• No results found

Genus i läroböcker inom ämnet historia

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Genus i läroböcker inom ämnet historia"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3 och 4-6, 15 hp

Genus i läroböcker inom ämnet historia

- En studie om hur kvinnor och män framställs i läroböcker

Anton Bobäck & William Lundquist

Handledare: Viktor Englund

Examinator: Olov Viirman

(2)

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur fyra historieläroböcker i grundskolan representerar och skildrar män och kvinnor.

Studiens frågeställningar är: På vilka sätt behandlas maktförhållanden mellan kvinnor och män i läroböckerna? Vilket utrymme får män respektive kvinnor i läroböckerna? Utifrån vilka teman lyfter läroböckerna fram kvinnor och män?

Studien undersökte fyra läroböcker i ämnet historia som är anpassade till elever i årskurs 4-6.

Vi har använt oss av en kvalitativ textanalytisk metod där vi jämför olika läroböcker. Resultatet visade att läroböckerna synliggör vissa aspekter av maktförhållanden mellan kvinnor och män men utelämnar andra aspekter. Vidare visade resultatet att män får mer utrymme än kvinnorna i läroböckerna genom att de presenteras i manliga arenor. Resultatet visade även att läroböckerna lyfter fram män i temana regenter, krigen och styret. Kvinnor är mer dominerande i temat barndomen. I temana arbetsroller och framgångsrika personer lyfts både kvinnor och män fram på ett mer jämlikt sätt. Det tematiska fokuset är på de manliga arenorna vilket leder till att könsfördelningen blir sneddrivet. Det övergripande resultatet är att läroböckerna domineras av manliga arenor men det finns en strävan att när de är möjligt göra det mer jämlikt.

Nyckelord: genus, kön, lärobok, läromedelsanalys, historia

(3)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 4

2. BAKGRUND 5

2.1 LÄROBOKSGRANSKNING I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV 5

2.2 LÄROBÖCKERNAS ROLL I UNDERVISNINGEN 6

3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8

4. TIDIGARE FORSKNING 9

4.1 KRITISKA LÄROBOKSSTUDIER 9

4.2 GENUS I LÄROBÖCKER 10

5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 12

5.1 GENUS 12

5.2 MAKT 13

6. METOD 14

6.1 GENOMFÖRANDET AV ANALYSEN 14

6.2 VALIDITET OCH RELIABILITET 15

6.3 URVAL 15

6.4 ARBETSFÖRDELNING 16

6.5 EMPIRISKT MATERIAL 16

6.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 17

6.7 METODREFLEKTION 17

7. RESULTAT 18

7.1 MANLIGA ARENOR DOMINERAR 18

7.1.1 REGENTER 18

7.1.2 STYRET 20

7.1.3 KRIGEN 22

7.2 BARNDOMEN - EN KVINNLIG ARENA 24

7.3 FRAMGÅNGSRIKA PERSONER 25

7.4 ARBETSROLLER 27

8. DISKUSSION 29

9. KONKLUSION 32

10. REFERENSLISTA 33

(4)

1. Inledning

Diskussionen kring genus i läroböcker har under de senare åren fått ett större utrymme i samhället. Läroböckerna har fått utstå kritik. Några av de kritikerna är elever. I artikeln Elever upprörs av ojämställda läroböcker (2017) som är skriven av Emil Hedman uttalar sig läraren Mikael Bodin om detta: “Många elever är uppröra, de tycker att det är förjävligt. Särskilt tjejerna. De blir ju frustrerade och kopplar till egna upplevelser. De ser det här som ännu ett sätt som kvinnor visas upp som mindre viktiga” (Hedman, 2017). Bodin arbetar som högstadielärare i ämnena SO och spanska. Bodin startade ett projekt på skolan som han jobbar på vilket innebar att eleverna skulle undersöka representationen av kvinnor och män i deras läroböcker. Resultatet visade att 10 av 12 läroböcker saknar ett genustänk. I rapporten Vem representerar materialet? (2016) från

Skolverket som Emilia Åkesson skrivit hänvisar hon till en fortbildning i normkritisk granskning av läromedel för lärare. Lärarna som deltog blev förvånade när de insåg hur tydligt läroböckerna framställer normer. De reagerade även på valen av vilka historier som berättades. Åkesson menar att normativa berättelser som beskriver idealet för hur en människa ska vara, ständigt berättas för oss. Åkesson skriver att detta leder till ett osynliggörande för personer och livssituationer. Hon skriver vidare att de personer som lyckas uppfylla idealet tilldelas makt. De personer som inte uppfyller idealet drabbas av negativa konsekvenser (Åkesson, 2016, s.1). Skolan kan vara en plats där elever har chansen att känna representation. Hon menar att om eleverna känner sig

representerade kan det leda till att de ser de möjligheter som finns (Åkesson, 2016, s.4). Med bakgrund i den omvittnade ojämställda representationen av kvinnor i läroböcker som skolan använder avser vi i denna uppsats att undersöka hur grundskolans historieböcker representerar och skildrar män och kvinnor.

(5)

2. Bakgrund

Detta avsnitt kommer att förklara hur granskningen av läroböcker historiskt har gått till. Avsnittet kommer även att presentera lärobokens roll i skolan. Detta kommer presenteras under rubrikerna Läroboksgranskning i ett historiskt perspektiv och Läroböckernas roll i undervisningen.

2.1 Läroboksgranskning i ett historiskt perspektiv

Sture Långström har skrivit boken Författarröst & lärobokstradition (1997) och förklarar att år 1948 bildades en ny Läroboksnämnd. I nämnden satt två representanter från SÖ. Resterande

representanter var två lärare och tre representanter för allmänna intressen. Denna nämnd granskade läroböcker för skolformer som motsvarar dagens grundskola och gymnasium.

Läroplansöverensstämmelse, böckernas lämplighet för det aktuella stadiet och objektiviteten var det som nämnden skulle fokusera på vid granskningen. Från 1942 publicerade läroboksnämnden förteckningar som innehöll vilka läroböcker som var godkända. Det ändrades 1956 och SÖ tog då över ansvaret för att publicera vilka läroböcker som var godkända (Långström, 1997, ss. 195- 196). Fram till 1970 -talet gjordes inga större förändringar. Under denna tid var det experter som granskade läroböckerna och nämnden stod för det slutliga beslutet. När processen var färdig publicerades det förteckningar om vilka läroböcker som var godkända. Experterna skulle nu granska läroböckerna med ett fokus på de didaktiska frågorna (Långström, 1995, s.196). Statens läroboksnämnd avvecklades i halvårsskiftet 1974 och i stället blev SÖ en egen nämnd som kallades läromedelsnämnden (Långström, 1997, s.197). År 1983 flyttades läromedelsnämnden över från SÖ till SIL (Långström, 1997, s. 200). 1991 bestämde riksdagen att

objektivitetsgranskningen av läromedel skulle upphöra. SIL, SÖ, länsskol- och fortbildnings nämnderna lades då ner. Kommunerna fick ansvaret för de offentliga skolorna. I och med denna förändring skulle läromedel endast temagranskas. I och med detta försvann statens

kontroll. (Långström, 1997, s. 201). Idag finns det ingen central statlig granskning av läromedel i Sverige. Granskningen är överlämnad till producenter, konsumenter, föräldrar och Skolverket (Carlsson & von Brömssen, 2011, ss, 20,21). Läroboksförfattarna har idag en större frihet att styra innehållet i läroböckerna eftersom statens granskning försvann. Det kan resultera i att det blir större skillnader bland läroböckerna. Det är med den anledning särskilt intressant att i föreliggande studie granska utvalda läroböckers innehåll.

(6)

2.2 Läroböckernas roll i undervisningen

Tom Wikman hävdar i sin rapport På spaning efter den goda läroboken : om pedagogiska texters lärande potential (2004) att läroböcker fungerar som ett hjälpmedel för lärande. Han menar att det om en elev missar en lektion eller en större del av undervisningen är det lätt för eleven att veta hur hen kan ta igen den informationen med hjälp av läroböcker. Läroboken innehåller en

innehållsförteckning och med hjälp av den finns möjligheten att bläddra mellan olika avsnitt.

Detta underlättar för elever när de ska studera inför ett examinerande moment. (Wikman, 2004, s.144).

Skolverkets rapport Läromedlens roll i undervisningen (2006) poängterar att läroböcker är det som idag vanligtvis förekommer i undervisningen. Lärarna använder främst läroböckerna som en källa för innehållet de ska presentera till undervisningen. Det varierar vilken betydelse läroböckerna har för varje enskild lärare. Betydelsen varierar även beroende på vilket ämne det gäller. I ämnena språk och NO tenderar lärare att vara i ett större behov av att använda sig av läroböcker

(Skolverket, 2006, s.25). Rapporten grundar sig på lärare som undervisar i årskurs 5 och årskurs 9.

Resultatet visade att samhällskunskapslärarna som blev intervjuade hade svårigheter med att avgöra om läroboken har en viktigare roll än andra läromedel. Lärarna menar att både läroböcker och andra läromedel är viktiga att använda sig av. Läroböckerna ger grundläggande

faktakunskaper, andra läromedel kan bidra med aktualitet och fördjupningsperspektiv. Dessa två kan användas för att bygga på varandra. Vissa av lärarna som undervisar i årskurs 5 som blev intervjuade menar att det är lättare att skapa ett intresse för eleverna när de använder sig av andra läromedel än läroboken (Skolverket, 2006, s.114). Lärarna använder sig av olika läroböcker och varierar sitt val av lärobok beroende på vilket kursmoment det är. Lärarna väljer ut de delar från boken som de tycker är passande för kursmomentet (Skolverket, 2006, s.127). Flertalet av lärarna menar att läroboken kan vara till hjälp för att undervisningen ska få med allt innehåll från

läroplanen och kursplanen. Författaren hävdar att med bakgrund till detta, att läroböckerna har ett viktigt uppdrag att konkretisera de nationella styrdokumenten. Skolverket påpekar dock att forskning som tidigare bedrivits visar att flertalet läroböcker inte uppfyller det som läroplanernas värdegrund och kursplanernas mål förespråkar. Det är med denna anledning rimligt att tvivla på om läroböckerna har en legitimerande funktion eftersom det inte finns någon garanti att de följer styrdokumenten (Skolverket, 2006, s.138).

(7)

Skolverket skriver i rapporten I enlighet med skolans värdegrund (2006) att diskriminering som till exempel könsdiskriminering inte har försvunnit från läroböckerna efter att det har lagstiftas mot det. Diskrimineringen har istället blivit mer subtil (Skolverket, 2006, s.42). I skollagen står det i 1 kap. 5§ följande:

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (SFS 2010:800).

Lagen framför en utbildning som har demokratiskt jämställda värderingar vilket även innefattar skolans läromedel. I titeln på den aktuella läroplanen står det om skolans värdegrund:

Skolan ska verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor (Skolverket, 2019, s. 3).

Med bakgrund av att läroböcker inte uppfyller det som läroplanernas värdegrund och kursplanernas mål förespråkar samt att könsdiskriminering fortfarande förekommer är det angeläget att närmare undersöka utvalda läroböckers framställning av de olika könen.

(8)

3. Syfte och frågeställningar

Denna studie syftar till att undersöka hur fyra historieläroböcker i grundskolan representerar och skildrar män och kvinnor. Studien utgår från följande frågeställningar:

1. På vilka sätt behandlas maktförhållanden mellan kvinnor och män i läroböckerna?

2. Vilket utrymme får män respektive kvinnor i läroböckerna?

3. Utifrån vilka teman lyfter läroböckerna fram kvinnor och män?

Studien avgränsar sig till historieläroböcker för grundskolan årskurs 4 - 6. Fyra historieläroböcker har valts ut till undersökningen. Historieläroböckerna undersöks med hjälp av ett genusteoretiskt perspektiv.

(9)

4. Tidigare forskning

Det har historiskt gjorts flertalet studier på läroböcker. I detta avsnitt presenteras ett axplock av den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen presenteras under de två rubrikerna: Kritiska läroboksstudier och Genus i läroböcker.

4.1 Kritiska läroboksstudier

Jörgen Mattlar skriver i sin ideologianalys Skolbokspropaganda? (2008) att läroböckerna har en överensstämmande bild gällande det svenska samhället. Resultatet visar på ett svenskt samhälle som i grunden är rättvist och demokratiskt. Samhället målas upp som välorganiserat och att grundvärderingarna är viktiga (Mattlar, 2008, s.191). Mattlar konstaterar att läroböckerna är en plats där en politisk och ideologisk maktkamp förs. Han baserar det på att resultatet av analysen varierade i en stor omfattning (Mattlar, 2008, s.190). Mattlar hävdar att resultatet visar att det är viktigt att lärarna tänker igenom vilken lärobok de ska använda sig av i sin undervisning. På grund av denna anledning är det viktigt att lärarna har kunskap om hur de kritiskt ska läsa läroböckerna med anledningen att värderingarna och de uppfattningar som har en ideologisk innebörd inte tydligt går att utläsa (Mattlar, 2008, s.197).

Janne Holmén skriver i sin studie Den politiska läroboken (2006) att det är författarna som bestämmer vilken fakta som ska presenteras i läroböckerna. Innehållet kan således påverkas av författarens personliga åsikter (Holmén, 2006, ss. 25,26).Holméns studie visade att ett lands samhällsklimat kan mätas utifrån läroböckerna eftersom att läroböckerna anpassar sig efter de politiska svängningarna. Läroböckerna är i behov att appellera till den breda befolkningsgruppen för att ha en chans på marknaden. Det resulterar i att läroböckerna tvingas bli den minsta

gemensamma nämnaren för synen samhället har på historien och samtiden. Holmén lyfter fram att det finns en trögrörlighet i läroboken. “När det gäller historia äldre än 1900-talet förefaller det som att generation efter generation av läroboksförfattare skrivit av sina föregångare.” (Holmén, 2006, ss. 333,334).

Ingmarie Danielsson Malmros skriver i sin bok Det var en gång ett land (2012) hur

historieberättelser är utformade i historieläromedel. I likhet med Holmén påpekar hon att det finns en viss trögrörlighet i historieläroböcker, att vissa berättelser har blivit förändrade och andra berättelser är i princip oförändrade (Danielsson Malmros, 2012, ss. 252, 253). Danielsson

Malmros påpekar att det är författarnas intentioner och individuella erfarenheter som står i fokus

(10)

för berättelsernas utformning (ibid.). Vidare hänvisar författaren att lärarna har en påverkan vad som skrivs i läroböcker. Det är lärarnas “historiesyn, politiska preferenser och narrativa identitet”

som kan påverka innehållet i en historielärobok (Danielsson Malmros, 2012, ss. 278, 279).

4.2 Genus i läroböcker

Britt-Marie Berge och Göran Widding redovisar i En granskning om hur kön framställs i ett urval av läroböcker (2006) resultatet från deras undersökning av biologi/naturvetenskaps läroböcker att läroböckerna framställer mannen som norm. Det är överlag mannen som till en större del representeras i text och bild. Forskarna menar att kvinnan enbart är intressant för

läroboksförfattarna på grund av deras biologiska egenskaper. Berge och Widding påstår att effekten av avsaknad av kvinnor gör det svårare för flickor att identifiera sig med läroböckernas innehåll. Berge och Widding använder sig av avvikelser från den statliga diskursen om

jämställdhet mellan könen i sin granskning. De menar att en förebildlig lärobok inte har dessa avvikelser i innehållet. De menar att “kvinnor”, “män” och “transpersoner” blir diskriminerade och kränkta om deras grupp inte alls finns representerad, är kraftigt underrepresenterade eller är kraftigt överrepresenterade och riskerar stereotypisering (Berge & Widding, 2006). I historien fanns det transpersoner men det skrevs inte om den gruppen i de analyserade läroböckerna. Den gruppen av människor fanns inte i samma begreppsmässiga bemärkelse som idag. Föreliggande analys syftar på gruppen “kvinnor” och “män” när Berge och Widdings (2006) resultat

diskuteras. Författarna undersökte även historieläroböcker, resultatet visade att när mänskliga sammanhang benämns använder läroboksförfattarna sig av könsneutrala benämningar som till exempel bönder, slavar och köpmän. Berge & Widding menar att textens sammanhang ger de könsneutrala benämningarna en manlig konnotation eftersom det är sammanhang som män historiskt har dominerat. Berge & Widding skriver vidare att kvinnor osynliggörs och inte nämns i den grad de bör göra. I de historiska berättelserna är kvinnorna kraftigt underrepresenterade.

Böckerna utelämnar kvinnor som gjort avtryck i historien. Detta menar författarna kan bidra till att flickor inte känner sig delaktiga i historien (Berge & Widding, 2006).

Ann- Sofie Ohlanders granskning Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia (2010) visade att män och manliga perspektiv dominerar representationen. Kvinnor har en liten plats i

läroböckerna och när kvinnor presenteras, tar det manliga perspektivet över (Ohlander, 2010, s.

67). Kvinnor som är namngivna är klart underrepresenterade gentemot antalet män som är namngivna. När böckerna tar upp kvinnor är det vanligt att de benämns som pendanger till

(11)

männen. Ett exempel är “arbetarens hustru” (Ohlander, 2010, ss. 68-69). Böckerna lägger ett stort fokus på krig och glömmer samtidigt bort att ta upp kvinnornas insatser i samhället. De fredsrörelser som varit tas inte upp i böckerna (Ohlander, 2010, s.70). Det är mannen genom hans liv och verksamhet som styr innehållet i läroböckerna. Han är normen och huvudpersonen (Ohlander, 2010, s.71).

Tidigare forskning kring genus i läroböcker visar att män dominerar i innehållet. Det som saknas i forskningen kring detta anser vi är hur läroböckerna synliggör och diskuterar genus. Föreliggande studie kommer ta hänsyn till hur historieläroböckerna synliggör och behandlar de normer och värderingar som fanns under den historiska perioden som undersöks.

(12)

5. Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska utgångspunkter. Inledningsvis är det begreppet genus. Därefter är det begreppet makt. Dessa begrepp är centrala i vår studie. Vi använder oss av begreppen för att förstå och tolka läroböckerna. I analysen använder vi oss av begreppet genus för att undersöka hur läroböckerna synliggör den tidens sätt att se på män och kvinnor.

Begreppet används också för att skapa teman i analysen. Begreppet makt används för att se hur läroböckerna framställer relationen mellan män och kvinnor inom de teman som behandlats.

5.1 Genus

Inga Wernersson skriver i boken Lärande, skola, bildning (2016) att genus kan beskrivas som en relation. Könstillhörighet kan påverka ens beteende och bemötande i samspel med andra.

Avslutningsvis anför Wernersson att det också betyder att man kan endast förstå vad om är

“manligt” om man vet vad som är “kvinnligt” (Wernersson, 2016, s.452). Wernersson lyfter begreppet kön/ genusordning i artikeln Genus i förskola och skola. Förändringar i policy, perspektiv och praktik (2009). Genusordning är något som människor har skapat och som upprätthålls, raseras och omskapas. Genusordningen kan ha olika betydelser. Begreppet kan vara ett uttryck för de regler och normer som separerar och identifierar män och kvinnor i ett samhälle. Det är också ett uttryck för den orättvisa maktfördelningen mellan män och kvinnor (Wernersson, 2009, s. 9).

Yvonne Hirdman skriver i Genus - om det stabila föränderliga former (2001) att de svenska

kvinnoforskare var i behov av ett nytt begrepp. De valde att översätta det engelska ordet gender till genus. Gender begreppet hade under 1980 - talet blivit ett begrepp som alltmer används inom den feministiska forskningen. De kvinnliga forskarna behövde ett ord för att förklara de

feministiska idéerna. Hirdman menar att det fanns ett behov av att förklara att de bestämda formerna “man” och “kvinna" har en dold baksida som innefattar prägling, fostran, tvång, och underordning. Hon skriver vidare att de kvinnliga forskarna behövde ett ord som kunde ge en förklaring på kvinnors underordning och förståelsen att både män och kvinnor är delaktiga i skapandet av den (Hirdman, 2001, s.12). Hirdman skriver även i sin studie Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning (1988) att begreppet genus sätter ord på den kunskap som finns angående vad som är “kvinnligt” och vad som är “manligt”. Genus sätter ord på den förståelsen som vuxit fram hur könen görs. Hirdman skriver om en över- och underordnad maktstruktur som sker mellan könen. Hon tar upp begreppet genussystem/könsmaktssystem.

Detta innefattar ett system där kvinnan underordnar sig mannen (Hirdman, 1988, s. 49).

(13)

Genussystemet skapar mönstereffekter och regelbundenheter. Detta styrs av två logiker. Den första logiken är att män och kvinnor inte bör blandas. Den andra logiken är hierarkin. Mannen anses vara människan, vilket betyder att mannen är normen, mannen ses som något högre och mer värdefullt än kvinnan. (ibid, s.51). Föreliggande studie definierar genus utifrån Yvonne Hirdmans definition. När kön benämns syftar vi till det biologiska könet, “man” eller “kvinna”.

5.2 Makt

Ylva Nowak och Heléne Thomsson skriver i boken Att göra kön (2003) att människor ser på makt olika. Makt kan ses som ett verktyg för att bestämma över andra personer eller för att få en ökad styrka och auktoritet. Utifrån denna synvinkel finns det alltid en vinnare och en förlorare. De finns även de som ser på makt som ett verktyg att bestämma över sitt egna liv och fatta beslut som berör en själv. Denna synvinkel ger inga vinnare eller förlorare, det är ett nollsummespel.

Makt kan också handla om att skapa förändring. De personer som tilldelas makt är de som ses som en egen individ. Det krävs att en person ska vara subjekt i sitt egna liv. Med makten ges möjligheter att påverka, bestämma vad som är rätt, större frihet och mer tillgång till resurser (Nowak & Thomsson, 2003, ss. 34,35).

Wernersson redovisar att förståelsen av genusordningen är beroende av förståelsen av begreppet makt. Hon använder sig av begreppet maskulin hegemoni. Hegemoni kan förklaras som

dominans genom ett ekonomiskt och fysiskt (genom våld) perspektiv. Dominansen sker även genom att sätta normer och bestämma värderingar. Begreppet maskulin hegemoni betyder att män i allmänhet och den symboliska manligheten besitter en större beslutsmakt, har mer pengar och kan bestämma vad som är bra och värdefullt (Wernersson, 2016, s. 453). Föreliggande studie använder sig av Wernerssons definition av makt.

(14)

6. Metod

För att besvara vår frågeställning använde vi oss av en kvalitativ textanalytisk metod i vår undersökning. Peter Esaiasson förklarar i boken Metodpraktikan (2017) att om en forskare använder sig av en kvalitativ textanalytisk metod kan forskaren med intensiv läsning av texten och analytiska verktyg påträffa det innehåll som annars legat dolt i texten. En kvalitativ textanalys innefattar att läsaren är aktiv i läsningen och ställer frågor till texten. De frågor som ställs, ska kunna besvaras av en själv eller av texten. Texten ska läsas flera gånger på olika sätt med hjälp av analytiska verktyg (Esaiasson, 2017 s.212).

6.1 Genomförandet av analysen

Analysmodellen som föreliggande studie använde sig av är Virginia Braun och Victoria Clarks kvalitativa tematiska innehållsanalys som de har redogjort för i artikeln Using thematic analysis in psychology (2006). Analysmodellen innefattar sex steg. Stegen i analysen är följande:

1. Bekanta sig med materialet - om det är nödvändigt transkribera materialet. Materialet ska läsas flera gånger. Idéer ska antecknas successivt under läsningen. I vår analys kommer vi att bekanta oss med vårt empiriska material, det vill säga de utvalda historieläroböckerna. Vi läste böckerna flertalet gånger och skrev ner idéer som var relevanta.

2. Skriv ned stödord - i vår analys skrev vi ned stödord som vi ansåg relevanta för föreliggade studiens forskningsfrågor.

3. Leta efter teman – samla idéer som kan gå samman till olika teman. Rubriker som förklarar de teman som uppstått ska även appliceras. I vår analys letade vi efter teman i läroböckerna som var relevanta för vår studie.

4. Granska och revidera teman - stämma av om de potentiella temana fungerar i relation till anteckningarna från steg 1 och stödorden från steg 2. Huvudsyftet är att omtolka teman som identifierats i steg 3. I analysen omtolkade vi de teman som uppstod i steg 3 med hjälp av stödorden från steg 2 och anteckningarna från steg 1.

5. Definiera och namnge teman - analysera vad som är specifikt för just det temat och därefter namnge dem. I vår analys analyserade vi de teman som uppstod och letade efter specifika drag och namngav dem sedan.

6. Producera och skriva rapporten - med fängslande text från böckerna, viktigt att ta hänsyn till frågeställningen och tidigare forskning (Braun & Clark, 2006, ss. 87,88).

(15)

6.2 Validitet och reliabilitet

I boken Textens mening och makt (2012) skriven av Kristina Boréus och Göran Bergström beskriver författarna att validitet och reliabilitet kan på olika sätt utgöra mått för hur ”trovärdigt” något är. En metod har god validitet om den mäter det som studien syftar på att mäta (Boréus &

Bergström, 2012, s.39). Validitet handlar även om att de texter som blivit utvalda att analyseras är relevanta till forskningsfrågorna (Boréus & Bergström, 2012, s.40). Föreliggande studie har en god validitet eftersom de texter som var utvalda för analysen är läroböcker. Vi använde oss även av genus begreppet för att besvara forskningsfrågorna. Reliabilitet handlar om att vara noggrann i sin analys. För att en studie ska uppnå reliabilitet ska det inte förekomma felkällor. Det krävs även att studiens varje steg ska vara korrekt och exakt (Boréus & Bergström, 2012, s.41).

Reliabilitet uppnås om olika forskare kan använda sig av samma material och analysverktyg som en föregående studie och få ett identiskt resultat (Boréus & Bergström, 2012, s.41). Det är även viktigt att ta hänsyn till forskarens egna åsikter och egna värderingar, detta menas kan ha en påverkan på svaren på forskningsfrågorna (Boréus & Bergström, 2012, s.42). För att stärka reliabiliteten använde föreliggande studie sig utav Braun och Clarkes (2006) sista steg i

analysmodellen som nämns ovan; att presentera rikligt med citat från de granskade läroböckerna (Braun & Clarke, 2006, ss. 87, 88).

6.3 Urval

Vi har valt ut fyra läroböcker i ämnet historia som är publicerade efter 2011 samt är utgivna inom LGR11. Anledningen till valet av att samtliga böcker är skrivna efter 2011 är för vi vill få ett resultat som grundar sig på läroböcker som är nya på marknaden. Valet av fyra böcker grundar sig på att vi vill få ett övergripligt resultat. Analysen hade varit mer trovärdig om fler böcker hade analyserats, det är dock inte rimligt att analysera fler än fyra böcker på den givna tiden vi har att tillgå vår uppsats. Vi har avgränsat oss till tre tidsperioder; frihetstiden, gustavianska tiden och tiden fram till mitten av 1800 - talet. Anledningen till detta grundar sig också i tidsbrist. Vår första tanke var att analysera de mest populära historieläroböckerna från grundskolan, det är dock ogenomförbart eftersom det inte är möjligt att få tillgång till försäljningssiffror från förlagen. Vi har valt fyra läroböcker i historia för grundskolan som finns tillgängliga via Uppsala

universitetsbibliotek. Tre av läroböckerna är utgivna av välkända förlag varav en lärobok är utgiven av ett mindre förlag. Anledningen till detta val är för att vi ville ha en viss spridning på olika förlag och författare.

(16)

6.4 Arbetsfördelning

Vi har samarbetat genom hela arbetet. Anton Bobäck har dock haft ett större ansvar över avsnittet tidigare forskning. William Lundquist har haft ett större ansvar i avsnittet metod.

6.5 Empiriskt material

Följande läroböcker har analyserats i denna studie:

Namn: Upptäck historia LGR11 (2017) Författare: Petter Ljunggren

Illustratör: Emma Frey - Skött Förlag: Liber

Boken tar i ordning upp Sveriges historia från Jägarstenåldern fram till mitten av 1800 - talet.

Boken är inriktad från årskurser 4 - 6.

Namn: SOS Historia 6 (2017) Författare: Elisabeth Ivansson Illustratör: Anders Nyberg Förlag: Liber

Boken tar upp Sveriges historia från stormaktstiden till mitten av 1800-talet. Boken är inriktad till årskurs 4 -6.

Namn: Boken om Sveriges Historia (2017) Författare: Göran Tengnäs

Illustratör: Per - Anders Nilsson, Göran Tengnäs Förlag: Tengnäs Läromedel

Boken tar upp Sveriges historia från frihetstiden till mitten av 1800-talet. Boken är inriktad till årskurs 4-6.

Namn: Utkik Historia 4-6 (2014) Förlag: Gleerups Utbildning AB

Boken tar upp Sveriges historia från forntiden till mitten av 1800-talet. Boken är inriktad till årskurs 4-6.

(17)

6.6 Etiska överväganden

Föreliggande studie hanterar inte integritetskänsligt material, därmed är de forskningsetiska riktlinjerna för hur en forskare ska förhålla sig till sådant material inte relevanta till denna studie. I vår analys ska vi sträva efter att inte lägga in personliga åsikter samt förutfattade meningar.

6.7 Metodreflektion

Kristina Boréus och Göran Bergström skriver i sin bok Textens mening och makt (2012) om ett problem med en innehållsanalys. Det är när man styrs på ett sätt som gör att man kan få svårigheter att se materialets helhet, “låta texten tala”. Det är möjligt att minska detta problem genom att besitta ett öppnare perspektiv över innehållet i materialet. Det är viktigt att läsa delar av texten mer öppenhjärtigt och även besitta kunskap om genren. Om man inte använder sig av dessa anvisningar kan det uppstå problem att både det som är underförstått i texten samt det som står bokstavligt och precist kan göra det osynligt för läsaren och svårare att ta in information samt att göra en öppen analys (Boréus & Bergström, 2018, s. 80). Detta är något föreliggande analys ska förhålla sig till genom att inte ha förutfattad meningar om genren när analysen genomförs.

Ett annat problem är att andra skillnader över tid eller mellan material än de som fångas upp av kodschemat inte framträder. Kodschemat tenderar att styra uppmärksamheten på ett sätt som gör det svårt att vara öppen för materialet, att ‘låta texten tala’. Texterna talar till forskaren enbart om sådant som hen på förhand bestämt sig för att undersöka. Det är alltså inte bara så att det faktiskt osynliga (det som är underförstått) inte kan räknas, utan även att ett precist och riktat

analysverktyg tenderar även att osynliggöra manifest textinnehåll som kanske hade

uppmärksammats med en mer öppen typ av analys. Det går att minska problemet genom att skaffa sig en god överblick över materialets innehåll och börja studien med att läsa åtminstone delar av textmaterialet mer förbehållslöst, samt skaffa sig kännedom om genren och övrig diskurs i textens sociala sammanhang (Boréus & Bergström, 2018, s. 80).

(18)

7. Resultat

I detta avsnitt kommer analysens resultat att presenteras. Inledningsvis under temat Manliga arenor dominerar. Efter det presenteras resultat under temat Barndomen - en kvinnlig arena. Därefter

presenteras resultat under temat Framgångsrika personer. Avslutslutningsvis presenteras resultat under temat Arbetsroller.

7.1 Manliga arenor dominerar

Läroböckerna domineras av manliga arenor. Det är ett tydligt mönster att läroböckerna väljer att presentera fakta inom områden där enbart männen varit aktiva i. Konsekvenserna av att

läroböckerna väljer att presentera manliga arenor blir att de inte kan skriva om kvinnorna i samma utsträckning. Ett tydligt mönster är att läroböckerna inte beskriver vad kvinnornas roll i dessa manliga arenor var eller varför de var uteslutna. Detta har lett till att kvinnorna har mindre utrymme i läroböckerna och det har vidare resulterat i en obalans inom köns representationen.

Britt – Marie Berge och Göran Widding (2006) och Ann - Sofie Ohlanders (2010) har kommit fram till liknande resultat som visade att det är mannen som tar över innehållet (Berge &

Widding, 2006; Ohlander, 2010, s. 67). Berge och Widding menar att en lärobok inte är

förebildlig om kvinnor är kraftigt underrepresenterade (Berge & Widding, 2006). Dessa manliga arenor kommer att presenteras utifrån tre teman. Inledningsvis är det temat Regenter, därefter är det temat Styret och avslutningsvis är det temat Krig.

7.1.1 Regenter

Detta avsnitt tar upp läroböckernas skildringar av olika regenter. I samtliga av de analyserade historieläroböckerna är det ett stort fokus på kungar. Kungarna tar explicit över läroboken.

Läsaren får mycket information om hur kungarna levde medans drottningarnas liv glöms bort. I de analyserade läroböckerna nämns knappt drottningarna och när de nämns är det vanligtvis i skuggan av kungarna.

I Utkik Historia 4-6 (2014) tar boken upp Adolf Fredriks tid som kung. Lovisa Ulrika som var drottning under den tiden benämns som pendang till Adolf Fredrik och har presentationen

“Hans hustru hette Lovisa Ulrika. Hon var syster till den mäktige och enväldige kejsaren i Preussen.” (Gleerups, 2014, s.161). Citatet stämmer överens med Ohlanders resonemang, att

(19)

kvinnor vanligtvis nämns som pendanger till männen (Ohlander, 2010, ss. 68-69). Boken tar även upp Adolf Fredriks fritidsintresse samt hur han dog.

Det gick rykten om att Adolf Fredriks stora nöje var att svarva snusdosor. Så levde kungaparet fram till fastlagstiden (februari) år 1771. Då dog kungen efter att ha ätit för många semlor. Så berättar historien, men egentligen dog han av ett slaganfall. (Gleerups, 2014, s.161).

Citatet nämner enbart vad kungen hade för intresse och hur han dog. Texten nämner inte någonting om vad drottningen hade för fritidsintressen eller hur hon dog.

I Upptäck Historia LGR11 (2017) skildras kung Gustav IIIs liv. Hans liv förklaras i fem sidor och under denna skildring nämns kvinnor enbart tre gånger i två olika bildtexter. I en av dessa bildtexter står det: “Gustav III:s mor drottning Lovisa Ulrika fick slavpojken Badin i present år 1764. Badin blev en lekkamrat till kronprins Gustav. Han blev senare hovman och levde i Stockholm fram till sin död år 1822.” (Ljunggren, 2016, s.203).När drottningen nämns är det mannen som tar över fokuset. Detta är ett liknande resultat som Ohlander redovisar. Ohlander menar att när kvinnor nämns tar det manliga perspektivet över (Ohlander, 2010, s. 67).

I SOS Historia 6 (2017) skildras kung Gustav IV Adolfs liv på fem sidor. I denna skildring nämns ingen kvinna förutom i en fördjupningssida som kopplas samman med Gustav IV Adolfs tid som kung. Där nämns det hur den franska drottningen dog “Kungen och hans närmaste halshöggs med giljotin. Även drottningen och många andra.”(Ivansson, 2017, s.107).

I Boken om Sveriges historia (2017) presenteras den Gustavianska tiden i 11 sidor. Dessa 11 sidor får läsaren information om vilka som var kungar på den tiden och hur deras liv såg ut. Kvinnorna glöms bort och nämns enbart kort tre gånger i texten. I kvinnornas omnämningar är det i skuggan av mannen. En av dessa tre omnämningar är en bildtext. “Gustav IV Adolf på promenad med sin drottning Fredrika.” (Tengnäs, 2017, s.48). När drottning Fredrika blir presenterad är det som en pendang till Gustav IV Adolf. Fredrika får vidare inte någon mer presentation i boken. Även detta stämmer överens med Ohlanders resultat, att kvinnor oftast nämns som pendanger till männen (Ohlander, 2010, ss. 68-69).

Kungar är en stor del av historien och det är svårt att komma bort från det. Det fanns en hierarki vid den tid som undersöks av uppsatsen där kungarna hade mer politisk makt och ansågs mer viktiga än drottningarna. Detta väljer dock läroboksförfattarna att inte problematisera.

Författarna synliggör således inte kvinnans underordning. Drottningarna får vanligtvis ingen egen

(20)

skildring, de nämns förmedstadels i skuggan av kungen. Ingen av de analyserade läroböckerna ger någon förklaring i samband med kungarnas presentation som förklarar varför innehållet

domineras av kungar.

7.1.2 Styret

Styret under frihetstiden är en del som alla läroböcker uppmärksammar. Styret under denna tid var inte jämställt och det är något man behöver ha i åtanke. De som hade makten inom politiken var männen och kvinnor stod utan inflytande. Av den anledningen kommer det av naturliga skäl vara män som framställs. Det går således inte att få en jämställd framställning inom detta område.

När läroböckerna presenterar styret används könsneutrala benämningar. Dessa könsneutrala benämningar syftar till män men det är något som inte explicit framhävs i tre av de analyserade läroböckerna. Berge och Widdings (2006) undersökning visade på ett liknande resultat angående könsneutrala benämningar. De menar att textens sammanhang ger dessa könsneutrala

benämningar en manlig konnotation eftersom det är sammanhang som män historiskt har dominerat. Detta avsnitt presenterar hur de analyserade läroböckerna presenterar styret under frihetstiden.

I Upptäck historia LGR11 (2017) förklaras styret under frihetstiden följande:

Riksdagen samlades minst vart tredje år. Under frihetstiden hade de fyra ständerna i riksdagen, adel, präster, borgare och bönder, var sin röst. Adeln och prästerna var inte ens 2 % av landets befolkning, men hade halva makten i riksdagen. Bönderna som var ca 90 % av befolkningen hade inte alls lika mycket att säga till om (Ljunggren, 2016, s.193).

Boken väljer att inte förklara att benämningarna adel, präster, borgare och bönder är syftade till män. Boken väljer även att förklara riksrådet roll. I denna förklaring får läsaren information om det enbart var män som ingick i riksrådet:

Kungen och hans råd styrde landet då riksdagen inte var samlad. Riksrådet valdes av riksdagen och bestod av 16 adelsmän. Rådsherrarna hade var sin röst, men kungen hade två röster. Alltså kunde kungen bli nedröstad om rådsherrarna gick samman. Riksrådet fungerade som en regering. Rådsherrarna var ansvariga inför riksdagen för hur de skötte riket (Ljunggren, 2016, s.193).

Det står i ett senare skede i boken att kvinnor krävde mer inflytande i samhället: “Nya grupper i samhället ville ta plats i riksdagen. En del kvinnor stödde också de liberala tankarna och ville precis som de liberala männen ha inflytande i samhället” (Ljunggren, 2016, s. 218).

(21)

Läroboken presenterar riksdagen och riksrådet tillsammans. När riksdagen presenteras förklaras det inte att det endast var män som satt i riksdagen. När riksrådet förklaras nämns det att det enbart var män som ingick i rådet. I ett senare skede förklarar läroboken att kvinnor inte hade något inflytande i politiken. Det är dock inte i samband med presentationen av styret och förklaringen att kvinnor inte hade inflytande i politiken anses därför vara otydligt. Läroboken synliggör således den över/underordning struktur som fanns till en viss del (Hirdman, 1988, s.

49).

I Utkik Historia 4-6 (2014) nämns det inte i presentationen av riksdagen att benämningarna adel, präster, borgare och bönder syftar till män.

I riksdagen fanns representanter för de fyra stånden, adel, präster, borgare och bönder. Vilka anslöt sig då till hattarna och vilka anslöt sig till mössorna? Den frågan är inte enkel att svara på. Även om de flesta bönder var mössor och de flesta adelsmän var hattar, så var det inte alls självklart att det skulle vara så (Gleerups, 2014, s.160). ¨

Det finns ingen förklaring om det faktum att kvinnor stod utan inflytande i politiken. Det går även inte att läsa att det endast var män som satt i riksdagen. Läroboken synliggör således inte den över/under ordningsstruktur som fanns (Hirdman, 1988, s. 49).

SOS Historia 6 (2017) förklaring till styret är “Styret av riket var fritt från den enväldiga

kungamakten. Nu var det riksdagen som fattade beslut om Sveriges lagar och skatter. Riksdagen skulle representera befolkningen och bestod av fyra grupper som kallades stånd.” (Ivansson, 2017, s71). Denna bok har även valt att skriva om riksrådet. När läroboken presenterar riksrådet, förklaras det att riksrådet bestod av 16 män.

All annan tid, när inte riksdagens stånd var samlade, styrdes Sverige av riksrådet. Riksrådet bestod av 16 män som riksdagen valt ut, men bara från adeln. Riksrådet blev som landets regering och de fick exempelvis bestämma om Sverige skulle gå med i krig. Kungen satt med på riksrådets möten, men han hade inte så mycket att säga till om.

Mest makt hade rådets ledare, som var som en statsminister. (Ivansson, 2017, s.72 ).

Läroboken nämner inte att de endast var män som representerade de fyra stånden. När läroboken sedan presenterar riksrådet förklaras det att det endast var män som ingick i rådet. Det finns ingen förklaring i samband med presentationen som förklarar att kvinnor stod utan inflytande i politiken. I ett senare skede i boken ges det en förklaring till att kvinnor inte hade någon rösträtt

“Det var inte bara de fattigaste som var utan rösträtt, utan även många högutbildade män, som jurister och läkare. Liksom alla kvinnor” (Ivansson, 2017, s. 83).Läroboken synliggör således den över/under ordningsstruktur som fanns men det anses otydligt eftersom det inte förklaras i samband med presentationen av styret.

(22)

I Boken om Sveriges historia (2017) tar boken först upp de fyra stånden och hur röstningen gick till.

Sedan ges det en förklaring att kvinnor inte tillhörde något av de fyra stånden och saknade makt:

Även om Sverige var långt från den demokrati, är från och med nu allt fler människor med om att fatta beslut och påverka det som händer. Men fortfarande var det många i landet, som inte tillhörde något av de fyra stånden och därför saknade makt. Kvinnorna, som vid den här tiden var mer än hälften av

befolkningen, var helt utan makt. Det var också drängar, pigor och torpare på landsbygden. Men även mer rika människor, som till exempel läkare, lärare och tidningsmän i städerna, saknade representanter i riksdagen (Tengnäs, 2017, s.9).

Läroboken synliggör tydligt den över/under ordningsstruktur som fanns genom att förklara att kvinnor inte tillhörde något av de fyra stånden.

Utkik Historia 4-6 (2014) nämner inte att de som satt i riksdagen endast var män. Det behöver förstås med hjälp av en egen tidigare kunskap om att det var män som satt på dessa positioner.

Läroboken problematiserar eller förklarar inte att kvinnor under frihetstiden stod utan inflytande i politiken. Utkik Historia 4-6 synliggör alltså inte den över och underordningen som fanns på den tiden (Hirdman, 1988, s. 49). Upptäck historia LGR11 (2017) och SOS Historia 6 (2017) nämner inte till en början att kvinnor stod utan inflytande i politiken. Det framgår i ett senare skede i böckerna. Kvinnornas underordning inom politiken förklaras således men inte i samband med presentationen av styret. Boken om Sveriges historia (2017) synliggör tydligt kvinnors underordning genom att förklara att kvinnor saknade inflytande i politiken i samband när styret presenteras (Hirdman, 1988, s. 49). SOS Historia 6 (2017) och Upptäck historia LGR 11 (2017) förklarar även vad riksrådets roll var. När denna förklaring ges förklaras det att det endast var män som ingick i riksrådet.

7.1.3 Krigen

Krigen är ett tema som representerar stora delar i tre av de fyra analyserade läroböckerna. Krigen är framförallt en manlig arena och det är av den anledningen svårt att få en balanserad

könsrepresentation inom detta område. Särskilt gäller det inom vissa områden inom temat till exempel plundring. Hade läroboksförfattarna skrivit att det var kvinnor som åkte iväg och krigade skulle de uppge falsk information. Det författarna kan göra för att framhäva en

balanserad könsrepresentation är att belysa vad kvinnorna hade för roll när männen krigade. Det skulle exempelvis kunna vara en förklaring till faktumet att kvinnor tog över männens jobb i städerna när männen begav sig och krigade. Detta är något som ingen av de analyserade

läroböckerna förklarar. Resultatet stämmer överens med Ohlanders (2010) resultat som visade att

(23)

böckerna lägger ett stort fokus på krig och samtidigt glömmer bort kvinnornas insatser

(Ohlander, 2010, s.70). När läroböckerna skildrar krigen används könsneutrala benämningar som

“soldat”, “militär”,”officerare”, “regenter”, “general”, “armé”. Dessa könsneutrala benämningar kopplas till män utifrån sammanhanget krig eftersom det vanligtvis var män som deltog i krigen.

Detta stämmer således igen in på Berge och Widdings (2006) resultat kring att könsneutrala benämningar i läroböcker kan kopplas till män genom att textens sammanhang ger de

könsneutrala benämningarna en maning koonation eftersom att män historiskt har dominerat det sammanhanget. (Berge & Widding, 2006). Men att dessa könsneutrala benämningar är syftade till män är något som inte förklaras i tre av läroböckerna. I läroboken Boken om Sveriges Historia (2017) får krigen inte samma utrymme och det ges även en förklaring att det var män som åkte iväg och krigade. Detta avsnitt presenterar citat som visar hur läroböckerna skildrar krigen.

I Utkik Historia 4-6 (2014) skildras kriget som Gustav III utkämpade mot Ryssland 1788, även kallat teaterkriget. När läroboken skildrar detta ges det ingen förklaring till att det är till män som de könsneutrala benämningarna syftar till: “På en gård i Finland gick officerare samman i ett förbund och kom överens om att de skulle göra myteri, det vill säga vägra lyda order i kriget. Men trots att officerarna i Anjalaförbundet gjorde myteri, vann svenskarna ändå kriget i ett sjöslag utanför Svensksund 1790.” (Gleerups, 2014, s. 180). De könsneutrala benämningarna som syftar till män från detta citat är “officerare” och “svenskarna”. För att läsaren ska förstå detta krävs en förkunskap om att det var männen som krigade.

I Upptäck Historia LGR 11 (2017 skildras också teaterkriget. Denna skildring följer samma mönster som innefattar att inte förklara att den könsneutrala benämningen syftar till mannen:

“Därför lät kungen några av sina soldater klä ut sig i ryska uniformer och låtsas anfalla det svenska riket.” (Ljunggren, 2017, s. 206). Den könsneutrala benämningen som syftar till mannen är “soldater”.

I SOS Historia 6 (2017) skildrar Sveriges krig mot Ryssland som hattarna förde. När denna skildring ges används flertalet könsneutrala benämingar som syftar till män. Detta är dock inget som boken nämner. “De ryska trupperna var mycket starkare än de svenska. Flera tusen svenska soldater dog. Hattarna sa att nederlaget var de militära ledarnas fel och avrättade dem som straff.”

(Ivansson, 2017, s.73). De könsneutrala benämningarna som syftar till män är “ryska trupperna”,

“svenska soldater”, “Hattarna” och “militära ledarnas”

(24)

I Boken om Sveriges Historia (2017) bryts mönstret genom att boken förklarar att männen fick undgå att åka ut i krig: “Frihetstiden blev en bra tid för många Kanske framför allt för bönderna.

Nu fick de svenska männen lov att stanna hemma på sina gårdar. De slapp att ge sig ut i krig, såsom de hade varit tvungna till under stormaktstiden” (Tengnäs, 2017, s. 8). Denna information bidrar till en förståelse för vilket kön boken syftar till när krigen skildras.

I tre av de analyserade läroböckerna är krigen en stor del av innehållet. Tre av läroböcker nämner inte att krigen utfördes av män. Det behöver förstås med en förkunskap. Ingen av de analyserade läroböckerna förklarar hur kvinnornas liv såg ut när dessa krig ägde rum. Kvinnorna glöms således bort i detta avseende. Problematiken när krigen dominerar läroböckerna innehållsmässigt är att kvinnorna inte kan nämnas i samma utsträckning som möjligtvis är önskvärt. Vilket leder till en snäv könsfördelning. Boken om Sveriges Historia (2017) förklarar dock att det var männen som åkte iväg och krigade. Krigen har även inte samma utrymme som i de andra läroböckerna men det finns dock ingen beskrivning om hur kvinnornas situation såg ut när väl krigen skildras.

7.2 Barndomen - en kvinnlig arena

Ett tema som kvinnor dominerar i är när läroböckerna presenterar barndomen. Det var

kvinnorna som under denna tid vanligtvis tog hand om barnen och det är med den anledningen en större representation av kvinnor än män i skildringarna. Det är dock bara två av de analyserade läroböckerna som har barndomen som ett tema.

Boken om Sveriges historia (2017) har ett avsnitt med rubriken “Kvinnor och barn”. Kvinnornas liv skildras på två sidor. Läsaren får information om vilka jobb kvinnor hade och vad skillnaden var för kvinnan att leva på landet eller i staden. Läroboken problematiserar även det förtryck som kvinnor levde med under den tiden.

Det var inte lätt för ogifta kvinnor att klara sig. Oftast hade de dåliga löner. Skulle en ogift kvinna dessutom bli med barn, blev hennes liv ännu svårare. Det ansågs vara en stor skam att föda ett barn utanför äktenskapet. Det var vanligt att en ogift mamma blev tvungen att lämna ifrån sig barnet till någon släkting eller till något barnhem (Tengnäs, 2017, s75).

SOS Historia 6 (2017) har ett avsnitt med rubriken “Utbildning, barn och kvinnor”. Läroboken skildrar kvinnor och barns liv på 11 sidor. Läsaren får mycket information om hur det var att leva som kvinna under den tiden. Läroboken förklarar varför det finns få kända kvinnor från

historien.

Varför finns det så få kända kvinnor från förr i tiden? Varför handlar historieböckerna nästan alltid om män?

(25)

En stor anledning till att det var att kvinnor väldigt sällan hade någon chans att bestämma något, uträtta något, uppfinna något eller skapa något som eftervärlden kommer ihåg. Först och främst var själva lagen mot kvinnor gjorde något utanför hemmet. Kvinnor och flickor fick inte gå på gymnasieskolor eller yrkesutbildningar. De flesta yrken var bara för män och kvinnor hade aldrig rösträtt i några sammanslutningar som hade makt. Det enda sättet för en kvinna att försörja sig var att gifta sig. Och som gift var hennes uppgift att hjälpa maken med allt han behövde för att kunna utföra sitt arbete. Ge honom stöd och kärlek och föda honom barn och ta hand om dem. Så hade det varit i alla tider för fruar till adelsmän, präster och borgare (Ivansson, 2017, ss. 165, 166).

Läroboken väljer även att synliggöra hur kvinnor var underordnade till männen. Genom att förklara de orättvisor som kvinnor plågades av.

Mannen hade enligt lagen makten över allt hustrun ägde. Det var han som bestämde om kvinnan skulle få arbeta utanför hemmet och om hon det var det han som ägde hennes lön. Mannen hade rätt att kräva sex av sin hustru och han fick enligt lagen slå henne om han tyckte att hon varit dum. Det sågs dock inte som något positivt av grannar och släkt om en man slog sin hustru. Å andra sidan fanns det många krav från omgivningen på hur hustrun skulle passa upp mannen i huset (Ivansson, 2017, ss. 165, 166)

Boken om Sveriges historia (2017) och SOS Historia 6 (2017) synliggör kvinnors liv genom att ha ett specifikt område där kvinnan dominerar innehållet. Dessa två läroböcker motsäger alltså till viss del det resultat Berge & Widdings (2006) studie visade som var att kvinnor osynliggörs och inte nämns i den grad de bör göra. Dessa två läroböckerna synliggör och problematiserar kvinnors underordning. Utkik Historia 4-6 (2014) har endast ett stycke där barndomen skildras. Läsaren får inte mycket information om hur barn levde eller vem som tog hand om barnen. Kvinnan nämns inte alls i samband med detta. Upptäck Historia LGR 11 (2017) har inget specifikt tema där de skildrar barndomen.

7.3 Framgångsrika personer

Analysen motsätter Berge & Widdings (2006) resultat som påvisade att läroböckerna utelämnar kvinnor som har gjort avtryck i historien. Analysen visade att läroböckerna till mestadels har ett jämlikt innehåll av specifikt valda framgångsrika personer bland könen. Detta avsnitt kommer att presentera två framgångsrika personer som tas upp i läroböckerna, dessa är Anna Maria Lenngren och Carl Michael Bellman. Det finns fler framgångsrika personer beskrivna i läroböckerna. Vi valde dessa två personer eftersom de nämns i samtliga av de analyserade läroböckerna. Dem är även valda med anledningen att de vanligtvis presenteras och beskrivs inom samma område samt att de hade liknande yrken. Anna Maria Lenngren var en författare som var inriktad på att skriva dikter. Carl Michael Bellman var en typ av artist som skrev skämtsamma visor och imiterade folk.

Läroböckerna har en liknande struktur i hur dessa beskrivs och i hur stort utrymme dessa personer får i böckerna, endast SOS Historia (2017) skiljer sig från de resterande läroböckerna genom att presentera personerna med olika mycket textomfång.

(26)

I Utkik Historia 4-6 (2014) får båda personerna ungefär lika mycket utrymme i boken. Båda personerna beskrivs utifrån personlighet och meriter. Citat utifrån Anna Maria Lenngrens erfarenheter: “Han uppmuntrade ofta sin dotter till flitiga studier och läsning av böcker. När Anna Maria fyllt 18 år började hon publicera (ge ut) sina första dikter.” (Gleerups, 2014, s. 183).

Citat utifrån Carl Michael Bellmans erfarenheter: “Kungen förstod Bellmans stora begåvning och hjälpte kungen honom att få tid och råd att skriva och komponera. Dels fick han ett stipendium, dels fick har arbete i kungens nystartade lotteri, Nummerlotteriet.” (ibid.).

I Upptäck Historia LGR 11 (2017) får båda personerna samma utrymme i läroböckerna och det skrivs även om deras erfarenheter och meriter. Citat utifrån Anna Maria Lenngrens erfarenheter:

“Anna Maria Lenngren var en poet och översättare. Hon skrev dikter i olika tidningar och krävde större frihet för kvinnor.” (Ljunggren, 2017, s. 204). Citat utifrån Bellmans erfarenheter: “Carl Michael Bellman hyllade kungens maktövertagande med en sång, men skrev också många visor om vardagslivet i 1700-talets Stockholm.” (ibid.).

I SOS Historia (2017) är den enda boken personerna inte nämns på samma område i böckerna.

Båda personerna nämns även med olika omfång. Anna Maria Lenngren nämns endast i en kort faktaruta på sidan av brödtexten och Carl Michael Bellman nämns på en fördjupningssida som innehåller mycket information om hans liv. Citat utifrån Anna Maria Lenngrens erfarenheter:

“Anna Maria Lenngren blev en av Sveriges populäraste diktare. Hennes pappa, som var

professor, lät henne studera trots att hon var flicka. När hon var 17 år publicerades hennes första dikt i en tidning.” (Ivansson, 2017, s. 76). Citat utifrån Carl Michael Bellmans erfarenheter:

“Bellman var en folkkär trubadur i staden. Han brukade underhålla människor med att sjunga och spela luta. Han skrev nästan 1500 visor. Några av dem var hyllningsvisor till Gustav III.”

(Ivansson, 2017, s. 98).

I Boken om Sveriges Historia (2017) har både personerna lika stort utrymme i läroboken och båda personerna får en utförlig beskrivning. Deras personligheter och meriter beskrivs mer utförligt än i någon annan analyserad lärobok. Citat från Anna Maria Lenngrens erfarenheter: “Anna Maria var en modig ung dam, som i sina dikter krävde större frihet för kvinnor. Framförallt drev hon med män, som bara tyckte att kvinnorna skulle stå vid spisen, istället för att studera och läsa böcker.” (Tengnäs, 2017, s. 45). Citat utifrån Carl Michael Bellmans erfarenheter: “Bellman växte upp på Söder i Stockholm. Han kom från en ganska rik familj. Bellman hade till en början ett bra jobb på Riksbanken. Men han trivdes bättre som trubadur, då han fick spela luta, sjunga sina egna visor och imitera folk.” (Tengnäs, 2017, s. 44).

(27)

Anna Maria Lenngren och Carl Michael Bellman får i tre läroböcker lika mycket utrymme och beskrivs utifrån likadana principer som är utifrån deras personlighet och meriter. SOS Historia (2017) är den boken som inte följer samma mönster som de andra tre empiriska materialen. I denna bok nämns personerna med olika omfång. Detta tyder på att författarna av Utkik Historia (2014), Upptäck Historia (2017) och Boken om Sveriges Historia (2017) medvetenhet velat ge ett jämlikt utrymme för dessa personer.

7.4 Arbetsroller

Tre av de fyra analyserade läroböckerna har en tydlig medvetenhet att framställa kvinnor och mäns arbete med liknande utrymme. En lärobok har endast framställt kvinnans arbete. Vi har valt att presentera citat från läroböckerna som är tagna från samma sammanhang. Detta avsnitt presenterar hur läroböckerna skildrar män och kvinnors arbete.

I boken Upptäck Historia LGR11 (2017) får läsaren information om statarfamiljerna.

“Från mitten av 1700 - talet och ända fram till år 1945 fanns det många jordbruksarbetare som var anställda som statare på på stora gårdar och gods. I en statarfamilj fick alla arbeta. Kvinnorna mjölkade och männen arbetade i jordbruket. Barnen fick hjälpa till dels i jordbruket, dels hemma. Statarnas lön kallades stat. Det var mjöl, kött och säd, samt lite pengar. I deras lön ingick också fri bostad, ofta ett rum, och kök, i arbetarbostäder som kallades statarlängor”. (Ljunggren, 2017, s. 214).

I framställningen av statarfamiljen och deras arbete får könen en jämlik skildring. Vidare i en bildtext står det står följande om kvinnors arbetsroll i en statarfamilj: “Det var ofta

statarkvinnorna som mjölkade korna. Det var ett tungt arbete som tog lång tid.” (Ljunggren, 2017, s. 214). Kvinnans arbete har således en bredare framställning än mannens arbete. Kvinnans arbete beskrivs även som ett “tungt arbete”.

I boken Utkik Historia 4-6 (2014) beskrivs mannen och kvinnans arbeten under rubriken

“Kvinnor och män i arbete”.

Männen ägnade ungefär halva arbetstiden åt jordbruket. Resten gick åt till skogsarbete, bygga och laga hus samt till att frakta varor. Kvinnorna arbetade mindre i själva jordbruksarbetet men mera inom hemmet. Barnpassning och tygtillverkning tog mycket tid, liksom allt som hade med maten att göra. Tvätten var också en kvinnlig uppgift. Den sköttes utomhus, även under vintern, och arbetet var mycket tungt. Arbetet med djuren var också mest en

kvinnosyssla (Gleerups, 2014, s. 169).

(28)

Denna förklaring beskriver mannen och kvinnans arbete som likvärdigt. Kvinnan får dock en längre och mer utförlig förklaring. Författarna har även valt att framhäva kvinnors arbete som

“mycket tungt”.

I Boken om Sveriges historia (2017) framställer de endast kvinnans arbete. Mannens arbete har ingen tydlig framställning. När kvinnans arbete förklaras beskrivs det bland annat som ett “tungt” och

“farligt” arbete.

Under 1800-talet flyttade många kvinnor från landsbygden. Det hade blivit svårt att försörja sig på landet, eftersom Sveriges befolkning växte. Dessa kvinnor valde istället att bosätta sig i städerna, där de trodde att de skulle få jobb. En del hoppades på ett arbete i någon fabrik. Det kunde vara en fabrik som tillverkade textilet, tvål, kammar eller nålar. En del kvinnor tog även det tunga och farliga jobb vid murarna. Sådana kvinnliga byggnadsarbetare kallades för mursmäckor. Kvinnor från mer välbärgade hem kunde arbete med vård eller bli lärare (Tengnäs, 2017, s. 74).

I SOS Historia 6 (2017) har läroboksförfattaren valt att beskriva pigan och drängens arbete utifrån en liknelse med Emil i Lönneberga. Pigan liknas från karaktären Lina och drängen från karaktären Alfred. Kvinnans arbete har i detta sammanhang en längre och mer utförlig förklaring än mannens arbete.

Pigan är den på gården som lägger sig sist på kvällen och stiger upp först på morgonen. Hon gör upp eld i spisen så att det är varmt i köket när familjen vaknar. Hon mjölkar och sköter om korna, hon städar, mockar, bär vatten, bakar och lagar mat. Varje dag i veckan. En enda dag om året är pigorna helt lediga från arbetet, så de ska kunna gå till en annan gård och söka tjänst (Ivansson, 2017, s.128).

Mannens arbete har följande förklaring “Alfred jobbar hårt på åker och äng och får mer betalt än Lina, men ändå så lite att han aldrig kommer ha råd att köpa sin egen gård.” (Ivansson, 2017, s.

129). I beskrivningen av karaktären Alfreds arbete nämner läroboken att kvinnorna tjänade mindre pengar än männen. Det visar på att författaren synliggör kvinnans underordning.

Slutsatsen av detta resultat tyder på att läroboksförfattarna har en ambition att framställa kvinnan och mannens arbete som likvärdigt. I det här fallet får dock kvinnans arbete en bredare och mer utförlig framställning.

(29)

8. Diskussion

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur fyra historieläroböcker i grundskolan representerar och skildrar män och kvinnor. Det resultat som framkom i analysen kommer i detta avsnitt att diskuteras.

Resultatet visade att läroböckerna domineras av manliga arenor. Det har lett till en snäv

representation kring könen. När läroboksförfattarna har skrivit om dessa manliga arenor har de inte förklarat hur kvinnornas liv såg ut. De manliga arenorna som föreliggande analys påträffat är Regenter, Styret och Krig. När barndomen skildras är det kvinnan som dominerar innehållet medans männen får stå åt sidan. Det är dock enbart två av läroböckerna som skildrar barndomen som ett eget tema.

I samtliga av de analyserade läroböckerna visade resultatet att temat regenter har en stor del av innehållet. I detta tema tar kungar över. I läroböckerna får läsaren mycket information om kungarna och hur de levde sina liv. Drottningarna glöms bort och när de nämns hamnar de i skuggan av mannen. Föreliggande studie ger ett liknande resultat som Ohlander (2010) och Berge och Widding (2006). Ohlanders resultat visade att kvinnor har en liten plats i läroböckerna.

Ohlanders resultat visade även att när kvinnor presenteras tar det manliga perspektivet över (Ohlander, 2010, s. 67). Berge och Widdings (2006) resultat visade också att kvinnor har en liten plats i läroböckerna. De menar att kvinnor bli diskriminerade om de är kraftigt

underrepresenterade. Om en lärobok diskriminerar kvinnor är det vidare inte en förebildlig lärobok (Berge & Widding, 2006). Med stöd av Berge och Widdings (2006) resonemang kring en förebildlig lärobok är de läroböcker som föreliggande studie analyserade inte förebildliga

läroböcker.

Resultatet visade att samtliga läroböckerna har styret under frihetstiden som ett tema. När dessa läroböcker presenterar styret används könsneutrala benämningar. Tre av läroböckerna förklarar att kvinnor stod utan inflytande i politiken. Det är dock bara en lärobok som förklarar detta i samband med presentationen av styret. Det är således endast i en lärobok som läsaren får förklaringen att de könsneutrala benämningarna syftar till män i samband med presentationen.

Resultatet är liknande det resultat som Berge och Widdings (2006) fick att läroböckerna använder könsneutrala benämningar som i sammanhanget kan kopplas till män.

References

Related documents

sälies scall för peninger, eller huartt hedhen sâdane part- zeler wij haffwe wele etc. Szå wele wij att tu samme Spannemäle lather nu j winter komme tili Lödesöö, och haffwer

stått utaíf eders scriffvelsse, käre fru Anna, att I upå.. 3 någre åhr tilgörendes haft ve hafftt någre godz udi verije her udi rijckett, som en frelssessman udi Norge benempd

Dock är skillnaden mellan könen inte lika markant rörande svarsalternativ 2 då 27,2 % av flickorna finner att påståendet stämmer till viss del och för pojkar är motsvarande

komma åt skilda perspektiv på metallen och det kan förstås bidra till förståelse kring vad föremål och material kan berätta men när en sådan fråga ställs i anslutning till

Då dessa läroböcker är skrivna 2003 respektive 2013 så följer de två olika läroplaner Levande historia 2003 har Grundskolan: kursplaner och betygskriterier 2000 och Levande

Detta har författarna Fog et al (2005:33-40) gjort och utkristalliserat fyra olika element som de menar definierar en retorisk storytelling. De fyra elementen de tagit fram

Även i den uppdaterade Alla tiders historia tar man upp frågan om förintelsen var planerad från första början eller om det var yttre händelser som ledde till att man

För att göra den här undersökningen och för att kunna skriva den här uppsatsen har jag studerat läromedel i religionskunskap för gymnasiet från 1960-talet och fram till idag..