• No results found

Optimering av modelleringsteknik i BIM

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Optimering av modelleringsteknik i BIM"

Copied!
69
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Optimering av modelleringsteknik i BIM

- I samarbete med Peab Sverige AB

Optimizing the technique of modeling in BIM - A cooperation with Peab Sweden AB Sweden

Markus Höijer Johan Skålberg

Fakulteten hälsa-, natur- och teknikvetenskap Byggingenjörsprogrammet

22,5 hp

Handledare: Asaad Almssad Examinator: Asaad Almssad Den 22/06-2015

(2)

SAMMANFATTNING

Building Information Modelling, ByggnadsInformationsModellering på svenska eller mer känt som förkortning BIM är en arbetsmetod som kan tillämpas inom byggbranschen. Denna moderna digitala metod tar projektering till en helt ny nivå. Genom informationsutbyte av relevant information för projektet utifrån en avancerad BIM-modell kan projektet effektiviseras. För att få en korrekt BIM-modell, eller en objektsbaserad modell som det också kan kallas, är det viktigt att de olika disciplinerna samarbetar i framtagningen. En BIM- modell har enligt många studier och rapporter stora fördelar för de inblandade aktörerna;

reducering av kvalitetsfels- och produktionskostnader samt samordning och kollisionskontroller för att nämna några. Men för att kunna ta del av dessa fördelar måste det vara tydligt i hur beställaren av en modell ställer sina krav.

Peab Sverige AB har i dagsläget ett stort intresse inom BIM och tillämpar det till viss grad. De ser stora fördelar med metoden och håller ständigt på att förbättra arbetsprocessen.

Karlstadskontoret har önskan om att kunna använda BIM-modellerna i deras kalkyleringsarbete, och sättet som många konsulter modellerar på i dag fyller inte den önskade funktionen Peab eftersträvar. Modellerna är inte produktionsanpassade. Syftet med arbetet är att underlätta samarbetet mellan entreprenören Peab och dess externa konsulter i modelleringsdelen i framtagandet av en BIM-modell, för att undvika merarbete senare i kalkyleringsskedet. Detta ska uppfyllas genom att ta fram ett underlag för hur konsulter skall modellera så att entreprenören kan använda sig av modellen fullt ut. Arbetet ligger även till grund för ett kompendium som konsulterna kan använda sig utav där objektsindelningen blir produktionsanpassad och på så sätt tillfredsställer Peabs kalkylatorer.

Med hjälp av en byggd teoretisk grund, intervjuer av berörda partner och granskning av Peabs BIM program blev en objektsindelning av 2D-detaljsektioner enligt SBEF:s byggdelstabell aktuell. Tankar och åsikter hämtades från Peabs BIM-samordnare, kalkyl Peab samt tre externa konsultfirmor Tengbom, Mondo Arkitekter och Integra för att skapa ett modelleringstekniskt underlag.

Resultatet av arbetet slutade i ett kompendium där ritande konsult får en visuell hjälp om hur Peab vill ha sin BIM-modell modellerad. Detta blir en hjälp för att överbygga det glapp som råder mellan ritande instans och entreprenören. Detta kompendium blir en bilaga till den rådande BIM-manual som Peab skickar ut till samtliga deltagande aktörer i deras BIM- projekt. Mötena med konsulterna resulterade i vetskapen om att en modellering på det önskade sättet var möjligt, men att det skulle ta längre tid att uppföra en sådan modell vilket i sin tur betyder en ökad kostnad för beställaren. För att det ska bli standardiserat att göra på det här sättet innebär att Peab måste se vinning i att lägga ner mer pengar på projektörerna, något som blir svårt att motivera då det kan vara svårt att mäta de vinster en korrekt BIM-modell medför. En sådan utredning skulle väga tungt och en önskvärd effekt är en implementering av BIM i hela byggbranschen.

(3)

ABSTRACT

Building Information Modeling, or more known as BIM, is one of the most up-to-date working process within the construction industry. This advanced digital high end model brings projection to a whole new level. By the exchange of information which is stored within the model, every involved participant has easy access to relevant information needed for the project. To get an accurate BIM-model, or an object-based model which it also could be called, every participant has to strive against a common goal for a successful result. The BIM-method has, according to a lot of different studies, a very positive impact on the whole project such as being able to minimize errors as a result of miscommunication, early identification of potential clashes and detection of collisions. To receive these benefits the requirements from the requested model has to be clearly presented.

Peab Sweden AB, one of the biggest companies in the construction industry in Sweden, has a huge interest in this method and uses BIM to manage some of their projects. The office in Karlstad, Sweden, has the desire to be able to use BIM-models in their calculation work.

Today’s modeling by the consultants is not filling the desired function Peab aspire because the models aren’t adapted to production. The purpose of this study is to facilitate the cooperation between the contractor Peab and its external consultants in the development of a BIM-model to avoid additional work in the calculation stage. In order to close the gap this study will create an illustration of how the consultants should model. The study will also provide the basis to create a compendium which the external consultants can use where object classification is adapted to production and will satisfy Peab’s calculators.

With the help of a built theoretical foundation, interviews with relevant partners and understanding of Peab's BIM-programs, an object classification according to SBEF's building component table became the best option. Thoughts and opinions were taken from BIM- Coordinator and calculators from Peab and three external consulting firms Tengbom, Mondo Architects and Integra to understand different modeling techniques and getting knowledge of what’s possible to model by different CAD-programs.

The result of the study ended up in a compendium to give the consultant a visual aid how Peab wants their models. This guideline will help close the existing gap between the drawing consultants and contractor. The compendium will be used as an attachment to Peab’s current BIM-manual which is sent out to every participant when BIM-project is appropriate.

The meetings with the consultants verified that a modeling based on the compendium was possible, but it would take longer to build such a model, which also means an increased cost.

In order to standardized this model-based method Peab has to see the benefits in putting down more money on project planners, which will be difficult to justify when it may be difficult to measure the profits.

(4)

FÖRORD

Detta är ett examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, inriktning husbyggnad vid Karlstads universitet inom fakulteten för hälsa-, natur- och teknikvetenskap på sammanlagt 22.5 högskolepoäng. Arbetet utfördes under vårterminen 2015 tillsammans med Peab Karlstad. Handledare på Karlstads universitet är Asaad Almssad och på Peab Fredrik Berg.

Vi vill ge ett stort tack till alla inblandade i examensarbetet. Speciellt Fredrik Berg på Peab Karlstad för sin tid och sitt stora intresse och Asaad Almssad på Karlstads universitet, men även till alla kalkylatorer på Peab Karlstad samt de projektörer från Mondo Arkitekter, Integra och Tengbom som överlämnat sina åsikter.

(5)

Förkortningar och förklaringar

BIM Byggnadsinformationsmodellering.

Vico Vico Office.

3D-modell Digital tredimensionell modell.

4D Fjärde dimensionen, tidsplanering utifrån en modell.

5D Femte dimensionen, kostnadskalkyl utifrån en modell.

CAD Computer-aided design. Dataprogram för att skapa modeller.

MAP Kalkyleringsprogram.

A-ritning En arkitektritning, alltså den ritning som en arkitekt har uppfört.

K-ritning En konstruktionsritning, alltså den ritning som en konstruktör har

uppfört.

Byggdel En del i en byggnad som har en egen kalkylpost. Exempelvis

fasadmaterial, bärande yttervägg eller taktäckning.

Mängdning Den aktivitet en kalkylator gör för att ta reda på areor, volymer etc. för

att sedan kunna bestämma en viss post i sitt kalkylarbete.

Mängdavtagning Som mängdning, men här får kalkylatorn hjälp av ett datorprogram.

Mängdförteckning En systematiserad sammanställning över mängder där uppgifter om

kvantiteter finns samt vilken storhet de mäts i.

Objekt Ett modellerat föremål som gestaltar en del i 3D-modellen.

Produktionsanpassad Innebär att en modell är ritad utifrån hur entreprenören bygger.

(6)

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ... 2

ABSTRACT ... 3

FÖRORD ... 4

Förkortningar och förklaringar ... 5

1. INLEDNING ... 1

1.1 Problematisering ... 2

1.2 Syfte ... 4

1.3 Mål ... 4

1.4 Problemformulering ... 4

1.5 Avgränsningar ... 4

1.6 Peab ... 4

2. TEORI ... 6

2.1 Byggprocessen ... 6

2.2 BIM ... 8

2.2.1 BIM-modell ... 8

2.2.2 Flera dimensioner ... 9

2.2.3 BIM för Peab ... 10

2.2.4 Mall of Scandinavia... 12

2.3 Mängdning och kalkyl ... 13

2.4 Byggdelstabellerna ... 14

2.4.1 BSAB 96... 14

2.4.2 SBEF ... 16

3. METOD... 17

3.1 Intervjustudie ... 17

3.2 Litteraturstudie ... 17

3.3 Handlingar ... 18

3.4 Arbetsprocess ... 19

3.4.1 Förståelsefas ... 20

3.4.2 Utförandefas ... 20

3.4.3 Kvalitetsfas ... 21

3.4.4 Resultatsfas ... 21

3.5 Program ... 21

3.5.1 Vico Office ... 21

(7)

3.5.2 BlueBeam Revu ... 24

4. RESULTAT ... 27

4.1 Önskade objektsindelningar ... 27

4.2 Kompendiet ... 27

4.3 Verifiering och kvalitetsfas ... 29

5. DISKUSSION ... 31

5.1 Utvärdering/analys ... 31

5.2 Val av metod ... 33

5.3 Program ... 34

5.4 Hållbar utveckling ... 34

5.5 Förslag på fortsatta studier ... 34

6. SLUTSATS ... 36

REFERENSER ... 37

BILAGOR ... 40

BILAGA 2. LITTERA ... 1

BILAGA 3. SAMMANSTÄLLNING AV KONSULTMÖTEN ... 1

Integra ... 1

Tenbom... 2

Mondo Arkitekter ... 3

(8)

1

1. INLEDNING

BIM är en förkortning av Building Information Modelling eller

Byggnadsinformationsmodellering på svenska. Det är en arbetsmetod som kan tillämpas inom byggbranschen, och får fortfarande får ses som en modern sådan. I detta

examensarbete tar undertecknade för givet att läsaren har generell koll på byggprocessen samt vad som innebär med BIM, men viss introduktion kommer nedan.

Det finns fortfarande flera definitioner på vad BIM är, här är tre oberoende aktörer citerade:

En vidare definition av BIM är all information som genereras och förvaltas under en byggnads livscykel strukturerad och representerad med hjälp av (3D) objekt där objekt kan vara byggdelar, men även mer abstrakta objekt såsom utrymmen. BIM-modellering är själva processen att generera och förvalta denna information. BIM-verktyg är de IT-verktygen som används för att skapa och hantera informationen. BIM är alltså ingen teknik, men ett samlingsbegrepp på hur informationen skapas, lagras, används på ett

systematiskt och kvalitetssäkrat sätt. (Jongeling 2008, s. 2)

1. BIM kan utläsas Building Information Model och avser då den eller de modeller som utgör en digital objektsbaserad representation av en byggnad eller en anläggning.

2. BIM kan utläsas Building Information Modeling och avser då ett arbetssätt, det vill säga processen att skapa och använda en eller flera byggnadsinformationsmodeller i bygg- eller anläggningsprocessen. (BIM Alliance Sweden 2014)

Det är i dag ett vitt begrepp som betyder olika saker beroende på vem som använder det. Men för de flesta innebär det datoriserade system för informationshantering och visualisering under byggprojekt, från idéstadiet och genom hela byggnaden livslängd. BIM är dock inte samma sak som 3D, trots att visualisering ingår. Datormodellerna i BIM skiljer sig genom att de bygger på databaser. (Köhler 2008)

När aktörerna inom byggprocessens tidiga skede skapat en BIM-modell är den en virtuell modell av den blivande verkligheten. Modellen innehåller detaljerad information om byggnaden över hela dess livscykel, där fysiska och logistiska samband från samtliga discipliner ingår och samordnas. För att få en korrekt BIM-modell, eller en objektsbaserad modell som det också kan kallas, är det viktigt att de olika disciplinerna samarbetar i framtagningen. Detta samarbete fortsätter under hela byggprocessen då ny information tillförs till modellen. Information uppdateras för alla inblandande discipliner och de kan enkelt ta del av den senaste informationen. En styrka med den visuella modellen är att den kan granskas och testas via olika simuleringar. En simulering skulle kunna vara att beräkna den färdiga byggnadens energibehov eller om man vill veta hur solinstrålningen in i

byggnaden kommer att ske. Även en viss produktstyrning av tillverkningsmaskiner går att mata in i BIM-modellen (Granroth 2011).

Det är alltså inte en enkel 3D-modell som endast visar hur en byggnad skall se ut när den är färdigställd, även om den vid första anblick kanske uppfattas som så, detta är en allmän feluppfattning.

En BIM-modell har enligt många studier och rapporter stora fördelar för de inblandade aktörerna. Marko Granroth på KTH i Stockholm, har gett ut en lärobok inom

(9)

2 Byggnadsinformationsmodellering och tar där upp bland annat dessa exempel på hur BIM kan spara pengar:

 Reducering av kvalitetsfelskostnader

 Reducering av produktionskostnaderna

 Samordning och kollisionskontroll

 Simuleringar

 Produktionsstyrning av maskiner

 Förvaltningsinformation - drift- och underhåll (Granroth 2011).

Han tar även upp aspekterna i 4D-visualisering av tidplan, montageordning och 5D-

kostnadsestimering, mer om detta senare. Samtliga fördelar Granroth presenterar får han medhåll i från flera andra studier och arbeten.

Användningen av BIM i byggprocessens olika delprocesser varierar väldigt då de olika

delarna är skilda från varandra. I den inledande projekteringsprocessen jobbar arkitekter och olika teknikkonsulter med att ta fram underlag för byggproduktionen, men också för

förvaltningsprocessen. Underlaget som tas fram är alla möjliga varianter av ritningar som visar sektioner, planer och detaljer, beskrivningar och mängdförteckningar på exempelvis dörrar eller fönster av en viss typ. Dessa ritningar tas fram genom 2D-linjer och olika symboler från ett bibliotek medan mängdavtagningen ofta görs för hand. För arkitekterna kan tiden och arbetsinsatsen minska med 50 % för båda fallen vid BIM-projektering jämfört med en 2D-praxis (Jongeling R 2008).

I studiens förarbete ville vi undersöka när en BIM-projektering blir lönsam, denna

frågeställning har flera tidigare examensarbeten före oss behandlat och då kommit fram till att det blir lönsamt. Vi ville då undersöka om det fanns något så kallat ” gyllene snitt” där en BIM-projektering bevisligen blir lönsam. Alltså hur omfattande en entreprenad måste vara för att BIM:s fördelar lönar sig, så att den ökade kostnaden som en projektering enligt BIM innebär inte blir större än vinsterna från metoden. För att kunna bestämma detta skulle man i praktiken behöva projektera på två olika sätt (2D-cad och BIM) för att sedan bygga samma byggnad två gånger och jämföra produktionsresultaten, både direkt men också långt framåt i byggnadens livslängd. Detta då alla byggnadsprojekt är unika och även tiden när det byggs har en inverkan på resultatet. Vi beslöt att lämna detta spår då Peab redan hade en uttalad gräns (anbud på över 30 miljoner kronor) när BIM ska användas vid totalentreprenader.

1.1 Problematisering

För att få fram en bra BIM-modell krävs det ofta en stor resursåtgång tidigt i

projekteringsskedet (Granroth 2011 & Jongeling 2008). Här gäller det att konsulterna som ritar modellen gör den så att entreprenören kan använda den för sina ändamål. Efter diskussion med Peab visade det sig att de inte alltid kan använda sig utav den modell som konsulterna eller arkitekten skapat, eftersom modellen visualiserar den färdiga

(10)

3 byggnadsdelen och inte de ingående delarna som blir viktiga ur ett byggtekniskt och

kalkylerings perspektiv, se figuren nedan.

Figur 1. En tagen vy från Vico Office som ska illustrera problematiseringen.

Som figur 1 illustrerar så är den inringade gulmarkerade delen en modulerad vägg som ett enda objekt. Alltså skapar konsulterna exempelvis en hel yttervägg medan entreprenören delar upp ytterväggen i flera delar; till exempel en stomme och en fasadbeklädnad. Det är vanligt att entreprenörer då får bygga sin egen BIM-modell för att kunna göra sina

modellbaserade kalkyler och analyser (Jongeling 2008). Detta medför att det kommer finnas flera modeller i processen vilket går ifrån grundtanken som arbetsmetoden BIM bygger på (Estman et al. 2011). Då övergår BIM-modellen till att bli en ”icke social BIM” eller en

”ensam BIM” och blir ett verktyg snarare än en arbetsprocess (Deutsch 2011). Detta sker dock inte på Peab, utan de får skicka tillbaka modellen till konsulterna och be om en revidering så att den passar Peabs behov i kalkylskedet. Denna retur till konsulterna blir både en tidskrävande aktivitet så som en extra och onödig kostnad. Det blir alltså ett glapp här mellan konsulter och entreprenörer som måste överbyggas för en effektivare

byggprocess. Givetvis ställer Peab krav på arkitekter och konsulterna, men dessa är inte nog specificerade för att modellerna ska bli precis så som Peab vill. Grundläggande krav som ställs på modellen är bland annat att det ej skall finnas dubbletter, att interna kollisioner är åtgärdade och att modellen ligger i överenskommet koordinatsystem (Peab 2015).

Få modeller är produktionsanpassade utan mestadels är endast geografiskt snygga, det vill säga att de endast går att kontrollera för byggbarhet och kollisioner. Detta beror till stor del på att BIM fortfarande ses som en så pass ny teknik och inte har implementeras fullt ut och att det därför inte finns en bred standard över hur den ska tillämpas. Mattias Lindström, entreprenadingenjör, som jobbar med att utveckla BIM inom Peab valde att summera

(11)

4 dagens problematik på detta sätt: ”Generella modeller är inte anpassade för vårt sätt att kalkylera”.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att underlätta samarbetet mellan entreprenören Peab och dess externa konsulter i modelleringsdelen i framtagandet av en BIM-modell, för att undvika merarbete senare i kalkyleringsskedet vilket kostar både tid och pengar.

1.3 Mål

Målet blir således att ta fram ett underlag för hur konsulter skall modellera så att

entreprenören kan använda sig av modellen fullt ut, istället för att behöva skicka tillbaka den för revidering. Arbetet kommer även att ligga till grund för ett kompendium som konsulterna kan använda sig utav där objektsindelningen blir produktionsanpassad och på så sätt

tillfredsställer Peabs kalkylatorer. Detta blir ett steg mot en överenskommen standard för BIM-modeller.

1.4 Problemformulering

Följande frågeställningar har rapporten som mål att besvara:

 Hur ska en modell objektindelas för att möjliggöra en effektivare kalkylering?

 Blir en produktionsanpassad objektindelning möjlig att rita för konsulterna?

1.5 Avgränsningar

Inför arbetets uppstart finns det tydliga avgränsningar i själva syftet och målet med arbetet.

De avgränsningar som tas med in i arbetet är att fokusera på de stora byggdelarna, väggar, tak och bjälklag. Alltså endast byggnation och ej anläggning.

Arbetet kommer endast omfatta arkitekt- och konstruktionsritningar och inte ta med installationsbiten eller övriga discipliner som exempelvis VVS.

1.6 Peab

Peab grundades 1959 och är i dag ett av nordens största bygg- och anläggningsföretag med ungefär 13 000 anställda och omsätter drygt 43 miljarder kronor. Förutom i Sverige så bygger Peab även i Norge och Finland. Företaget erbjuder tjänster så som

byggentreprenader, fastighet-, bostads- och infrastrukturutveckling. Byggsidan utför entreprenader åt såväl externa beställare men även i egen regi, där entreprenaderna omfattar det mesta – från nyproduktion till renovering och byggservice.

År 2007 var Peab i Karlstad som störst, det var nämligen då som man byggde Mitt i City för cirka en halv miljard kronor. Då hade företaget 201 anställda hantverkare sett mot dagens 140 hantverkare och 62 tjänstemän. Några andra större projekt som Peab uppfört är bland

(12)

5 andra badhuset på Sundsta, Oskarlslunds vårdboende, Råtorpskolan, bostadsprojektet Tingvallahöjden och Friskiss & Svettis nya träningslokaler (Peab 2015).

Företaget har en egen definition på vad hållbar utveckling innebär, och också en vision med strategier som styr det dagliga arbetet. De definierar hållbar utveckling enligt följande:

Allt som vi planerar och genomför ska i sin helhet vara i linje med våra etiska riktlinjer samt ansvarsfullt och långsiktigt utformat. Vi ska därigenom tillgodose miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. (Peab 2015)

(13)

6

2. TEORI

För att kunna tolka resultatet, men även få en förståelse för metoden, kommer under detta kapitel väsentlig teori som ligger till grund för arbetet.

2.1 Byggprocessen

För att få grepp om vart i byggprocessen detta examensarbete utspelar sig kommer under det här kapitlet en kortare genomgång om byggprocessens delar när det handlar om totalentreprenader.

Byggprocessen handlar i stort sett om idé till färdig byggnad. Det hela börjar alltså med att en byggherre bestämmer sig att uppföra en byggnad eller anläggning (i detta fall kommer vi fokusera på byggnader). Byggherren beställer då (handlar upp) projektet av en entreprenör som åtar sig uppdraget att projektera byggnaden och sedan uppföra den.

Det som händer vid en vunnen upphandling kan i stora drag beskrivas med följande arbetslinje:

Figur 2. Beskrivning av byggprocessen efter antaget anbud.

Den del som examensarbetet berör tillhör framför allt projektering även om man ser vinning av det i produktionen. För att titta närmare på projekteringsdelen kan vi utkristallisera dess innehåll till:

 Förslagshandling: underlag för detaljplan och bygglov.

 Kalkylunderlag: underlag för att beräkna kostnaden för projektet.

 Systemhandling: sammanställt utredningsmaterial som redovisar alla byggnadens tekniska system. (Bodin 2013)

Fokus kommer att ligga på kalkylunderlaget där det största problemet i BIM-processen i dag finns för Peab (se problematiseringen i kapitel 1).

Underlaget som Peabs kalkylingenjörer tar del av bearbetas enligt figur 3:

Projektering Produktion Överlämnade

(14)

7

Figur 3. Beskrivning av hur kalkylunderlaget bearbetas av en kalkylingenjör.

Det arbetet som BIM ska förenkla för en kalkylator ligger inom den första pilen,

mängdavtagningen. Det är här som Vico Office (Peabs program för att mängda i BIM, mer om det senare) kan spara kalkylatorn tid genom att snabbt och enkelt ta ut alla mängder som programmet känner igen. I den andra pilen står det ”egna mängdposter”, vilket det alltid kommer att finnas då unik erfarenhet och speciallösningar alltid kommer att behövas.

När sedan alla mängder är sammanställda kan dessa föras in i kalkylatorns kalkylprogram och receptdatabas där summan av alla kostnader trillar ut.

Efter att projekteringen är klar, och alla handlingar tagits fram kan spaden sättas i backen, för nu vet förhoppningsvis entreprenören vad projektet kommer att kosta. Produktionen är själva uppförandet av projektet, det är här som byggnaden byggs. I en del entreprenader kan produktionsfasen inledas innan hela projekteringsfasen är avklarad. Under själva byggskedet är det många bollar som måste hållas i luften samtidigt. Det är inte bara personal, material och korrekta ritningar som byggaren måste ha koll på. Kontraktstider, inköp av material, inhyrning av eventuella verktyg och maskiner eller personalbodar måste givetvis planeras noga. Ju större bygget är, desto mer tid måste entreprenören lägga innan produktionsfasen på att planera arbetsförloppet.

När byggskedet är avklarat ska slutligen entreprenören lämna över projektet till beställaren.

I de allra flesta fall så genomförs också en slutbesiktning av bygget i samband med överlämnandet. Besiktningsmannen som utför besiktningen kontrollerar att de gällande byggreglerna som finns har följts, att samtliga dokument finns och helt enkelt att

entreprenören har gjort det som de har åtagit sig vid upphandlingen. När

besiktningsmannen anser att entreprenaden är godkänd kan byggnaden tas i bruk. Vid besiktningen kan det framkomma punkter som entreprenören måste åtgärda. I vissa fall måste åtgärd ske innan inflyttning, men i andra kan beställaren starta upp sin verksamhet och att entreprenören då åtgärdar felen under tiden. När en entreprenad har blivit godkänd börjar garantitiden som brukar vara två år. Vid garantitidens slut görs en garantibesiktning, där fel och brister som inte upptäcktes vid slutbesiktningen eller som kommit upp i

efterhand, tas upp. När dessa fel eller brister har åtgärdas står tillslut entreprenören utan något ansvar för kvalitén i utförandet (Byggipedia 2015).

Mängdavtagning Egna

mängdposter

Sammanställning av mängder och

á-priser

(15)

8

2.2 BIM

2.2.1 BIM-modell

Precis som tidigare nämnt är en BIM-modell en 3D baserad modell som kopplas ihop och lagrar relevant information för hela projektet. Meningen med BIM-modellen är att man ska kunna snabbt och enkelt göra ett informationsbyte. En virtuell urbild skapas och alla

inblandade ska kunna ta del av det data som behövs för att kunna driva projektet. En BIM- modell upprättas genom en sammanslagning av flera olika 3D-modeller. Olika discipliner ritar i sina program och sedan exporterar de sitt ansvarsområde. Alla discipliners modeller sammanslås och en avancerad informationsrik BIM-modell har skapats.

Det är lätt att blanda ihop de olika begreppen inom BIM, framför allt en BIM-modell och 3D- modell. En 3D-modell är en digital visualisering av ett eller flera objekt i tre dimensioner.

Oftast är det dataskapade prototyper av en produkt innan själva produktionen är igång.

Inom byggbranschen används i dag 3D-modeller framför allt för att ge en bild av hur den färdiga byggnaden kommer att se ut i tidigt projekteringsskede. En BIM-modell är i grund och botten också en 3D-modell, men denna modell är mycket mer avancerad än en vanlig 3D-modell. BIM-modellen är uppbyggd av flera olika sammankopplade objekt. Ett objekt beskriver en bestämd del av modellen. Exempelvis skulle ett objekt kunna vara ett fönster, en vägg eller ett bjälklag. Dessa objekt innehåller relevant information för projektet som tilldelas när själva objektet skapas. Typiska data som tilldelas är egenskaper så som geometri och storhet samt ekonomiska och tidsomfattande data. Ett objekt berättar alltså hur det är uppbyggd i form av geometriska former i ett x, y och z koordinatsystem. Objektet beskriver även vilket material det är, vilket mått den håller (längd, area eller volym) hur mycket det kostar att köpa in samt hur lång tid det kommer att ta och montera det. Ibland tilldelas objekt en benämning i form av en beteckning utifrån byggdelstabellerna BSAB 96 och SBEF.

Detta skulle kunna vara en vägg som får en enskild benämning för att beskriva den unika väggen. Genom en sammankoppling av alla objekt bildar de tillsammans en avancerad BIM- modell. Exempelvis så kan en dörr kopplas till en vägg, väggen kopplas till ett rum, flera rum kopplas till en våning och alla våningar kopplas till en hel modell.

BIM-modellen används inte bara av de som ritar i CAD program (oftast arkitekter och konstruktörer) och entreprenörer, utan det är flera discipliner som tar del av modellen. De som oftast tar del av en BIM-modell är:

 Beställare

 Projektledare

 Arkitekt

 Konstruktör

 Installation

 Entreprenör

(16)

9

 Förvaltare

Genom en ständigt uppdaterade visualiseringar, tids- och kostnadsberäkningar får både beställare och projekteringsledning/projektledare en tidig överblick hur projektet kommer sluta. Beställaren blir mer delaktig i projekteringen och kan direkt se följder av eventuella ändringar i modellen. Arkitekter, konstruktörer och installatörer är oftast de discipliner som använder BIM-modellen mest i tidigt skede. De alla använder modellen tillsammans i form av ett lagarbete. De samarbetar genom att de olika disciplinerna lämna ifrån sig modeller från sitt ansvarsområde av projektet. Detta medför att allas modellering finns tillgänglig i BIM- modellen vilket leder till besparingar i både tid och kostnad (Granroth 2011). Exempelvis så kan en installatör nyttja BIM-modellen för att se vart denna ska placera sina rör utan att en kollision sker. Entreprenörerna använder ofta en BIM-modell till sitt egna BIM-program.

Dessa program kan avläsa all information som BIM-modellen innehåller och använda dessa data för att få fram ytterligare projektunderlag. Dessa underlag kan vara tidsplaner,

kostnadskalkyler, mängdavtagningar samt logistikplanering. I de flesta fallen kan man tro att BIM-modellen är färdig och inte längre behövs när projektet är avslutat, men i verkligheten får BIM-modellen aldrig ett slut. Modellen sparas och kan senare användas i

förvaltningsskedet. Skulle det behövas reparationer eller ombyggnader av byggnaden är det bara att ta fram BIM-modellen för det ursprungliga projektet. Detta medför att man snabbt kan gå tillbaka till produktionsunderlaget och hämta nödvändig information. På så sätt är BIM-modellen alltid i liv för ett projekt (Granroth 2011).

2.2.2 Flera dimensioner

En användning av BIM ger möjligheten att redan från planeringsfasen få en stor och mer tydlig överblick hur projektet kommer se ut i slutändan. Med hjälp av två nya dimensioner utöver 3D skapar man en ny metod för projektering. Dessa två dimensioner kallas den fjärde och femte dimensionen (4D & 5D). Begreppet 4D ska spegla det som vi ibland brukar kalla för den fjärde dimensionen, nämligen tiden, och 5D ska spegla kostnaden för projektet, alltså ekonomin (Vico Software 2015a).

En 4D-planering med BIM innebär att en visualisering av tid och eventuellt montage framkallas. Ofta sker en utformning av en tidplan utifrån 3D-modellen (Vico Software 2015b). Genom en sammankoppling av 3D-modellen och 4D sker en grafisk simulering som ger en tidsplanering. Fördelen med en sådan planering är att redan från början i

planeringsfasen går det att urskilja eventuell sammanstötning av aktiviteter istället för att problemet märks i utförandefasen och det måste återgärdas på själva arbetsplatsen (Pinsent Mansons 2014).

I BIM går det även att koppla 5D direkt till projektet. Detta medför att det sker en

automatisk kalkylering av kostnaden för material vilket i sin tur medför en bättre översikt av kostnaderna av projektet redan under planeringsfasen (Vico Software 2015c). 5D ger också möjligheten att beräkna spill på ett bättre och mer noggrant sätt. Enligt vanlig traditionell

(17)

10 beräkning läggs ofta en viss procentuell mängd på av ett material som beräknas vara spill. I BIM sker detta automatiskt och visar en förväntad materialåtgång med mer noggrannare mängdning (Pinsent Mansons 2014). En storfördel med att använda 4D och 5D i ett projekt är att eventuella ändringar i bygget och 3D-modellen direkt integreras med tidsplanen och kostnadskalkylen.

Det finns även ytterligare en dimension, den sjätte dimensionen, 6D. Den ska beskriva informationshanteringen av projektets livscykel (Pinsent Mansons 2014). Denna dimension är förhållandesvis ny mot de andra och tillämpas bara vid speciella projekt och är därmed i dag väldigt sällsynt.

2.2.3 BIM för Peab

Här kommer förklaring om vad BIM är för Peab och hur de jobbar med det.

Sedan 2008 har Peab använt sig av 3D i sin projektering, men nu jobbar de med att sakta men säkert

implementera BIM i en större utsträckning. BIM används endast vid få tillfällen i dag, men inom Peab är man mycket positiva till metoden.

Peab arbetar med BIM i tre olika grader. Grad ett där endast 3D används, grad två där BIM och mängdning utnyttjas samt grad tre där hela BIM-processen används (mängdning, 4D och 5D). Alla projekt i egen regi och som Peab har totalentreprenad

över ska minst användas av nivå ett. Nivå två ska användas i minst ett projekt per region

Figur 4. En visualisering av Peabs definition av BIM (Peab 2015).

Figur 5. Visualisering av Peabs tre olika nivåer inom BIM i den så kallade utvecklingspyramiden (Peab 2015).

(18)

11 samt nivå tre utnyttjas endast i pilotprojekt. De tre nivåerna ses i den så kallade

utvecklingspyramiden (se figur 5) och lyder enligt följande:

I. (Basnivå)

Den första nivån innebär att projektera och kommunicera med 3D-modeller.

II. (BIM-nivå)

Den andra nivån innebär att BIM-projektering ska anpassas och en mängdning ska ske med hjälp av 3D-modellen.

III. (Avancerad nivå)

Den tredje nivån innebär att projektet ska använda hela BIM-processen. Den ska utöver nivå två innehålla tidsplanering (4D) och kostnadskalkyl (5D).

I varje projekt där BIM används utses en BIM-samordnare.

Denna person har ett ansvar över hela BIM processen. Det är samordaren som ska se till att den färdiga BIM-

produkten uppfyller alla krav som ställts på projektet. Varje disciplin som ingår i projektet – arkitekt, konstruktör, VVS och energi – har däremot ett eget ansvarar för sin del av modellen som de kommer leverera. Denna del ska uppfylla den kravställning som är ställd för just denna modell.

Samordnaren ska därefter sammanstätta, granska, förvalta och även ta stickprover ur modellen för att säkerställa kvalitén. Detta blir en extra kontroll av de olika

disciplinernas modellerande. Uppstår det något fel i modellen som måste ändras, skickar BIM-samordnaren tillbaka modellen

till projekterande disciplin och får sedan tillbaka en revidering (Peab 2015).

2.2.3.1 BIM-Manual

För varje projekt som ska utnyttja BIM-metoden ska en speciell manual följas. Denna manual är en vägledning för samtliga konsulter som ska BIM-projektera. Syftet med denna manual är att säkerställa de krav och rutiner som Peab ställer på projektet. Peab vill dock inte begränsa konsulternas valfrihet i val av program eller metodik utan riktar sig främst mot det

levererade materialet som ska vara enhetligt för att underlätta kommunikation mellan deltagande konsulter och aktörer. Denna manual distribueras till berörda konsulter före upphandlingen (Peab 2015).

Manualen beskriver flera saker för att förtydliga vem som har ansvar för vad, speciellt när det kommer till vem som ska modellera vad. De olika disciplinerna har olika minimumkrav på vad de ska leverera i en 3D-modell. Exempelvis har konstruktören ansvaret att platta på mark modelleras medan arkitekten ansvarar för dörrar och fönster. Det finns också mycket tydligt beskrivet hur projekteringen rent datatekniskt ska gå till väga. Här listas det

Figur 6. Kommunikationsplan inom BIM för Peab (Peab 2015).

(19)

12 accepterade dataprogram (Revit, ArchiCAD och Tekla) samt de tillåtna filformaten som ska användas vid export och import till dataprogrammen. Under kapitlet ansvar framgår det tydligt att den enskilda konsulten har ansvar för levererade modeller, ritningsdefinitionsfiler, ritningsfiler eller annan information som mängder. Ansvaret innefattar både struktur och informationsinnehåll i ett dokument eller en modell. Den beskriver även hur en BIM- kommunikation fungerar med en BIM-samordnare, precis som tidigare i rapporten.

Manualen är en grund för en bättre BIM-projektering och självklart blir den varierande från projekt till projekt då den skall anpassas för det specifika projektet. Tanken är att det ska finnas en utgångspunkt i form av en mall, som sedan lämpar sig efter det unika projektet där väsentlig data och information adderas.

2.2.3.2 Litterering

För att nå en enhetlighet och struktur i projektet tillämpas en litterering enligt Peabs struktur (se bilaga 2). Utifrån BSAB:s byggdelstabell har de olika byggdelarna olika

beteckningar (littera) som beskriver vilken typ av byggdel som behandlas. Detta är Peabs egna beteckningar och inte någon standard. Exempelvis har BSAB koden 27.C, vilket är stomytterväggar (yttervägg bärande) ett littera YVB. Detta kan sedan specificeras ytterligare till exempel YVB4 vilket i detta fall betyder betong 220mm helprefab. (Peab 2015)

2.2.4 Mall of Scandinavia

Ett verklighetsbaserat exempel på Peabs användning av BIM-projekteringen är deras projekt Mall of Scandinavia. Det är ett nyskapat shoppingcenter i Solna, Stockholm, intill Friends Arena. Peab beskriver det själva som; ”nordens största och modernaste köpcenter”. Här ryms det 230 butiker och flera restauranger inom 101 000 m2 (Mall of Scandinavia 2015).

Mall of Scandinavia är Peabs – i nuläget – största projekt och entreprenad någonsin med en anbudssumma på 3500 Mkr. Eftersom att projektet är så stort har BIM-samordnarna en extra stor och viktig roll. Till exempel är det tio discipliner som tillsammans har ca 180 modeller som måste sammanfogas och kopplas samman med ca 290 000 objekt. Peab har använt sig av Vico tillsammans med 4D och 5D för hela projektet. Eftersom att BIM är en ny metod för Peab har man valt att under hela projektets tidsgång jämföra BIM-projekteringen med en icke BIM-projektering (Peab 2015). Alltså sker projekteringen på två olika sätt. Detta för att vara säkra på att metoden går i rätt bana och att det blir som man tänkt sig. Figur 7 visar hur BIM-projekteringen har gått till väga.

(20)

13

Figur 7. BIM-projektering av Mall of Scandinavia (Peab 2015).

Projekteringen är utförd precis som en BIM-projektering är tänkt, allt utgår från en 3D- modell. I stora drag samlas den informationen som behövs för projektet i modellen. 3D- modellen har sedan i sin tur delats in i flera platsindelningar. Detta för att underlätta hanteringen av all information. Utifrån den avancerande modellens alla objekt tas sedan mängderna fram. Dessa mängder jämförs sedan med det ”traditionella sättet” att mängda - mer om detta senare – för att kontrollera BIM-metoden. Mängderna tas med till kalkyl där pris och logistik planeras. Kostnaden för projektet kontrolleras sedan och även här jämförs metoderna för att säkerställa den rådande projektmetoden. När all information såsom mängder, priser och logistik är planerad sker en tidsplanering (4D) direkt i Vico utifrån tidigare skapad information.

2.3 Mängdning och kalkyl

I dagsläget använder inte Peabs Karlstadskontor Vico i sina projekt för kalkylering. Detta beror på flera faktorer såsom kunnighet, utvecklig och den konservativa branschen. I dag jobbar Peab Karlstad fortfarande på det ”traditionella” sättet när det kommer till att mängda och således kalkylera. De använder ofta utskrivna ritningar där penna och linjal blir de

vanligaste hjälpmedlen för att mängda. De använder också programmet BlueBeam Revu och mängdar på samma sätt där som med fysiska ritningar. Där lyfts ritningarna in i programmet som en PDF-fil och sedan mäter man på ritningarna med hjälp av olika mätverktyg.

Mängderna förflyttas sedan in i kalkyleringsprogrammet MAP för nästa steg. I MAP har Peab olika så kallade recept. Dessa recept är olika sammansättningar av alla olika byggdelar och produktionsresultat. Här har kalkylatorn exempelvis massor av alternativ när det kommer till ytterväggar, och för in den area yttervägg som ska byggas på lämplig kalkylpost och lägger till

(21)

14 det recept för den typ av yttervägg han ska beräkna. När det är gjort beräknar programmet kostnaden för ytterväggen, både det ingående materialet och arbetstidens kostnad.

Att Peab i dag arbetar på detta sätt betyder dock inte att de ser BIM eller framför allt Vico som ett hinder, utan det handlar om att implementera metoden när den är helt färdig för projektet och kontoret. Peab Karlstad ser detta som en framtidsteknik som skulle kunna användas som standard inom de kommande åren. Därför är det viktigt redan nu under utvecklingsfasen att utvärdera och åtgärda alla frågetecken angående metoden. Precis som detta examensarbete behandlar ett frågetecken angående objektsmodellering finns det flera andra områden som bör klargöras. Däremot börjar den nya metoden med BIM tillämpas i projekt på andra delar av Peab inom Sverige. Exempelvis så har Örebrokontoret börjat använda Vico till sina projekt och även vissa delar av region nord. Detta är något

Karlstadskontoret ser som en möjlighet att hänga på och ta del av kunskaper som uppstår under projekten.

2.4 Byggdelstabellerna

För att förstå hur grunden i objektsindelningen gått till följer här två kortare förklaringar till de byggdelstabeller som branschen använder sig utav.

2.4.1 BSAB 96

BSAB-systemet är ett gemensamt informationsschema för hela byggsektorn, så att alla aktörer ska ”tala samma språk” – något som underlättar vid projektering och byggnation och på så sätt minskar misstag som kan leda till stora kostnader (Svensk Byggtjänst 2015). BSAB används i bland annat produktmodeller, där en gemensam klassifikationstabell ger ett informationsöverförande mellan entreprenör och förvaltare. Ett annat vanligt exempel är att BSAB används i samband med upprättande av tekniska beskrivningar och då i maskopi med AMA. Andra exempel är mängdförteckningar, produktionsplanering, varuinformation, CAD- system och ritningsnumrering (Svensk Byggtjänst 2015).

Systemet är strukturerat enligt koder som består av siffror och bokstäver med en passande rubrik. Dessa återfinns då i tabeller som betecknar olika typer av byggdelar, byggdelstyper, produktionsresultat eller resultat, där alla utgår från praktiska behov.

(22)

15 Som figuren ovan illustrerar finns det tio olika huvudrubriker, under dessa finns flera

underrubriker där varje steg nedåt är en ökad detaljering i beskrivningen. Om man går in under, exempelvis 2. Bärverk, utökas valmöjligheterna på beskrivningarna (se figur nedan).

Figur 9. Underrubrikerna till Bärverksavsnittet ser ut som sådant. Här illustreras tio alternativ under Stominnerväggar i husstommen (AB Svensk Byggtjänst 2015).

Skulle en viss byggdel inte vara känd på en så djup detaljeringsnivå kan man istället nöja sig med att ta den rubriken som är högre i hierarkin, då räknas alla underrubriker in i

beskrivningen.

Figur 8. Så här ser den övergripande tabellen ut för byggdelar och byggdelstyperna ut (AB Svensk Byggtjänst 2015).

(23)

16 2.4.2 SBEF

Den andra byggdelstabellen som vardagligen används är SBEF. Ofta refererar man SBEF till den ”gamla byggdelstabellen” och skall vara i flera avseenden identisk med gamla BSAB 83 (Svensk Byggtjänst 2013). Tabellen är numrerad från 1 till 99, i en följd som ska spegla byggnationen från grund till tak. Varför detta, aningen föråldrade, system fortfarande används av så många entreprenörer beror till stor del på att det är kopplat till det

administrativa systemet, med exempelvis kontoplan och kalkylrecept. En övergång till det nyare BSAB-systemet skulle innebära kostnader och problem inledningsvis (Svensk

Byggtjänst 2013 & Peab 2015).

Figur 10. Den "gamla" byggdelstabellen SBEF.

(24)

17

3. METOD

Under detta avsnitt presenteras tillvägagångssättet för arbetet med att ta fram detta arbete.

3.1 Intervjustudie

För att arbetet skall kunna komma fram till ett tillfredställande resultat är det viktigt att ta reda på vad ett sådant är för aktörerna inom Peab (som ska använda sig utav resultatet).

Studien baseras i mångt och mycket på åsikter om hur exempelvis en kalkylator vill att det ska se ut, för att denne ska uppleva resultatet som lyckat. Därför gjorde vi en kvalitativ studie med fokus på diskussion.

För att få en tillräckligt bred kunskapsbas intervjuades allt ifrån kalkylatorer och BIM-

samordnare på Peab, till ritande konstruktörer som levererar BIM-modellerna. Totalt fördes samtal med åtta personer, varav fyra från Peab och fyra projektörer. Dessa personer

refereras sedan till som en referensgrupp för det färdiga resultatet.

Eftersom det inte alltid finns några siffror eller statistik att underbygga allt som

intervjuobjekten säger under intervjuerna måste man ha klart för sig vad resultat är. Det som eftersöktes var:

 Mönster som framkom

 Teman kring problemet

 Erfarenheter, bra som dåliga

 Hypoteser och förslag på förbättringar

För att säkerställa att intervjuerna lyckades och för att öka tillförlitligheten i arbetet fick informanten ta det av arbetet för att sedan lämna åsikter innan slutprodukten levererades.

De viktigaste frågorna som diskuterades sammanställdes och återfinns i bilaga 3.

3.2 Litteraturstudie

I examensarbetets inledande fas genomfördes en litteraturstudie inom BIM, modulering, byggproduktion och byggprojektering, detta för att skapa en bred kunskapsgrund att stå på.

Utifrån de uppsatta mål och förväntade resultaten delades den information som framkom in i två grupper; information från primära källor och information från sekundära källor.

Primära källor är prioriterade då dess material är den ursprungliga informationen medan en sekundär källa är en återgivning av ett källmaterial (Alexandersson 2012).

Då BIM är en relativ ung arbetsmetod finns det inte överdrivet mycket material inom ämnet, därför måste källorna granskas enligt följande kriterier:

 Tid då materialet tagits fram.

 Vem har tagit fram materialet?

 Är informationen original eller inte?

(25)

18

 Varför har materialet producerats?

Om man inte väljer att beakta dessa kriterier, kan man sluta med information som är föråldrad, reklambaserad eller kanske till och med felaktig. Om informationen inte är från originalförfattaren kan den ha ändrats på vägen eller tolkats på nya sätt av en mellanhand.

Men som tidigare nämnt finns det inte en uppsjö av litteratur inom ämnet BIM, så därför har all information setts som mer eller mindre nyttigt för arbetet.

Sökningarna efter information har framför allt gjorts på Karlstads universitetsbibliotek och deras sökfunktion OneSearch. Men litteratur har även tillhandhållits av handledare både på universitetet och Peab.

3.3 Handlingar

För att få så bra underlag som möjligt och för att göra arbetet verklighetsrelaterat har information och handlingar hämtats från Peab. Detta omfattar ritningar från byggprojekt, information angående konstruktioner samt övrigt internt material. Ritningarna ligger till grunden för att kunna illustrera hur en objektindelning ska ske.

Arbetet ställer krav på ritningarna för att de ska kunna användas till arbetet. De ska visa tydliga indelningar i konstruktionen. Detta betyder att till exempel en väggkonstruktion måste tydligt visa vart gränsen mellan alla skikt går. En tydlig ritning ska även visa hur en konstruktion är menad. Detta framför allt i anslutningar, exempelvis mellan vägg- och grundkonstruktion eller mellan väg- och takkonstruktion. En ritning ska också ha med sig information i form av hur konstruktionen är uppbyggd. En förteckning över ingående skikt och dess material samt storlek. För att alla krav ska kunna uppfyllas har detaljerade sektionsritningar studerats.

De ritningar som arbetet blev tillgängliga av Peab granskades noga och delades in i olika kategorier. Kategorierna är relaterade till hur sektionerna är i förhållande till kraven.

Handlingarna delades in enligt följande:

 Detalj I

 Detalj II

 Detalj III

De tre nivåerna beskriver hur bra en ritning är för arbetet utifrån arbetets krav. Detalj I omfattar ritningar som uppfyller alla krav och skulle göra sig till ett gott exempel i

resultatet/kompendiet. Detalj II skulle också vara ett bra exempel, men vissa justeringar kan behövs. Detta skulle kunna vara att en förteckning av ingående skikt saknas, men den finns troligen tillgänglig att få ta del av via andra vägar. Detalj III som blev en extrakategori med ritningar som skulle kunna användas för att visa exempel, men de saknar flera av kraven och kommer i slutet inte att finnas med i resultatet.

(26)

19 De bygghandlingar som studerades och användes kommer från tidigare och även pågående projekt som Peab driver. Exempel är ritningar från Tingvallahöjden mitt i centrala Karlstad som berör tre flerbostadshus och ett parkeringshus i betongstomme som avslutades 2013.

Ritningar har även hämtats från det pågående bygget av Oskarslunds vårdboende på Gruvlyckan i Karlstad, Barkassen i Inre hamn Karlstad och nya högstadieskolan i Årjäng.

Handlingarna som används består av konstruktion- och arkitektritningar där detaljerade sektioner varit i fokus. Detaljerna inkluderar konstruktionslösningar för väggar (bärande och icke bärande), tak (takstolar) samt grund (platta på mark). Flera olika lösningar och

utformningar har behandlats i alla olika delar. Allt från möte mellan vägg och takkonstruktion till platta på markens utformning vid kantbalken.

3.4 Arbetsprocess

För att arbetet ska kunna utföras på lämpligast och smidigast sätt så delades hela processen in i flera faser. Varje fas behandlades var för sig och avlutades innan nästkommande

påbörjades. Tillvägagångssättet som arbetet indelades i är enligt följande:

1. Förståelsefas

 Förståelse av BIM och modulering

 Identifiera problem

 Föra möte med representanter från kalkylavdelningen 2. Utförandefas

 Ta med åsikter för att ta fram exempel (handlingar)

 Objektsindela handlingar 3. Kvalitetsfas

 Stämma av med kalkylatorer

 Intervjua projektörer som modellerar 4. Resultatsfas

 Sammanställa

 Göra kompendium/resultat

(27)

20 Arbetsprocessen följde de fyra

huvudfaserna där varje fas behandlar ett specifikt område av arbetet. Först genomfördes en förståelsefas där syftet var att få god kunskap om ämnet och även identifiera vad och varför det finns ett problem. Efter detta genomfördes en utförandefas där problemet löstes.

För att sedan säkerställa kvaliteten på lösningen genomfördes en kvalitetsfas där projektörer fick granska lösningen.

Sista delen består av en resultatsfas där sammanställning av resultat

upprättades. Arbetsprocessen kan även beskrivas med ett logiskt schema, se figur 11.

3.4.1 Förståelsefas

I arbetets uppstart genomfördes en noggrann litteraturstudie. Här var målet att få en stor förståelse om ämnet, framför allt BIM. Allt ifrån forskningsrapporter och undersökningar till tidigare examensarbeten granskades och bearbetades för att förstå hur en BIM-projektering går till, men även hur moduleringen sker i dag.

I ett tidigt skede upprättades ett möte med BIM-samordnaren Fredrik Berg på Peab Karlstad för att verkligen identifiera vad problemet omfattar. Här diskuterades dagens sätt att

modulera jämfört med hur Fredrik själv skulle vilja modulera och dess påverkan på BIM- projektering. Därefter fördes ytterligare ett möte med tre kalkylatorer på Peabs kontor i Karlstad, Marcus Almström, Magnus Hedin och Johan Frid. Även Fredrik Berg deltog i sammankomsten.

3.4.2 Utförandefas

Efter att kalkylatorerna hade fått säga sitt påbörjades arbetet med att dela in gamla ritningar i olika objekt. Målet som skulle uppfyllas här var att ta fram förslag till lösningar utifrån den tidigare förståelsefasen. Detta gjordes genom en objektsindelning i datorprogrammet

BlueBeam Revu. Själva indelningen gick till som sådan att varje byggdel färglades med en viss färg och tonades ner, (läs mer under BlueBeam nedan), för att sedan sättas in i en Word-mall där förklaringar om varje byggdel adderades.

Identifiera problem

Exempel

Möte med kalkyl

Sammanställa

Skapa kompendium Intervjua projektörer

Avstämning

Objektsindela Förståelse

Figur 11. Logiskt schema över arbetsprocessen.

(28)

21 3.4.3 Kvalitetsfas

När arbetet med att indela ritningarna var klart påbörjades den tredje fasen, kvalitetsfasen.

Målet var att säkerställa kvaliteten av arbetet. Därför hölls möten med flera aktörer som tillsammans skapar en referensgrupp för arbetet. Detta för att få ett ännu bättre validerat resultat. De som lämnade åsikter var:

 Fredrik Berg, Peab

 Kalkyl Peab

 Mondo Arkitekter

 Tengbom

 Integra

Först fick Fredrik Berg gå igenom lösningsförslagen för att ge sina synpunkter. Sedan samordnades ytterligare ett möte med samma kalkylatorer på Peab där de fick ge sina åsikter på hur det stämde överens med deras verklighet och förväntningar. Efter det fördes även möte med konsultföretagen Tengbom, Mondo Arkitekter och Integra. Där lyftes frågan, utifrån ritningarna, om det är möjligt att modellera på det sätt som Peab önskar.

Konsulterna fick även ge förslag på andra ritverktyg än de föreslagna på de ritningar som diskuterades. När alla lämnat sina tankar och synpunkter avslutades fasen.

3.4.4 Resultatsfas

Till sist gjordes en resultatsfas där målet var att sammanställa all data för att senare bygga upp ett kompendium. Alla tankar, möjligheter och synpunkter från referensgruppen sammanställdes i ett separat dokument. Konkreta ändringar i ritningarna genomfördes direkt.

Till sist uppfördes ett kompendium i form av ett flertal exempel från olika detaljer av en byggnad. Detta kompendium lämnades sedan över till Peab och examensarbetet slutfördes.

3.5 Program

För att utföra examensarbetet har i huvudsak två dataprogram används. Dessa två program är Vico Office och BlueBeam Revu. Båda programmen används av Peab Karlstad.

Experimentering och egna tester i programvarorna Vico och BlueBeam utfördes för att både förstå hur Peab jobbar, men även för att få en bättre blick hur vi ska gå till väga för att lösa problemet.

3.5.1 Vico Office

Vico Office är både den första och enda plattformen som i dag innehåller integrering av 2D, 3D, 4D och 5D BIM. Programmet ger användaren och projektet unika lösningar för att kunna utnyttja BIM-projektering till högsta nivå. Genom att importera 3D-modeller från flera olika

(29)

22 CAD-program som exempelvis ArchiCAD, SketchUp och Revit går det utifrån dessa modeller att vidareutveckla och effektivisera projektet.

Som tidigare nämnt använder Peab BIM i tre olika nivåer där de presenterar nya arbetssätt utifrån en 3D-modell. Det är först i nivå två som Peab introducerar programmet Vico Office för sin projektering. Peab använder Vico Office för framtagning av mängder och kalkyler, kollisionskontroller, utformning av tidsplanering (4D) och kostnadskalkyler (5D).

Vico erbjuder flera kraftfulla verktyg som underlättar arbetsprocessen. Den funktion som används mest av Peab är mängdningsmöjligheten i en 3D modell som sedan används till en kostnadskalkyl. Genom att importera en modell kan programmet automatiskt – eller om man så vill manuellt – ta fram mängder från både 2D och 3D modeller. Detta blir en exceptionell funktion för Peab då de har en receptdatabas som grund. Med hjälp av receptdatabasen som innehåller färdiga mängder och sammansättningar för alla

byggnadsdelar blir mängdningen utav en modell enkel och gynnsam i både tid och kostnad.

Kalkyleringsverktyget ger möjligheten att utnyttja mängder, spill, åtgångstal, tillägg och många fler funktioner för att skapa en kalkyl som passar det enskilda projektet. Oftast används en receptdatabas som referens och utgångsdata för kalkyleringen som sedan visar kostnader utifrån vald data och modell (Vico Office). Vico Office är också mycket användbart när kontroller av kollisioner i byggnaden ska göras. Även här kan programmet själv leta – det går även manuellt – efter eventuella kollisioner mellan byggdelar som finns i modellen och som senare kommer bli problem i produktionen. Detta gör att tid och pengar sparas då programmet säger ifrån redan under projekteringsfasen, om det exempelvis går ett installationsrör igenom en betongvägg. Detta medför att det blir mindre problem och en effektivare produktion.

Vico Office har även ett tidsplaneringsverktyg som är direkt kopplad till modellen i form av både en flowline-vy och en traditionellt gant-vy. De båda vyerna gör tidsplaneringen tydlig och enkel att förstå. Verktyget behandlar också kassaflöden och inköp i tidsplaneringen.

I detta examensarbete användes Vicos funktioner tillsammans med kalkylatorernas

önskemål som grund till objektsindelningen. Eftersom det är Vico som Peab använder sig av kommer fokus ligga på att arbetet, speciellt kalkyleringen, går att utföra i Vico. Den

huvudsakliga funktionen som kommer användas är mängdning vilket i sin tur betyder att Peabs receptdatabas blir utgångspunkt.

En mängdning i Vico är ett underlättat arbetssätt att göra om man får tillgång till den information som behövs. Genom att använda receptdatabasen som referens, kopplas den mängd som tas ur den färdigda 3D-modellen till kalkyldelen i programmet för att enkelt få ut ett färdigt pris på de önskade byggdelarna. Precis som figur 12 visar finns kalkylering i ruta ett, en 3D-modell i ruta två samt mängdningsalternativen i ruta tre.

(30)

23

Figur 12. Skärmdump från Vico Office som beskriver mängdavtagning.

Figur 12 är ett exempel på hur en Vico-projektering kan se ut. Här har en 3D-modell från Nya Högstadieskolan i Årjäng används för att visa hur en mängdning kan gå till väga.

Figur 13. Skärmdump från Vico Office som visar en markering i 3D-modell.

Först importeras en 3D-ritad modell i Vico. Denna modell innehåller BIM-information.

Genom en markering i 3D-modellen tar Vico själv fram objekt, utifrån hur de är modellerade och vilket verktyg som de har modellerats med utav konsulten. I figur 13 har ytterväggen markerats och den lyses upp som ett enda stort objekt i 3D-fönstret (gulmarkerade).

3

1

2

(31)

24

Figur 14. Skärmdump från Vico Office som visar mätningsalternativ för den markerade byggdelen.

När en mängdning sker utifrån en markering i 3D-modellen finns det möjlighet att få fram ett flertal olika mängder. Dessa skiljer sig då man kan välja mellan area, längd eller volym. Dock kan en mängd variera från objekt till objekt beroende på hur kalkylen ska se ut. Det går exempelvis utifrån markeringen i figur 13 och mätningsalternativ i figur 14 att få

omkretsarea (m2) för insida, utsida, ovansida eller undersida vägg, men även längd (meter) vägg. En eller flera av dessa mängder för väggen kopplas till projektets kalkylpost för just den byggdelen, se figur 15.

Figur 15. Skärmdump från Vico Office som visar kalkylering.

Genom en ”drag & drop” av den önskad mängd från de mängdningsalternativen, i detta fall omkretsarea av väggen, till kalkyleringen, sammanställer Vico själv hur mycket material som behövs och hur mycket detta skulle kosta, allt utifrån Peabs egna importerade kalkylrecept.

Här har man byggt upp tabeller som beskriver alla de olika ingående delarna för en byggdel.

Figur 15 visar en kalkylering av de sandwichelementen som ska ingå i projekteringen. Här har väggens area utifrån 3D-modellen kopplats till sandwichelementen för beräkning av mängd och pris. Dessa priser och material är i sin tur direkt kopplade till Peabs receptdatabas.

Denna databas berättar för programmet hur mycket ett sandwichelement kostar samt hur många det kommer gå åt för att producera önskad mängd.

3.5.2 BlueBeam Revu

BlueBeam är ett av de kraftfullaste datorprogram när det kommer till hantering av PDF-filer.

BlueBeam har flera funktioner som tillåter användaren att redigera, markera, mäta och sammarbeta kring dessa filer. Detta är ett program som ofta används inom Peab, framför allt till att mängda upp ritningar.

BlueBeam har i det här examensarbetet används för att färglägga och objektindela ritningar för kompendiet.

(32)

25 Först importerades vald ritning in i programmet, se figur 16.

Figur 16. Vy från BlueBeam Revu före borttagning av samtliga förklaringar.

Sedan ”städades” samtliga förklaringar och andra markeringar i ritningen bort för att endast få kvar de väsentliga delarna, som i det här fallet ovan och nedan var mellanbjälklaget, utfackningsväggen, fasadmaterialet och den invändiga beklädnaden. Då kunde en detaljritning se ut som den nedan (figur 17).

(33)

26

Figur 17. Vy från BlueBeam Revu efter borttagning av samtliga förklaringar.

När ritningen var ”städad” påbörjades indelningen av byggnadsobjekten. Detta gjordes med hjälp av olika markeringsverktyg. Önskat område markerades och färglades enligt det

schema som sattes upp i början av arbetsmomentet, färgschemat som användes sågs endast som en grund att använda. En påbörjad färgläggning av en vägg visas här nedan i figuren till vänster.

Och när den var färdig blev resultatet som figuren till höger.

Efter att sektionsritningen indelats i önskade objekt, så som den högra bilden visar, klipptes vyn ut ur BlueBeam för att införas i ett Word-dokument.

Figur 18. Påbörjad färgläggning och indelning av byggnadsdelar.

Figur 19. Färdig färgläggning och indelning av byggnadsdelar.

(34)

27

4. RESULTAT

Examensarbetets resultat är i stora drag det kompendium som sammanställdes i utförandefasen, se bilaga 1.

4.1 Objektsindelningen

Redan från start stod det klart att Peabs kalkylatorer använder sig utav SBEF:s

byggdelstabell. Denna byggdelstabellen ligger som grund i deras kalkyler och det beslöts att objektsindelningen skulle göras utifrån den tydlig. Men byggdelar som får samma mängd behövdes inte säras på utan kunde hållas ihop. Samtidigt studerades ett fåtal ritningar för att visa exempel på hur de räknar och delar in olika detaljer.

4.2 Kompendiet

I arbetets utförandefas gjordes det kompendium som var själva målet med arbetet. I figur 20 nedan visas en sida ur det färdiga kompendiet.

Figur 20. Ett utdrag från det kompendium som blev slutprodukten med arbetet.

Överst på sidan står det vilken byggdel som tas upp och kommer förklaras. I exemplet ovan är det en balkongavslutning till ett bjälklag.

(35)

28

Figur 21. Bild tagen från en sida i kompendiet som visar en anslutning mellan ett balkongbjälklag och ett mellanbjälklag.

Bilden mitt på sidan är tagen från en ritning som önskats objektsindelas och förklaras.

Här ligger fokus på de två olika bjälklagen och deras anslutning till varandra, som också är färglagda för att förtydliga att det är de delarna som det handlar om i det här fallet. Väggarna är gråa för att visa att de inte är intressanta för den här detaljen.

Det ligger två brytningar, en ovanför och en nedanför bjälklagen, dessa brytningar visar vart objekten skall sluta, så inte ytterväggen i det här fallet moduelleras igenom bjälklagen. Skulle så vara fallet blir mängdavtagningen felaktig.

I vissa fall förekommer det så kallade passbitar. I figur 21 återfinns en sådan, vilket är den röda stående rektangeln mitt i figuren. Dessa bitar är inga byggdelar, men kan inte bortses. Skulle passbiten moduelleras ihop med

balkongbjälklaget skulle det bli fel när inmätning i produktionen sker. Därför moduelleras passbitarna som egna objekt.

De sträck/linjer som syns är en markering till aktuell position i figuren från en förklaringstabell för att tydliggöra vilken del den informationen berör.

En förklaringstabell kan se ut på följande sätt:

Här förklaras vilken byggdel som avhandlas, både enligt

”den gamla byggdelstabellen” SBEF och BSAB 96, (i detta fall en balkong). Vilket littera som byggdelen har (utifrån Peabs litteralista, bilaga 2), storhet på den mängd som kalkylatorn vill ha ut från modellen samt vilket verktyg konsulten ska rita i beroende på vilken programvara denne använder. Littreringen gjordes utifrån det interna material som Peab redan tagit fram och som ingår i

deras BIM-manual som alltid skickas med vid beställningar av BIM-modeller.

Figur 22. Exempel på en färdig tabell i kompendiet som ger projektören information om hur exempelvis hur litterering av vald byggdel ska se ut.

References

Related documents

Det största företaget inom affärsområdet Transport & Miljö är PEAB Transport och Maskin AB. Företagets huvudkon- tor ligger i Örkelljunga men etablering finns också

Hyresintäkterna för affärsområdet uppgick till 33,9 Mkr (13,7 Mkr) och visade ett resultat på lA Mkr (0,5 Mkr) efter finansiella intäkter och kostnader.. Prognosen för 1989

Utvecklings AB Kranen har tidigare år konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden i PEAB's koncernbokslut. Anledningen till att bolaget tidigare valt denna metod är att vid

Fakturerat men ej resultatavräknat per 12-31 Fakturering på resultatavräknade arbeten Produktionskostnad för resultatavräknade arbeten, årets administrationskostnader och

Faktureringen för affärsområdet 1993 uppgick till825 Mkr och resultat efter av- skrivningar till30 Mkr, vilket innebär en marginal på 3,6 procent. Resultat efter fi-

mellan Arlandabanan och stambanan Stockholm-Uppsala är 800meter lång och ingår som en del i det nya system av snabbtåg som ska koppla Arlanda flygplats till

Resultat efter finansiella poster med avdrag för 28 procent schablonskatt samt justerat för minoritetens andel i nettoresultatet i procent av genomsnittligt justerat eget

consideration has been to create vital public spaces and passages in the building, an “interior campus” area providing warm and illuminated meeting places during the dark