• No results found

Hjärt- och Lungsjukas

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hjärt- och Lungsjukas"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.

All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.

Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.

01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM

(2)

mars 1965

(3)

REHABILITERING

är nyckelordet i dagens Social-Sverige

h ' J

Försäkringsskyddet, sjukförsäkring och förtidspensioner, måste kompletteras med rehabilitering — att återställa funktions- och arbetsförmågan helt eller delvis efter var och ens hälsa och färdigheter.

Rehabiliteringen bör sättas in genast. Flera rehabiliteringskli- niker och tillräcklig personal ger bättre folkhälsa och arbets­

kraft. Rehabiliteringen måste fungera — från sjukvårdsplanet och ut i samhälls- och arbetslivet.

STÖD RIKSFÖRBUNDET FÖR HJÄRT- OCH LUNGSJUKA

Förbundet har ett 120-tal lokalföre­

ningar i olika delar av landet.

°'0

Genom medlemsskap eller annat stöd verkar Ni för hjärt- och lungsjuka.

HJÄRT- och KÄRLSJUKDOMAR orsakar i dag mer än HÄLFTEN AV DÖDSFALLEN I VART LAND :

% av totaldödligheten

16%

24 %

32%

42 %

49 %

%

1910—19 1920—29 1930—39 1940—49 1950—59 1960—59

Hjärtsjuka i Sverige utgör ca 500.000 med mer eller mindre manifesta sjuk-

domsbesvär. Kurvan över hjärtsjukdomarna stiger — av den totala dödligheten ut­

gör de nu drygt 52 %.

(4)

Kg a re: Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuko

nr 3 mars 1965 årgång 28 Kontrollmarke lagligenskyddat

SOCIALVÅRD SOCIALMEDICIN DE PARTIELLT ARBETSFÖRA

Vad händer i sjukpenningklass elva ...

De långtidssjuka — de s. k. 90- dagarsfallen — i våra storstäder har blivit föremål för en prognos, som nu redovisas i olika samman­

hang. Vi har tidigare i Status pekat på att ur det material som hopas hos våra många lokala försäkringskassor kan mycken värdefull sakkunskap

°m de långtidssjuka plockas fram.

Och det gäller inte minst om de hjärt- kärlsjuka. Ur 90-dagarsfallen (och de som är sjuka längre tid) får vi Uppgifter vi behöver för att bedöma vad som behöver göras för rehabili­

tering och återanpassning för män­

niskor, som bildlikt talat håller på att ramla ur en meningsfylld samhälls-

°ch arbetsgemenskap.

pörlamningen av handlingsviljan, k bristande tilltro till den egna för­

mågan och andras vilja att hjälpa — lust den sortens passivitet möter uran ofta hos människor isolerade i långvarig sjukskrivning. Det vill mycket till för att komma i balans igen. Den långtidssjuke sitter som en passiv TV-tittare, ser alla livets möjligheter och aktiviteter passera i bildrutan. Själv har han mycket små möjligheter att komma in på den scen, som kännetecknar dagligt liv

°ch rörlighet. Han har blivit ett ”fall”

det kan vara fråga om ”90-dagar”

eUer längre tid.

Av de torra, knastriga siffergrup­

perna har man nu svårt att finna de individuella svårigheterna, men de finns. Utan tvivel. Man får så att säga ge sig in i tabellernas innandö­

men för att få fram de mänskliga Problemen och behoven i detalj. Och

sådana detaljstudier har man tydli­

gen inte orkat med helt i första ge­

nomgången av det material, som nu redovisas. Det här är väl — som vi hoppas en första antydning om de djupgående prognoser vi behöver i framtidens rehabilitering.

Försöker man läsa siffergrupperna med fantasi — och det bör man göra — kan man få ut mera av inne­

hållet. En tabell visar.t. ex. hjärt- kärlsjukdomamas med åldern ökar i betydelse som orsak till langvarig arbetsoförmåga — 50-årsåldem är en sorts farlig tröskel med snabb ök­

ning av gruppen. Man frågar sig här:

vad sker med människan exempelvis åtskilliga år före innan det gatt så långt att det är klart för registrering i gruppen ”långtidssjuka ?

I en sådan här jakt efter ”tenden- I ser”, utan egentliga anspråk på en systematisk genomgång av materi­

alet, fastnar man på åtskilligt, där

”fantasin” kan spela en smula kring de strängt uniformerade sifferstap- lama. Låt oss titta på hemmafruar­

na, som, enligt en kommentar till ut­

redningen, ”icke tycks innebära sär­

skilt stor risk med avseende på lång- tidssjukligheten”. Det låter verkli­

gen intressant! Hemmafruarna utgör 35 % av de yrkesarbetande kvinnor­

na 65 % av totala antalet kvinnor i underlaget för 90-dagarsundersök- ningen. I jämförelse härmed svarar hemmafruarna för 25 % av 90- dagarsfallen och de yrkesarbetande kvinnorna för nära 75 % — det var en kraftig skillnad det!

En slutsats kan vara att hemma­

fruarna i åldern 16—60 år är ”ett friskare släkte” än de yrkesarbetan­

de kvinnorna — och i så fall vad be­

ror det på? Eller är det lättare att arbeta hemma även om hälsan inte är så särskilt bra? Ja, många frågor kan ställas; t. ex. hur det förhåller sig med de i så högre grad sjuka kvin­

norna i jobbet, vilka också ska klara sina hemmasysslor! Blir man inte sjukare av en sådan dubbel arbets­

börda osv.... ?

1 dessa frågesportens och rekor­

dens tider kan det vara tillåtet att på det socialmedicinska området ko­

piera med en s. k. topprestation.

Även ifråga om sjukdomar rör vi oss med ”toppar”. Och då är det of­

tast fråga om icke önskvärda rekord­

siffror. Här har vi en sådan rekord­

siffra. Ett strövtåg i tabellerna avslö­

jar att högsta frekvensen 90-dagars- fall bland män uppvisar sjukpen­

ningklass elva med 59 fall av tusen försäkrade av underlaget inom klas­

sen. Den årliga inkomsten av för­

värvsarbete hos ”elvorna” är 12.000 men ej 18.000 och hel sjukpenning utgör 18 kr per dag. Vi avstår från kommentarer till detta fenomen. Den högre expertisen har säkert några nycklar till ”elvornas” rekordpres­

tation.

O

A tskilliga data finns ytterligare att hämta i detta primärmaterial; en­

skilda och samverkande detaljer, som låter oss se människorna i kla­

rare ljus. Siffror och data — och en aning fantasi — kan ge oss mera in-

HJÄRTFORSKARE SAKNAR RESURSER FÖR FORTSATT... (se sidan 6)

(5)

"Recept på kniv och gaffel”

för att undvika överdrifter i matvanorna var kontentan av vad doktor Åke Hjalmers vill lära oss om fettfaran. En kampanj mot stress och övergödning skulle behövas med det snaraste underströk doktorn, som ock­

så i övriga avseenden ville ta ett radikalt grepp över hela linjen ifråga om hjärt- kärlsjukas problem. Folk måste lära sig förstå hur pressande vårt livstempo är — det finns ingen möjlighet för vårt knyt- nävsstora hjärta att orka igenom ett helt liv utan skavanker. Vår bostadsstandard tillåter knappast att ha en sjuk person hemma — märk väl om det gäller allvar­

ligare sjukdomar. Elektroteknik och re­

habilitering måste utvecklas vidare, fram­

höll doktor Hjalmers, som talade för full­

satt hus i Norrköping. Den serie av upp- lysningsmöten landet runt Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka satt igång är en helt lyckad drive — publiken sviker inte.

Deltag i Status-debatten kring handikapp­

frågorna under år 1965! Det sker bäst ge­

nom att följa vad som tas upp i vår tidskrift.

SERVICE AV OLIKA SLAG

är vad de handikappade idag frågar efter.

Man kan i första hand söka få ett grepp cm behovsskalan så här:

1. Ge svårt sjuka och handikappade upp­

lysning om hjälpmöjligheter, som nu finns.

2. Upplysning, som enkelt och klart ger vägledning om var de befintliga resur­

serna finns och hur man kan söka dem.

3. Uppmuntran och stöd till den enskilde i hans strävan att förbättra sin situa­

tion genom olika åtgärder.

Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka och dess lokalföreningar arbetar i stort sett efter detta schema. Vi har konvalescent­

hem, medlemsvård, upplysningsverksam­

het, kurser etc., men vi ”äger inte själva”

alla de anordningar de handikappade be­

höver. Vi söker dock på alla sätt medverka till att göra samhällets handikappresurser större — det sker bl. a. genom att vi får nära kontakt med behoven och de sjuk- domsdrabbade själva. Sök kontakt med lo­

kalföreningen på Din egen plats — se adresslistan i slutet av detta nummer av Status!

Riksförbundet

för Hjärt- och Lungsjuka flyttar

till David Bagares gata 3, 1 tr, Stockholm C den 1 april 1965.

Märk: nya telefonnummer 08/20 09 23—20 09 24.

Postadress: Box 3196, Stockholm 3.

bördes sammanhang mellan de tenn­

soldater avsiffrorvi i första omgång­ en fått ta del av. Naturligtvis avser vi inte att göra någon deckarroman i den sociologiska stilen. Sålångt får inte fantasin skena iväg. Man kan ansluta sig till några teser, som skymtat kring långtidsfallen hittills.

Det gäller t.ex. att bedöma själv- läkningstendensen; hur många 90- dagarsfall som blir arbetsföra igen utan vidare åtgärder ände rent me­

dicinskt vårdande osv. Vi vill tilläg­ ga: mera uppgifter om den sociala problematik som finns innanför sif- ferskalen och de samverkande fak­ torerna, som driver in människor i

dessa sifferbyggen. Att de finns där tvivlar inte vi längre på, men hur har de kommit dit och hur ska vi undvika alltför stora tillskott i fram­ tiden? För 90-dagarsfall tillhör dock den sortens rekordtabeller vi läser med synnerligen stor olust, även om vi i övrigt är intresserade av topp­ siffror avolika slag.

Sixten Hammarberg

Anmärkning: Kommentarerna i ledaren avser de långtidssjuka i våra storstäder, Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö, en undersökning av 90-dagarsfall 1962. Undersökningen kommer att bear­

betas vidare.

REDAKTIONEN

Status redaktion är tillgänglig för person­

liga besök och telefonsamtal endast fre­

dagar mellan kl. 14—16. Redaktörsbefatt- ningens förening med annan tjänst gör denna arbetsordning nödvändig. För ej beställda manuskript, bilder, teckningar m. m., kan redaktionen inte ta något an­

svar.

Posten meddelar numera ej obeställbart utgivarkorsband.

Anmäl därför adressändring i god tid till tidningens expedition.

Organ för Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka Ansv. utg.: Einar Hiller

Redaktör: Sixten Hammarberg

Red. och Exp.: Kocksgatan 15, Stockholm Telefon 08/4139 99 och 44 40 40

Postadr.: Box 4149, Sthlm 4 Postgironr 95 0011

Annonspriser: Småannonser:

Omslagets sista sida... 500 :— 58 mm spaltbredd 65 öre mm

»/i-sida 400:— 1/2-sida 225:— 90 mm spaltbredd 90 öre mm

»A-sida 125:— »/s-sida 65:—

Prenumerationspris: Helår 15 kr, halvår 8:25 kr

UR INNEHÅLLET:

RIKSDAGSNYTT I HANDIKAPPFRÅGOR . . 7 NY HJÄRT- OCH LUNGMASKIN... 8 HCK-NYTT ... 10 MUMMEL I SKÄGGET ... 11 HANDIKAPPNYTT HOS LANDSTINGEN .. 13 BERÄTTELSEN OM FRU ÅMAN (novell) .. 20 OMSLAG: I väntan TV (HÄSON-bild)

(6)

1 STATUS

- debatt---

Datateknik och

"Fjärrstyrda” patienter

ligger i den framtida sjukhusteknikens ut­

veckling om man nu får tro vissa förhands- Prognoser. Vi är inte rädd för teknikens landvinningar — långt därifrån — men vissa skrivbordsformuleringar ger dock föraningar om att det är inte rådligt att låta teknikerna leka alldeles ostörda på sina ritbräden. Först bör noteras att det finns försvar för bl. a. datateknikens intåg i sjukhusplaneringen — datateknik och Mekanisering är vad som kan hjälpa oss att komma loss ur de värsta personalsvå­

righeterna. Det är säkert riktigt. Ett sju­

årigt utredningsarbete ligger till grund för en rationaliseringsplan vid ett av landets Modernaste storsjukhus — Danderyds sjukhus i Mörby norr om Stockholm. Där kommer 20 miljoner kr att satsas för att ge helt nya metoder i sjukvården. Ett exempel visar att man vid ett annat sjuk­

hus bygger ett helautomatiskt transport­

system för både meddelanden och material, en sorts ”rörpost” av band och hissar som också kan ta större varor. Samma sjukhus för ett specialkonstruerat system för trans­

port av allt spillmaterial till en förbrän­

ningsugn.

Allt detta låter bra så länge man håller sig till döda ting, ”spillmaterial” etc., men nar vi sedan kommer till människorna lå­

ter det inte fullt så bra. Även ”patienter­

nas rörelser inom sjukhuset kan planeras datamässigt”, läser vi i nästa etapp — där stoppar vi upp ett tag och summerar. Att Man kan spara in 50 tjänster, 70 procent av sjukvårdskostnaderna i löner etc. är bra. Dessutom sparar man också den svår- anskaffade kvalificerade arbetskraften.

Man är villig att skriva under — men det där med ”fjärrstyrda” patienter via data- Maskiner bör vi ändå fundera på ett tag först.

Hjärt- och Lungsjukas

Postgiro 95 0011

Det förnyas och stuvas om

inom tidningsvärlden. Dessa ”växlingar vid makten” eller rättare inom tredje stats­

makten — som är tidningspressen — gäller även för de sociala tidskrifterna. De är åt­

skilligt levnadsfriskare än de s. k. kultur­

tidskrifterna. De senare lär ska vara sär­

deles "sköra” enligt vad en kommentator påstod för åtskilliga år sedan då en känd kulturtidskrift avsomnade. ”Var gång man andas dör en kulturtidskrift”, påstod skri­

benten, som dock inte hade så stort med­

lidande med kulturdebattörer och kultur­

tidskrifter. Han hävdade att socialminister Gustav Möller gjort mer för kulturen än de s. k. kulturpersonerna av facket här i landet. Det var då det. Nu uppträder so­

cialminister Sven Aspling som förste skri­

bent i den nystartade tidskriften Socialt Forum, en utomordentligt fin tidskrift, som avlöser två gamla, Svenska Socialför­

bundets Tidskrift och tidskriften Barna­

vård och Ungdomsskydd. Socialministerns bidrag är en fint balanserad studie i vårt befolkningsunderlag, väl värd att studera i detalj, och samma fina betyg kan utan förbehåll ges åt Gunnar Inghes artikel om

”Fattiga i välfärdssamhället”. Många andra fina inlägg i samhällsdebatten redovisar Socialt Forums första nummer — vi väntar bara på fortsättningen!

Ordsnokeri i sjukhuskorridoren...

SJUK.

SJUKHUS- imENHEtiT- ASSISTENT

PAHEÎVT SAL

2 e CHEF- IÅKAHUE- assistent BmiADE

Det finns ord av tvivelaktig sort, administrativa ord som t. ex. ”vårdyrkes­

utbildningen”. Andra mindre välklingande sådana är ”chefsjuksköterska” och

”sjukvårdsföreståndare” etc. Missförstånd kan uppstå: är ”chefsjuksköterskan”

till bara för att vårda ”chefer”? Det går inte för sig i personalbristens tider.

Status-tecknaren redovisar ur sjukhuskorridoren sina upptäckter på dörrskyltarna.

(7)

Forskare utan resurser för fortsatt arbete inom kärlkirurgin får stöd av riksförbundets ordförande

I det anslagsäskande för budgetåret 1964/65 som lärarkollegiet vid karolinska institu­

tet överlämnat till universitetskanslers- ämbetet har begärts bl. a. inrättandet av en laboratur i kirurgi, särskilt kärlkirurgi.

Som motivering har anförts att tjänsten är avsedd att förenas med överläkarbefatt- ningen vid serafimerlasarettet, där antalet studerande inom ämnet kirurgi fr. o. m.

höstterminen 1965 ökar med 20 till 80. Va­

let av specialitet grundar sig på att perifer kärlkirurgi utvecklat sig till en sådan vid sjukhuset och att viktiga forskningsupp­

gifter inom ämnesområdet finnes. Den be­

gärda tjänsten har icke upptagits i kans­

lerns förslag till avlöningsstat för karo­

linska institutet för nästkommande bud­

getår. I Kungl. Maj:ts förslag till riksda­

gen i statsverkspropositionen har något avlöningsanslag ej heller upptagits.

Det förefaller oss synnerligen olyckligt att institutets ledning icke rönt någon för­

ståelse för sin framställning.

När institutet framhåller specialiteten perifer kärlkirurgi döljer sig bakom detta en anmärkningsvärd forskarinsats av do­

centen Sven Bellman. Sedan 1950 har do­

centen Sven Bellman bedrivit experimen­

tell forskning rörande det perifera kärl­

systemet, till en början vid institutionen för medicinsk fysik vid karolinska insti­

tutet och därefter vid ett experimentalla- boratorium vid serafimerlasarettet. Dessa arbeten har från början varit utformade som en grundval för perifer kärlkirurgisk verksamhet.

Under åren 1956—1959 deltog Bellman som inbjuden forskare i experimentalki- rurgiska arbeten av denna typ i Boston, USA. Samtidigt hade han tillfälle att stu­

dera perifer kärlkirurgi. Mot slutet av vis­

telsen i USA sökte och erhöll han en tjänst som forskare i experimentalkirurgi vid statens medicinska forskningsråd.

Verksamheten som experimentalkirurg har lett till ett omfattande vetenskapligt arbete, i vilket tre av Bellmans elever publicerat värdefulla och uppskattade gra- dualavhandlingar inom området.

Sedan Bellman återkommit till Sverige, har han startat och drivit en provisorisk avdelning för perifer kärlkirurgi vid sera­

fimerlasarettet. Detta har formellt möjlig­

gjorts genom ett oavlönt förordnande för

Bo Martinsson, riksdagsman och ordfö­

rande i Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka.

Riksdagsman Bo Martinsson, ord­

förande i Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka gör i en riksdags­

motion ett försök att hjälpa en fors­

kare att få utveckla sina möjligheter vidare. Docent Sven Bellman, som efter studier i USA, gjort uppmärk­

sammade insatser inom kärlforsk­

ningen här hemma, måste få de re­

surser han behöver.

Bellman som extraläkare, utfärdat av ka­

rolinska sjukhusets direktion.

Den kärlkirurgiska verksamheten har arbetats upp från en blygsam början med 2—10 platser. Sedan år 1962, då de första resultaten kunde sammanställas och publi­

ceras, har tillströmningen av patienter ökat i hög grad. Verksamheten har bedri­

vits med hjälp av vårdplatser, som ställts till förfogande inom en kirurgavdelning vid serafimerlasarettet. Trots att tidvis en hel avdelning på 34 platser disponerats för ändamålet, har kön av vårdsökande ökat, och endast de fall där patienten är synner­

ligen illa däran har kunnat behandlas. De mest uppmärksammade av docenten Bell­

mans operationer har avsett artärrekon­

struktioner för att bota grava cirkulations­

rubbningar med hotande eller mer eller mindre avancerat gangrän.

Omkring ettusen människor här i landet får årligen underkasta sig amputation av extremiteter, främst ben, huvudsakligen på grund av cirkulationsbesvär. Enligt ex­

pertisen skulle antalet amputationer kun­

na nedbringas avsevärt. Omkring 25—30 procent av fallen, eller uppemot 300 pa­

tienter, skulle kunna räddas från ampu­

tationer genom den metod som användes av docent Bellman, enligt vissa experters bedömning. Genom att Bellman icke är fast knuten till karolinska institutet erhål­

ler han icke de resurser i form av opera­

tionslokaler, biträde av narkosläkare, bi­

träde av eventuell avdelningsläkare, sjuk- sköterskehjälp etc. som skulle vara er­

forderliga för den forskning och den sjuk­

vård som han bedriver inom sitt special- gebit. Hans egen ställning är även synner­

ligen osäker. Fram till den 1 oktober 1964 hade Bellman en forskartjänst i experi­

mentell kirurgi vid statens medicinska forskningsråd. Universitetskanslern med­

gav då tre månaders förlängning av tjäns­

ten, det vill säga till den 31 december 1964.

För tiden fram till den 30 juni 1965 har statens medicinska forskningsråd beviljat ett forskningsunderstöd i form av lön i lö­

negrad B 1.

O

För tiden efter den 1 juli 1965 är det inte på något sätt ordnat för Bellmans fortsatta arbete.

Risk förefinnes för att han måste ge upp sin specialitet och söka annan läkartjänst, till stort men för det stora antal människor som i dag väntar på behandling, men även för dem som hans forskning på litet längre sikt skulle komma till godo.

På grund av det ovan anförda yrkar vi, att riksdagen måtte besluta att in­

rätta en laboratur i perifer kärlki­

rurgi i Bo 1 vid karolinska institutet.

Stockholm den 26 januari 1965.

Bo Martinsson Alf Andersson Helge Lindström Elvira Holmberg Sven Ekström V. Vikner

Schacklösning

Lösning till schackproblemet av F. Palatz på sid. 18

1. Lb7—c6 Td7—c7, 2. Lc6—d5 Tc7—c5, 3. Lc5—e4 Tc5—c4, 4. Le4—f3 Tc4—f4, 5. Sfl—g3 matt.

(8)

Man motionerar flitigt i handikappfrågor

vid vårriksdagen

. W I

*

■*

Det har motionerats flitigt vid vårriks­ dagen— och inte minst gällerden aktivi­

teten handikappfrågor av skiftande art och ur den rikedom av goda ochmer eller

■oindre konstruktiva förslag vi tagit del av kan bara en bråkdel redovisas. Vi no­ terar med glädje den aktivitetsom utveck­ las i riksdagshusetför de eftersatta grup- Perna, även om vi av tekniska skäl inte kan geoss in på någon längre redovisning.

Vi har heller inte hunnit ta del av alla riksdagsmotionerna när detta nummer Presslägges.

Om ett anslag av 40.000 krtillstudiear- bete bland döva, vilket skulle ge möjlig- het att anställa en egen studieinstruktör ai denna isolerade grupp, motioneras av fröken Olsson m. fl. (AK nr 214, FK nr 168). Behov av kurser m. m. för föräldrar hll handikappade barn uppmärksammas avherr Larsson m.fl. (AK 509 FK 419).

Pensionärernas bostadsfråga tas upp i ett flertal motioner, bl.a. av herr Gustavsson (AK nr 226 FK nr175) och herrKarlsson

”T-fl. cm statliga lån för uppförande av servicebostäder för svårt handikappade (FK nr 283, AK nr 351). Generösare reg­

er för de inkomstprövade förmånerna in- 07,1folkpensioneringen villherrar Elmstedt

°ch Larsson ha (AK nr 614, FK nr 531) invaliditetstillägg, tn- och vårdbidrag till förordar herr Hedlund mfl- (AKnr 621, FKnr 529).

Arbetsvärden behöver mera folk, anser herr Hammarberg m. fl. (AK 499, FK 415). Antalet arbetsvårdssökande har från 1960, då det fanns 31.359 registrerade vid arbetsförmedlingarna, vid utgången av 1964 i runt tal fördubblats och utgjorde 60.961. Utöver vad i statsverkspropositio- nen föreslagits vill motionärernahaytter­ ligare 25 tjänsterinomarbetsvärdens fält­ organisation och6 tjänster pa arbetsvårds- byrån i enlighetmed vad arbetsmarknads­

styrelsen anmälti sinpetita.

Maximibeloppen om 2.000 krperarbets­

plats för drift för skyddade verkstäder åt handikappadeböromprövas ochbeloppens storlek utgå efter friare normer hävdar herr Bengtsson m.fl. (AK nr219). Samma motionärer vill också att bidrag för halv- skyddad sysselsättning — f. n.2 kr per ar­

betstimme höjes till 3 kr per arbets­

timme.

Näringshjälpen till handikappadebör ut­ så att det nuvarande maximibeloppet höjes fr. 10.000 kr till 12.000 krmed befo­

genhet för arbetsmarknadsstyrelsen att i vissaundantagsfall eftersärskild prövning höja beloppet med ytterligare högst 3.000 kr, yrkas av herr Karlsson m.fl. (FK nr 286,AK nr340).

Ombefrielsefrån skatteplikt för bil som ägesavhöggradigtvanför person hemstäl­

ler herr Martinsson m.fl. (AK nr 264, FK n en höjning av

^ahditetsersättning andikappade barn

nr 203). I kungörelsen om bidrag till tek­ niska hjälpmedel bör införas en bestäm­ melse om rätt för rörelsehindrad, som or­ dineras motordriven invalidvagn, att an­ vända motsvarande medel urifrågavarande anslag till inköp ay invalidbil, anser herr Karlsson m.fl. (AK nr 284, FK nr350).

Utökning av SJ.s reserabatter även till förtidspensionärer, är ett önskemål från fröken Wetterström m. fl. (AK nr 715, FK nr 598). Motionärerna vill ha ändring attrabattkorten, somnu gäller ålderspen­

sionärer, skall gällaockså förtidspensionä­ rer samt att kortens giltighet utsträckes även till att omfatta SJ:s busslinjer. Rabat­ ten bör dessutom gälla vissa veckodagar under sommarmånaderna.

Vårdbidrag bör utgå till alla barn med mera betydandehandikapp och enändring avgällande lagtext verkställas, yrkar herr Perssonm. fl. Lagtexten måste utformas att en restriktiv tillämpning uteslutes, häv­

dar motionärerna med hänvisning till er­

farenheterna under lagens första giltig­ hetstid (AK nr291, FK232).

Handikapporganisationer bör jämställas medidrottsföreningar och därmed likställ­

da föreningar i skattehänseende. Handi­ kapporganisationernas försäljningsverk- samhet drabbas nu hårt av beskattningoch en ändring måste till sammanfattar herrar Karlssonoch Larsson i sin motion (FKnr 300, AK nr372).

Existensminimum

Understödstagaren, förtidspensionä­ ren, mannen existensminimum svälter inteihjäl. Men han får avstå från mycket. Han fåravstå från me­

ra differentierad och omväxlande kost. Han får dra inklädkontot.

Han fårlåta bli att förnya och upp­ rusta hemmet. Han får finna sig i att allt blirförslitet,nergångetochför­

fallet. Han får ocksåavstå frånre­

sor, rekreation, landsvistelse så­

vida inte förhållandena är särskilt gynnsammamedsläktlandet el­ ler dylikt.

Professor Gunnar Inghe

(9)

TEXT: Henric Törnblad

FOTO: Lennart Nilsson

Resultatet blev den välkända AGA- maskinen, som används på stora sjukhus runt hela världen.

Maskinen övertar lungornas roll och hjärtats pumpverkan. Den nya amerikanska metoden innebär att

”lungan” i maskinen består av ett antal membran, som skiljer blodet från gaser. Det betyder att blodet aldrig behöver komma i kontakt med roterande element, rullar eller me­

tallytor. Därmed har man efterlik-

I San Fransisco har den amerikanske läkaren Frank Gerbode och med­

arbetare konstruerat en hjärt-lung- maskin, som väntas få oerhört stor betydelse för hjärt- och lungopera- tioner. Apparaten har redan provats på ett antal patienter i Amerika.

Ny hjört-lungmaskin

från USA

provas i Sverige

Så här säger docent Olof Norlan­

der, överläkare vid Karolinska sjuk­

husets thoraxkliniker:

— Den numera vanligaste meto­

den är den av professor Viking Björk (Uppsala) konstruerade ma­

skinen som vid öppna ingrepp i hjär­

ta och lungor (thorax) innebär att blodet syrsätts av roterande stålski­

vor. En liknande konstruktion ut­

vecklades av professor Clarence Crafoord och professor Ake Senning.

Operationssal med hjärt- och lungmaskin på Karolinska sjukhuset. På nästa sida kan studeras hur maskinen fungerar.

Nej, det är ingen rymdman! Det är profes­

sor Clarence Crafoord i sin operationsdräkt.

/

il

8

(10)

nat den naturliga process som finns i de mänskliga lungorna ochdär blo­

detåtskiljs från andningsgasema ge­ nom de fina tunna lungvävnaderna.

Experimentellt har detta system Prövats, men utan allmän tillämp­ ning.

Den av Gerbodegruppen använ­ da nya metoden praktiseras nu re­ gelbundet vid olika hj ärtoperationer och har visat sig mycket lovande, sägerdocent Norlander. Den öppnar ocksåstora perspektiv vidandra till­

stånd därbehov av övertag avvitala kroppsligafunktionerkrävs.Det gäl­ ler närmast hjärt- och 1ungskador, t- ex. vid hjärtinfarkt och lungska­

dor efter olycksfall, där vanlig respi­ ratorsbehandling beroende på ska­

dans art inte är genomförbar.

Små blodmängder

De praktiska fördelarna med den nya maskinen är att den försin an­ vändning kräver mycket små blod- mängder; således kan den med en blodmängd mindre än en liter syr­

sätta så mycket blodmängd som mot­

svarar ett normalhjärtas prestation 1 vila (ca 5 literperminut).

Detta är av mycket stor betydelse eftersom det oftast ärmycket svårt atttag rätt blodgrupp- och

mängd tillisig själva mångagånger mycket blodkrävande operationer.

Den så kallade membranlungan kan under längre perioder vara in­

kopplad under operation än vad nu­ varande maskiner tillåter (4—5tim­

mar), efter det betydelsefulla blod­ skadeproblemet reduceras kraftigt.

I USA planerar man redan nu fa­

briksmässig tillverkning av färdiga

”lungdelar”, vars storlek kan anpas­ sas till varje patients behov. Detta är exempelvis särskilt praktiskt vid operationer spädbarn.

Maskinens lunga är en engångs- produkt som skall kastas efter varje användning. Detta är givetvis ratio­ nellt med tanke bl. a.sterilitet.

Genom anskaffning av en prov­ apparatur kommer Karolinska sjuk­

husetinom kort bedöma den nya me­ toden.

Crafoord-gruppen gästopererar i Sydamerika

I sammanhanget kan tilläggas att professor Clarence Crafoord (som går i pension nästa ar), docent Stig Ekeström och docent Olof Norlander samt ytterligare läkare och sjukskö­ terskorfrån thoraxklinikerna under april månad skall gästopereraiAr­ gentina.

Hjärt- och lungmaskinen i arbete Maskinen skall ersätta det ”naturliga” blodomloppet när hjartat under operationen måste ”torrläggas”.

Höger

Strömningsmälare för syrgas ochlustgas.

o E E Höger kammare

Detanvändablodet” kom- mer frän kroppens olikadelar

°ch föres tillett påfyll- ningskärl (pä grund ov nivåskillnaden).

4. Pumpanordning som pumpar blodet genom en slangtill patientens artärsy­ stem. Blodmängden regleras bl. a. ge­ nom två gummikuddar, som indirekt står

^i förbindelse med uppsamlingskärlet.

3. Och till ensyresättningsanordning (oxygenator). Vid rotationen belägges rullarna med etttuntskikt blod ochdetta upptarsyrgas och ev.lustgas för narkos.

Blodet avgersamtidigt kolsyra.

____I

2.Därefter genom enströmningsmälare , avgenomskinlig plast.

■ SVENSKA KONSTHANTVERK Forts, fr. sid. 15

mit att spela i den allmänna miljön, som monumental utsmyckning. Aldrig förr har det exklusiva konsthantverket nått så många människor i vårt land: i tunnel­

banestationer, stadshus, skolor, kyrkor etc.

Förmodligen är förhållandet unikt i värl­

den.

Genom Simon Gates och Edward Halds insatser på Orrefors kom svenskt glas att vinna världsrykte; genombrottet skedde på Parisutställningen 1925. Ingeborg Lun­

din, Nils Landberg, Gunnar Cyrén heter dagens glaskonstnärer därifrån. Glaskons­

ten är förankrad i Småland; nästan alla våra glasbruk ligger där. Äldst är Kosta där den mångsidige Vicke Lindstrand sva­

rar för den konstnärliga ledningen och i Mona Morales-Schildt har en ypperlig medarbetare. Från Boda glasbruk kommer Erik Höglund, en glaskonstnär med för­

kärlek för det rustika, blåsiga glaset. Mot färg och dekor pekar framför allt utveck­

lingen inom vår glaskonst.

Sigurd Persson är silversmidets central­

gestalt. Hans förening av både hantverks­

mässig och industriell produktion är ka­

rakteristisk för 60-talets produktion, lik­

som smyckeproduktionens frammarsch.

O

Trots den alltmer diffusa gränsdragning­

en mellan konsthantverk och fri konst finns det en bestående skillnad: inställningen till materialet.

Dag Widman har tecknat den så här:

”Denna känsla av att vara allierad med materialet i stället för att betrakta det som ett motstånd mot sin konstnärliga vilja ger konsthantverkarens alster dess speciella karaktär och samtidigt en känslomässig begränsning som är viktigt att notera. Psy­

kologiskt finns hans verk inom en sfär som domineras av glädje och livsnärhet, men också rymmer vemodets skiftningar, men där det så gott som aldrig finns plats för uttryck av revolt, förtvivlan eller skräck. Den lustfyllda inställningen till materialet är avgörande.”

Fantasin går alltså på upptäcktsfärd i 60-talets konsthantverk, men ännu ser man tydligast den linje som berättar om att svenskt konsthantverk är av ledande slag i världen när det gäller att tjäna den vackra nyttan.

TÄNK PA

Hjärt- och Lungsjukas Blomsterfond

Postgiro 95 OO 11

References

Related documents

Kommunal avtalssamverkan innebär att en eller flera kommuner eller regioner genom ett civilrättsligt avtal förpliktar sig att utföra obligatoriska eller frivilliga

Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar – allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på

• The interpretation that the intuitive FB patch is forbidden (whereas we interpret ACER’s opinion that it is not required). • That the intraday capacity calculation will not

På frågorna om barns delaktighet i urval och inköp av litteratur beskriver båda bibliotekarierna att inköpsförslag eller direkta frågor är de sätt som barnen ter

Detta ledde till anställningar, så småning- om på det nationella tv-bolaget SABC med att göra de första nyhetsprogrammen för barn.. Efter en tid tog han tjänstledigt och

De många brister som är inbyggda i systemet är så väl dokumenterade att jag inte närmare behöver gå in på dem: en fastlåst läro- plan där så mycket saknas att den inte

Österlens konvalescentförening för hjärt- och lungsjuka Hjärt: och lungsjukas förening i Kronobergs län Hjärt- och lungsjukas lokalförening i Markaryd Hjärt- och

Under tiden växte sedelutgivningen alltjämt. Snart var marknaden mättad, och då började priserna stiga, även på koppar. Det blev på nytt lönande att smälta ned eller expor