ex. kunde räkna hur många ben en myra har, eller hur många cyklar som fanns på förskolan.

Den 6:e pedagogen svarade att det bara gällde att ta tillvara på det som finns i naturen och omvandla det till matematik. Hittade man t.ex. ett fint träd kan man räkna antalet grenar o.s.v.

Fråga ställd endast till de två pedagoger som deltagit i projektet.

Har din syn på matematik förändrats sedan matematikprojektet startade?

Den första pedagogen menade att hon på sätt och vis har ändrat sin syn på matematik genom medverkan i projektet. Hon har fått nya idéer om hur de kan arbeta med matematik på deras förskola. Hon har alltid tyckt om matematik och vet hur viktigt ämnet är.

Den andra pedagogen sa: Ja kanske. Hon tycker att matematik blivit mera synligt eller mera aktuellt nu än tidigare. Överallt ser hon matematik och det kan vara saker som hon inte tänkt på förut. Exempelvis när några barn hoppar längdhopp på längdhoppsbanan utanför förskolan och de tävlar om vem som hoppat längst.

Resultat uppföljningsintervjuer.

Efter några veckor gjorde jag en uppföljningsintervju med 3 av pedagogerna. 2 av de 3 pedagogerna medverkar i matematikprojektet. I samband med denna intervju gjorde jag också mindre observationer på 2 avdelningar inom en och samma förskola i vår kommun. Här har jag valt att benämna pedagogerna som pedagog A och pedagog B samt pedagog C.

Pedagog B och C medverkar i matematikprojektet.

Pedagog B och C medverkar i matematikprojektet.

www.fastpdf.com

--Under uppföljningsintervjuerna ställde jag frågorna:

Hur har det fortsatta arbetet med matematik på din förskola gått?

Pedagog A svarade att det gått bra, de har bland annat satt upp olika former i en tavelram som barnen kan titta på. Meningen är dock inte att barnen ska kunna dem utan att de ska ha sett och ”lära känna” formerna.

Pedagog B, svarade att de diskuterade ämnet mera i personalgrupperna nu. Sedan hade de även köpt in litteratur om matematik för små barn.

Pedagog C svarade att det gått bra och att de har blivit mera medvetna om matematik på avdelningen. Och de jobbade mera med matematik nu än förut. Detta sker i olika vardagssituationer.

Vad har du/ni gjort för något?

Pedagog A svarade att man satt upp former på väggen samt att man använder sig mera utav matematik i vardagen. Man räknar antal barn på samlingen tex.

Pedagog B svarade att de hade satt upp former på väggen, men att målet inte var att barnen skulle kunna dem. Men att de i alla fall skulle ha hört talas om dem så att det blev någonting bekant.

Pedagog C svarade att de bland annat köpt in litteratur. Sedan har man blivit mera medveten om vad matematik är och hur man kan använda det i de vardagliga sysslorna.

Har du märkt någon skillnad i synsättet på matematik bland dina kollegor?

Pedagog A svarade att man tänker mera matte och genom detta utövar man det mer också. Man diskuterar i personalgrupperna och ger varandra feedback på det man gör.

På den här frågan svarade pedagog B att man diskuterade ämnet mera nu sedan projektet startade.

Pedagog C svarade att hon märkte en tydlig skillnad i synsättet på matematik bland sina kollegor. De arbetade mer medvetet med ämnet nu än tidigare.

Frågor endast ställda till pedagog A:

Hur ska ni fortsätta jobba med matematik på förskolan?

Vi ska försöka fortsätta använda matten i vardagen. Räkna antal köttbullar på tallriken till exempel.

Tror du att din syn på matematik hade ändrats om du deltagit i matematikprojektet?

Jag vet ju inte riktigt vad det är för något och vad de innehåller, men ja det skulle jag nog. Jag skulle säkert få nya tankar och idéer och tips på hur man kan arbeta med det tillsammans med barnen.

www.fastpdf.com

--Frågor ställda endast till pedagogerna i projektet. Vad har du/ ni gjort för något i projektet?

Pedagog B svarade att de hade diskuterat vad matten betyder för personalen och vad matte egentligen står för. Vi har satt upp delmål som vi på förskolan ska jobba med. Det innefattar bland annat begreppen större, mindre, fler, cirkel, kvadrat, rektangel, triangel. Läges ord med mera.

På detta svarade pedagog C att de fortfarande har sina träffar en gång i månaden där de diskuterat matematik. Projektet är även på väg att avslutas nu till jul.

Vad hoppas du att dina nya erfarenheter i ämnet ska ge för resultat?

Pedagog B svarade att hon hoppades att när barnen blir äldre, att de ska tycka matte är roligt och att de får ett nytt tänkande om det.

Pedagog C svarade att förhoppningsvis blev matematik något roligare och lättsammare. Och att detta kanske kan leda till att både barn och personal blir duktigare i ämnet vilket kan leda till ökad måluppfyllelse i skolan.

www.fastpdf.com