Hur ny bebyggelse förhåller sig till det som efterfrågas Estetiskt tilltalande bebyggelse UPPSATSER

UPPSATSER

Kulturgeografiska institutionen

Estetiskt tilltalande bebyggelse

Hur ny bebyggelse förhåller sig till det som efterfrågas

Julia Wänglund

ABSTRACT

Wänglund, Julia. 2020. Estetiskt tilltalande bebyggelse: Hur ny bebyggelse förhåller sig till det som efterfrågas.

Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Masteruppsats i kulturgeografi 15hp, VT20

Syftet är att utifrån Uppsala studera vad det är som gör att en byggd miljö upplevs som estetiskt tilltalande och trivsam utifrån aktörer som är engagerade i byggnadsfrågor och jämföra med vad som byggs idag. Undersökningen syftar också till att belysa hur utformning– och gestaltningsfrågor behandlas i det dokument som är vägledande inom detta område. Studien grundas på en kvalitativ forskningsansats genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från tre lokala grupper: Föreningen Vårda Uppsala, Uppsala Arkitekturuppror och YIMBY Uppsala samt två tjänstepersoner från Uppsala kommun. Vidare genomfördes en kvalitativ textanalys Uppsala kommuns Arkitekturpolicy(2017) och analys av de bilder som förekom i dokumentet.

Sammanfattningsvis visar studien att det finns en någorlunda enad syn bland respondenterna angående vad som kännetecknar en estetiskt tilltalande och trivsam bebyggelse utifrån Uppsala som kontext. Det kan tolkas som att det finns en medvetenhet (utifrån Arkitekturpolicyn) kring vilka kvaliteter som bidrar till att skapa en estetiskt tilltalande bebyggelse men att slutresultatet i nybyggnationer inte helt uppfyller det som efterfrågas för att det ska upplevas som estetiskt tilltalande och trivsamt.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 1

1.1 Syfte & Frågeställning 2

2. TEORETISK BAKGRUND MED LITTERATURÖVERSIKT 2

2.1 Modernism 2

2.2 Nyurbanism 3

2.3 Teoretiska ramverk 3

2.4 Tidigare svensk forskning 5

3. METOD 6

3.1 Intervjuer 6

3.2 Urval 7

3.3 Avgränsningar 8

3.4 Tillvägagångssätt & Analys av empiri 8

3.5 Validitet & Reliabilitet 10

3.6 Forskningsetiska aspekter 11

3.7 Metoddiskussion 12

4. RESULTAT 12

4.1 Kvaliteter som påverkar 12

4.2 Ny bebyggelse 18

4.3 Arkitekturpolicy 24

5. DISKUSSION & ANALYS 27

5.1 Vad som efterfrågas & Vad som byggs 27

5.2 Analys av Arkitekturpolicy 29 6. SLUTSATSER 30 KÄLL – OCH LITTERATURFÖRTECKNING FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Årummet 16 Figur 2: Fålhagen 17

Figur 3: Sala backe 17

Figur 4: Råbyvägen 20

Figur 5: Östra Sala backe 21

Figur 6: Rosendal 22

1. INLEDNING

Det byggs i en sällan skådad takt och omfattning i Sverige i syfte att försöka åtgärda den påtagliga bostadsbrist som råder i landet. Men vid sidan av alla dessa omfattande utvecklingsprojekt för att lösa problemet så finns det en annan utmaning som snabbt växande städer står inför, nämligen att skapa trivsamma och estetiskt tilltalande stadsmiljöer (Kulturdepartementet 2019). Under de senaste åren har debatten om våra städers utveckling blivit allt mer omfattande och påtaglig, särskilt kring den estetiska aspekten gällande hur nybyggnationer och stadsrummen utformas och gestaltas (Svensson 2019). Det tyder på att det råder en delad syn på vad som gör att en byggd miljö uppfattas som estetiskt tilltalande mellan de som arbetar med att planera, utveckla och bygga våra städer och delar av allmänheten (Nasar 1994 & Sternudd 2007).

En stad som det byggs särskilt mycket i är Uppsala. Här byggs det allt ifrån kompletteringar i befintliga bostadsområden i syfte att förtäta till stora omfattande nybyggnationer där nya stadsdelar tillkommer. Samtidigt är det en gammal stad bestående av en varierad bebyggelse från olika epoker som bevarats och därmed också bidragit till att skapa en unik och karakteristisk stadsmiljö (Uppsala kommun 2020). Men nu står staden inför en utbyggnad av sällan skådat slag. Med en ständigt växande befolkning så uppskattas det att kommunens befolkning år 2050 kommer uppgå till ca 300 000 personer (år 2019 bodde 230 767 personer i kommunen), där centralorten spelar en betydande roll i arbetet med kommunens fortsatta utveckling (Uppsala kommun 2016A). För att skapa ett mer hållbart samhälle är det delvis viktigt att kunna tillgodose den växande befolkningen med bostäder och service. Samtidigt behöver också det som byggs vara estetiskt tilltalande för att skapa en trivsam miljö som har en positiv inverkan på invånarnas välbefinnande. När nya stadsdelar planeras är det därför viktigt att utifrån ett långsiktigt tidsperspektiv ta hänsyn till gestaltning och estetik eftersom det har en inverkan på människor upplevelse av området även i framtiden (Nasar 1994).

1.1 Syfte & Frågeställning

Syftet med denna uppsats är att utifrån olika perspektiv från aktörer som är engagerade i byggnadsfrågor, studera vad det är som gör att en byggd miljö upplevs som estetiskt tilltalande. Det ämnar också att utifrån aktörernas perspektiv åskådliggöra vad som kännetecknar det som byggs idag och hur det förhåller sig till vad de(respondenterna) efterfrågar för att åstadkomma en estetiskt tilltalande bebyggelse. Slutligen syftar undersökningen till att belysa och analysera hur utformning- och gestaltning behandlas i kommunens Arkitekturpolicy. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts:

– Vilka kvaliteter lyfts fram som bidragande till att en byggd miljö uppfattas som estetiskt tilltalande och vilka typer av områden i staden lyfts fram som särskilt tilltalande?

– Vad anses känneteckna ny bebyggelses utformning och gestaltning och hur förhåller det sig till de kvaliteter som de olika aktörerna lyfter fram?

– Hur behandlas utformnings- och gestaltningsfrågor i Uppsala kommunens Arkitekturpolicy, med betoning på de identifierade kvaliteterna?

2. TEORETISK BAKGRUND MED LITTERATURÖVERSIKT

I följande avsnitt kommer en genomgång av tidigare forskning som är relevant för studien att presenteras. Delvis belyser det vad som tidigare har gjorts för att kunna identifiera eventuella luckor i forskningen men också för att koppla till studiens resultat och visa på dess relevans. Först återges en kort bakgrundsbeskrivning av det modernistiska stilidealet som har haft en relativt stark inverkan på bebyggelsens utformning och gestaltning, samt nyurbanism– ett stadsbyggnadsideal som blivit allt mer påtagligt i dagens samhällsbyggande. Därefter ges en beskrivning av teoretiska ramverk som utgår från Nasars forskning(1994 & 1998). Slutligen presenteras tidigare svensk forskning som har gjorts inom ämnet.

2.1 Modernism

2.2 Nyurbanism

Det stadsbyggnadsideal som fått allt starkare fäste inom planeringen är nyurbanism där utgångspunkten är att skapa inbjudande och trivsamma stadsmiljöer, det handlar om att sätta människan och dennes behov mer i centrum (Talen 2016, s.22-23). Grunderna inom nyurbanism handlar om att man ska eftersträva en tät och kompakt bebyggelse, uppmuntra gångtrafik och minska miljöpåverkan och en omväxlande miljö där bostäder, arbetsplatser, verksamheter etc, blandas för att på så sätt skapa en social och ekonomisk mångfald, vilket anses bidra till en mer trivsam och levande stadsmiljö (Talen 2016, s.23). Gällande den estetiska aspekten i stadsbyggandet förespråkas en omsorgsfull gestaltning av den byggda miljön med sammanhängande områden, enhetlig arkitektur och utformning som tar hänsyn till den lokala traditionen och karaktären. Därmed framhålls det också att osammanhängande och homogena områden bör undvikas. Sammanfattningsvis handlar planeringsidealet om att på sätt och vis återskapa en traditionell stad med en tät, småskalig och funktionsblandad stad eller stadsdel (Talen 2016).

2.3 Teoretiska ramverk

Det finns en oerhörd bredd av litteratur inom det valda ämnesområdet med olika infallsvinklar. Därmed har det funnits ett relativt stort utbud av tidigare forskning att välja mellan för att koppla till det egna resultatet. En amerikansk forskare vars namn refereras till i ett flertal liknande arbeten inom det här forskningsområdet är arkitekturprofessorn Jack L. Nasar som genom ett flertal arbeten kring ämnet har starkt bidragit till den miljöestetiska forskningen. Vad som däremot är värt att nämna är att Nasars forskning är förhållandevis gammal men eftersom att han är en återkommande referens i studier inom liknande ämnen, exempelvis i Sternudds avhandling som kommer beskrivas mer ingående senare i denna del och i andra arbeten som publicerats de senaste åren, visar det att Nasars forskning fortfarande är relevant.

Nasars(1994) huvudsakliga fokus har varit att försöka identifiera vilka kvaliteter i den byggda miljön som majoritet av befolkningen föredrar i syfte att den kunskapen ska kunna användas när nya byggprojekt planeras. I de texter av Nasar som presenteras i denna studie har han främst fokuserat på att undersöka vad som upplevs vara omtyckta, trivsamma och behagliga miljöer i staden och vilka egenskaper som bidrar till detta. Som det framgår så kan många olika ord användas för att beskriva en någorlunda likartad känsla eller upplevelse kring en miljö. Genom att hänvisa till sin egen och andras forskning påstår han att de individuella skillnaderna hos allmänheten när det kommer till visuella preferenser och vad som gör att en byggd miljö anses vara attraktiv är små. Dessutom påvisar han och många andra forskare att synen på vad som anses skapa en estetiskt tilltalande och trivsam byggd miljö skiljer sig åt mellan allmänheten, planerare och arkitekter, vilket kan få negativa konsekvenser för stadsutvecklingen (Nasar 1994, s. 377-378).

slutna eller helt öppna rum. Däremot så är variabler som mer går att relatera till byggnaders yta och form mer relevant där Nasar(1994) huvudsakligen fokuserar på variablerna komplexitet och

ordning.

Gällande komplexitet innebär det på ett ungefär hur stor variation det rör sig om inom ett sammanhang, exempelvis hur varierad bebyggelsen är inom ett visst område, däremot kan andra ord som variation och mångfald användas för att förklara samma sak (Nasar 1994, s.384-385). Sedan är det ordning, som hänvisar till i vilken grad en miljö eller plats hänger ihop eller som makes sense (på svenska blir den närmaste översättningen att en miljö känns ”vettig” eller ”begriplig”). Hur ordnad en miljö uppfattas vara kan påverkas av variabler som exempelvis hur bekant människor upplever att den är och dess kompatibilitet (som representerar låg kontrast mellan byggnaden och dess omgivning). Även byggnadsstil kan bidra till ordning genom dess sammanhållning.

Vidare menar Nasar(1994) att människor föredrar miljöer som är engagerande men också begripliga, vad som delvis bidrar till att göra en plats eller byggnad begriplig är hur väl det passar in i sitt sammanhang, exempelvis i förhållande till sin omgivning (Nasar 1994, s.385-386). En annan faktor som också går att relatera till ordning är skötsel och underhåll. Miljöer som präglas av nedskräpning, vandalisering eller att bebyggelsen inte underhålls och vårdas kan uppfattas som oordnad och därmed mindre tilltalande att vistas i. Det kan också kort sägas att naturliga inslag (som träd och grönska) i den byggda miljön har stor betydelse för hur tilltalande den upplevs vara samtidigt som miljöer präglade av intensivt markutnyttjande generellt uppskattas betydligt mindre (Nasar 1994, s.389 & 1998, s.48).

Det blir därmed tydligt att en viktig del i att skapa en estetiskt tilltalande och trivsam byggd miljö handlar om att hitta en balans mellan komplexitet och ordning, om bebyggelsen har hög komplexitet kan det väcka intresse och uppfattas som spännande. Samtidigt är det också viktigt att bibehålla en viss grad av ordning för att platsen ska kännas begriplig. Dessutom betonar Nasar(1994) vikten av att noga överväga komplexitet och ordning kring konstruktionen av byggnaders fasad, att replikera vissa drag som exempelvis form, höjd och material påverkar känslan av hur pass bra ny bebyggelse passar in (Nasar 1994, s.388). Detta leder in på betydelsen av historisk anknytning som därmed lyfts fram som en viktig kvalitet men att allmänheten inte bryr sig om byggnaden faktiskt är gammal eller om den bara ser gammal ut (Nasar 1998, s.48-49).

2.4 Tidigare svensk forskning

I en svensk kontext finns det också ett antal studier kring ämnet som påvisar liknande resultat och resonemang som Nasar. En avhandling som ofta refereras i arbeten på liknande nivå som den här studien är Bilden av småstaden(2007) av Catharina Sternudd som behandlar frågor kring estetiska värderingsmönster i stadsmiljö (Sternudd 2007, s.14). Denna studie utfördes i Karlshamn genom en enkätundersökning i syfte att undersöka hur invånarna och arkitekter värderade bebyggelse i en småstadsmiljö. Här visade det sig också att det generellt sett rådde delade meningar mellan invånarna och arkitekterna om vilka miljöer som man föredrog. Vidare uppkom också liknande resultat om vilka kvaliteter som ansågs bidra till att vissa typer av bebyggelse ansågs mer estetiskt tilltalande och trivsamma. Av de slumpmässigt utvalda invånarna så föredrog majoriteten äldre hus med traditionell arkitektur och ny bebyggelse som inspirerats av sådan arkitektur framför hus med modernistisk stil. Arkitekternas åsikter var däremot det motsatta. Förutom att invånarna fördrog med traditionell arkitektur lyfter också Sternudd fram andra faktorer som bland annat bebyggelsens täthet, skala, färg, material och inslag av grönska som betydande. Exempelvis värderades bebyggelse som var småskalig, gjord av naturliga material(som tegel och trä) och rik på färg högre(Sternudd 2007, s.173).

Till skillnad från Nasar behandlar Sternudd faktorn skala i större utsträckning, vilket dels kan bero på att studien utfördes i en stad med en utpräglad småstadskaraktär. En småskalig bebyggelse (ca 1-3 våningar) lyftes fram som en estetisk kvalitet som invånarna särskilt uppskattade. En låg bebyggelse var en av kvaliteterna som beskrevs vara karakteristiskt för en småstad och ansågs därmed vara starkt anknuten till stadens identitet och karaktär. Därför ansågs det att högre hus var betydligt mindre uppskattat i denna typ av miljö eftersom alltför hög och utstickande bebyggelse inte passade in i den befintliga stadsmiljön och siluetten, att bygga på det sättet riskerade att negativt påverka stadens karaktär och människors upplevelse av staden. Att värna om en stads karaktär genom att anpassa ny bebyggelse efter den befintliga (låga) bebyggelsen ansågs vara eftersträvansvärt (Sternudd 2007, s.171-173).

I en annan avhandling av kulturgeografen Moa Tunström, På spaning efter den goda

staden(2009) har det undersökts och analyserats hur staden och det urbana diskursivt

”moderna” staden vanligtvis fungerar som problembild och förknippas ofta med en avsaknad av historia och utan karaktär (Tunström 2009, s.155).

Anledningen till varför den litteratur som tidigare presenterats har använts till denna studie grundar sig på att de behandlar frågor kring vad som skapar estetiskt tilltalande och trivsam bebyggelse. De begrepp som de använder sig av för att försöka förklara vilka egenskaper i den byggda miljön som påverkar hur pass tilltalande den upplevs vara, passar också bra in på de egenskaper som uppdagats utifrån den här studiens resultat. I tidigare studier har framförallt användandet av någon form av kvalitativ metod tillämpats men också ett antal med kvantitativ inriktning påträffas. Intervjuer och enkätstudier framgår vara det mest förekommande, här kan bland annat en avhandling inom stadsbyggnad Värdering av stadsmiljöer (Steffner 2009) nämnas där människor genom enkätundersökning fick värdera olika områden i staden som ansågs vara mest respektive minst omtyckta. Det finns också studier som fokuserar på arkitektur och byggande, exempelvis Granström & Wahlströms masteruppsats Från tråkiga lådor till

vackra kostnadseffektiva hus(2017) som undersökte preferenser kring exteriör arkitektur och

hur bostadsutvecklare kan möta de identifierade preferenserna.

Att enbart fokusera på arkitekturstil har däremot inte varit fallet i det här arbetet. Det har inte handlat om att påvisa att det huvudsakligen är bebyggelsen arkitekturstil och vilket typ av arkitektur som avgör huruvida den uppfattas som estetiskt tilltalande. Vidare återfinns det inte heller ett särskilt stort utbud av studier som riktar in sig på just Uppsala, exempelvis har flertalet riktat in sig på specifika områden och projekt i Stockholm och Göteborg. Denna studie strävar också efter att studera ämnet utifrån olika perspektiv, därav valet av respondenter från olika aktörer som vid första anblick kan antas ha en delad syn på dagens stadsutveckling i Uppsala.

3. METOD

I detta kapitel kommer de metoder som har tillämpats för den här studien att redovisas och diskuteras. För att besvara uppsatsen syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där huvudsakligen semi-strukturerade intervjuer genomförts i syfte att samla in information som var relevant för studien. Intervjuerna genomfördes med ett antal utvalda personer som ansågs lämpliga för att besvara frågeställningarna. Dessa respondenter har fungerat som representanter för olika lokala föreningar som är engagerade i samhällsplaneringsfrågor och Uppsala kommun. Information som uppkommit genom intervjuerna har främst använts i syfte att besvara de två första frågeställningarna. För att besvara den sista frågeställningen har den kommunala Arkitekturpolicyn(2017) analyserats i syfte att illustrera hur utformning– och gestaltningsfrågor behandlas och vad som förmedlas genom dokumentet.

3.1 Intervjuer

på relevant information vara genom intervjuer. Vidare valdes respondenter ut som bedömdes inneha en viss expertis eller intresse kring den byggda miljöns utformning och gestaltning. De intervjuer som genomfördes var av semi-strukturerad karaktär. Vid denna typ av intervjuer har forskaren ofta en lista på vilka frågor och teman som hen vill ha besvarad(vilket har varit fallet i denna studie) men samtidigt som man också ger respondenten friheten att styra iväg från frågan i sitt resonemang och eventuellt ta upp ett annat tema som kan vara intressant för studien. Denna intervjuform kräver därmed en viss flexibilitet då intervjuaren till en viss grad får anpassa sig utifrån vad respondenten och i vilken riktning som intervjun tar, exempelvis kan det resultera i att de förutbestämda frågorna inte ställs i samma ordning som det ursprungligen var tänkt samt att nya frågor tillkommer utifrån respondentens svar (Bryman 2018, s.260).

3.2 Urval

I denna del presenteras de olika föreningar/grupper från vilka respondenter för denna studie har valts. Motivering till varför just dessa valdes ut grundar sig på deras lokala anknytning och engagemang inom frågor som rör samhällsplanering, dessutom ansågs det viktigt att välja respondenter som kunde bidra med olika perspektiv inom det här ämnet. Det kan också ses som att de representerar en mer engagerad del av allmänheten. Efter att ha undersökt vilka lokala grupper eller föreningar som möjligtvis kunde vara involverade och engagerade i frågor kring samhällsplanering var det tre stycken som ansågs lämpliga att fungera som respondenter för studien, dessa var Föreningen Vårda Uppsala(FVU), Arkitekturupproret(AU) och YIMBY(Yes in my backyard). Motiveringen till valet av dessa grupper grundar sig på att de framstod som särskilt engagerade inom samhällsplanering och byggnadsfrågor. Att prata med personer som jobbar på Uppsala kommun med planeringsfrågor bedömdes också vara relevant, därför tillfrågades två tjänstepersoner vid kommunen som ansågs särskilt lämpade på grund av deras yrkesroll. Totalt har fem respondenter deltagit i studien där fyra personer intervjuades (tre genomfördes på via telefon och en via Zoom) och kontakt med en respondenten skedde genom mailkonversation.

3.2.1 Föreningen Vårda Uppsala

År 1961 bildades den ideella och politiskt obundna föreningen Vårda Uppsala. Föreningen står för att främja en god stadsmiljö, värna om klassiska miljöer i såväl Uppsala stad som i resten av kommunen och att bidra till en ökad förståelse för vad som är karakteristiskt för Uppsala (FVU u.å). De motsäger sig inte förnyelse utan ser positivt på det om det sker med hänsyn till stadens särart. Föreningen har också rätten att kunna överklaga detaljplanebeslut (FVU u.å). Respondenten som fick fungera som representant för föreningen var en av dess styrelsemedlemmar.

3.2.2 Uppsalas Arkitekturuppror

Är en lokalgrupp under huvudgruppen Arkitekturupproret – Det finns alternativ till fyrkantiga

lådor. Huvudgruppen startade 2014 på Facebook och har snabbt växt till att idag ha ca 43 000

sig ofta kritiska till nybyggnationer som präglas av modernistisk eller postmodernistisk stil och rivningar av äldre bebyggelse. Deras vision är att ny bebyggelse ska inspireras mer av traditionell arkitektur, att medborgarnas får ökat inflytande, att man ska ta hänsyn och vårda befintliga kulturmiljöer och nyurbanistiskt inspirerad stadsplanering (AU u.å). Respondenten som fick fungera som representant för gruppen var en av sidans administratörer.

3.2.3 YIMBY Uppsala

I likhet med de tidigare nämnda grupperna är YIMBY (Yes In My Backyard), ett partipolitiskt obundet nätverk (YIMBY u.å). Nätverket välkomnar stadsutveckling och har därmed en någorlunda mindre kritisk ton gentemot den typen av byggprojekt och stadsutveckling som sker i Uppsala om man jämför med Arkitekturupproret och Föreningen Vårda Uppsala. De förespråkar byggandet av en tät blandstad eftersom det bidrar till mer dynamiska och levande stadsmiljöer och motsätter sig därmed byggandet av likformiga och glesa bostadsområden (YIMBY u.å). Respondenten som fick fungera som representant för gruppen var en av sidans administratörer.

3.3 Avgränsningar

Inför denna studie har vissa avgränsningar varit nödvändiga för att förbättra arbetets kvalitet, däribland har studiens omfattning påverkats av den begränsade mängden med tid som avsatts för arbetet. Studien har i grova drag geografiskt avgränsats till Uppsala stad. Vad som däremot har varit problematiskt under arbetets gång är att definiera var gränsen för vad som räknas som stad går någonstans, det kan exempelvis inbegripa hela tätorten eller innerstadsområdet och huruvida det vore nödvändigt att göra en sådan avgränsning. När det skulle samtalas om nybyggnadsprojekt i staden tenderade respondenterna att framförallt hålla diskussionen kring innerstaden och det intilliggande stadsdelarna, de kanske mest avlägset belägna projekten som ofta togs upp var Rosendal och Östra Sala backe.

3.4 Tillvägagångssätt & Analys av empiri

hen reagerar på frågor. I ett fall så föreslog respondenten att intervjun skulle ske på Zoom i syfte att eventuellt visa upp bilder och en powerpointpresentation som kunde vara relevant för studien, vilket den också gjordes. I jämförelse med telefonintervjuer så är en fördel med videosamtal att det blir mer likt en intervju ansikte mot ansikte eftersom man får möjlighet att se hur respondenten reagerar på frågorna och deras kroppsspråk dock i en begränsad omfattning (Bryman 2018, s.262-263). Anledningen till varför förstahandsvalet var att genomföra intervjuerna på telefon istället för via videosamtal grundades på att det fanns en större risk att tekniska problem skulle uppstå och därmed försvåra intervjun.

I samband med att tid och datum för intervjun bestämdes så blev respondenterna tillfrågade om de godkände att samtalet spelades in och blev informerade om att inspelningen endast skulle avlyssnas av uppsatsförfattaren för att användas till transkribering, samtliga gav sitt samtycke. Inför intervjuerna formulerades ett antal frågor som förväntades generera relevanta svar som kunde kopplas till studiens syfte och frågeställning. Efter att intervjuerna hade genomförts var nästa steg i processen att transkribera intervjuerna för att underlätta analysen av det empiriska materialet. En av respondenterna besvarad frågorna via epost. Anledningen till varför detta gjordes var på grund av svårigheterna med att hitta ett intervjutillfälle som passade båda parter. Dessutom ansågs det baserat på erfarenhet från tidigare intervjuer att det var svårt att uppskatta hur lång tid det kunde tänkas ta att genomföra intervjun, redan genomförda intervjuer hade varierat mellan att ta ca 30-60 minuter. Respondenten tillfrågades därför om det skulle vara ett bättre alternativ att besvara frågorna skriftligt för att på så sätt ha större möjlighet att avsätta tid när det passade till att besvara frågorna. Till skillnad från intervjuerna blev materialet från denna mailkonversation betydligt mindre eftersom att svaren istället hölls mer kortfattade men var också samtidigt mer välformulerade.

När det gäller analys av intervjuerna var det första steget att koda materialet för att på så sätt bryta ner de transkriberade intervjuerna i mindre delar genom att identifiera betydelsefulla ord och begrepp som användes frekvent av respondenterna. Därefter kategoriserades koderna utifrån identifierade likheter/olikheter mellan koderna, detta för att sedan urskilja om det fanns några övergripande teman (Bryman 2018, s.313). Under intervjuerna lyfte vissa av respondenterna fram några områden och byggnader i stadens som ansågs vara särskilt estetiskt tilltalande. Dessa besöktes därefter personligen i syfte att ta bilder av bebyggelsen men också för att försöka få en bättre uppfattning över deras karaktär och kvaliteter som respondenterna hade hänvisat till.

metod för att undersöka vad som förmedlas genom texten, exempelvis förekomsten av relevanta begrepp och hur de används i texten (Bryman 2018, s.677-679). I den här studien har ett antal nyckelord valts ut och det har analyserats vilket utrymme de ges i texten och hur de används. De ord som valdes ut baserades på vilka kvaliteter som lyftes fram i samband med första frågeställningen. I dokumentet förekom det också ett stort antal bilder och illustrationer som också ansågs relevanta att analysera och tolka hur de användes och vad de förmedlade. Att analysera bilder är användbart i syfte att undersöka hur något framställs, exempelvis om det finns något underliggande budskap som förmedlas genom bilden (Bryman 2018, s.660-661).

3.5 Validitet & Reliabilitet

Det är också nödvändigt att kunna understryka en studies validitet och reliabilitet. Med validitet menas det att mäta det som är relevant utifrån sitt sammanhang, en central del i att kunna mäta en uppsats validitet är hur väl syftet och frågeställningarna stämmer överens med studiens empiriska material och resultat. Med reliabilitet handlar det om hur tillförlitligt sättet man mäter på är, det vill säga om det är möjligt för att kunna återskapa studiens metodologiska process för att få liknande resultat. Enligt Bryman(2018) ifrågasätts användningen av begreppen validitet och reliabilitet inom kvalitativ forskning och många forskare anser att andra begrepp bör användas, bland annat att man ersätter dessa med tillförlitlighet och äkthet, där den förstnämnda har varit mer aktuell för studien. När det gäller tillförlitlighet så består det av fyra delkriterier. Det första är trovärdighet och för att kunna uppnå detta krävs det att studien har följt de regler som finns samt att de som deltagit har fått möjlighet att granska och bekräfta att resultatet är korrekt, vilket deltagarna i denna studie har fått (Bryman 2018, s.467). Det andra är

överförbarhet, detta kan liknas vid den kvantitativa metodens generaliserbarhet och syftar på

hur väl resultatet från forskningen kan vara användbart i andra miljöer och situationer. När det gäller hur pass överförbart resultatet är från denna studie kan vara problematiskt att bedöma. Detta eftersom att resultatet baseras på ett mindre antal personers åsikter vid en viss tidpunkt och knutet till en specifik miljö, resultatet är därmed kanske inte 100% överförbart men skulle kunna fungera som riktlinje för liknande arbeten.

Det tredje är pålitlighet som kan fungera som en motsvarighet till reliabilitet, detta syftar till att ge en fullständig och tillgänglig redogörelse över hur forskningsprocessen har genomförts (Bryman 2018, s.467-468). För att stärka studiens pålitlighet har beskrivningen av metodprocessen strävat efter att vara så utförlig som möjligt. Det fjärde är möjlighet att styrka

och konfirmera, vilket innebär att forskaren med insikten om att det inte är möjligt att ha total

3.6 Forskningsetiska aspekter

Vidare har hänsyn till de forskningsetiska aspekterna tagit vid genomförandet av det här arbetet. Det har huvudsakligen handlat om att förhålla sig fyra osäkerhetsområden

som tas upp utav Kvale & Brinkmann(2014) vilket är problemområden som forskaren bör belysa och reflektera över när studien har en kvalitativ inriktning. Det första är informerat

samtycke, detta innebär att innan intervjun genomförs så ska respondenten ha blivit informerad

om studiens syfte (Kvale & Brinkmann 2014, s.107). I samband med samtliga intervjuer tillfrågades respondenterna hur de ställde sig till att deras fullständiga namn användes vid referering i uppsatsen eller om de ville vara anonyma. De tillfrågades också om de ville ha en möjlighet att läsa igenom hur deras svar hade använts i uppsatsen innan inlämning för att kunna försäkra sig om att informationen de angett under intervjun hade använts och tolkats på ett korrekt sätt. Det leder oss in på det andra osäkerhetsområdet som är konfidentialitet vilket handlar om att vilken information om deltagarna som ska vara tillgänglig för andra. Vanligtvis handlar det om att inte avslöja privat data som gör det möjligt att identifiera de som deltagit i studien, respondentens identitet ska alltså skyddas i sån stor utsträckning som anses nödvändig (Kvale & Brinkmann 2014, s.109). När det gäller den här studien beslutades det att anonymisera samtliga respondenter.

Det tredje handlar om studiens konsekvenser, mer specifikt syftar det till att uppskatta om och i så fall i vilken omfattning som en individ som deltagit i studien kan skadas genom sin medverkan. Målet är då självfallet att respondentens medverkan inte ska medföra några negativa konsekvenser överhuvudtaget (Kvale & Brinkmann 2014, s.110). När det gäller respondenterna som deltagit i den här studien har bedömningen varit att konsekvenserna för deras medverkan har varit små. När det gäller de som har intervjuats från kommunen har det varit något mer angeläget att se till så att deras medverkan inte skulle få några konsekvenser, detta eftersom de har en mer offentlig roll än de andra respondenterna.

intervjuerna där det ansågs vara särskilt viktigt att inte lyfta fram sina egna subjektiva åsikter kring ämnet med risk för att påverka respondenten. Vid formuleringen av intervjufrågorna var det också viktigt att undvika ledande frågor som riskerade att få respondenten att ange ett särskilt svar, detta tankesätt var också alltid närvarande under intervjuerna vid formuleringen av följdfrågor.

3.7 Metoddiskussion

Inför, under och i slutet av denna studie har det kritiskt reflekterats kring den valda metoden som har använts samt överväga dess brister och vilka andra metoder som hade kunnat tillämpats för att få fram ett resultat i den här studien. Genom att studera vad andra personer har använt för metoder i liknande arbeten har det blivit tydligt att kvalitativa metoder varit det vanligaste, vissa kvantitativa studier har också genomförts men inte alls i samma utsträckning. Att därmed själv använda en kvalitativ metod bedömdes var det mest lämpliga för en studie inom det här ämnet, emellertid hade det varit ett alternativ att ha andra respondenter. I ett flertal andra studier har enkätundersökningar använts istället. När det gäller det här arbetet hade en enkätundersökning också varit ett alternativ. Bedömningen var att det fanns en viss problematik kring hur en sådan enkät skulle distribueras. På grund av rådande omständigheter om social distansering som följd av Coronapandemin ansågs det inte vara lämpligt att personligen dela ut enkäten till slumpmässigt utvalda människor, både för ens egen och andra säkerhet.

4. RESULTAT

I denna del kommer det empiriska materialet redovisas och kommer att struktureras utifrån studiens frågeställningar. Resultatet som presenteras i de två första frågeställningarna grundar sig huvudsakligen på det empiriska materialet från intervjuerna. Gällande den tredje och sista frågeställningen grundas resultatet på en kvalitativ textanalys av Uppsala kommuns Arkitekturpolicy(2017) och analys av de bilder som förekommer i policyn.

4.1 Kvaliteter som påverkar

Till att börja med så belyser respondenterna vilken betydelsen somskalan på bebyggelsen har.

Med skala syftar respondenterna framförallt på byggnadernas höjd. Här lyfts bebyggelse fram som har en småskalig eller måttlig skala som särskilt tilltalande och som bidrar till att skapa en trivsam miljö att vistas i. Vad som exakt menas med måttlig skala är svårt att specificera men av de områden i staden som pekas ut av respondenterna som goda exempel så präglas bebyggelsen i dessa områden av hus som består utav ca tre till fyra, fem våningar. Dessutom lyfter respondenten från Arkitekturupproret(AU) fram att villabebyggelse är en ytterst tilltalande och trivsam miljö och att det sådana områden som människor i det flesta fall föredrar att bosätta sig i (AU, intervju 23/4-20).

Rediviva historiskt sett har stuckit ut vilket har bidragit till att skapa stadens säregna siluett (FVU intervju 17/4-20). Dessutom poängteras det att grönska har stor betydelse, ju mer grönska och naturliga inslag i den byggda miljön desto bättre. Samtidigt framhålls det att mycket gröna inslag i bebyggelsen också är ett tydligt kännetecken för Uppsala där flertalet områden har mycket intilliggande grönska som därmed förhöjer bebyggelsens estetiska värde. Som respondenten uttrycker det ”Uppsalas kvaliteter ligger ju på innehållet med de gröna stråken och identiteten som man ska se utifrån när man närmar sig staden” (FVU, intervju 17/4-20). Genom att bibehålla en låg höjd på byggnaderna så möjliggör detta för ökat ljusinsläpp, något som också förhöjer den byggda miljöns estetiska värde i motsats till mörka och skuggiga miljöer. Utifrån nedanstående citat framhäver respondenten (AU, intervju 23/4-20) att mer högskalig bebyggelse är mindre tilltalande och tar området Industristaden som exempel där hen påstår att bebyggelsens höga skala och täthet skapar en mindre trivsam miljö att vistas i. Delvis bidrar hög bebyggelse till att det blåser mer men det kan också göra att människors upplever att man uttittad. Samtidigt kommer det åter upp det här med stadens siluett, att om man anlägger ny bebyggelse som är betydligt mycket högre än den befintliga så riskerar det att påverka Uppsalas siluett. Effekten av att bara ha ett fåtal märkesbyggnader som sticker ut förminskas av att allt fler höga byggnader utmärker sig från stadssiluetten (FVU, intervju 17/4-20). Att ta hänsyn till befintliga värden framgår därmed vara en viktig aspekt, både när det gäller den närliggande miljön men också till Uppsala i stort.

Om man tittar på exempelvis Industristaden, där är det högt och trångt med 6,7,8 våningar vilket gör att det inte blir lika trivsamt på innergårdarna, det blir också blåsigare runt höga hus och man känner sig uttittad på gården när det är 7-8 våningshus intill, det blir inte lika trivsamt helt enkelt (AU, intervju 23/4-20) Däremot påpekar respondenten från YIMBY att det inte är själva höjden på byggnaderna som är det viktigaste för hur trivsam bebyggelsen upplevs, det handlar också om hur byggnader möter gaturummet, som illustreras i citatet nedan. Framförallt lyfts betydelsen av lokaler i bottenplan fram som viktig för att bidra till en ökad trivsel, delvis tillför det att bygganden får en mer ”inbjudande” känsla samtidigt som det kan bidra till en ökad aktivitet i området. Genom att bygga en miljö som uppmuntrar till aktivitet skapar man liv och rörelse, om andra människor vistas i området så måste det betyda att platsen är uppskattad och tilltalande, något som förhöjer den upplevda trivselfaktorn och trygghetskänslan.

En egenskap som samtliga respondenter betonar som särskilt betydelsefull är graden av

variation i den byggda miljön. Likformig bebyggelse framhålls som något som bör undvikas,

detta eftersom det skapar monotona och tråkiga miljöer som folk helst inte vill vistas i, något som respondenten från YIMBY lyfter fram i nedanstående citat. En mer varierad bebyggelse väcker större intresse och uppfattas ofta som mer spännande till skillnad mot miljöer där bebyggelsen i princip är identisk med varandra. Att ha en viss grad av oförutseddbarhet gör omgivningen mer intressant och spännande att utforska, vilket gör den mer tilltalande. Bland annat lyfter respondenten fram att det inte är optimalt att ha långa fasader med likadant utseende eftersom det kan göra att miljön upplevs som tråkig att vistas i (YIMBY, intervju 7/5-20).

Det här med att ha en variation i längdled är viktigt, ofta är det så att många hus, speciellt i Sverige då det byggs inom rätt stora projekt av en och samma byggherre gör att det blir väldigt monotont, en fasad kan ibland vara 100 meter lång eller ibland flera hus som kan vara 500 meter långt med i stort sett helt homogena utseenden och det blir en väldigt tråkig miljö att vistas i då, det händer ingenting, det finns inte någonting nytt att se (YIMBY, intervju 7/5-20)

Samtidigt påpekas det också att det är viktigt att också ha en viss grad utav enhetlighet, att det finns ett sammanhang och helhetssyn som framförallt respondenten från FVU lyfter fram som menar att ”Variation det är inte alltid bra, det beror på hur den görs, jag menar inte att man bara ska ha en arkitektur eller en arkitekt men en sammanhållen helhetssyn tror jag är positivt” (FVU, intervju 17/4-20).

Utifrån de utsagor som framkommit i intervjuerna kan det tolkats som att den viktigaste typen av variation kretsar kring byggnadernas arkitektur. Variation av upplåtelseformer och utbudet av bostäder och verksamheter lyfts också fram som en viktig del men som vidare inte kommer behandlas i någon större utsträckning på grund av att det ligger utanför frågeställningen. Framförallt är det respondenten från AU som betonar arkitekturstilens betydelse för den byggd miljön och om den upplevs vara estetiskt tilltalande och trivsam. Hen påpekar att miljöer där bebyggelsen präglas av mer traditionell arkitekturstil är mer uppskattade än s.k. modernistisk stil (AU, intervju 23/4-20). I ett försök att konkretisera vilka kvaliteter som gör att vissa miljöer och platser upplevs som mer tilltalande och trivsamma än andra så tillfrågades ofta respondenterna att lyfta fram några specifika områden eller byggnader i Uppsala som de ansåg var tilltalande och trivsamma.

den saknar lite liv och rörelse (AU, intervju 23/4-20). För att förtydliga lite hur dessa områden är utformade följer en kortare beskrivning efter citaten.

Årummet är ju alltid tilltalande … det beror också på att det finns väldigt mycket fina hus längs med ån … och det är alltid trevligt längs med ån och en bidragande orsak som jag ser är att husen runt ån är ganska låga (AU, intervju 23/4-20)

Sen tycker jag att Uppsalas själva hjärta kring Årummet är mycket tilltalande och erbjuder Uppsala goda vistelseplatser centralt. Av de äldre områdena så är Fålhagen värt att lyfta med sina väl gestaltade byggnader och färgskala (Tjänsteperson B, mailkonversation 8/5-20)

Det finns ju lite villaområden som är trevliga för de har lite mer variation. Fålhagen bakom stationen är ett fint område, det är vackra hus men det är lite av en sovstad över det hela, det finns inte så mycket aktivitet om det är något man är ute efter (AU, intervju 23/4-20)

Figur 1: En del av bebyggelsen vid Årummet. Källa: Författaren (16/5-20).

Fålhagen beskrivs utifrån innerstadsstrategin(2016B) som ett område med höga arkitektoniska värden som därmed också anges som viktiga att värna om, särskilt den 20-tals bebyggelse och tolkningarna av klassicismen i Uppsala utav Gunnar Leche samt Simon Lindsjö (Uppsala kommun 2016B, s.80-81). Den bebyggelse som uppfördes från 1920- och 1950-talen kännetecknas av långsträckta huskroppar som består av tegel, slammade eller putsade fasader med en varierad färgsättning med flacka och tegeltäckta sadeltak. Området består därmed av en relativt enhetlig bebyggelsestruktur men som samtidigt är variationsrik (Uppsala kommun 2016B, s.80-81 & Uppsala kommun 2020). Ett fåtal av de byggnader som ligger i området går att se i figur 2 nedan.

Figur 2: En del av bebyggelsen i Fålhagen. Källa: Författaren (16/5-20 & 26/5-20).

Tillsammans med respondenten från FVU så lyfter också Tjänsteperson B fram Sala backe som ett gott exempel. Respondenten från FVU menar att ”Det gamla Sala backe har ju en skala och tar hänsyn till Uppsalas särart och där man har värnat om siluetten, så det är ett kvalitetsområde” (FVU, intervju 17/4-20). Vidare uttrycker Tjänsteperson B som följande: ”Jag brukar lyfta 50-talsområdet Sala Backe på grund av folkhemmets goda blandning av fina bostäder med gröna gårdar och ljusa, trygga miljöer” (Tjänsteperson B, mailkonversation 8/5-20). Den del av området som de syftar på är den äldre delen från 1950-talet som utformades av den dåvarande stadsarkitekten Gunnar Leche. I likhet med det tidigare nämnda områdena beskrivs bebyggelsen ha en måttlig skala och håller en jämn nivå (FVU, intervju 17/4-20) men präglas också av en hel del grönska (Tjänsteperson B, mailkonversation 8/5-20). Delar av den bebyggelse som återfinns i detta område går att se i figur 3.

Figur 3: En del av 1950-tals bebyggelsen i Sala backe. Källa: Författaren (22/5-20).

Sammanfattningsvis framgår det utifrån respondenternas utsagor att hur estetiskt tilltalande och trivsam en byggd miljö upplevs vara beror på bebyggelsens skala, gröna inslag, hur det förhåller sig till befintliga värden, dess variation, känslan av sammanhang samt arkitekturstil. Genom att ha en byggd miljö som präglas av en måttlig skala blir gaturummet mer upplyst i jämförelse högskalig bebyggelse (AU, intervju 23/4-20). En måttlig skala beskrivs också som ett tydligt kännetecken för hela staden och starkt knutet till den lokala identiteten och som gett staden dess säregna siluett där ett fåtal höga märkesbyggnader tornar upp sig och syns utifrån (FVU, intervju 17/4-20). Att det också ska finnas en viss grad av variation i bebyggelsen lyfts också fram som betydelsefull (YIMBY, intervju 7/5-20), vilket kan innefatta ett flertal aspekter som exempelvis form, höjd, färg, material och stil. Att bebyggelsens arkitekturstil har betydelse betonas främst utav respondenten från AU som menar att traditionell stil är att föredra framför den enkla och avskalade stilen som härleds till modernismens stilideal (AU, intervju 23/4-20). Andra respondenter framhåller inte på ett lika tydligt sätt att traditionell arkitektur är bättre men om man studerar de områden som några av respondenterna pekar ut (Årummet, Fålhagen och Sala backe) så framstår det som att denna typ av arkitektur är mer attraktiv. Samtidigt betonas också vikten av att bebyggelsen behöver ingå i ett sammanhang (FVU, intervju 17/4-20). De områden som några av respondenterna pekare ut beskrives på liknande sätt, man anger likartade egenskaper som är karakteristiskt för just dessa områden.

4.2 Ny bebyggelse

När det gäller hur nybyggnationer utformas och gestaltas påvisar det empiriska materialet från intervjuerna att det råder en enad syn på vad som kännetecknar flertalet av de nya områdena som byggs i Uppsala. Något som blivit allt mer påtagligt är att den bebyggelse som byggs idag är något högre och tätare, vilket delvis kan förklaras av arbetet med att förtäta staden där det krävs att man bygger mer på höjden för att kunna möjliggöra för fler människor att bo på en mindre yta. I de nya områdena består bebyggelsen av något högre och tätare hus än vad som tidigare har byggts i Uppsala. Att det byggs högre och tätare kritiseras huvudsakligen av respondenterna AU och FVU som menar att det bidrar till att gaturummen blir mörkare genom skuggning men påpekar också att det inte tillförs tillräckligt med grönska i de nya områden(AU, intervju 23/4-20 & FVU, intervju 17/4-20). Att det byggs fler höghus uttrycks också som oroande eftersom det riskerar att försvaga stadens unika siluett och de traditionella märkesbyggnadernas utmärkande egenskaper i och med att allt fler höga byggnader tar plats och syns (FVU, intervju 17/4-20).

Vidare menar respondenten från FVU att det är viktigt att man tar hänsyn till den närliggande bebyggelsens skala när det ska byggas nytt (FVU, intervju 17/4-20), vilket också en av tjänstepersonerna från kommunen påpekar (Tjänsteperson A, intervju 22/4-20). Att exempelvis anlägga ett höghus mitt i ett område där bebyggelsen består utav hus på ca tre våningar beskrevs inte som optimalt. Anledningen till varför det uppkommer allt fler höghus i staden kan förklaras av att allt fler aktörer strävar efter att profilera sig och synas, och att anlägga en utmärkande

märkesbyggnad är en strategi, som illustreras i citaten nedan. Varför det har blivit vanligare att

Att försöka profilera sig och synas görs inte bara genom att bygga högt, det kan också uppnås genom att exempelvis ge byggnaden en okonventionell form och utmärkande fasad (Tjänsteperson A, intervju 22/4-20). Den som huvudsakligen kritiserar märkesbyggnader av detta slag är respondenten från AU som kan utläsas i nedanstående citat. Kritiken är främst riktad mot byggnadernas arkitektur och att de nya märkesbyggnaderna strävar mer efter att sticka ut och vara spektakulära snarare än att passa in (AU, intervju 23/4-20).

Det handlar om att man vill synas, nu har vi ju restriktioner i Uppsala pga militärflyget så man får inte bygga så högt i den här stan som många kanske skulle vilja. Så man vill profilera sig, en del hotell och kontorshus som byggs på sistone, det är guldfasader, ovanliga former och sådär, då vill man alltså synas på det sättet (Tjänsteperson A, Uppsala kommun, intervju 22/4-20)

Vår politik har det sista 5 åren uppmuntrat den typen av arkitektur, de har ju tillsatt de här originella byggnadsformerna och originella fasader och det har man ju frihet att göra om det inte finns någon speciell hänsyn man måste ta inom omgivningen (Tjänsteperson A, Uppsala kommun, intervju 22/4-20)

Vad är Uppsalas varumärke? Är det sneda hus som vid järnvägsstationen som lutar åt olika håll, eller är det guldfärgade hus med fönster som sitter i oordning? Eller är det att bebyggelsen i Uppsala har varit förhållandevis låg och att det har varit en akademikerstad som i mångt och mycket har varit småstad med stora ambitioner och nu försöker man leva ut de här ambitionerna och det ska byggas högt och spektakulärt (AU, intervju 23/4-20)

Något som betonades i resultatet från den första frågeställningen är betydelsen av variation i bebyggelsen och att det är något som respondenterna anser bör eftersträvas när man bygger nytt. Detta poängterar respondenterna är ett tydligt kännetecken för flertalet av de nya områdena som byggs i staden (se citaten nedan), här pekar man ut bland annat Östra Sala backe, Råbyvägen samt Rosendal. I dessa områden har det byggts (och i vissa delar byggs det fortfarande) en påtagligt varierad bebyggelse bestående av olika former, material, färg och i varierad skala. Bland annat uttrycker Tjänsteperson B att ”Av de nya områdena så kommer Rosendals stadsdel erbjuda en variation av arkitektur och material som blir en estetisk helhet” (Tjänsteperson B, mailkonversation 8/5-20)

Framför allt ser jag ett sökande efter karaktär och stil. Bebyggelsen är mycket varierad med en mängd material och formspråk. Jag tror att vi kommer att se en svängning mot en mer balanserad och återhållen arkitektur framöver (Tjänsteperson B, mailkonversation 8/5-20)

Men sen om man jämför det med vad som byggs nu där det är otroligt mycket större variation och ofta flera byggherrar på samma kvarter, mycket mer lokaler i bottenplan, det är jättestor skillnad jämfört med vad som byggdes för ca 5-10 år sedan (YIMBY, intervju 7/5-20)

är en sådan omfattande blandning av byggnader med olika former, stil, material, färg och skala som gör att området inte uppfattas som särskilt sammanhållet, vilket illustreras i nedanstående citat. Här syftar respondenten huvudsakligen på bebyggelsen längs med Råbyvägen(se figur 4) och Östra Sala backe(se figur 5). Att man bygger mer varierat beskrivs som ett steg i rätt riktning men att det samtidigt måste finnas en helhetssyn och att bebyggelsen på något sätt upplevs som mer sammanhållen. Genom en så pass stor variation i den byggda miljön kan det bli svårt för betraktaren att få en tydlig uppfattning över områdets identitet och karaktär (FVU, intervju 17/4-20).

Jag tycker man överdriver variationen, man skapar gaturum som kan bestå utav 10 olika arkitekturformer längs Råbyvägen och längs med Östra Sala backe så säger man varierad arkitektur men det finns en bristande helhetssyn när det gäller gaturummet, jag skulle gärna se att man har varierad arkitektur men gaturummen som offentliga rum ska hållas sammanhållet vårdat, men variationen har gått lite väl långt i de delarna. Jag skulle se en större samordning och helhet i utformningen (FVU, intervju 17/4-20)

Figur 4: En del av den nya bebyggelsen som anlagts längs med Råbyvägen. Källa: Författaren (24/5-20).

… det är kanske inte vad vi behöver i det här landet eftersom när det är så pass grått och mörkt under halva året” (Tjänsteperson A, Uppsala kommun, intervju 22/4-20).

Figur 5: En del av den nya bebyggelsen som anlagts längs med Östra Sala backe. Källa: Författaren (22/5-20).

Av samtliga respondenter är det huvudsakligen respondenten från AU som kritiserar den samtida arkitekturstilen som präglar de nybyggda områdena i staden, vilket åskådliggörs i citaten nedan. Samtidigt lyfts det fram att det är bra att det byggs på platser som tidigare inte ansågs som särskilt tilltalande, exempelvis på parkeringsplatser (AU, intervju 23/4-20). Kritiken är huvudsakligen riktad mot att ny bebyggelse fortfarande i stor utsträckning inspireras av det modernistiska formspråket istället för mer traditionella arkitekturstilar, som exempelvis nationalromantik och jugend, men att i princip vilken stil som helst som inte kännetecknas av modernismens avskalade och enkla formspråk välkomnas med hänvisning till att det är den typen av (traditionell)arkitektur som folk i allmänhet främst efterfrågar (AU, intervju 23/4-20).

Från att ha varit väldigt slätstruket och likriktat har man nu försökt få in lite mer variation i arkitekturen, men man vägrar att gå ifrån det modernistiska formspråket, den här funkisarkitekturen där man försöker lägga på lite mer färg, variera takhöjden och fasaderna. Man försöker inte göra det helt slätstruket, det blir lite bättre men det är fortfarande så att man inte vill bygga med den arkitektur som folket vill ha (AU, intervju 23/4-20)

Genom att istället sträva efter att inspireras av vad som tidigare har byggts så framhävs det att nybyggda områdens estetiska värden skulle kunna förhöjas. Här ger respondenten från YIMBY exempel på ett nybygge i staden som anses vara ett gott exempel, ett trähus som ligger i Rosendal som också har omnämnts utav Uppsala Arkitekturuppror som också pekar ut byggnaden som lyckad (se figur 6). Som respondenten från YIMBY uttrycker det så ligger det som gör byggnaden tilltalande i att den innehåller en blandning av stilar, att den inte är helt modernistisk eller helt traditionell, därmed kanske den kan uppskattas av både de som föredrar äldre arkitektur och de som gillar den samtida stilen.

Det (trähuset) känns som någonting som kan ena smaker från många håll … man har lånat stilar från alla möjliga håll så har det som blivit en väldigt häftig byggnad och just för att den är annorlunda, det är inte det här vanliga lite tråkigt avskalade och enkla som varit mycket under postmodernismen och modernismen för den delen … samtidigt har man tagit in mycket modernt, då det är mycket glas och sånt där och det har blivit en otroligt häftig byggnad (YIMBY, intervju 7/5-20)

Figur 6: Delar av den nya bebyggelsen som anlagts i Rosendal. Trähuset som respondenten från YIMBY lyfter fram är det längst upp i vänstra hörnet. Källa: Författaren (22/5-20).

Sammanfattningsvis framkommer det att det råder en någorlunda enad syn hos respondenterna kring vad det är som generellt kännetecknar den nya bebyggelsen som uppkommer i Uppsala. Det påpekas att det byggs allt tätare och något högre än vad som tidigare byggts, det har skett ett ökat inslag av moderna märkesbyggnader (FVU, intervju 17/4-20 & AU, intervju 23/4-20) samt variationsrikedom när det gäller allt ifrån form, höjd, material och färg. Allt fler höghus och mer utmärkande byggnader har börjat dyka upp i stadsmiljön (Tjänsteperson A, intervju 22/4-20) som därmed också påverkar stadens siluett, detta går då emot den mer traditionella bebyggelsen som varit karakteristisk för Uppsala. Ett flertal av de områden som växer fram i staden präglas av en omfattande variation av alla dess former (Tjänsteperson B, mailkonversation 8/5-20), något som lyfts fram som ett steg i rätt riktning av flertalet av

uppfattas som ”för” variationsrik (FVU, intervju 17/4-20). Som tidigare nämnt beskrevs variation vara en positiv kvalitet som gör att den byggda miljön upplevs som mer tilltalande men här framgår det att det också kan finnas en gräns för hur mycket variation som är lämpligt. När det gäller arkitektur framhålls det att en varierad arkitektur är positivt men viss kritik riktas mot att man inte inspireras mer av traditionella arkitekturstilar (AU, intervju 23/4-20).

4.3 Arkitekturpolicy

När det gäller frågor kring arkitektur och gestaltning presenteras riktlinjerna för detta i kommunens Arkitekturpolicy(2017). Den är tänkt att fungera som en gemensam plattform för alla aktörer över hur man ska utforma den byggda miljön för att uppnå målet med att skapa en vacker, attraktiv, hållbar och levande stad (Uppsala kommun 2017, s.6). Policyn utgår från sju begrepp som var för sig eller tillsammans definierar kvalitet i den byggda miljön: sammanhang, skala, grönt, befintliga värden, god livsmiljö, samverkan samt tillgänglighet (Uppsala kommun 2017, s.12).

4.3.1 Skala

Ordet skala omnämns sex gånger i texten och syftar huvudsakligen på bebyggelsens skala. För att kunna skapa miljöer med hög arkitektonisk kvalitet anger policyn att man bland annat behöver utgå från skala. Här lyfter man fram betydelsen av att utforma ny bebyggelse enligt en lämplig skala. Långa byggnader bedömer man riskerar att skapa en likformig miljö och alldeles för tjocka byggnader kan negativt påverka möjligheten till sol och ljus. Vad gäller höga hus lyfts det inte fram som något som bör undvikas, istället anger man att bygga höga hus kan tillåtas om det går att motiveras utifrån ett verkligt behov samt vad de kan tillföra till stadssiluetten och stadsmiljön (Uppsala kommun 2017, s.18).

4.3.2 Variation

Vad gäller ordet variation omnämns det vid tio tillfällen i dokumentet och kopplas ihop med begreppen skala, grönt och befintliga värden. Det lyfts kortfattat fram att man bör sträva efter att variera bebyggelsens skala avseende höjd, bredd och djup. Exempelvis nämns det att man bör undvika att bygga långa byggnader för det riskerar att skapa likformighet (Uppsala kommun 2017, s.18). Inom begreppet grönt används det kort för att förklara att både små och stora inslag av grönska bidrar till att skapa en variation i den byggda miljön. Vidare behandlas variation främst under begreppet befintliga värden där policyn främst behandlar hur nya och gamla värden ska kunna samspela och berika staden. Att ha en byggd miljö som består av en blandning av gammalt och nytt lyfts fram som eftersträvansvärt (Uppsala kommun 2017, s.20-22) men motiveringen till detta kommer behandlas vidare under kategorin befintlig bebyggelse.

4.3.3 Sammanhang

byggda miljön ingår i en helhet och ska alltid ses i hela sitt sammanhang, hur det samspelar med både Uppsala i stort och med den direkta närmiljön” (Uppsala kommun 2017, s.16).

4.3.4 Grönska

Ordet grönska omnämns vid fyra tillfällen. Det beskrivs vara av stor betydelse att man värnar om de gröna inslagen som redan finns i den byggda miljön och att man också ska tillföra grönska när det byggs nytt. Vidare betonas det att de gröna värdena i staden inte ska försummas som ett resultat av att det byggs allt tätare. Det framhålls därmed vara en väsentligt viktig aspekt i den byggda miljön, dels bidrar det till ökad trivsel och har positiva hälsoeffekter (Uppsala kommun 2017, s.20).

4.3.5 Befintliga värden

Vad gäller begreppet befintliga värden omnämns det vid tolv tillfällen. Här betonas vikten av att kunna identifiera vilka kvaliteter som är värdefulla i den befintliga miljön och som är möjliga att både bevara och utveckla. Tidigt i dokumentet konstateras det att ”som utgångspunkt ska de kvalitativa värdena i den befintliga miljön tas tillvara och utgöra en bas för de tillägg som görs” (Uppsala kommun 2017, s.10), vilket visar på att det har en särskilt stor betydelse. I likhet med vad som nämndes tidigare med variation så syftar detta mycket mot att hitta ett samspel mellan nytt och gammalt på ett sätt som berikar miljön och det handlar både om byggnader och grönska. Genom att bevara och bygga nytt skapas en varierad och spännande urban miljö som där olika verksamheter och boende kan samsas sida vid sida (Uppsala kommun 2017, s.22).

4.3.6 Arkitektur

När det gäller användningen av arkitektur i dokumentet omnämns det så pass ofta att det nästan blir problematiskt att kvantifiera, det genomsyrar hela dokumentet av förståeliga skäl, dokumentet behandlar ju arkitektur. Vad som däremot är något mer intressant är sätter som begreppet används på. Begreppet som är ständigt återkommande är arkitektonisk kvalitet, som beskrivs vara ”en omsorg och ett omhändertagande av allt i den byggda miljön från helhet till detaljer” (Uppsala kommun 2017, s.6). Det syftar mer på helhetsintrycket med alla olika faktorer som spelar in snarare än att det hänvisar till en specifik typ av arkitekturstil. Här är det också viktigt att belysa vilka byggnader och miljöer som visas upp i dokumentet. I figur 7 återfinns ett stort antal av de bilder som förekommer i policyn. På bild 1 visas ett parkeringshus vid sjukhusområdet som färdigställdes 2015 och beskrivs vara ”en enkel funktionsbyggnad med en tydlig och omsorgsfull gestaltning som lyfter sig från baskraven” (Uppsala kommun 2020, s.5).

syns Biotopia, en byggnad som är över hundra år gammal som senare kom att renoveras 2004-2007 som resulterade i en tillbyggnad och det beskrivs enligt policyn som ett modernt och samtidigt tidlöst tillägg i en historisk miljö (Uppsala kommun 2017, s.9). Avslutningsvis syns Psykiatrins hus (bild 5) som färdigställdes 2013 och i policyn framhävs det vara en elegant byggnad som passar in på en begränsad yta (ibid s.11).

Figur 7: Ett urklipp av ett antal byggnader som förekommer i kommunens Arkitekturpolicy. Källa: Författaren (2020-05-26).

5. DISKUSSION & ANALYS

Denna studie har utifrån syftet och frågeställningar analyserat vad det är som gör att en byggd miljö upplevs som estetiskt tilltalande och trivsam och jämfört med vad som byggs idag. Undersökningen har också syftat till att belysa hur utformning– och gestaltningsfrågor behandlas i det dokument som är vägledande inom detta område. Resultatet tyder på att det finns ett antal kvaliteter som har stor betydelse för hur estetiskt tilltalande och trivsam en byggd miljö uppfattas vara. Det belyser också vad som kännetecknar nybyggnationers utformning och gestaltning och går därför att jämföra med hur det förhåller sig till de identifierade kvaliteter som anses bidra till en estetiskt tilltalande och trivsam miljö. Dessutom visar det hur de identifierade kvaliteterna behandlas i Uppsala kommuns Arkitekturpolicy.

5.1.Vad som efterfrågas & Vad som byggs

Utifrån intervjuerna går det att urskilja ett antal kvaliteter som är särskilt betydelsefulla för hur pass estetiskt tilltalande en byggd miljö är, det är: skala, grönska, befintliga värden, variation, sammanhang och arkitekturstil. De kvaliteter som har identifierats i denna studie behandlas också i Nasars forskning(1994 & 1998) och i avhandlingarna av Sternudd(2007) och Tunström(2009). Dessa kvaliteter är på sätt och vis sammanflätade med varandra, det går inte att exempelvis uteslutande diskutera variation utan att man också berör sammanhang. Vidare har också olika områden i staden pekats ut som särskilt tilltalande av respondenterna och vilka egenskaper som bebyggelsen i dessa områden besitter.

När det gäller befintliga värden lyfter respondenterna från FVU och AU fram att det är viktigt att förhålla sig till de värden som redan finns, särskilt när det ska byggas nytt, exempelvis att man tar hänsyn och anpassar ny bebyggelse till den befintliga bebyggelsens skala och arkitekturstil. När det gäller ny bebyggelse och dess skala så framhävs det att vad som byggs idag tenderar att vara något högre och tätare. Dessutom har det blivit vanligare med byggandet av märkesbyggnader enligt Tjänsteperson A. Exempel på detta är höghus som tornar upp sig över den låga bebyggelsen och påverkar stadens karakteristiska siluett där det tidigare har varit Domkyrkan, Slottet och Carolina Rediviva som varit de enda byggnaderna som höjt sig över staden.

Inslagen av grönska i den byggda miljön framhävs också som betydelsefull enligt respondenterna, vilket både Sternudd(2007) och Nasar(1994 & 1998) tar upp, enligt den sistnämnda så uppskattas intensivt markutnyttjande betydligt mindre av allmänheten. Detta är en aspekt som inte lyft fram av respondenterna i samma utsträckning som andra kvaliteter, men det kan dock tolkas som att gröna inslag är en kvalitet som det är ”allmänt känt” att det har en stor inverkan på hur pass estetiskt tilltalande och trivsam en byggd miljö upplevs vara, det är något som förhöjer bebyggelsens estetiska värde (Nasar 1994&1998). Gällande hur ny bebyggelse förhåller sig till detta så är det huvudsakligen respondenten från FVU som kritiserar hur denna kvalitet behandlas vid nybyggnationer och menar att det inte tillförs lika mycket gröna inslag i dessa områden som man borde.

En annan kvalitet är variation, och att skapa detta i den byggd miljön lyfter majoriteten av respondenterna fram som eftersträvansvärt och de menar att det har blivit allt mer påtagligt i nybyggda områden som exempelvis Rosendal, Östra Sala backe och längs med Råbyvägen. Att det har blivit mer varierad bebyggelse lyfter respondenten från YIMBY fram som särskilt positivt. Det gör också respondenten från AU men som anser att man inte når hela vägen och syftar då främst på arkitekturstilen och menar att det är där det brister. Hen framhäver att det som byggs idag, trots att det har en stor variation, fortfarande har ett modernistisk formspråk. Istället borde man sträva efter att bygga nytt som inspireras av mer traditionella arkitekturstilar och på så sätt skapa en estetiskt tilltalande variation. Vad som också kan vara intressant att nämna här är att respondenten från YIMBY lyfte fram en byggnad som ansågs vara ett gott exempel på nybyggnation, ett trähus i Rosendal som också uppmärksammats av Arkitekturupproret. Denna byggnad lyftes fram pga att den ansågs ha en god blandning där traditionell och modern arkitektur samspelar på ett bra sätt.

Vad respondenten från FVU däremot tar upp är att det också kan bli ”för mycket” variation – att bebyggelsen blir så pass varierad i sin utformning och gestaltning att helheten och sammanhanget går förlorat. Något som Nasar(1994) diskuterar är bebyggelsens komplexitet och ordning. Komplexitet kan liknas till variation och lyfts fram som en ytterst betydelsefull kvalitet då man genom att variera olika aspekter som skala, arkitekturstil, färg och material bidrar till att skapa en intressant och engagerande miljö som därmed uppskattas mer. Därför bör man undvika att bygga likartade och monotona områden eftersom det bedöms få motsatt effekt genom att de upplevs som tråkigt och förutsägbara (Nasar 1994). Men består den byggda miljön av alldeles för varierad bebyggelse som saknar en slags röd tråd kan det bli svårt för betraktaren att skapa sig en uppfattning om platsen. För att skapa en estetiskt tilltalande och trivsam byggd miljö gäller det att kunna hitta en balans mellan komplexitet och ordning (Nasar 1994).

utsagor framhävs det att ny bebyggelse framförallt präglas av en stor variation men de lyfter inte fram att den också passar in i befintlig bebyggelse. En av respondenterna från kommunen (Tjänsteperson A) tog upp att allt fler strävar efter att synas och profilera sig genom att bygga utmärkande märkesbyggnader. På liknande sätt framhåller respondenten från AU att man idag försöker bygga allt mer utmärkande och spektakulära byggnader som inte passar in i den byggda miljön i Uppsala.

Förutom de kvaliteter som respondenterna har pratat om (skala, grönska, befintliga värden, variation, sammanhang, arkitektur) så är den egna tolkningen att det finns en till aspekt som har betydelse men som inte berörs lika tydligt av respondenter, det är bebyggelsen karaktär och identitet. Som Tunström(2009) tar upp så har platsens karaktär och identitet betydelse för huruvida den upplevs som tilltalande eller ej. Vissa platser har identitetsbärande egenskaper medan vissa saknar sådana. De områdena som en del av respondenterna har lyft fram som särskilt tilltalande beskrivs besitta särskilda egenskaper som gör att de sticker ut, exempelvis lyfts Fålhagen fram på grund av sina väl gestaltade byggnader med en mycket varierad färgskala, Årummet lyfts fram på grund av den varierade arkitekturen och rekreationsvärden, och bebyggelsen i den äldre delen i Sala backe kännetecknas av en låg bebyggelse med en god blandning av fina bostäder med mycket omkringliggande grönska. Något som en av respondenterna från kommunen (Tjänsteperson B) lyfter fram i ett av citaten(s.24) är att det som kännetecknar mycket av den nya bebyggelsen är sökandet efter karaktär och stil. När det gäller hur karaktär och identitet kring en plats skapas så menar Tunström(2009) att det är något som uppstår naturlig eller växer fram över tid och det är därför som det ofta är så att platser med en äldre bebyggelse upplevs ha en mer utpräglad och säregen identitet. Det kan därmed vara svårt att planera och försöka skapa en identitet runt ett nybyggt område som människor märker av. Det är kanske först inom några decennier som dagens nybyggda områden har skapat sig en säregen identitet och karaktär som befolkningen uppskattar (Tunström 2009). Om det exempelvis ska byggas i närheten av ett område där bebyggelsen har en tydlig karaktär kan man låna någon eller vissa aspekter från den befintliga bebyggelsen för att på sätt skapa en övergång och enhetlighet, något i utformningen och gestaltningen som binder samman områdena. Utformas området med en allt för stor komplexitet kan de bli svårt att greppa dess karaktär och identitet när det inte finns någon slags gemensam nämnare som alla bebyggelse i området har gemensamt.

5.2 Analys av Arkitekturpolicy

bidra till en mer variationsrik miljö som framställs vara särskilt betydelsefullt för att skapa en fungerande och attraktiv byggd miljö. Men samtidigt som variation starkt förespråkas så betonas också vikten av att det måste finnas en helhetssyn och att bebyggelsen måste kunna gå att koppla till ett sammanhang, det kan både handla om det ska hänga ihop med den närliggande miljön eller med Uppsala i stort.

Samtidigt är det också intressant att nämna hur just arkitekturstil behandlas, eller rättare sagt inte behandlas i policyn. Närmaste sättet som stil tas upp är inom begreppet befintliga värden där det sägs att det är viktigt att identifiera vilka kvaliteter som är värdefulla i den befintliga miljön som är möjliga att både bevara och utveckla – att få gammal och ny bebyggelse att samspela på ett sätt som berikar miljön. Byggnader som i texten lyfts fram som viktiga för stadens karaktär är Domkyrkan, Slottet, Carolina Rediviva och Universitetshuset, som alla präglas av traditionella arkitekturstilar. Men som sagt så förmedlas det inte i textform att ny bebyggelse ska sträva efter att följa någon viss typ utav stil. Däremot är det intressant hur policyn använder sig av bilder på olika byggnader och miljöer där den övervägande majoriteten av byggnader som lyfts fram i policyn har byggts under 2000- och 2010-talet. Även om man inte uttrycker i texten att en viss typ av arkitekturstil ska eftersträvas så kan det tolkas som att bilderna istället förmedlar vad som är ”vackert” och att det är den typen av stil och formspråk som önskas.