Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
mars 1965
REHABILITERING
är nyckelordet i dagens Social-Sverige
h ' J
Försäkringsskyddet, sjukförsäkring och förtidspensioner, måste kompletteras med rehabilitering — att återställa funktions- och arbetsförmågan helt eller delvis efter var och ens hälsa och färdigheter.
Rehabiliteringen bör sättas in genast. Flera rehabiliteringskli- niker och tillräcklig personal ger bättre folkhälsa och arbets
kraft. Rehabiliteringen måste fungera — från sjukvårdsplanet och ut i samhälls- och arbetslivet.
STÖD RIKSFÖRBUNDET FÖR HJÄRT- OCH LUNGSJUKA
Förbundet har ett 120-tal lokalföre
ningar i olika delar av landet.
°'0
Genom medlemsskap eller annat stöd verkar Ni för hjärt- och lungsjuka.
HJÄRT- och KÄRLSJUKDOMAR orsakar i dag mer än HÄLFTEN AV DÖDSFALLEN I VART LAND :
% av totaldödligheten
16%
24 %
32%
42 %
49 %
%
1910—19 1920—29 1930—39 1940—49 1950—59 1960—59
Hjärtsjuka i Sverige utgör ca 500.000 med mer eller mindre manifesta sjuk-
domsbesvär. Kurvan över hjärtsjukdomarna stiger — av den totala dödligheten ut
gör de nu drygt 52 %.
Kg a re: Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuko
nr 3 mars 1965 årgång 28 Kontrollmarke lagligenskyddat
SOCIALVÅRD SOCIALMEDICIN DE PARTIELLT ARBETSFÖRA
Vad händer i sjukpenningklass elva ...
De långtidssjuka — de s. k. 90- dagarsfallen — i våra storstäder har blivit föremål för en prognos, som nu redovisas i olika samman
hang. Vi har tidigare i Status pekat på att ur det material som hopas hos våra många lokala försäkringskassor kan mycken värdefull sakkunskap
°m de långtidssjuka plockas fram.
Och det gäller inte minst om de hjärt- kärlsjuka. Ur 90-dagarsfallen (och de som är sjuka längre tid) får vi Uppgifter vi behöver för att bedöma vad som behöver göras för rehabili
tering och återanpassning för män
niskor, som bildlikt talat håller på att ramla ur en meningsfylld samhälls-
°ch arbetsgemenskap.
pörlamningen av handlingsviljan, k bristande tilltro till den egna för
mågan och andras vilja att hjälpa — lust den sortens passivitet möter uran ofta hos människor isolerade i långvarig sjukskrivning. Det vill mycket till för att komma i balans igen. Den långtidssjuke sitter som en passiv TV-tittare, ser alla livets möjligheter och aktiviteter passera i bildrutan. Själv har han mycket små möjligheter att komma in på den scen, som kännetecknar dagligt liv
°ch rörlighet. Han har blivit ett ”fall”
det kan vara fråga om ”90-dagar”
eUer längre tid.
Av de torra, knastriga siffergrup
perna har man nu svårt att finna de individuella svårigheterna, men de finns. Utan tvivel. Man får så att säga ge sig in i tabellernas innandö
men för att få fram de mänskliga Problemen och behoven i detalj. Och
sådana detaljstudier har man tydli
gen inte orkat med helt i första ge
nomgången av det material, som nu redovisas. Det här är väl — som vi hoppas en första antydning om de djupgående prognoser vi behöver i framtidens rehabilitering.
Försöker man läsa siffergrupperna med fantasi — och det bör man göra — kan man få ut mera av inne
hållet. En tabell visar.t. ex. hjärt- kärlsjukdomamas med åldern ökar i betydelse som orsak till langvarig arbetsoförmåga — 50-årsåldem är en sorts farlig tröskel med snabb ök
ning av gruppen. Man frågar sig här:
vad sker med människan exempelvis åtskilliga år före innan det gatt så långt att det är klart för registrering i gruppen ”långtidssjuka ?
I en sådan här jakt efter ”tenden- I ser”, utan egentliga anspråk på en systematisk genomgång av materi
alet, fastnar man på åtskilligt, där
”fantasin” kan spela en smula kring de strängt uniformerade sifferstap- lama. Låt oss titta på hemmafruar
na, som, enligt en kommentar till ut
redningen, ”icke tycks innebära sär
skilt stor risk med avseende på lång- tidssjukligheten”. Det låter verkli
gen intressant! Hemmafruarna utgör 35 % av de yrkesarbetande kvinnor
na 65 % av totala antalet kvinnor i underlaget för 90-dagarsundersök- ningen. I jämförelse härmed svarar hemmafruarna för 25 % av 90- dagarsfallen och de yrkesarbetande kvinnorna för nära 75 % — det var en kraftig skillnad det!
En slutsats kan vara att hemma
fruarna i åldern 16—60 år är ”ett friskare släkte” än de yrkesarbetan
de kvinnorna — och i så fall vad be
ror det på? Eller är det lättare att arbeta hemma även om hälsan inte är så särskilt bra? Ja, många frågor kan ställas; t. ex. hur det förhåller sig med de i så högre grad sjuka kvin
norna i jobbet, vilka också ska klara sina hemmasysslor! Blir man inte sjukare av en sådan dubbel arbets
börda osv.... ?
1 dessa frågesportens och rekor
dens tider kan det vara tillåtet att på det socialmedicinska området ko
piera med en s. k. topprestation.
Även ifråga om sjukdomar rör vi oss med ”toppar”. Och då är det of
tast fråga om icke önskvärda rekord
siffror. Här har vi en sådan rekord
siffra. Ett strövtåg i tabellerna avslö
jar att högsta frekvensen 90-dagars- fall bland män uppvisar sjukpen
ningklass elva med 59 fall av tusen försäkrade av underlaget inom klas
sen. Den årliga inkomsten av för
värvsarbete hos ”elvorna” är 12.000 men ej 18.000 och hel sjukpenning utgör 18 kr per dag. Vi avstår från kommentarer till detta fenomen. Den högre expertisen har säkert några nycklar till ”elvornas” rekordpres
tation.
O
A tskilliga data finns ytterligare att hämta i detta primärmaterial; en
skilda och samverkande detaljer, som låter oss se människorna i kla
rare ljus. Siffror och data — och en aning fantasi — kan ge oss mera in-
HJÄRTFORSKARE SAKNAR RESURSER FÖR FORTSATT... (se sidan 6)
"Recept på kniv och gaffel”
för att undvika överdrifter i matvanorna var kontentan av vad doktor Åke Hjalmers vill lära oss om fettfaran. En kampanj mot stress och övergödning skulle behövas med det snaraste underströk doktorn, som ock
så i övriga avseenden ville ta ett radikalt grepp över hela linjen ifråga om hjärt- kärlsjukas problem. Folk måste lära sig förstå hur pressande vårt livstempo är — det finns ingen möjlighet för vårt knyt- nävsstora hjärta att orka igenom ett helt liv utan skavanker. Vår bostadsstandard tillåter knappast att ha en sjuk person hemma — märk väl om det gäller allvar
ligare sjukdomar. Elektroteknik och re
habilitering måste utvecklas vidare, fram
höll doktor Hjalmers, som talade för full
satt hus i Norrköping. Den serie av upp- lysningsmöten landet runt Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka satt igång är en helt lyckad drive — publiken sviker inte.
Deltag i Status-debatten kring handikapp
frågorna under år 1965! Det sker bäst ge
nom att följa vad som tas upp i vår tidskrift.
SERVICE AV OLIKA SLAG
är vad de handikappade idag frågar efter.
Man kan i första hand söka få ett grepp cm behovsskalan så här:
1. Ge svårt sjuka och handikappade upp
lysning om hjälpmöjligheter, som nu finns.
•
2. Upplysning, som enkelt och klart ger vägledning om var de befintliga resur
serna finns och hur man kan söka dem.
3. Uppmuntran och stöd till den enskilde i hans strävan att förbättra sin situa
tion genom olika åtgärder.
Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka och dess lokalföreningar arbetar i stort sett efter detta schema. Vi har konvalescent
hem, medlemsvård, upplysningsverksam
het, kurser etc., men vi ”äger inte själva”
alla de anordningar de handikappade be
höver. Vi söker dock på alla sätt medverka till att göra samhällets handikappresurser större — det sker bl. a. genom att vi får nära kontakt med behoven och de sjuk- domsdrabbade själva. Sök kontakt med lo
kalföreningen på Din egen plats — se adresslistan i slutet av detta nummer av Status!
Riksförbundet
för Hjärt- och Lungsjuka flyttar
till David Bagares gata 3, 1 tr, Stockholm C den 1 april 1965.
Märk: nya telefonnummer 08/20 09 23—20 09 24.
Postadress: Box 3196, Stockholm 3.
bördes sammanhang mellan de tenn
soldater avsiffrorvi i första omgång en fått ta del av. Naturligtvis avser vi inte att göra någon deckarroman i den sociologiska stilen. Sålångt får inte fantasin skena iväg. Man kan ansluta sig till några teser, som skymtat kring långtidsfallen hittills.
Det gäller t.ex. att bedöma själv- läkningstendensen; hur många 90- dagarsfall som blir arbetsföra igen utan vidare åtgärder ände rent me
dicinskt vårdande osv. Vi vill tilläg ga: mera uppgifter om den sociala problematik som finns innanför sif- ferskalen och de samverkande fak torerna, som driver in människor i
dessa sifferbyggen. Att de finns där tvivlar inte vi längre på, men hur har de kommit dit och hur ska vi undvika alltför stora tillskott i fram tiden? För 90-dagarsfall tillhör dock den sortens rekordtabeller vi läser med synnerligen stor olust, även om vi i övrigt är intresserade av topp siffror avolika slag.
Sixten Hammarberg
Anmärkning: Kommentarerna i ledaren avser de långtidssjuka i våra storstäder, Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö, en undersökning av 90-dagarsfall 1962. Undersökningen kommer att bear
betas vidare.
REDAKTIONEN
Status redaktion är tillgänglig för person
liga besök och telefonsamtal endast fre
dagar mellan kl. 14—16. Redaktörsbefatt- ningens förening med annan tjänst gör denna arbetsordning nödvändig. För ej beställda manuskript, bilder, teckningar m. m., kan redaktionen inte ta något an
svar.
Posten meddelar numera ej obeställbart utgivarkorsband.
Anmäl därför adressändring i god tid till tidningens expedition.
Organ för Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka Ansv. utg.: Einar Hiller
Redaktör: Sixten Hammarberg
Red. och Exp.: Kocksgatan 15, Stockholm Telefon 08/4139 99 och 44 40 40
Postadr.: Box 4149, Sthlm 4 Postgironr 95 0011
Annonspriser: Småannonser:
Omslagets sista sida... 500 :— 58 mm spaltbredd 65 öre mm
»/i-sida 400:— 1/2-sida 225:— 90 mm spaltbredd 90 öre mm
»A-sida 125:— »/s-sida 65:—
Prenumerationspris: Helår 15 kr, halvår 8:25 kr
UR INNEHÅLLET:
RIKSDAGSNYTT I HANDIKAPPFRÅGOR . . 7 NY HJÄRT- OCH LUNGMASKIN... 8 HCK-NYTT ... 10 MUMMEL I SKÄGGET ... 11 HANDIKAPPNYTT HOS LANDSTINGEN .. 13 BERÄTTELSEN OM FRU ÅMAN (novell) .. 20 OMSLAG: I väntan på TV (HÄSON-bild)
1 STATUS
- debatt---
Datateknik och
"Fjärrstyrda” patienter
ligger i den framtida sjukhusteknikens ut
veckling om man nu får tro vissa förhands- Prognoser. Vi är inte rädd för teknikens landvinningar — långt därifrån — men vissa skrivbordsformuleringar ger dock föraningar om att det är inte rådligt att låta teknikerna leka alldeles ostörda på sina ritbräden. Först bör noteras att det finns försvar för bl. a. datateknikens intåg i sjukhusplaneringen — datateknik och Mekanisering är vad som kan hjälpa oss att komma loss ur de värsta personalsvå
righeterna. Det är säkert riktigt. Ett sju
årigt utredningsarbete ligger till grund för en rationaliseringsplan vid ett av landets Modernaste storsjukhus — Danderyds sjukhus i Mörby norr om Stockholm. Där kommer 20 miljoner kr att satsas för att ge helt nya metoder i sjukvården. Ett exempel visar att man vid ett annat sjuk
hus bygger ett helautomatiskt transport
system för både meddelanden och material, en sorts ”rörpost” av band och hissar som också kan ta större varor. Samma sjukhus för ett specialkonstruerat system för trans
port av allt spillmaterial till en förbrän
ningsugn.
•
Allt detta låter bra så länge man håller sig till döda ting, ”spillmaterial” etc., men nar vi sedan kommer till människorna lå
ter det inte fullt så bra. Även ”patienter
nas rörelser inom sjukhuset kan planeras datamässigt”, läser vi i nästa etapp — där stoppar vi upp ett tag och summerar. Att Man kan spara in 50 tjänster, 70 procent av sjukvårdskostnaderna i löner etc. är bra. Dessutom sparar man också den svår- anskaffade kvalificerade arbetskraften.
Man är villig att skriva under — men det där med ”fjärrstyrda” patienter via data- Maskiner bör vi ändå fundera på ett tag först.
Hjärt- och Lungsjukas
Postgiro 95 0011
Det förnyas och stuvas om
inom tidningsvärlden. Dessa ”växlingar vid makten” eller rättare inom tredje stats
makten — som är tidningspressen — gäller även för de sociala tidskrifterna. De är åt
skilligt levnadsfriskare än de s. k. kultur
tidskrifterna. De senare lär ska vara sär
deles "sköra” enligt vad en kommentator påstod för åtskilliga år sedan då en känd kulturtidskrift avsomnade. ”Var gång man andas dör en kulturtidskrift”, påstod skri
benten, som dock inte hade så stort med
lidande med kulturdebattörer och kultur
tidskrifter. Han hävdade att socialminister Gustav Möller gjort mer för kulturen än de s. k. kulturpersonerna av facket här i landet. Det var då det. Nu uppträder so
cialminister Sven Aspling som förste skri
bent i den nystartade tidskriften Socialt Forum, en utomordentligt fin tidskrift, som avlöser två gamla, Svenska Socialför
bundets Tidskrift och tidskriften Barna
vård och Ungdomsskydd. Socialministerns bidrag är en fint balanserad studie i vårt befolkningsunderlag, väl värd att studera i detalj, och samma fina betyg kan utan förbehåll ges åt Gunnar Inghes artikel om
”Fattiga i välfärdssamhället”. Många andra fina inlägg i samhällsdebatten redovisar Socialt Forums första nummer — vi väntar bara på fortsättningen!
Ordsnokeri i sjukhuskorridoren...
SJUK.
SJUKHUS- imENHEtiT- ASSISTENT
PAHEÎVT SAL
2 e CHEF- IÅKAHUE- assistent BmiADE
Det finns ord av tvivelaktig sort, administrativa ord som t. ex. ”vårdyrkes
utbildningen”. Andra mindre välklingande sådana är ”chefsjuksköterska” och
”sjukvårdsföreståndare” etc. Missförstånd kan uppstå: är ”chefsjuksköterskan”
till bara för att vårda ”chefer”? Det går inte för sig i personalbristens tider.
Status-tecknaren redovisar ur sjukhuskorridoren sina upptäckter på dörrskyltarna.
Forskare utan resurser för fortsatt arbete inom kärlkirurgin får stöd av riksförbundets ordförande
I det anslagsäskande för budgetåret 1964/65 som lärarkollegiet vid karolinska institu
tet överlämnat till universitetskanslers- ämbetet har begärts bl. a. inrättandet av en laboratur i kirurgi, särskilt kärlkirurgi.
Som motivering har anförts att tjänsten är avsedd att förenas med överläkarbefatt- ningen vid serafimerlasarettet, där antalet studerande inom ämnet kirurgi fr. o. m.
höstterminen 1965 ökar med 20 till 80. Va
let av specialitet grundar sig på att perifer kärlkirurgi utvecklat sig till en sådan vid sjukhuset och att viktiga forskningsupp
gifter inom ämnesområdet finnes. Den be
gärda tjänsten har icke upptagits i kans
lerns förslag till avlöningsstat för karo
linska institutet för nästkommande bud
getår. I Kungl. Maj:ts förslag till riksda
gen i statsverkspropositionen har något avlöningsanslag ej heller upptagits.
Det förefaller oss synnerligen olyckligt att institutets ledning icke rönt någon för
ståelse för sin framställning.
❖
När institutet framhåller specialiteten perifer kärlkirurgi döljer sig bakom detta en anmärkningsvärd forskarinsats av do
centen Sven Bellman. Sedan 1950 har do
centen Sven Bellman bedrivit experimen
tell forskning rörande det perifera kärl
systemet, till en början vid institutionen för medicinsk fysik vid karolinska insti
tutet och därefter vid ett experimentalla- boratorium vid serafimerlasarettet. Dessa arbeten har från början varit utformade som en grundval för perifer kärlkirurgisk verksamhet.
Under åren 1956—1959 deltog Bellman som inbjuden forskare i experimentalki- rurgiska arbeten av denna typ i Boston, USA. Samtidigt hade han tillfälle att stu
dera perifer kärlkirurgi. Mot slutet av vis
telsen i USA sökte och erhöll han en tjänst som forskare i experimentalkirurgi vid statens medicinska forskningsråd.
Verksamheten som experimentalkirurg har lett till ett omfattande vetenskapligt arbete, i vilket tre av Bellmans elever publicerat värdefulla och uppskattade gra- dualavhandlingar inom området.
Sedan Bellman återkommit till Sverige, har han startat och drivit en provisorisk avdelning för perifer kärlkirurgi vid sera
fimerlasarettet. Detta har formellt möjlig
gjorts genom ett oavlönt förordnande för
Bo Martinsson, riksdagsman och ordfö
rande i Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka.
Riksdagsman Bo Martinsson, ord
förande i Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka gör i en riksdags
motion ett försök att hjälpa en fors
kare att få utveckla sina möjligheter vidare. Docent Sven Bellman, som efter studier i USA, gjort uppmärk
sammade insatser inom kärlforsk
ningen här hemma, måste få de re
surser han behöver.
Bellman som extraläkare, utfärdat av ka
rolinska sjukhusets direktion.
Den kärlkirurgiska verksamheten har arbetats upp från en blygsam början med 2—10 platser. Sedan år 1962, då de första resultaten kunde sammanställas och publi
ceras, har tillströmningen av patienter ökat i hög grad. Verksamheten har bedri
vits med hjälp av vårdplatser, som ställts till förfogande inom en kirurgavdelning vid serafimerlasarettet. Trots att tidvis en hel avdelning på 34 platser disponerats för ändamålet, har kön av vårdsökande ökat, och endast de fall där patienten är synner
ligen illa däran har kunnat behandlas. De mest uppmärksammade av docenten Bell
mans operationer har avsett artärrekon
struktioner för att bota grava cirkulations
rubbningar med hotande eller mer eller mindre avancerat gangrän.
Omkring ettusen människor här i landet får årligen underkasta sig amputation av extremiteter, främst ben, huvudsakligen på grund av cirkulationsbesvär. Enligt ex
pertisen skulle antalet amputationer kun
na nedbringas avsevärt. Omkring 25—30 procent av fallen, eller uppemot 300 pa
tienter, skulle kunna räddas från ampu
tationer genom den metod som användes av docent Bellman, enligt vissa experters bedömning. Genom att Bellman icke är fast knuten till karolinska institutet erhål
ler han icke de resurser i form av opera
tionslokaler, biträde av narkosläkare, bi
träde av eventuell avdelningsläkare, sjuk- sköterskehjälp etc. som skulle vara er
forderliga för den forskning och den sjuk
vård som han bedriver inom sitt special- gebit. Hans egen ställning är även synner
ligen osäker. Fram till den 1 oktober 1964 hade Bellman en forskartjänst i experi
mentell kirurgi vid statens medicinska forskningsråd. Universitetskanslern med
gav då tre månaders förlängning av tjäns
ten, det vill säga till den 31 december 1964.
För tiden fram till den 30 juni 1965 har statens medicinska forskningsråd beviljat ett forskningsunderstöd i form av lön i lö
negrad B 1.
O
För tiden efter den 1 juli 1965 är det inte på något sätt ordnat för Bellmans fortsatta arbete.
Risk förefinnes för att han måste ge upp sin specialitet och söka annan läkartjänst, till stort men för det stora antal människor som i dag väntar på behandling, men även för dem som hans forskning på litet längre sikt skulle komma till godo.
På grund av det ovan anförda yrkar vi, att riksdagen måtte besluta att in
rätta en laboratur i perifer kärlki
rurgi i Bo 1 vid karolinska institutet.
Stockholm den 26 januari 1965.
Bo Martinsson Alf Andersson Helge Lindström Elvira Holmberg Sven Ekström V. Vikner
Schacklösning
Lösning till schackproblemet av F. Palatz på sid. 18
1. Lb7—c6 Td7—c7, 2. Lc6—d5 Tc7—c5, 3. Lc5—e4 Tc5—c4, 4. Le4—f3 Tc4—f4, 5. Sfl—g3 matt.
Man motionerar flitigt i handikappfrågor
vid vårriksdagen
. W I
*
■*
Det har motionerats flitigt vid vårriks dagen— och inte minst gällerden aktivi
teten handikappfrågor av skiftande art — och ur den rikedom av goda ochmer eller
■oindre konstruktiva förslag vi tagit del av kan bara en bråkdel redovisas. Vi no terar med glädje den aktivitetsom utveck las i riksdagshusetför de eftersatta grup- Perna, även om vi av tekniska skäl inte kan geoss in på någon längre redovisning.
Vi har heller inte hunnit ta del av alla riksdagsmotionerna när detta nummer Presslägges.
Om ett anslag av 40.000 krtillstudiear- bete bland döva, vilket skulle ge möjlig- het att anställa en egen studieinstruktör ai denna isolerade grupp, motioneras av fröken Olsson m. fl. (AK nr 214, FK nr 168). Behov av kurser m. m. för föräldrar hll handikappade barn uppmärksammas avherr Larsson m.fl. (AK 509 FK 419).
Pensionärernas bostadsfråga tas upp i ett flertal motioner, bl.a. av herr Gustavsson (AK nr 226 FK nr175) och herrKarlsson
”T-fl. cm statliga lån för uppförande av servicebostäder för svårt handikappade (FK nr 283, AK nr 351). Generösare reg
er för de inkomstprövade förmånerna in- 07,1folkpensioneringen villherrar Elmstedt
°ch Larsson ha (AK nr 614, FK nr 531) invaliditetstillägg, tn- och vårdbidrag till förordar herr Hedlund mfl- (AKnr 621, FKnr 529).
Arbetsvärden behöver mera folk, anser herr Hammarberg m. fl. (AK 499, FK 415). Antalet arbetsvårdssökande har från 1960, då det fanns 31.359 registrerade vid arbetsförmedlingarna, vid utgången av 1964 i runt tal fördubblats och utgjorde 60.961. Utöver vad i statsverkspropositio- nen föreslagits vill motionärernahaytter ligare 25 tjänsterinomarbetsvärdens fält organisation och6 tjänster pa arbetsvårds- byrån i enlighetmed vad arbetsmarknads
styrelsen anmälti sinpetita.
Maximibeloppen om 2.000 krperarbets
plats för drift för skyddade verkstäder åt handikappadeböromprövas ochbeloppens storlek utgå efter friare normer hävdar herr Bengtsson m.fl. (AK nr219). Samma motionärer vill också att bidrag för halv- skyddad sysselsättning — f. n.2 kr per ar
betstimme — höjes till 3 kr per arbets
timme.
•
Näringshjälpen till handikappadebör ut gå så att det nuvarande maximibeloppet höjes fr. 10.000 kr till 12.000 krmed befo
genhet för arbetsmarknadsstyrelsen att i vissaundantagsfall eftersärskild prövning höja beloppet med ytterligare högst 3.000 kr, yrkas av herr Karlsson m.fl. (FK nr 286,AK nr340).
•
Ombefrielsefrån skatteplikt för bil som ägesavhöggradigtvanför person hemstäl
ler herr Martinsson m.fl. (AK nr 264, FK n en höjning av
^ahditetsersättning andikappade barn
nr 203). I kungörelsen om bidrag till tek niska hjälpmedel bör införas en bestäm melse om rätt för rörelsehindrad, som or dineras motordriven invalidvagn, att an vända motsvarande medel urifrågavarande anslag till inköp ay invalidbil, anser herr Karlsson m.fl. (AK nr 284, FK nr350).
Utökning av SJ.s reserabatter även till förtidspensionärer, är ett önskemål från fröken Wetterström m. fl. (AK nr 715, FK nr 598). Motionärerna vill ha ändring så attrabattkorten, somnu gäller ålderspen
sionärer, skall gällaockså förtidspensionä rer samt att kortens giltighet utsträckes även till att omfatta SJ:s busslinjer. Rabat ten bör dessutom gälla vissa veckodagar under sommarmånaderna.
Vårdbidrag bör utgå till alla barn med mera betydandehandikapp och enändring avgällande lagtext verkställas, yrkar herr Perssonm. fl. Lagtexten måste utformasså att en restriktiv tillämpning uteslutes, häv
dar motionärerna med hänvisning till er
farenheterna under lagens första giltig hetstid (AK nr291, FK232).
Handikapporganisationer bör jämställas medidrottsföreningar och därmed likställ
da föreningar i skattehänseende. Handi kapporganisationernas försäljningsverk- samhet drabbas nu hårt av beskattningoch en ändring måste till sammanfattar herrar Karlssonoch Larsson i sin motion (FKnr 300, AK nr372).
Existensminimum
Understödstagaren, förtidspensionä ren, mannen på existensminimum svälter inteihjäl. Men han får avstå från mycket. Han fåravstå från me
ra differentierad och omväxlande kost. Han får dra in på klädkontot.
Han fårlåta bli att förnya och upp rusta hemmet. Han får finna sig i att allt blirförslitet,nergångetochför
fallet. Han får ocksåavstå frånre
sor, rekreation, landsvistelse— så
vida inte förhållandena är särskilt gynnsammamedsläkt på landet el ler dylikt.
Professor Gunnar Inghe
• TEXT: Henric Törnblad
• FOTO: Lennart Nilsson
Resultatet blev den välkända AGA- maskinen, som används på stora sjukhus runt hela världen.
❖
Maskinen övertar lungornas roll och hjärtats pumpverkan. Den nya amerikanska metoden innebär att
”lungan” i maskinen består av ett antal membran, som skiljer blodet från gaser. Det betyder att blodet aldrig behöver komma i kontakt med roterande element, rullar eller me
tallytor. Därmed har man efterlik-
I San Fransisco har den amerikanske läkaren Frank Gerbode och med
arbetare konstruerat en hjärt-lung- maskin, som väntas få oerhört stor betydelse för hjärt- och lungopera- tioner. Apparaten har redan provats på ett antal patienter i Amerika.
Ny hjört-lungmaskin
från USA
provas i Sverige
Så här säger docent Olof Norlan
der, överläkare vid Karolinska sjuk
husets thoraxkliniker:
— Den numera vanligaste meto
den är den av professor Viking Björk (Uppsala) konstruerade ma
skinen som vid öppna ingrepp i hjär
ta och lungor (thorax) innebär att blodet syrsätts av roterande stålski
vor. En liknande konstruktion ut
vecklades av professor Clarence Crafoord och professor Ake Senning.
Operationssal med hjärt- och lungmaskin på Karolinska sjukhuset. På nästa sida kan studeras hur maskinen fungerar.
Nej, det är ingen rymdman! Det är profes
sor Clarence Crafoord i sin operationsdräkt.
/
il
■
8
nat den naturliga process som finns i de mänskliga lungorna ochdär blo
detåtskiljs från andningsgasema ge nom de fina tunna lungvävnaderna.
Experimentellt har detta system Prövats, men utan allmän tillämp ning.
Den av Gerbodegruppen använ da nya metoden praktiseras nu re gelbundet vid olika hj ärtoperationer och har visat sig mycket lovande, sägerdocent Norlander. Den öppnar ocksåstora perspektiv vidandra till
stånd därbehov av övertag avvitala kroppsligafunktionerkrävs.Det gäl ler närmast hjärt- och 1ungskador, t- ex. vid hjärtinfarkt och lungska
dor efter olycksfall, där vanlig respi ratorsbehandling beroende på ska
dans art inte är genomförbar.
Små blodmängder
De praktiska fördelarna med den nya maskinen är att den försin an vändning kräver mycket små blod- mängder; således kan den med en blodmängd mindre än en liter syr
sätta så mycket blodmängd som mot
svarar ett normalhjärtas prestation 1 vila (ca 5 literperminut).
Detta är av mycket stor betydelse eftersom det oftast ärmycket svårt att få tag på rätt blodgrupp- och
mängd tillisig själva mångagånger mycket blodkrävande operationer.
Den så kallade membranlungan kan under längre perioder vara in
kopplad under operation än vad nu varande maskiner tillåter (4—5tim
mar), efter det betydelsefulla blod skadeproblemet reduceras kraftigt.
I USA planerar man redan nu fa
briksmässig tillverkning av färdiga
”lungdelar”, vars storlek kan anpas sas till varje patients behov. Detta är exempelvis särskilt praktiskt vid operationer på spädbarn.
Maskinens lunga är en engångs- produkt som skall kastas efter varje användning. Detta är givetvis ratio nellt med tanke bl. a.på sterilitet.
Genom anskaffning av en prov apparatur kommer Karolinska sjuk
husetinom kort bedöma den nya me toden.
Crafoord-gruppen gästopererar i Sydamerika
I sammanhanget kan tilläggas att professor Clarence Crafoord (som går i pension nästa ar), docent Stig Ekeström och docent Olof Norlander samt ytterligare läkare och sjukskö terskorfrån thoraxklinikerna under april månad skall ”gästoperera”iAr gentina.
Hjärt- och lungmaskinen i arbete Maskinen skall ersätta det ”naturliga” blodomloppet när hjartat under operationen måste ”torrläggas”.
Höger
Strömningsmälare för syrgas ochlustgas.
o E E Höger kammare
Det ”användablodet” kom- mer frän kroppens olikadelar
°ch föres tillett påfyll- ningskärl (pä grund ov nivåskillnaden).
4. Pumpanordning som pumpar blodet genom en slangtill patientens artärsy stem. Blodmängden regleras bl. a. ge nom två gummikuddar, som indirekt står
^i förbindelse med uppsamlingskärlet.
3. Och så till ensyresättningsanordning (oxygenator). Vid rotationen belägges rullarna med etttuntskikt blod ochdetta upptarsyrgas och ev.lustgas för narkos.
Blodet avgersamtidigt kolsyra.
____I
2.Därefter genom enströmningsmälare , avgenomskinlig plast.—
■ SVENSKA KONSTHANTVERK Forts, fr. sid. 15
mit att spela i den allmänna miljön, som monumental utsmyckning. Aldrig förr har det exklusiva konsthantverket nått så många människor i vårt land: i tunnel
banestationer, stadshus, skolor, kyrkor etc.
Förmodligen är förhållandet unikt i värl
den.
Genom Simon Gates och Edward Halds insatser på Orrefors kom svenskt glas att vinna världsrykte; genombrottet skedde på Parisutställningen 1925. Ingeborg Lun
din, Nils Landberg, Gunnar Cyrén heter dagens glaskonstnärer därifrån. Glaskons
ten är förankrad i Småland; nästan alla våra glasbruk ligger där. Äldst är Kosta där den mångsidige Vicke Lindstrand sva
rar för den konstnärliga ledningen och i Mona Morales-Schildt har en ypperlig medarbetare. Från Boda glasbruk kommer Erik Höglund, en glaskonstnär med för
kärlek för det rustika, blåsiga glaset. Mot färg och dekor pekar framför allt utveck
lingen inom vår glaskonst.
Sigurd Persson är silversmidets central
gestalt. Hans förening av både hantverks
mässig och industriell produktion är ka
rakteristisk för 60-talets produktion, lik
som smyckeproduktionens frammarsch.
O
Trots den alltmer diffusa gränsdragning
en mellan konsthantverk och fri konst finns det en bestående skillnad: inställningen till materialet.
Dag Widman har tecknat den så här:
”Denna känsla av att vara allierad med materialet i stället för att betrakta det som ett motstånd mot sin konstnärliga vilja ger konsthantverkarens alster dess speciella karaktär och samtidigt en känslomässig begränsning som är viktigt att notera. Psy
kologiskt finns hans verk inom en sfär som domineras av glädje och livsnärhet, men också rymmer vemodets skiftningar, men där det så gott som aldrig finns plats för uttryck av revolt, förtvivlan eller skräck. Den lustfyllda inställningen till materialet är avgörande.”
Fantasin går alltså på upptäcktsfärd i 60-talets konsthantverk, men ännu ser man tydligast den linje som berättar om att svenskt konsthantverk är av ledande slag i världen när det gäller att tjäna den vackra nyttan.
TÄNK PA
Hjärt- och Lungsjukas Blomsterfond
Postgiro 95 OO 11