• No results found

E-boken och marknaden Aktörer och diskurser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "E-boken och marknaden Aktörer och diskurser"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kandidatuppsats

E-boken och marknaden

(2)

Abstract

E-book and market: players and discourse

This text is a discourse analysis and will focus on the Swedish e-book market and its development between 2010-2020. The text will go over where the current debate of e-books lies and who are the main players in the debate and what their stands are on the topic. The text will go over the background and the various definitions of the word e-book, the problem that we have found and will focus on within this text. The text will also go over previous research covering this topic, suchs as what e-book is as a medium as a media within the society, the e-bookmarket on a general scale and finally the e-book reader themself. The last part of the text will be about what theory and methods we have been using following our analysis and our results, then end with a final

discussion and what kind of research could be interesting to do in the future.

Nyckelord

E-bok, e-book, marknad, market, bibliotek, library, diskurs, discourse

Tack

(3)

Abstract 2 Nyckelord 2 Tack 2 1 Inledning 5 1.1 Forskaretik 5 2 Bakgrund 6 2.1 Definition e-boken 6

2.2 E-bok i Svenska bibliotek 6

2.3 Folkbibliotek och e-boksmarknaden 7

3 Problemformulering, problemavgränsning 9

4 Syfte och frågeställningar 9

5 Tidigare forskning 10

5.1 E-boken som medium 10

5.2 E-bok som ny media i samhället 11

5.3 E-boksmarknaden generell forskning 12

5.4 E-boksläsaren 13

5.5 Bibliotek och e-bok 14

6 Teori och metod 16

6.1 Definition av våra utgångspunkter 16

6.2 De analytiska begreppen 18

6.3 Metod för datainsamling 19

6.4 Metod för analys 20

7 Empiri och analys 22

7.1 Analys av de grupperade blocken 23

(4)

7.1.2 Block 2. Nationellt e-bibliotek 26

7.1.3 Block 3. Avtalsfrågan 30

7.1.4 Block 4. E-bokens användning 34

7.1.5 Block 5. Konsekvenser av marknadsstrukturen 35

7.2 Sammanfattning. 37

8 Resultat och diskussion 40

8.1 Huvudfråga: Vad har stått i fokus för e-boksfrågan de senaste tio åren? 40

8.2 Fråga 1. Vilka aktörer finns med i debatten? 41

8.3 Fråga 2. Hur positionerar sig aktörerna i relation till varandra? 42 8.4 Fråga 3. Hur talas det om e-boken och e-bokens funktion eller roll? 45

8.5 Slutsatser och vidare forskning 49

9 Referenser 51

(5)

1 Inledning

Sett ur ett internationellt perspektiv är den svenska e-boksmarknaden väldigt annorlunda och det jämfört med hur marknaden ser ut inom USA och Storbritannien. Sedan år 2010 har e-boken inom både läsning och utlåning ökat för varje år, men ändå utgör e-boken bara en liten del utav den svenska bokmarknaden.

E-boksfrågan är en typ av fråga som upptagit den svenska bibliotekssektorn under väldigt lång tid. Därför kommer vår analys utgå ifrån ett biblioteksperspektiv och diskursen som berör e-boken och marknaden kring den i fackmedia såsom Biblioteksbladet och Noll 27. Detta ingår också i vår problemformulering och problemavgränsning.

Vår utgångspunkt för granskningen är e-boken som medium, vilken roll den har och hur de olika aktörerna ser på e-boken. Vi kommer även se över vilka aktörer som ingår inom debatten om e-boken. Hur den svenska e-boksmarknaden ser ut just nu och hur den har sett ut, samt vilken relation de olika aktörerna har, både till varandra och till e-boken.

I texten kommer det även ingå om hur den tidigare forskningen kring e-boken sett ut och anledningen till hur e-böcker inte når upp till den nivå som de borde vara på. Inom texten kommer också klargöras hur vår teori och metod ser ut samt hur dessa framkommit. Texten avslutas med de resultat och slutsatser som vi funnit genom vår analys och om framtida forskningsideér som vi har kommit fram till.

1.1 Forskaretik

(6)

2 Bakgrund

I denna del ges något av det som finns bakom debatten vi ska analysera. Först ges definition av e-boken, sedan avsnittet E-bok i svenska bibliotek och sist ges Folkbibliotek och

e-boksmarknaden.

2.1 Definition e-boken

E-boken är en produkt av sin digitala samtid, vilket har medfört att ordet e-bok blivit ett svårare begrepp att förstå eller klassificera. Tidigare avsågs enbart en bok som hade blivit elektroniskt överförd till en digital plattform vara en e-bok. Så är det fortfarande, men Kungliga biblioteket, KB, vill även att digitala foton av manuskripter, digitaliserade foton och skannat material också bör klassificeras som e-böcker (KB, 2011).

I riksdagrapporten (2013/14:RFR3), ​En bok är en bok är en bok, så nämns att själva ordet e-bok inte är en allmän definition av ordet elektronisk bok och med det menas att förr så betraktades e-bok vara synonymt med det program eller den läsplattform som krävdes för att kunna läsa en digital text. Numera är det själva texten istället för tekniken som identifieras vara e-bok. I rapporten framkommer det också att ordet e-bok är begränsat och SOM-institutets Annika Bergström och Lars Höglund menar att ordet e-bok ger bilden av en tryckt bok och att ordet e-bok kan användas för att beskriva flera olika e-medium, såsom ljudfiler, länkar, kommentarer, filmer, ljudeffekter och textmassa på en digital skärm. Avslutningsvis ramar de in alla dessa e-medium under ordet utökade e-böcker (Kulturutskottet, 2013, s 12).

Det nämns också i riksdagsrapporten om hur digitaliserad text har funnits länge, men det var först när läsplattformarna blev tillräckligt avancerade som efterfrågan på e-böcker ökade. Denna utveckling medförde ökad efterfrågan på e-böcker och det tack vare surfplattor såsom Ipad, Nexus och Galaxy, samt att mobiltelefoner numera kan användas för att läsa e-böcker (Kulturutskottet, 2013, s 13).

2.2 E-bok i Svenska bibliotek

I ett forskningsprojekt som genomförts vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet har den svenska e-boksmarknaden undersökts. En analys av forskningsprojektet ges i rapporten ​Books

(7)

De svenska folkbiblioteken och stadsbiblioteken har oftast använt företaget Elib som e-boksdistributör. Elib ägdes tidigare utav fyra huvudföretag: Bonnier, Norstedts, Natur & Kultur, och Piratförlaget fram till år 2015. Efter år 2015 så köpte företaget Axiell Media upp 70% av Elib, vilket medförde att Axiell Media kom att äga en majoritet av företaget, vilket har lett till att Axiell Media numer har en monopolsituation på e-boksmarknaden, vilket medfört att de svenska folkbiblioteken och stadsbiblioteken helt blivit utlämnade till Axiell Media

(Bergström et al, 2017, s 142).

Under år 2012 så kostade det de svenska biblioteken cirka 20 kronor per lån av e-bok, men alla e-böcker fanns inte tillgängliga till att låna eftersom Elib undandrog flera titlar som var

nyutgåvor utan att biblioteken visste om det. En av anledningarna till detta var rädsla över att det skulle lånas ut fler e-böcker än vad som såldes och därmed valde Elib att dra undan vissa titlar från biblioteken för att istället sälja dessa vidare till andra e-boksförsäljare, såsom Kindel (Bergström et al, 2017,s 142). Ännu en ändring skedde år 2014, vilket medförde att priserna blev mer flexibla för biblioteken. Denna förändring innebar att antingen kan biblioteken köpa en licens för olika e-böcker som de sedan kan låna in eller betala en summa för att låna en e-bok som de sedan lånar ut till användarna. Men trots dessa förändringar sker det fortfarande embargo för biblioteken, i form av att vissa titlar har en hög kostnad (Bergström et al, 2017,s 142).

2.3 Folkbibliotek och e-boksmarknaden

Inom statens offentliga utredningar, SOU, återfinns forskningsantologin ​Människorna,

medierna & marknaden (SOU 2016:30) och däri står det att bibliotekslagen anger ramarna för verksamheter inom hela det svenska allmänna biblioteksväsendet och exempelvis står det i 2§ “Biblioteksverksamhet ska finnas tillgängligt för alla” (SFS 2013:801:2§). Det berättas också att folkbibliotek återfinns i alla Sveriges kommuner och hur dess roll bland annat är att kunna ge allmänheten tillgång till medier, nyheter och opinion. Det nämns även om den centrala roll som folkbiblioteket har för att allmänheten ska få fri tillgång till olika typer av medier och hur folkbiblioteken erbjuder tillgång till både tryckta och digitala medier. Det som särskilt belyses är om hur det svenska språkområdet i ett globalt perspektiv är väldigt litet och hur det av den anledningen behövs nationella licenslösningar för e-medierna från olika leverantörer.

(8)

Kring licenslösningar skriver Sveriges kommuner och regioner, SKR, att eftersom biblioteken ska ge allmänheten fri tillgång till litteratur så kräver en digitaliserad litteraturutgivning bra former på avtal och lösningar emellan bibliotek och bokbransch (SKR, 2020). SKR genomför upphandlingar och avtal som berör kommunala verksamheter och eftersom folkbiblioteket är en sådan verksamhet så finns det sådana avtal som folkbiblioteket kan använda sig utav. Till exempel genomfördes under åren 2014 och 2015 en överenskommelse emellan SKR och de sex storföretagen inom e-bokbranschen. Överenskommelsen var att det inte längre skulle finnas någon form av embargo på nya titlar och att en prisindelning per lån skulle ske. Enligt detta avtal ska nya titlar kosta trettio kronor, e-böcker som är tre till tjugofyra månader gamla kosta tjugo kronor och e-böcker som är äldre än tjugofyra månader kosta tretton kronor (Bergström et al, 2017, s 143).

I rapporten ​Biblioteket i skyn från Kungliga biblioteket, KB (2019), så uppkommer det första året som de svenska biblioteken började med att låna ut e-böcker och framåt. Enligt rapporten kunde svenskar redan år 2000 låna e-böcker, men det var få som lånade sådana. Denna

utvecklingstrend med låga procenttal för e-boksutlåning på svenska folkbibliotek har fortsatt ske i Sverige, men däremot har utvecklingstrenden för köpta e-böcker ökat och mellan åren 2015 och 2017 är det fler personer som väljer att köpa e-böcker än att låna på biblioteken. Detta kan jämföras med år 2014 då det var fler som lånade e-böcker än att köpa dem (KB, 2019). I rapporten ​Books on screens: players in the swedish e-book market (2017) påvisas också hur många svenskar som lånar e-böcker på bibliotek, mellan åren 2011 och 2016 har en ökning skett om 189% och under år 2016 var det i genomsnitt 1,6 miljoner e-böcker som var utlånade under hela året. Det är dock fortfarande en liten andel av svenskar som lånar e-böcker (Bergström et al, 2017, s 14).

För att påvisa hur många svenskar som använder sig utav internet för att läsa e-böcker finns en undersökning gjord för boktugg.se. Boktugg.se är en internetsite som granskar bokbranchen och Sölve Dahlgren presenterade där år 2018 en undersökning som han genomfört åt boktugg.se, och som innebar att mellan åren 2016 och 2018 genomsöka hur många svenskar som använder sig utav internet för att läsa e-böcker och lyssna på ljudböcker, samt inom vilka olika

(9)

3 Problemformulering, problemavgränsning

E-boksfrågan är en sådan fråga som under lång tid upptagit den svenska bibliotekssektorn. Det finns flera olika aktörer som haft en påverkan på den svenska e-boksmarknaden, både inom bibliotekssektorn och den kommersiella marknaden. Det finns även problem med allmänhetens intresse för e-böcker och möjligheten kring hanteringen utav dem.

Problemavgränsningen omfattas av att granskningen enbart avser svenska folkbibliotek och e-boksmarknaden i Sverige och inom ramarna för vår granskning använder vi oss utav ett antal artiklar och inlägg ur fackmedia såsom, Biblioteksbladet och Noll27. Detta för att vi ska se diskursen ur ett vidare biblioteksperspektiv. Vi har valt att begränsa oss till dessa två skrifter för vi ansåg dem vara neutrala. Vi kommer inte medvetet beröra digitala bibliotek eller den digitala klyftan, såvida de inte förekommer naturligt i de artiklar vi kommer analysera.

4 Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen:

Granska och förstå olika röster i debatten som berör svenska folkbibliotek, e-boken,

e-boksmarknaden och biblioteksanvändarna utifrån Biblioteksbladet och Noll27 under perioden 2010-2020. Få reda på hur olika aktörer i debatten talar om folkbibliotek, e-boken och

e-boksmarknaden, samt hur de olika aktörerna motiverar sina ställningstaganden i relation till e-boksmarknaden och varandra. Se om den svenska e-boksmarknaden förändrats eller inte. Huvudfråga:

Vad har stått i fokus för e-boksfrågan de senaste tio åren? Frågor:

1.Vilka aktörer finns med i debatten?

(10)

5 Tidigare forskning

I det här avsnittet presenteras tidigare forskning som ligger i relation till diskursen vi ska analysera.

5.1 E-boken som medium

I sin rapport från 2004​ Electronic book technologies: an overview of the present situation, skriver Siriginidi Subba Rao om den teknologiska utvecklingen som e-böcker har haft inom boksamhället. Med det menar Rao (2004) att ända fram till internets uppkomst har böcker som medium inte förändrats. Rao (2004) och flera andra forskare trodde att introduktionen av e-böcker skulle leda till en ökning utav informativa texter som sprids, men så har inte riktigt skett och en av anledningarna till det är att de som publicerar e-böckern inte har hanterat situationen rätt. Det andra är att det är för få läsare och köpare av e-böcker (Rao, 2004). Rao nämner också om skillnaden mellan traditionell tryckt media i form av papper mot digitala texter. Enligt Rao verkar det som att människor associerar papperstexter med en mer logisk roll. Det vill säga att läser man text i pappersform så framstår det som att man läser något

intellektuellt eller att personen är intellektuell. Detta kommer från att text på papper har använts i århundraden för att skriva ner och bevara kunskap medans digitala texter i sin början var som hjälpmanualer. Vad Rao menar är att människor inte uppfattade e-texter som riktiga dokument när de först användes. Detta trots att de uppfyller samma användning som tryckt text gör, nämligen förmedla information till användaren i form av ren text (Rao, 2004). Rao nämner också 8 punkter tagna utifrån Sottogon (2001) om hur man kan jämföra ny teknik emot mogen teknik. Ny teknik måste, 1. ha bra kvalitet, 2. god hållbarhet, 3. rimlig startavgift, 4. god fortsatt kostnad, 5. enkel att använda, 6. funktioner, 7. standardiserad, 8. extrafunktioner. Rao menar att dessa 8 punkter måste e-böcker uppfylla om de ska kunna få samma respekt som tryckta böcker har.

Vid en jämförelse mellan det som Rao skriver i sin rapport från 2004 och det som står i forskningsrapporten ​Books on screens: players in the swedish e-books market som gjordes av Borås högskola och Göteborgs universitet från 2017, kan vi få en bild av hur utvecklingen har sett ut när det kommer till att läsa texter digitalt. För det första så är det fler läsare av e-böcker och det finns fler möjligheter att kunna läsa e-böcker på. Inom rapporten framkommer det också andra former av teknologiska möjligheter för de digitala filerna att kunna bli lästa på de olika plattformarna (Bergström et al, 2017, s 21-22).

De filer som anses vara normen i dagens samhälle är PDF, XML och EPS (Bergström et al, 2017, s 22), dessa används utav alla e-böcker för att kunna bli lästa och är tillgängliga inom alla digitala plattformar. Det finns dock en skillnad på hur bra texten kan läsas på de olika

(11)

text att läsa på. Detta på grund av att de har en mindre skärm och är enligt rapporten inte anpassade till att visa upp textmassa som använder den teknik som nämns ovan (Bergström et al, 2017, s 22). Detta leder till andra teknologiska metoder som nämns i rapporten, nämligen EPUB. EPUB är enligt rapporten en bättre teknologi som används av e-boks appen Kindel, med EPUB så har läsaren större möjlighet till att själv kunna ändra textens format, bakgrund och layout. Dessutom är EPUB mer anpassad för mobiltelefoner än de andra teknologierna

(Bergström et al, 2017, s 22). En annan sak som är värt att nämna är att de flesta företagen som erbjuder e-boksläsningstjänster inte kan ge ut samma typ av teknologi till sina konkurrenter.

The main problem is that the market as it currently exists does not allow publishers to deliver the same enhanced product across all current digital platforms, whether it be Apple’s iPad, Amazon’s Kindle Fire, Barnes & Noble’s Nook, and Kobo’s Arc. And when you stop and think about it, no other content creator is faced with this conundrum (Bergström et al, 2017, s 23).

Detta kan anses som att vara en förklaring till varför det är färre som publicerar sina böcker inom e-bok formatet. Om läsaren inte kan läsa texten på det sätt som är bekvämast för dem, så kommer läsaren inte att använda e-bok. Varför läsa på en digital plattform om det känns mer obekvämt än att läsa en tryckt bok (Bergström et al, 2017, s 23).

Vad man kan utgå från både Rao (2004) och Bergström et al (2017), texter är att se över förändringarna som har skett med e-böcker, framför allt de plattformar som man använder sig av för att läsa dem på och tekniken bakom dem. Med Raos (2004) undersökning var e-boken i en väldigt, väldigt tidig utveckling. Den var inte billig och möjligheten att läsa den på en plattform var få, däremot finns det numer flera valmöjligheter emellan de plattformar som det går att läsa e-böcker på och de är billigare. Detta kan även ses i Bergström et als (2017) text där de skriver om de olika teknologiska valmöjligheter som varje e-bok har och vilka som passar bäst för vilken plattform. Man kan också se över de 8 punkter som Rao (2004) nämner som en e-bok måste överkomma om de ska kunna anses var bättre än tryckta böcker. Dagens e-böcker har antagligen uppfyllt alla punkter eller iallafall de flesta punkter.

5.2 E-bok som ny media i samhället

I rapporten ​Books on screens: players in the swedish e-book market (Bergström et al, 2017) nämns det om e-bok som ett fenomen och två teorier om hur en ny teknik blir anpassad och accepterad till ett samhälle. De två teorierna är, ersättningsteorin och integreringsteorin

(12)

omgivning är. Till exempel, säg att någon vill läsa något på jobbet under en rast, dagstidningen kan läsas i tryckt form, men det är smidigare och snabbare att ta fram mobilen och läsa på den istället. I andra situationer kan det vara bättre att läsa något i tryckt form, en bok på ett flygplan är en sådan situation (Bergström et al, 2017,s 40).

5.3 E-boksmarknaden generell forskning

Utvecklingen och försäljningen utav e-böcker ser olika ut runtom i världen. I Sverige så finns det en marknad, men den är relativt liten om man jämför den med hur marknaden ser ut i USA eller Storbritannien. Dessutom verkar den svenska e-boksmarknaden inte växa så fort. Det kommer nya rapporter varje år om ökat antal lån och inköp av e-böcker, men det är de som redan använder e-böcker som står för majoriteten utav köpande och utlåning. Den siffran över antalet köpare av e-böcker stämmer inte överens med verkligheten.

Det finns dock flera olika punkter som måste finnas i ett land för att det ska kunna finnas en bra e-boksmarknad. 1. Leverantörer eller innehållsleverantörer, det vill säga de aktörer som hanterar och sköter leveransen eller fördelningen av varan eller tjänsten. 2. Serviceplattformen, på vilken eller vilka plattformar som varan säljs på och hur den säljs. 3. Läs-enhet, på vilka enheter varan kan läsas på, dator, mobil eller läsplattor. 4. Locka till sig kunder (Chin-Chao Lin et al, 2013). Chin-Chao Lin et al menar att om det ska has en bra e-marknad så måste dessa fyra krav kunna uppfyllas och om en av dessa punkter skulle missas så skulle det bli betydligt svårare för ett land att kunna ha en e-boksmarknad. Till exempel om det inte finns några leverantörer så kan det inte finnas någon nationell eller lokal distribuering av e-böcker i landet. Finns det dock en leverantör men det saknas en serviceplattform, så måste befolkningen finna en utländsk serviceplattform. Vilket leder till mer prisökning på e-boken än om den hade kommit från en nationell eller lokal serviceplattform. Om det inte finns någon smidig enhet för att kunna läsa e-boken på, så kommer det finna färre kunder eller användare som läser e-boken. Och slutligen om det inte finns några kunder så kan inte e-boken säljas inom landet. En annan sak som oftast skapar problem för e-läsare och ett lands e-boksmarknad är att det fattas titlar för läsaren att vilja läsa(Chin-Chao Lin et al, 2013).

I riksdagrapporten (2013/14:RFR3), ​En bok är en bok är en bok?, så nämns det om den svenska e-boksmarknaden och om hur den ser ut. E-boksmarknaden består av delar såsom den

kommersiella marknaden, biblioteksmarknaden och den vetenskapliga marknaden och alla ser olika ut. Det nämns även om hur Elib är den största distributören av svenskspråkiga böcker både inom skönlitteratur och facklitteratur och om hur flera svenska förlag valt att digitalisera flera av sina äldre verk och att även deras nyaste verk även de ska digitaliseras. En e-boksproducent som heter Publit har fått i uppdrag för att utveckla tjänster som ska hjälpa till med att

(13)

medel från Kulturrådet under en tre års tid, för befintliga e-böcker. Detta för att kunna öka den inhemska svenska e-boksmarknaden.

Den största risken för e-böcker och e-material i helhet, som riksdagen nämnde i sin rapport är om den illegala nedladdningen av e-material. Det nämnts bland annat att under 2008 var 85% av alla ljudböcker från biblioteksföreningen försäljningslista fanns på Pirate bay och liknande sidor. Riksdagen diskuterade om det skulle införas lagar om DRM-skydd på all försäljning av e-material, även bland biblioteken som ger ut e-material gratis (Kulturutskottet, 2013, s 12-20).

5.4 E-boksläsaren

När ett nytt medium införts in i samhället så finns det alltid ett hinder som behöver

överkommas, hur lockar man till sig människor till att använda det nya mediet. Med e-böcker så är det ingen skillnad och i en studie som gjorts utav Carmen Antón, Carmen Camarero, och Javier Rodríguez (2013), så undersökte de om varför användningen utav e-böcker har varit långsam. Trots att e-boken erbjuder fler möjligheter än vad en tryckt bok kan göra, så är det fler som väljer att läsa en tryckt bok istället. En anledning som de för fram är om hur många läsare är starkt kritiska över att en e-bok inte kan ge samma känsla som att läsa en tryckt bok kan ge. En annan anledning som ges är att flera olika aktörer fruktar risken av att många e-böcker kommer att piratkopieras och ges ut gratis på internet (Antón et al, 2013). Enligt Antón et al. förekommer det även kritik kring teknologin över läsenheterna. Vad som främst kritiseras är att förmågan att kunna anpassa skärmen till läsarens miljö saknas. Antón et al. nämner dock att e-boken kan bli lättare för användare att använda och läsa på, om läsplattformarna som finns är lätta att läsa och förstå sig på. Ju enklare det är att kunna använda de olika läsplattformarna för läsning så kommer fler människor vilja att läsa e-böcker. Samt att ju mer positiv intressant en människa är till e-boken och användningen utav e-boken desto mer kommer en människa välja att använda den nya tekniken (Antón et al, 2013).

En sak som nämns i Bergström et als (2017) rapport är att olika delar av Sverige är förvränga i undersökningar och det på grund av att den svenska populationen är ojämnt fördelad, där stora delar av befolkningen bor i södra och i mellersta Sverige, medans norra Sverige är relativt glesbefolkat. Detta är grunden till att vissa bibliotek inte kan ha egen e-service utan måste samarbeta med andra bibliotek för att kunna erbjuda e-service. I andra fall har vissa bibliotek blivit avslagna från att få finasiella stöd till att kunna utveckla sina tjänster. I rapporten påvisas att de flesta bibliotek som saknar e-service är bibliotek från små kommuner, medans

storstadsbibliotek och mellan- och stora stadsbibliotek har bra tillgångar till att kunna

genomföra e-service till sina användare (Bergström et al, 2017 s 144-145). Detta visar en digital klyfta mellan de som bor i norra emot de som bor i södra och mellersta Sverige. I en

(14)

som kunde ge ett svar på frågorna om e-service, medans mellan och söder kunde ge svar mellan 63-70%. Tar man in faktumet att det endas finns 26 bibliotek i den norra delen av Sverige, vilket är knappt en fjärdedel av hur många bibliotek som finns i söder. Då kan man se att varför e-böcker inte växer i norra Sverige (Bergström et al, 2017, s 145).

5.5 Bibliotek och e-bok

Bibliotek och böcker har hörts ihop tillsammans genom historiens gång, ända sedan Guttenberg började trycka böcker så har biblioteken funnits där för att fungera som en samlingsplats för böcker. Många människor förstår vad en bok är och vad ett biblioteket är, däremot är det få som förstår vad som menas med en e-bok på ett bibliotek. Varför de inte kan låna e-bok som någon annan har lånat eller har möjligheten till att kunna ladda ner en e-bok. Varför vissa böcker finns både som e-bok och tryckt bok, medans andra böcker finns bara tillgängligt inom ett medium. I en rapport av James Buczynski från 2010 förklarar han om varför dessa missförstånd kring e-böcker på bibliotek finns. En anledning som Buczynski (2010) ger om varför användare inte kan komma åt vissa e-böcker, är p.g.a. digital rights management system (DRMSs). DRMSs är ett system som finns till för att skydda författarna, distributörerna och publicerare, genom att begränsa antalet personer som kan använda ett digitalt föremål, såsom en e-bok eller annat elektronisk material. Buczynski (2010) nämner också att e-böcker följer samma regler som tryckta böcker gör. Det vill säga är att om en bok, är förbjuden i t.ex. USA men är tillgänglig i Kanada, då kan man inte köpa boken i USA men istället kan man köpa den i Kanada. En tryckt bok kan också enkelt passera nationella gränser, om man vill köpa en bok men den finns inte i ens land så kan man enkelt köpa och importera den. Detta gäller som sagt bara tryckta böcker, man kan inte göra samma sak med e-böcker säger Buczynski (2010). Buczynski säger även att det finns flera miljoner titlar av e-böcker ut på internet, men beroende på vart man är i världen så har man inte tillgång till alla. En IP adress är allt som behövs för att kunna blocker en människas tillgång till e-böcker (Buczynski, 2010).

En annan förklaring som Buczynski (2010) ger om varför vissa människor inte kan komma åt e-böcker, beror på vilken läsplatform som de använder. Buczynski säger att även om

(15)

skapades projekt Gutenberg, ett projekt som fokuserade på open access av e-böcker. Detta projekt fick mycket uppmärksamhet, men det blev aldrig populär bland bibliotekens användare och därför lades projekte nert. En annan modell som kom till under senare delen av 1990-talet där biblioteken sålde e-böcker direkt till användare fungerade inte heller p.g.a. att

biblioteksanvändare inte var intresserade av att fråga efter e-böcker vid biblioteksdisken. NetLibrary skapade år 1998 en modell som gjorde att alla deras böcker var tillgängliga året runt 24/7. Vilket gjorde att populära böcker kunde läsas utav mer än en person. Denna modell var dock inte bra för varken biblioteken eller NetLibrary, vilket ledde till att NetLibrary gick i konkursen år 2002 (Buczynski, 2010).

(16)

6 Teori och metod

I denna del presenterar vi val av teori och metod för analys.

Teori kan ses som ett sätt att betrakta någon del utav verkligheten på. En teori definierar och kopplar ihop olika sammanhängande begrepp till förståelse och förklaring utav en företeelse. (Winther-Jörgensen & Phillips, 2000).

Till att börja med vill vi klargöra att vi genomför en diskursanalys som inte är en sådan variant utav diskursanalys som brukar vara vanligast förekommande, det vill säga den varianten som exempelvis direkt kan kopplas till Fairclough, Laclau och Mouffe. Vi följer därmed inte någon bestämd diskursanalytisk modell, men däremot förekommer det föreställningar om diskurs och de är inspirerade av framförallt Foucault. Det för att inom studier kring diskursbegreppet är Foucault av stor betydelse. Hans förhållningssätt inom teorier om vetenskap skapar

betydelsefulla teoretiska utgångspunkter som vi vid vår variant av diskursanalys på något sätt kan utgå ifrån. En utav dessa utgångspunkter berör begreppet makt och en annan begreppet diskurs. Foucault ser nämligen diskurs som den institutionella sanningen som förstärks och förnyas hela tiden i samhället genom hur kunskap värderas inom samhället (Foucault, 1970, s 13). Härmed blir uppfattningen kring diskurser att de har en påverkan på samhället samt har en samverkan med människor och maktförhållanden.

6.1 Definition av våra utgångspunkter

Det är inte lättolkat att förklara vad diskursbegreppet betyder och innebörden kan ofta anses som oklar. Winther-Jörgensen & Phillips (2000) ger oss definitionen att det innebär ett bestämt sätt att tala om och förstå världen.Vad de menar är att genom fastläggande utav gränser i den värld som vi lever i så skapar vi olika diskurser. Dessa diskurser använder vi senare för att beskriva olika delar utav den världen (Winther-Jörgensen & Phillips, 2000, s 7).

Diskurs kan därmed tolkas vara en representation utav en del av världen omkring diskursen och språket och när språket förändras genom tiden så förändras också diskursen som språket talade om. Det enda som finns är språket och hur detta språk konstruerar världen. Språk är en social konstruktion. Gee (1999) menar att språket tillhör en viktig gren utav diskurs och att det är språket som diskusen använder för att förklara vad som sägs i en text eller förklara vad en person menar. Han anser att utan diskurser skulle språket inte ha någon mening och utan språket skulle diskurser inte heller ha någon mening (Gee, 1999, s 1).

(17)

Foucault ser diskurs som den institutionella sanningen som förstärks och förnyas hela tiden i samhället, detta genom hur kunskap värderas inom samhället (Foucault, 1970,s 13). Detta kan uppfattas som att diskursen är sanningen även om den strider emot vad som kan anses vara normens sanning, från ett historisk sanning eller till och med religiös sanning. Enligt Foucault är diskurs en talad sanning, den är uppdelad mellan vad diskursen var, vad den gjorde och vad den sade (Foucault,1970, s 10-12). Och om vi ser på detta utifrån hur Foucault framför sina tankar om diskurs och kopplar det till diskursen om e-boken som medium, då skulle vi överblicka vad e-boken var, vad e-boken gjorde eller vad det sades om e-boken i relation till dess påverkan av samhället och samspel mellan människor och förhållanden kring makt.

Foucault har även en term som handlar om kunskap och makt, däri hans tankar om makt innebär att de är en form av kunskap och att de inte ska ses som någon form av förtryck utan istället som produktionell drivkraft och enligt Foucault är det den makt som ger upphov till diskurs och kunskapsutveckling (Winther-Jörgensen & Phillips, 2000, s 13).

What makes power hold good, what makes it accepted, is simply the fact that it does not only weigh on us as a force that says no, but that it traverses and produces things, it induces pleasure, forms knowledge, produces discourse. It needs to be considered as a productive network which runs through the whole social body, much more than as a negative instance whose function is repression. (Winther-Jörgensen & Phillips, 2000, s 13).

I citatet ovan menar Foucault att makt är en god kraft i samhället. Det är makten som ser till att vi människor skapar något, kunskap, diskurs vad som helst. Det är också makten som ger oss någon glädje med att skapa, tänka om eller utveckla kunskap och diskurser. Man ska därför inte se makten som någon form av negativ förtryckare utan man ska se det som en positiv kraft för människan och samhället.

Foucault tankar om makt kan också tolkas som att makt inte har en fast struktur, det vill säga makt är öppen och tillgänglig till alla. Vem som helst kan använda makt och inom analytisk forskning är makten den centrala tanken som håller ihop och binder andra strukturer såsom diskurser till sig (Alvesson & Sköldberg, 2017, s 363-364). Foucault säger att makt och diskurs hänger ihop och bland Foucaults tankar tillhör makt och diskurs inte någon specifik myndighet eller person, utan istället används makt och diskurs till att sprida kunskap. Dessutom används makt och diskurs inom sociala metoder som får samhället att fungera och det sker genom att tala, läsa och skriva (Winther-Jörgensen & Phillips, 2000, s 12-14).

(18)

6.2 De analytiska begreppen

Vi låter empirin, faktasamlingen, ligga till grund för vår teoriutveckling. Denna empiri som består utav olika artiklar ligger till grund för den begreppsram, alltså det teoretiska ramverk som vi verkar inom. Inom detta ramverk finns ett antal analytiska begrepp. Dessa begrepp utgör ett sammanhang där vi kan sätta in det som diskursen eller dialogen handlar om, samt ge oss de gränser som vi ska förhålla oss till. I vårt fall är det e-boken som medium som ska sättas in i ett sådant sammanhang. De analytiska begreppen hämtades inom den övergripande diskursen som vi först textanalyserade och därmed kan sägas att det är den diskursen som gett oss de fyra analytiska begreppen. De analytiska begreppen är: ● Aktörer ● Marknad ● E-litteratur ● Relationer

En vidare förklaring kring de analytiska begreppen och den kontext som de omges utav är att begreppet aktör omfattar företag, personer, organisationer, myndigheter och allmänheten tillika bibliotekens användare. I helhet när vi nämner aktörer menar vi dem som har någon påverkan på biblioteksområdet eller blir påverkade utav biblioteksområdet. Begreppet marknad berör ekonomisk betydelse, makt och valfrihet, exempelvis köpa eller låna e-böcker. Det både för allmänheten och bland de andra aktörerna och skillnaden är främst de olika nivåer av ekonomi, makt och valfrihet som finns emellan aktörerna. Begreppet e-litteratur lyser över e-bokens utveckling inom Sverige, hur utvecklingen och anpassningen av e-böcker ser ut i Sverige, både bland allmänheten och biblioteken. Det sista begreppet relation omfattar den oenighet som finns mellan olika aktörer och de orättvisor som förekommer vid tillgång och efterfrågan på vissa e-böcker, samt hur maktförhållanden ser ut och finns mellan de olika aktörer som återfinns inom diskurserna.

(19)

Den valda metoden för vår analys av diskurs är kvalitativ textanalys,vilken presenteras under del 6.4. De analytiska begreppen hjälper oss i vår kvalitativa textanalys med att finna det som i texterna ligger dolt under ytan eller står skrivet mellan raderna. Vi använder begreppen inom metoden för analys dels genom att vi låter dem vara det yttre ramverk som textanalysen hålls inom och dels utgöra den kontext som ger oss funktioner och samspel genom hela textanalysen. Det vill säga hur de fyra analytiska begreppen sammanbinder de händelser eller omständigheter som e-boken som medium ställs inför inom de diskurser/block som textanalyserats och

redovisas i del 7, samt de ger oss ett sammanhang däri vi kan sätta in e-boken som medium. De analytiska begreppen har även en funktion som analytiska utgångspunkter, vilka också används genom hela textanalysen av de diskurser/block som presenteras i del 7. Detta påvisar även förhållandet som de fyra analytiska begreppen har till de fem blocken i del 7.

6.3 Metod för datainsamling

Insamlingen utav data påbörjades med väldigt breda sökningar i de olika databaser och digitala tidskrifter som Linnéuniversitetets universitetsbibliotek tillhandahåller. Sökresultaten bestod tyvärr mest av vetenskapliga artiklar som berörde situationen för e-boken som medium ur ett internationellt perspektiv och dess kopplingar till digitala orättvisor. Detta var inte den typ av undersökningsmaterial som vi sökte efter för att kunna genomföra den typ av analys som borde ge oss svar på våra forskningsfrågor. Framförallt saknades det främst artiklar som fokuserade på hur det såg ut inom Sverige och så fattades det artiklar som diskuterade om problemet med e-böcker utanför det akademiska området. I och med att vi inte fann något värt att använda, så bestämde vi oss för att istället söka brett på internet med hjälp av sökmotorer såsom Google och Duckduckgo. Tanken var att de indexerar innehållet i webbsidor på olika sätt och därmed breddades sökningen. Vi använde oss utav sökord såsom e-bok, e-böcker, förläggare, Axiell media, Elib, marknad, problem e-böcker, e-böcker aktörer, e-boksmarknad, förläggare e-bok, e-böcker bibliotek, e-böcker Sverige och andra relaterade söktermer. Vi fick väldigt många intressanta träffar och insåg att det finns en pågående debatt i det svenska samhället om e-bok, marknaden och olika aktörer. Träffarna var spridda över alla typer utav medier och eftersom vi vill utgå ifrån ett biblioteksperspektiv insåg vi att vi måste begränsa oss till någon typ utav fackmedia som är av det slaget. Detta ledde oss till Biblioteksbladet, Noll27 och Biblioteket i samhället, BIS. I BIS berörde de flesta artiklarna e-boken och den digitala klyftan, och eftersom vi sökte efter e-boken som medium och marknaden så utgick det alternativet. I slutändan bestämde vi oss för att använda Biblioteksbladet och Noll27. Detta för att de hade flest artiklar som vi kunde använda oss av. När det gäller avgränsning och valet av artiklar som vi tog från Biblioteksbladet och Noll27 så skedde urvalet främst med att överse artiklar som talade om e-boken, e-boksmarknaden och vilka aktörer som fanns inom e-boksvärlden. Denna

(20)

valde eller inte valde den. När vi kände att vi hade tillräckligt med artiklar, så uppstod en mättnad och vi ansåg oss ha det material vi behövde för att kunna få svar på våra

forskningsfrågor. Det slutade med att vi hade gjort ett urval på 24 stycken artiklar från perioden 2012-2020. Därmed kom vår data bestå utav de artiklar och debattinlägg i fackmedia såsom Biblioteksbladet och Noll27 och metoden för insamling av den datan blev således att vi läste igenom alla de texter som vi funnit via vårt omfattande sökningsförfarande.

6.4 Metod för analys

Kvalitativ textanalys:

Analysverktyget som vi kommer använda är kvalitativ textanalys och detta verktyg passar bra in med vår uppgift eftersom vi inom vårt arbete kommer analysera och läsa texter och föra fram diskussioner utifrån texterna.

Meningen med kvalitativ textanalys är att lyfta fram det väsentliga innehållet, genom noggrann läsning av textens delar, helhet och den kontext som ingår i texten (Esaiasson et al, 2017, s 211). När det kommer till texter kan kvalitativ textanalys anses vara en bättre metod för

forskningsuppgifter än vad en kvantitativ innehållsanalys anses vara. Anledningen till varför är utifrån helheten av texten. Den centrala frågan som vi vill ha till våra forskningsfrågor finns i texten utifrån vissa delar i den. Vad som menas är att vissa delar av texten måste läsas om och om igen, samt ur andra synpunkter eller synvinklar. Detta utifrån att vissa stycken av texten anses vara mer viktiga än övriga delar, samt hur det som eftersöks i texten ligger dolt

någonstans under ytan, mellan raderna i texten. Vilket bara kan ses om texten läses flera gånger, ur andra synvinklar och med hjälp utav analytiska verktyg (Esaiasson et al, 2017, s 211). Med textanalys studeras meningar i texten, vi ställer frågor till texten och förväntar oss att texten svarar tillbaka. Vi kan inte få vårt svar om vi inte har granskat texten noggrant och läst den från alla vinklar. Man måste läsa texten flera gånger snabbt och långsamt, vilka argument det finns och på vilken premis slutsatserna vilar på (Esaiasson et al, 2017, s 212-213).

Textanalys passar vårt arbete som en metod, utifrån att det ger oss möjligheten till att kunna se och tolka de texterna som vi ska läsa och sedan diskutera om i analysen och kan reflekterar de mot varandra men också kunna se och förklara vilka motiv som författaren hade till att skriva texten. Vilket gör att vi kan ge en mer “sann” föreställning av textens budskap.

(21)

analytiska begreppen. Detta underlättade för att se efter de mönster som förekommer i vårt empiriska material. De mönster som framkom gjorde att vi ur materialet kunde gruppera materialet, tillika artiklarna, i fem stycken olika grupper.Dessa textanalyserades var för sig och då fann vi diskurserna. Dessa lät vi bilda de fem blocken som då blev fem stycken

diskurser/block.Varje diskurs/block har ett eget tema, vilka ser ut som följer: ● Bibliotek och e-boksmarknaden

● Nationellt e-bibliotek ● Avtalsfrågan

● E-bokens användning

● Konsekvenser av marknadsstrukturen

(22)

7 Empiri och analys

I denna del presenteras vår analys.Insamlingen av materialet skedde genom sökningar på perioden 2010-2020 på Biblioteksbladets och noll27.ses sökfunktioner. Det är 24 stycken artiklar som utgör underlaget för vår analys och utgör därmed den övergripande diskursen om e-boken som medium. Listan över artiklarna återfinns i bilaga 1. Analysen presenteras blockvis där varje block har ett eget tema. De fem blocken utgör även de diskurser som vi funnit. För ett förtydligande kring hur vi tänker om diskurser och sambanden kring diskurser se figur 1 nedan.

Figur 1. Diskurser med dess samband

(23)

empirin analyseras. Detta ses i bland annat Foucault tankar om diskurs, då man försöker urskilja vad som var den sanna diskursen och vad som var den falska diskursen. Man försöker se vad diskursen sade istället för att se vad diskursen var eller vad den gjorde. Vilket vi talade mer om i del 6.1. Alla de fem blocken är olika diskurser som vi mer försöker se över vad de sade, än om vad de var eller vad de gjorde. Genom hela analysen har vi fått hjälp utav de fyra analytiska begreppen och haft Foucaults föreställningar om diskurs och makt i åtanke.

7.1 Analys av de grupperade blocken

Nedan presenteras varje block var för sig. De börjar med en kort inledning om vad som står i fokus inom blocket för att sedan övergå i en presentation eller sammanfattning av analysen vi genomfört utifrån de artiklar som utgör vår empiri.

7.1.1 Block 1. Bibliotek och e-boksmarknaden

Detta block kommer handla om biblioteken och e-boksmarknaden. Det kommer ingå hur olika aktörer ser på den svenska e-boksmarknaden och vilka hinder som aktörerna ser och även eventuella lösningar som de olika aktörerna har. Denna debatt har återkommit vid flera tillfällen över åren, år 2012 då e-boksmarknaden var relativt ny eller under uppbyggnad och hur förlagen och förläggareföreningen kritiserade biblioteken för att förstöra den svenska e-boksmarknaden. Frågan och debatten återkommer igen år 2014, ungefär som en repris från 2012. Slutligen så nämns debatten igen år 2020, e-bokmarknaden är nu större men återigen så verkar debatten som en repetition av 2012.

Artiklarna: ​Biblioteken stör inte bokmarknaden, E-bokens fram- och baksida och Biblioteken

konkurrerar med bokförlagen.

Gemensamt för de tre artiklarna är att de handlar om obalans på marknaden emellan biblioteken och förlagsbranschen. Biblioteksbranschen har blivit anklagad över att hota förlagens utveckling och tillväxt utav e-böcker. Vilket medför ett hinder för hur den svenska e-boksmarknaden ska kunna växa.

(24)

den kommersiella marknaden skadas p.g.a. att folk väljer att inte köpa böcker utan istället väljer att låna de gratist (Redaktionen, 2012). Erik Fichtelius riktar sin fråga och kritik främst till den svenska biblioteksföreningen, om just e-bok och e-boksmarknaden som just då var ny. Niclas Lindberg gav ett svar till Fichtelius.

Det är inte riktigt så enkelt att vi stör marknaden. Det finns skäl att tro att biblioteken i viss mån driver den litterära marknaden genom att de introducerar, guidar och förmedlar författarskap och litteratur som annars inte skulle ha lika lätt att nå ut och bli synliggjorda. Det finns exempel som visar att man även har en ömsesidig nytta där man inte bara stör marknaden utan också ÄR marknaden och driver den i flera avseenden. (Redaktionen, 2012).

Citatet ovan på visar ett motsvar mot Fichtelius påstående, om att biblioteken stör

bokmarknaden. Niclas Lindberg talar om att det är lätt att uppfatta att biblioteken är en stor faktor bakom till varför e-bokmarknaden eller bokmarknaden i helhet är mindre i Sverige än utomlands. Men Lindberg nämner också att det är biblioteken som ligger bakom drivandet av den svenska e-boksmarknaden, något som allmänheten inte verka riktigt uppfatta eller känna till (Redaktionen, 2012). Man kan inte påstå att biblioteken skulle störa den kommersiella

bokmarknaden, om det var sant så skulle det inte ha funnits en svensk bokmarknad från början. Fichtelius verkar söka efter en syndabock eller en trovärdig förklaring till varför den svenska e-boksmarknaden var lägre än i andra länder (Redaktionen, 2012).

De aktörerna som talar om frågan kring e-boksmarknaden kan lätt delas in mellan två grupper, bibliotekssidan och förläggarnassidan. På bibliotekssidan så finner man Kungliga biblioteket, Svensk biblioteksförening och fackförbundet DIK, medans på förlagensida finner man Svenska förläggareföreningen och representanter för bokbranschen. Bibliotekssidan talade om att man bör införa ett nationalbiblioteks arkiv för e-böcker, där KB sägar att de kan ta en aktiv roll i denna utveckling. Utöver det så talar bibliotekssidan om att det ska finna ersättningsmodeller för e-böcker precis som det gör med tryckta böcker. Förlagsidan talar om att det måste finnas en balans för både förlagen och biblioteken till att kunna agera på marknaden. Förlagets talare Kristina Ahlinder, påpekar på att 90% av alla svenska e-böckers försäljningar går till de svenska biblioteken till ett lägre pris. Därmed så täcks inte förlagens kostnader och förlagen förlorar därmed pengar.

Här med så får vi en bild av marknaden, den är väldig liten och domineras av biblioteken genom att det är de som får tillgång till e-böcker. Den kommersiella sidan har inga riktiga möjligheter till att kunna undvika biblioteken, eftersom förlagen måste kunna sälja e-böcker till biblioteken som sedan kan låna ut till låntagare. Det är inte så att biblioteken försöker kontrollera

(25)

bibliotekssidan vill främst att det ska finnas ett system som gör att de kan få samma ersättningsrätt på e-böcker som med tryckta böcker. Och att det ska finnas ett nationellt biblioteks arkiv. Förlagsidan vill att de ska kunna få en rättvis chans till e-bokmarknaden, genom att det ska finnas en balans mellan båda enheterna.

Det är lätt att se relationen mellan de båda sidor som är oeniga, om hur e-bokmarknaden ska se ut och utöver vad som är rätt för den svenska bokmarknaden. Genom att förlagen upplever biblioteken som ett ganska stort hot mot deras verksamhet.

“En stor del av förlagens utgivning går idag till biblioteken och Kristina Ahlinder menar att det måste bli en bättre balans mellan marknaden och utlån och förespråkar därför ett system där nya titlar blir dyrare och äldre blir billigare” (Andersson, 2014b). Detta påstående menar att

biblioteken får fler böcker utifrån förlagen och kan därmed ge fler e-böcker till allmänheten gratis. Kristina Ahlinder vill att det ska finnas ett system som ska skapa en bättre balans mellan biblioteken utlåning och den kommersiella marknaden, genom att de nyaste titlar ska vara dyra och de äldre titlarna billigare. Detta är ytterligare ett påstående om att biblioteken är ett hinder för både e-bokens tillväxt och förlagens möjlighet att kunna sälja e-böcker.

“Vi vill vara med i den digitala utgivningen, men det finns problem som till exempel att det är högre moms på e-böcker, att vi har respekt och tar hänsyn till upphovsrätten och så biblioteken som jag tycker tar allt för stort ansvar för e-böcker i Sverige. Det finns en fungerande

e-bokmarknad i andra länder, varför ska det vara svårt i Sverige”(Andersson, 2014b). Här så kan man utgå från att förlagen vill minska bibliotekens ansvar över e-böcker, detta utifrån att förlagen finner att biblioteken har för stor makt över e-böckerna inom Sverige. Det framgår också att p.g.a. ekonomiska kostnader så har förlagen inte möjligheten till att följa med i den digitala utgivningen i samma takt som biblioteken gör. Kristina Ahlinder verkar menar att om förlagen fick ha en större påverkan så skulle Sverige få en större e-bokmarknad eller iallafall komma ikapp andra länders e-bokmarknad (Andersson, 2014b).

Svenska förläggareföreningen, Kungliga Biblioteket och Barnens bibliotek, var de enda aktörerna i denna debatt. Kristina Ahlinder förde talan för Svenska förläggareföreningen, och ville främst framhäva att förlagen är företag och måste kunna gå med vinst. Utan möjligheten med vinst så skulle inte många förlag vara intresserade av att spendera tid och kostnader på att trycka en bok eller e-bok. Det är ekonomiska bekymmer som verkar hindra förlagen

(Andersson, 2014b).

“Lika viktig är det med en god balans mellan kommersiell marknad och offentligt finansierad verksamhet som bibliotek, så att en livaktig bokmarknad kan upprätthållas”(Biblioteksbladet, 2020).

(26)

förläggareföreningens VD och talesperson Kristina Ahlinder talat om att det måste finnas en balans mellan den kommersiella marknaden och biblioteken. Detta trots att e-böckers

försäljning har ökat varje år, fortfarande så talar Ahlinder om att biblioteken utgör ett hinder för förlagen. “Därför är det olyckligt när biblioteken väljer att pusha nya titlar via sina topplistor och på så sätt direkt konkurrera med bokförlagen”(Biblioteksbladet, 2020). Kristina Ahlinder talar här om att om biblioteken inte var i en konkurrens med bokförlagen så skulle den svenska e-boksmarknaden se annorlunda ut än vad den gör idag. Det är svårt att påstå att biblioteken är de faktum som leder till att förläggare får mindre intresse från allmänheten. Som det nämndes tidigare utav Niclas Lindberg år 2012, så stör inte biblioteken marknaden, utan de är marknaden (Redaktionen, 2012). Biblioteken ökar läsarens intresse om både böcker och vilken enhet man läser den på. Vem är det som inte säger att en läsare vill köpa en bok efter att de har lånat den, i e-boks form eller i tryckt form. I 8 år så har Kristina Ahlinder pratat om balans mellan

biblioteken och förläggare, men det verkar inte bli något av det. När biblioteken utvecklar sina tjänster till att vara mer digital och lättare för allmänheten, så talar Ahlinder återigen om att det måste finnas en balans. Ingenstans nämner Ahlinder om att abonnemang tjänster står för nästan hälften utav marknaden när det kommer till digitala böcker, varav 93% är ljudböcker och de återstående 7% är e-böcker (Biblioteksbladet, 2020).

Svenska förläggareförening var den enda aktören som det talades om, de lägger fram sina åsikter om varför den svenska bokmarknaden ser ut som den gör idag, samt om vilka problem som måste lösa för att kunna förbättra marknaden. Biblioteken blir dock nämnda i artikeln mer än att bara de blir kritiserade över att vara ett hinder för svensk e-boksmarknad. Det som nämns är främst bibliotekens uppdrag till samhället om att utveckla och öka läsfrämjandet.

En ny syn på marknaden få vi se med att abonnemangstjänster verkar vara ledningen för digitala försäljningar av e-böcker. Även om bara 7% av alla digitala böcker är e-böcker så är det den högsta siffran för en plattform som säljer e-böcker som har visats mellan 2012-2020. Om e-boken så verkar det vara som det har sett ut tidigare. Det är ingen som vill ha bort e-boken, man vill bara ändra hur läget ser ut just nu. Det vill säga öka massan av den inom den svenska e-boksmarknaden. Relationen mellan biblioteken verkar fortfarande vara på tunn is för förlagen, men det verkar ha bättrat sig under åren (Biblioteksbladet, 2020).

7.1.2 Block 2. Nationellt e-bibliotek

(27)

Artiklar:​ KB i centrum för möjlig e-boklösning, Kungliga biblioteket lämnar slutrapport om

e-böcker till regeringen, Enighet om att nationellt e-bibliotek behövs. Tung kritik mot förslaget till nationell biblioteksstrategi.

Det som sammanfattas av artiklarna är att de alla tar upp om ett nationellt bibliotek angående e-boken. Även om termer som e-boks arkiv och biblioteksstrategi används bland vissa artiklar så handlar de alla om temat nationellt bibliotek med inriktning mot e-böcker.

År 2013 avslutades KB sin undersökning om ett tänkbart e-bibliotek på nationell nivå. “En samlad tjänst för lån av e-böcker, med Kungliga Biblioteket i centrum. Det är en tänkbar framtid (....) (Aase, 2015c). Utifrån detta citat kan man dra slutsattsen att KB vill stå i centrum för en nationell systemtjänst för e-böcker och att det kan ske i en nära framtid. Det kan också visa att det finns andra myndigheter som agerar på nationell nivå och som kan tänka sig ta KBs plats. Det enda som är klart är att KB verkar vara de som är mest intresserade av att vilja genomföra detta projekt, eller i alla fall vara de som leder projektet (Aase, 2015c).

“Enligt slutrapporten skulle bibliotekskatalogen LIBRIS kunna fungera som en lagringsplats för e-böcker och bli en nationell e-bokstjänst” (Aase, 2015c). Här kan man se att KB tänker

använda sig utav LIBRIS eller i alla fall så har de använt sig av LIBRIS för att kunna

genomföra sin forskning för att kunna få ett resultat till sin slutrapport. KB verkar vara nöjda med vad de kan se av LIBRIS förmåga att kunna fungera som ett e-boks arkiv och vill antingen göra om LIBRIS till en nationell e-bokstjänst som ett bibliotek eller arkiv. Det kan också vara så att KB vill bygga upp de nationella e-boksarkivet och vill att det ska fungera som LIBRIS gör just nu (Aase, 2015c).

“Kungliga Biblioteket redovisar idag sin slutrapport från försöksverksamheten med att tillgängliggöra e-böcker. I rapporten slår man fast att det bland annat behövs mer samverkan och finansiering för att kunna jobba vidare med frågan” (Svedemyr, 2015).

Utifrån detta citat kan man uppfatta att KB är nöjd med det uppdrag som de fick utav regeringen och att de vill fortsätta med att utveckla uppdraget. Men de behöver finansierat stöd från staten för att kunna fortsätta eller vidareutveckla sitt uppdrag. Det framkommer också att det behövs mer samverkan, detta visar att den partnern som KB hade under sin försöksverksamhet kan ha varit ovilliga inom vissa områden. Det kan också ha varit en tredje part som kan vara inblandate och har inte samverkat helt och hållet.

“Försöksverksamheten har inte omfattat de kommersiella titlarna. Men det finns en ambition att titta på potentiella samarbeten i en framtida utvecklingsfas av en nationell infrastruktur kring e-böcker” (Svedemyr, 2015).

(28)

sig av kommersiella e-titlar under sin forskning så skulle de få ett bättre resultat om ett

nationellt e-bibliotek (Svedemyr, 2015). Kommersiella e-böcker kommer att utgöra en stor del utav de e-böcker som kommer att finnas inom det nationella e-biblioteket. Om KB ville se och test hur systemet kan klara av många låntagare, så kan det vara bra att använda sig av

kommersiella e-böcker. I och med att de kommer att vara de mest populäraste böcker som folk vill låna, så utgör de den störst chansen för att se om systemet kan hantera x-antal personer på de nationella bibliotekens hemsida.

KB är den enda aktör som det talas om, det som förespråkas mest om i texterna är att KB vill vara den centrala ledaren inom utvecklingen av ett nationellt e-bibliotek. De vill att systemet ska ha en liknande uppbyggnad som LIBRIS nuvarande system är. Utifrån att det var LIBRIS system som används i KB´s undersökningar. KB ser e-boken som en central roll i utvecklingen av ett nationellt e-bibliotek och vill främst arbeta med kommersiella böcker för att se hur systemet kan hantera många användare på en och samma gång. Om man ser över relationen så är KB och LIBRIS relation bra, i och med att de kan arbeta tillsamman utan större problem, men relationen mellan KB och kommersiella förlag verkar inte vara den bästa. Detta utifrån att förlagen inte har tillåtit KB att använda deras kommersiella titlar i sin undersökning.

Under bokmässan år 2017 så pratades om att Sverige skulle ha ett nationellt e-biblioteket.“Ska Sverige ha ett nationellt bibliotek för e-böcker? Svaret blev ja när frågans diskuterades på Bokmässans andra dag. Men vem som ska bygga detta riksbiblioteket är det ingen som har svar på” (Eriksson, 2017). Utifrån detta citat så kan man klart se att många aktörer inom

biblioteksbranschen eller bibliotekssektorn vill att det ska finnas ett svensk bibliotek för e-böcker på nationell nivå. Denna punkt verkar alla aktörer vara överens om, men det största problemet verkar vara främst om vem det är som ska ha ansvaret om att bygga detta

nationalbibliotek, i principt är det vem som ska hantera och sköta om det.

“Man brottas fortfarande med efterdyningen av Zlatan-effekten. Men det finns en längtan efter en total lösning, något nationellt och sammanhållet som gör att slutanvändarna får rättvis tillgång till digitala böcker,” (....)(Eriksson, 2017). Här så kan man se vad som ligger bakom tanken till att aktörerna vill ha ett nationellt e-bibliotek. Man vill inte ha en ny Zlatan-effekt, vad man syftar på var Zlatans självbiografiska bok som kom ut 2011. Boken fanns inom e-format och verkar ha haft en stor belastning på många bibliotek, samt att det inte fanns

(29)

många digitala böcker, utan kan återigen hänvisa sina användare till det nationella e-biblioteket eller låna direkt från de.

Vi är fortfarande på frågan om vem det är som ska bygga upp och ha ansvaret för just detta riksbibliotek. Kungliga Biblioteket har tidigare sagt att de kan tänka sig genomföra detta arbete. Men inom denna artikel så sa biträdande riksbibliotekarie, Lars Ilshammar att KB inte tänker ta på sig ansvaret. “Det är klart att det finns en del pilar som pekar på KB. Men inom KB:s uppdrag finns det ingen chans i världen att vi kan bygga en sådan här plattform”(Eriksson, 2017).

Att KB som tidigare har varit öppen om att de kan tänkas sig leda detta ansvar, helt plötsligt säger att de inte tänker stå för byggandet av det nationella e-biblioteket är lite udda.

Utöver KB nämns också SKL/SKR som en möjlig aktör för uppdraget, om att bygga detta riksbiblioteket. SKL svarade varken ja eller nej om de kan tänkas sig ta på ansvaret. En annan överenskommelse som alla aktörer var eniga om var att det behövs en teknologisk utveckling inom den svenska bibliotekssektorn.

De aktörer som förde talan om ett nationellt e-bibliotek, var SKL/SKR, KB, Publit och Myndigheten för tillgängliga medier. Som det nämns ovanför så är alla överens om att det behövs ett nationellt e-bibliotek i Sverige, samt så är de inte överens om vem det är som ska ha ansvaret. Många verkar peka på KB, som har tidigare varit för att de skulle vara den centrala ledaren inom utvecklingen av ett svensk nationellt e-bibliotek. Numera verkar det som att de inte vill ha ansvaret, eller kan inte i nuläget vare den som har ansvaret med att bygga upp riksbiblioteket.

Om marknaden så pratades kortfattat om att det går uppåt för de digitala böckerna, utöver det så pratade man om e-böcker om deras sammankoppling med det nationella e-biblioteket. Samt att man inte vill att någon e-bok ska bli en ny Zlatan-effekt.

Ska man se på relationen mellan de olika aktörer så verkar det vara så att SKL/SKR och Publit samt Myndigheten för tillgängliga medier är på samma sida om att KB ska ta ansvaret eller om att det behövs en teknologisk utveckling bland de svenska biblioteken. KB verkar var på god fot med de andra aktörerna, i alla fall när det kommer om frågan om ett nationellt e-bibliotek. Om ansvaret så är de emot, tanken att bära ansvaret av byggande av riksbiblioteket.

År 2019 så lämnade Kungliga biblioteket in sin slutrapport om bibliotekstrategi, som sedan blev starkt kritiserad av olika remissinstanserna.“Flera remissinstanser har invändningar mot KB:s förslag. Skarpast är Statskontoret som ifrågasätter nyttan av föreslagna reformer och avfärdar de beräknade kostnaderna” (Eriksson, 2019).

Detta citat reflekterar över att flera olika myndigheter är emot Kungliga Biblioteket förslag om reformeringar gällande utveckling och reformer inom bibliotekssektorn. Statskontoret pekas ut som den myndighet som kritiserar KB starkast och det verkar vara så över främst kostnaden som alla reformer skulle medge om de infördes. Statskontoret skulle nog helst vilja att

(30)

emot många utav de förslagen som KB vill genomföra. Statskontoret verkar var den som kritiserar KB starkast, men det finns andra myndigheter som också kritiserar KB.

“Även Kulturrådet har kritik. Förslagen kring stärkta bibliotek för minoriteter räcker inte utan bör kompletteras med fler insatser som riktar sig till folkbiblioteken” (....) (Eriksson, 2019). Här så framkommer en av de andra myndigheter som kritiserar KB. Kulturrådet finner att KB:S förslag om biblioteken för minoriteter inte är tillräckligt, i alla fall inte bland folkbiblioteken. Kulturrådet skulle nog ha velat sett ett starkare fokus på minoriteter och minoritetsspråk bland folkbiblioteken. Från Kulturrådet synvinkel så är det mer positiva gällande KB:s slutrapport men kritiserar ändå delar utav rapporten. Kulturrådet verkar vilja att folkbiblioteken skulle få mer stöd till att kunna arbeta med minoritetsspråken, vilket skulle kunna hjälpa till med att lära de svenska. Det kan också vara över att ge folkbiblioteken chansen att kunna erbjuda böcker till minoriteter på deras egna språk.

KB har inte kunna föra sina talan i denna fråga, utan det är främst Kulturrådet och Statskontoret som för talan. Kulturrådet riktar sin kritik främst mot att KB inte har tänkt införa ett större fokus på minoritet bland folkbiblioteken. Kulturrådets kritik är relativ mild, speciellt om man jämför den med vad Statskontoret kritik är. Statskontoret kritiserar KB både på kostnaden utav alla reformer som KB vill införa. Samt så kritiserar Statskontoret överhuvudtaget om dessa reformer kommer att göra någon nytta för bibliotekssektorn.

Fokuset var enbart på KB slutrapport, vilket inte nämner e-boken alls. Det närmaste KB:s rapport nämner som bäst om e-boken i och med att KB vill satsa på ett nationellt

kunskapscentrum och utbyggnaden av digitala bibliotekstjänster. Varav ingen utav de nämner e-boken.

KB:s relation mellan både Statskontoret och Kulturrådet verkar inte vara bra, i alla fall sett från att Statskontoret ger KB en stark kritik på KB:s förslag, medan Kulturrådet ger en mild

kritisering över vissa områden.

7.1.3 Block 3. Avtalsfrågan

Detta block kommer att handla om de avtal som har gjorts om e-boken i Sverige, från både de avtalen som biblioteken har gjort och fått. Till de avtal som finns mellan de olika förlagen och Axiell Medias avtal med biblioteken. Det tema som sammanfattade alla artiklar var att det handlade om de avtal som finns mellan både biblioteken och de olika förläggarna och hur de har kommit överens om avtalen.

Artiklarna: ​Status Quo för e-boken på biblioteken, SKL utgångspunkter i e-boksfrågan, E-boken

(31)

År 2013 så inleddes en debatt mellan SKL/SKR och bokbranschen “Det framgår att SKL/SKR inom kort kommer att bjuda in bokbranschens parter till samtal med syfte att uppnå nya avtal mellan förlag och kommuner”(Redaktionen, 2013). Utifrån detta citat kan man utesluta om att SKL/SKR är den verksamhet som hanterar om de avtal som sker mellan kommuner och förlag, specifik i detta fall så handlar det om i det om e-böcker. Med tanken på att det pratas om bokbranschen, kan man också utgå från att antingen förlagen eller kommunerna inte är nöjda med det nuvarande avtalet. Vilket parti som är missnöjd med avtalet och vill se ett nytt avtal, så är det svårt att säga vilken påverkan detta kommer att ha för e-bokbranschen i Sverige.

“Bibliotekens utlån av e-böcker hämmar inte e-boksförsäljningen. Det visar en studie som Natur & Kultur låtit göra under det senaste året. Nu har förlaget gjort en överenskommelse på försök med Sveriges bibliotek genom SKL”(....) (Redaktionen, 2014).

Detta citat visar först och främst att biblioteken inte har någon påverkan om att förlagen förlorar ekonomisk av sina e-böcker p.g.a. att deras böcker finns tillgängliga på biblioteken. Detta påstående är mer trovärdig i och med att det kommer från ett förlag, samt samma förlag har gjort en överenskommelse med de svenska biblioteken om e-böcker tack vare SKL/SKR. (....)“alla Natur & Kulturs allmänlitteraturlära e-böcker det kommande året vi utgivning finnas tillgängliga för biblioteken” (Redaktionen, 2014).

Här så visas mer information om att Natur & Kultur tänker skapa en bättre relation mellan de och biblioteken. Genom att tillåta biblioteken få tillgång till alla deras e-böcker när de blir tillgängliga det kommande året. Detta är en stor händelse eftersom många förlag är rädda över att ge ut e-böcker tidigt till biblioteken eftersom de anser att det kan skada de ekonomisk. “För drygt ett år sedan tog Natur & Kultur i tysthet bort sin karenstid på en månad för nykomna allmänlitteraturlära titlar, just för att se om den i bokbranschen så vanliga uppfattningen att e-bokslån “själ” från försäljningen stämde. (....) (Redaktionen, 2014). (....)” förlagets statistik visar att antalet utlån av förlagets e-böcker visserligen har ökat sedan dess, men att försäljningen av e-böcker samtidigt ökat till och med mer än utlånen (Redaktionen, 2014). Dessa citat visar att det som förlagen fruktar mest med att ge ut sina e-böcker förtidigt till biblioteken, fruktan över att det finns en risk med att deras e-böcker själs och läggs ut gratis på internet. Men detta visar också att denna risk inte finns längre, eftersom Natur & Kultur såg positiva siffror i inte bara deras böckers utlåning från biblioteken utan också deras försäljning av e-böcker.

Under 2014 så saknades det en bra modell i Sverige när det kommer till e-böcker.“Än så länge har Sverige ingen bra modell för utlån av e-böcker på biblioteken. Variationerna är stora och alla väntar på den ultimata lösningen”(Andersson, 2014).

Detta citat lyfter upp den nuvarande svenska modellen för utlåning av e-böcker, den fungerar inte för biblioteken. Utan det skulle krävas en ny modell, en modell som många inom

(32)

komma fram med denna lösning är det dock ingen som verkar veta eller ens verkar vilja ge förslag på. Det verkar inte vara något problem med varken antalet e-böcker som finns på de svenska biblioteken eller om det saknas någon bok per genrer. Det största problemet verkar var främst att den nuvarande modellen är dålig för både biblioteken och deras användare.Detta problem fanns ännu kvar under 2017 och det hade utöka också till leverantörerna.

Just nu tittar SKLs bolag Kommentus AB på hur upphandling och distribution av e-boken till biblioteken bäst ska ske. De tittar på olika möjligheter som upphandling direkt med förlag eller via distributör, och på möjligheten att göra en upphandling när det finns bara en leverantör (Andersson, 2017).

Detta citat lyfter fram om hur SKL/SKR arbetar med olika förlag och kommuner, när det kommer till avtal om e-böcker. SKL/SKR Kommentus AB verkar vara de som sköter upphandlingen och distributionen av e-böcker till biblioteken. SKL/SKR Kommentus verkar satsa på att kunna få fram ett avtal där biblioteken kan få en direkt talan med förlagen eller med distributören. De ser också över vad man kan eller ska göra när man bara har en leverantör till hands. Om det bara skulle finnas en leverantör så är det nog inte svårt att säga att SKL/SKR Kommentus skulle försöka få fram ett avtal som antingen öppnar upp för flera leverantörer. Under 2017 så framkom det också om att Axiell Media, det största företaget inom leverering av e-böcker inom Sverige höll på att utöka sin verksamhet. “Axiell är världsledande leverantör av tjänster för bibliotek, skolor och museer. Genom att driva bibliotek i Nacka tar företaget ett steg till. Dominanten vill växa sig större” (Sivertsson & Eriksson, 2017). Citatet visar på både hur stor Axiell Media och att företaget vill bli större. Citatet ovanför visar att Axiell Media erbjuder sina tjänster inte bara i Sverige och Norden utan också globalt. Axiell Media arbetar med e-böcker till andra tjänster än bara bibliotek, t.ex. museum. Det är också ett intressant steg som Axiell Media har tagit genom att köpa rätten till att driva bibliotek i Nacka. Vilken roll

biblioteket kommer att ha så är det svårt att säga. Kommer Axiell Media låta biblioteket i Nacka få arbeta som ett vanligt folkbibliotek eller är det mer, inom ett privat bibliotek som är öppen för allmänheten. En sak är säker och det är att Axiell Media vill växa och få mer kontroll över den svenska marknaden. Detta avtal blev också starkt kritiserat från både vänster och höger, något som tydligt gör att många är upprörda över Axiell Media köp av Nacka biblioteket. Under år 2018 så fick Overdrive tillåtelse att få arbeta som leverantör för de svenska biblioteken. SKL/SKR Kommentus säger också att utlåningsmodellen inte kommer att påverkas.“Utlåningsmodellen kommer inte att förändras för de bibliotek som nu får det

References

Related documents

Kan jag misstänka att empirin pressats ner i en färdig mall av teori, på liknande sätt som Piexoto (2014) frågar sig? Naturligtvis kan det vara så! Den förförståelse som jag har

Det framkommer också att begreppet inte teoretiserats tidigare och att de flesta undersökning- ar har studerat frågan om hur man tolkar begreppet (upplevt elevinflytande) till

Denna inställning ger följande uttalande uttryck för: ”Skolans disciplinproblem är förvisso inte bara ett skolans problem utan fastmera ett samhällsproblem, som samhället

● Det egna ansvaret är helt upp till individen ● Det egna ansvaret täcker livets alla områden Att ta eget ansvar för bristande förmåga att ta ansvar.. ● Idén om att

Odrar som Acne lägger i högriskländer utgör alltså 60 % av alla Acnes totala ordrar och av dessa beskrivs 90 % av leverantörerna ha blivit granskade. Dessutom

I viss mån kan till exempel hedersmordsdebatten bidragit till att begreppet inte rör sig mot en mer konkret normativ betydelse, till exempel associerat med grupprättigheter,

För att knyta an till uppsatsens tema skulle därmed ett fall av misstänkt tortyr endast kunna fastställas med hjälp av den bevisbörda som tillåts inom de folkrättsliga ramarna

Att samlaget upplevs negativt av en hel del kvinnor, och prestationsångestartat av många män är dock som jag visat inte frikopplat från de manliga/kvinnliga rollerna, och jag tror