• No results found

SÅ MÅR HAVET

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "SÅ MÅR HAVET"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EGENTLIGA ÖSTERSJÖN SKAGERRAK

BOTTENHAVET

BOTTENVIKEN KATTEGATT

SÅ MÅR HAVET

Foto: NASA/Visible Earth/OrbView-2/SeaWiFS

Saltvatteninfl öde hjälpte inte –

syrenivåer fortfarande alarmerande låga

i Östersjön.

EGENTLIGA ÖSTERSJÖN

S

8

Övergödning: Tillståndet i det öppna vattnet har inte förbätt- rats nämnvärt. Ytan av syrefria bottnar är nära tre gånger så stor som vid millennieskiftet. Totalhalterna av näringsämnen i ytvatt- net är högre än i början av 1970-talet. På många håll har dock vattenkvaliteten i kustvattnet förbättrats genom åtgärder. Över- vakningen av växtplankton visar på en förhöjd näringsnivå och måttlig ekologisk status enligt vattendirektivet i en majoritet av de klassade kustområdena, medan djursamhällen och vegetation på bottnarna i många fall indikerar god status. Infl ödet av salt, syre- rikt vatten från Skagerrak verkar tyvärr inte ha haft någon långva- rig positiv effekt i Egentliga Östersjön.

8

Miljögifter: Halterna av miljögifter är generellt högre i Egentliga Östersjön än i Västerhavet. Flera klassiska miljögifter minskar dock i Östersjöns organismer. PCB, DDT och bly har minskat dramatiskt sedan 1970- och 80-talet och avtar fortfarande varje år. Kvicksilver minskar i strömming och tånglake, men ökar i torsk och abborre.

En stor mängd främmande ämnen når Östersjön varje år. Flera av dem har potential att allvarligt påverka djur, människor och eko- system. En positiv nyhet är att vi sedan 2005 sett ett trendbrott med minskade halter av några fl amskyddsmedel och perfl uore- rade ämnen, eftersom de börjat fasas ut ur samhället.

8

Fiske: Tillståndet för torskbeståndet, som numera är koncentrerat till södra Östersjön, har återigen försämrats. Det östra beståndet bedöms ha minskat abrupt mellan 2011 och 2014. Även skarpsil- len, som numera är koncentrerad till norra delarna av Östersjön, minskar. Bestånden av strömming ökar däremot. Vid kusten syns en minskning av karpfi skar och tånglake.

KATTEGATT S

8

Övergödning: Tillförseln och halterna av kväve har tydligt mins- kat i Västerhavet sedan 1990-talet, vilket tyder på att åtgärder börjat ge resultat. I Kattegatts utsjövatten är statusen enligt vat- tendirektivet god till hög både i vattenmassan och vid botten. Vid kusten är statusen generellt god. Statusen för bottenlevande djur vid kusten har förbättrats under senare år förutom vid Laholms- bukten i Halland där dålig status råder idag.

8

Miljögifter: Halten av kvicksilver i torsk från Kattegatt visar en ökande tendens och ligger idag över det föreslagna gränsvärdet för rovdjur i naturen. Halterna av dioxiner i sill har minskat sedan 1990 och ligger under gränsvärdet för humankonsumtion. Sta- tusen för organiska tennföreningar, TBT, är måttlig i hamnar men god i referensområden.

8

Fiske: Torskbeståndet i det fredade området i Kattegatt visar en svag tendens att öka, även om bedömningarna är osäkra. Det enda välmående beståndet av torsk i svenska vatten återfi nns i Öresund där trålförbud rått sedan 1930-talet. Återväxten av den hotade ålen är fortsatt svag i hela Nordsjöområdet, men en för- siktig ökning ses under senare år på fl era platser, annat i åarna Lagan och Viskan.

BOTTENHAVET S

8

Övergödning: I Bottenhavets utsjö har totalfosforhalterna ökat sedan 1970-talet samtidigt som syrehalten i djupvattnet minskat, vilket är en oönskad utveckling. I kustvattnen uppnår mindre än hälften av vatten förekomsterna god ekologisk status enligt vat- tendirektivets bedömningsgrunder. Bottenlevande djur och vege- tationsklädda bottnar uppvisar en bättre status och når god sta- tus eller högre.

8

Miljögifter: Flera av de klassiska miljögifterna som PCB, DDT, HCH och HCB har minskat i fi sk under de senaste decennierna.

Halterna av dioxin i fet fi sk som strömming är dock fortfarande hö- gre i Bottenhavet än i andra havsområden, men minskar glädjande nog och ligger nu under gränsvärdet för konsumtion. Rekommen- dationer om begränsat intag för vissa befolkningsgrupper är dock fortsatt nödvändiga. Hälsoläget och reproduktionsförmågan hos havsörnarna har långsiktigt förbättrats sedan 1970-talet men de senare åren har skadade ägg med höga koncentrationer av PCB och DDT åter påträffats i ett område vid norra Bottenhavskusten.

8

Fiske: Sikbestånden har minskat under en tjugoårsperiod sam- tidigt som det är brist på äldre individer. För strömming ser situa- tionen bättre ut med ett stort bestånd, ökande återväxt av unga fi skar, och långsiktigt hållbart fi sketryck.

SKAGERRAK S

8

Övergödning: I Skagerraks utsjövatten är statusen generellt hög både i vatten massan och vid botten. Däremot är situationen mer varieran- de vid kusten. Statusen i vattenmassan är generellt god och siktdjupet ökar, men bottenlevande djur uppvisar måttlig status i många områden i södra Bohuslän. Den höga förekomsten av fi ntrådiga algmattor har inte minskat, och i södra Bohuslän har stora förluster av ålgräsängar skett under de senaste tio åren.

8

Miljögifter: Koncentrationen av det perfl ourerade ämnet FOSA och ar- senik i sill är högre i Västerhavet än i andra havsområden, och halterna av kvicksilver och kadmium i sedimentet visar en ökande tendens. Hal- ter och effekter av förbjudna organiska tennföreningar, från båtbotten- färger minskar generellt, men status är fortfarande måttlig eller sämre i de fl esta undersökta hamnar.

8

Fiske: Fisket anses vara ett av de allvarligaste problemen för den bio- logiska mångfalden i Västerhavet, och direkt eller indirekt bidragande till att 150 svenska arter, inklusive 20 fi skarter, idag är rödlistade. Överfi ske av bland annat torsk anses också ha bidragit till vegetationsförändringar längs kusten. Torskbestånden i Nordsjön har dock ökat de senaste tio åren och närmar sig 1980-talets storlek. Nya undersökningar visar också att det fortfarande fi nns torsk som leker i många av Bohusläns fjordar, även om dessa lokala populationer idag är väldigt små.

BOTTENVIKEN

S

8

Övergödning: Bottenviken är det svenska havsområde som är minst påverkat av övergödning. Totalfosforhalterna är låga och dessutom minskande sedan 1970-talet, samtidigt som syresitua- tionen är god i djupvattnet. I de kustnära områdena är det sämre och var femte vattenförekomst uppvisar tecken på övergödning.

8

Miljögifter: Halterna av kvicksilver och bromerade fl amskydds- medel i strömming är högre än i övriga havsområden. I likhet med fl era andra havsområden har annars fl era klassiska miljö- gifter minskat de senaste decennierna till följd av framgångsrika åtgärder.

8

Fiske: Situationen för vild lax har ljusnat sedan femton år till följd av fi skeregleringar och nu är uppvandringen och den natur- liga återväxten god i fl era oreglerade älvar. Bestånden av havs- öring är däremot svaga bland annat till följd av bifångst i nät vid kusten, och vandringshinder i fl oder. Siklöjan har däremot starka bestånd, men dålig återväxt av unga fi skar under 2012 motiverar ändå försiktighet i fi sketrycket. Fångsterna av abborre i provfi ske är stabila eller ökande.

2015/

2016

References

Related documents

Projektet har bland annat haft en fast mätstation vid Älvsborgs fästning som automatiskt registrerat utsläppen från fartygen som anlöper Göteborgs Hamn.. Resultat från

Gå eller cykla från Nybro centrum förbi Svartgöl längs- med Bolanders bäck under väg 31 vid Flyebo damm för att komma till södra delen av reservatet.. Sväng höger och

An informational sign is posted by the parking area next to the forest road on the western side of the reserve.. There are no

Om det står klart att förslaget kommer att genomföras anser Finansinspektionen för sin del att det finns skäl att inte särskilt granska att de emittenter som har upprättat sin

För att höja konsekvensutredningens kvalitet ytterligare borde redovisningen också inkluderat uppgifter som tydliggjorde att det inte finns något behov av särskild hänsyn till

Flera kända kockar medverkar, bland andra Rune Kalf-Hansen (känd från TV-programmet Toppform) och Ulrika Brydling (lagledare för ungdomskocklandslaget och tidigare innehavare

Vi är skeptiska till mervärdet med ursprungsgarantier för värme då det i praktiken inte finns någon risk för "dubbelräkning" av förnybar värme i de mer än 500 lokala

Familjer som kanske består av åtta barn och en mormor eller lika många barn och en knappt vuxen flicka som tar hand om alla.. Familjer som lever på det grannar och andra